Att påtala viktiga kompetensbrister inte diskriminering
Länge ansågs man i Sverige invandrarfientlig när man lyfte kvalitetsbristerna inom äldreomsorg, sjukvård och våra förskolor. Kvalitetsbrister i stor utsträckning kopplade till mycket dåliga kunskaper i svenska, bristande omvårdnadskunskaper och oförmåga att erbjuda kvinnor hjälp från kvinnor. Särskilt allvarliga är språkproblemen som leder till dålig kvalité både i kommunikationen med de som ska hjälpas och mellan vårdpersonalen. Samtidigt som vi ska vara kritiska kan jag försäkra att dessa problem skulle vara mycket mindre om det fanns tillräckligt med kunniga att rekrytera.
Torbjörn Hållös artikel i GP nedan är läsvärd. Spårbart kan man enkelt se i Utvecklingspartiet demokraternas, UP, sakpolitiska program att det han önskar är en del av UPs sakpolitik. Obegripligt att inte alla Uppsalabor, i kommunen och regionen, röstar på UP! Volymer har alltid stor betydelse. Om Sverige tillämpat en mer hållbar invandringspolitik skulle landet idag vara i mycket bättre form. Det är dock ett faktum och de ansvariga har inte ställts till svars. Nu är nu och vi måste snabbare lösa de allvarliga kvalitetsbrister som finns.
”OECD ger i flera delar en positiv bild av vårt land. Men organisationens ekonomer konstaterar också att Sverige har präglats av två år av ekonomisk stagnation. OECD lyfter även fram flera strukturella utmaningar för Sverige, inte minst inom arbetsmarknads- och utbildningspolitiken.”
”OECD konstaterar att utrikes födda generellt har betydligt sämre läs- och skrivkunnighet än de som är födda i Sverige. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda är större i Sverige än i de flesta andra OECD-länder, vilket jag har skrivit om här tidigare i GP.”
”Storleken på skillnaden varierar dock avsevärt mellan olika bakgrunder, där de som är födda utanför Europa och Nordamerika presterar mycket sämre än andra invandrargrupper. I genomsnitt befinner sig denna grupp en och en halv funktionell läs- och skrivkunnighet under den infödda befolkningen i Sverige (i ett system där OECD har sex steg i läs- och skrivkunnighet där nivå noll är analfabet och fem är avancerad skribent).”
Sveriges bästa universitet, och våra mest avancerade exportföretag, behöver hela tiden tillgång till specialister från alla världens hörn. Det är hög tid att inse att svenska inte är ett världsspråk och på allvar implementera engelskan som ett andra officiellt nationellt språk. Svenska ska självklart vara kvar som landets första språk. Finns några framgångsrika exempel på länder som gjort så? Ja! Framförallt Malaysia och Singapore.
