Räntehöjningar eldar på inflationen

Rubbad penningpolitik

Först öser de flesta länders riksbanker på med massor av nya pengar och driver upp den verkliga inflationen kraftigt. Under tjugo år kraftigt synligt på den svenska fastighets- och aktiemarknaden, med några få dippar. Men prisutvecklingen i fastigheter och aktier räknas aldrig in i inflationsstatistiken…

På kort tid öser man nu på med kraftiga räntehöjningar som i sin tur driver på inflationen. Du tror väl inte att alla företag och den offentliga sektorn kommer att sitta stilla och bara svälja högre kostnader. Nej, de företag som överlever kompenserar sig genom högre priser mot kunderna (inflationsdrivande) och offentlig sektor försöker både att höja redan höga skatter (minskad köpkraft för invånarna som jobbar) och avgifter (ska självklart ingå när inflation beräknas). I Uppsala till exempel vill nu bolagsstyrelsen höja avgifterna med 30 procent. Det behövs sannolikt, men vad innebär det? Det innebär minskad köpkraft för annat eftersom monopolverksamheten är helt nödvändig. 

Torbjörn Hållö skriver en läsvärd debattartikel i Expressen som jag bifogar nedan. De oroliga tiderna gör att löneglidningen utöver avtalade gränser sannolikt blir låga under ett par år, trots arbetskraftsbrist inom flera sektorer. Bra att han lyfter att arbetslösheten är hög i Sverige. Det kostar dyrt inom bidragssystemet. Ett tydligt exempel på hur misslyckad migrations- och integrationspolitiken varit och är. Samtidigt samtidigt som bristen på kvalificerad personal stor. Rubbat!

”Alltmer av den svenska inflationen är dessutom orsakad av Riksbankens egna höjda räntor. Enbart de höjda boräntorna utgör cirka 40 procent av KPI-inflationen. Den totala effekten är ännu större när man räknar in effekter av Riksbankens räntor på exempelvis höjda avgifter till bostadsrättsföreningar.

”I korthet: Riksbanken jagar sin egen svans när man höjer räntan för att kväsa dagens inflation.”

”Risken för att inflationen ska bita sig fast i Sverige är helt enkelt mycket lägre än i euroområdet på grund av vår lönebildningsmodell.”

”Än värre blir det då svenska hushåll är mer belånade med kortare bindningstider än hushållen i exempelvis Tyskland och Frankrike. Alltså har räntehöjningarna här ett större genomslag i konsumtionen. Detta är ytterligare ett starkt argument för att den svenska räntan bör vara lägre än ECB. Riksbankens räntehöjningar riskerar att leda till ett tvärstopp i viktiga delar av svensk ekonomi. Fortsätter Riksbankens med sin räntepolitik så ser det mörkt ut för bostadsproduktionen och andra viktiga investeringar de kommande åren.”

https://www.expressen.se/debatt/riksbankens-rantor-driver-pa-inflationen/

Räntan och konjunkturvändning

Upplagt för allvarligare ekonomisk kris

Hur länge fortsätter det ekonomiska läget vara mycket bekymmersamt? Ingen vet. Som vanligt finns många tyckare. Om räntan fortsätter att höjas kraftigt får vi sannolikt en ordentlig lågkonjunktur 2023 och en bit in på 2024. Det är trots mycket mörker just nu en hel del som talar för en vändning mot bättre tider redan 2023. I någon form tror jag USA, Kina och EU löser ut ”Ukrainafrågan” nästa år. Henry Kissinger har rätt i att det mänskliga och ekonomiska priset redan är för högt. Och som påven uttryckte det nyligen måste man tyvärr förhandla med ”vargar” för att hitta lösningar mot en bättre framtid. Kanske kan just påven bli den medlare som behövs för att få Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet och att de i dessa är väl medvetna om vad USA, Kina och EU har för positioner. 

https://www.pubaffairsbruxelles.eu/eu-in-the-media/henry-kissinger-at-davos-ukraine-should-give-up-territory-to-russia-to-reach-peace/

Situationen för allt fler enskilda invånare och företag blir nu dag för dag allt värre när inflation, energipriser och räntekostnaderna skjuter i höjden. Läget är mycket allvarligt. På många sätt är nu farliga tider. Än farligare blir det för svensk ekonomi om inte arbetsmarknadens parter nu lyckas hantera den kommande lönerörelsen på ett ansvarsfullt sätt. Ansvarsfullt innebär att inte låta lönerörelsen "politiseras". Det är många arbetstagare som nu vill att lönerna kraftigt måste höjas för att kompensera för kraftigt ökade levnadsförhållanden. Om lönerörelsen spårar ur kommer det att innebära ännu högre inflation och att många fler i grunden väl fungerande företag går omkull. Det tjänar inga på. Den stora frågan är vad Riksbanken egentligen kan göra. Sverige är ett mycket litet land i stort beroende av vår omvärld.  

Dagens Industris ledare skriver läsvärt om hur svårt det nu är med hanteringen av styrräntan i Sverige. Styrräntan bestäms av Riksbanken men påverkas kraftigt av övriga världens agerande. Det är klokt att ha klart för sig att Sveriges befolkning bara motsvarar cirka 0,01%. 

"Riksbanken står inför ett dilemma. Höjs styrräntan för mycket riskerar konjunkturen att knäckas fullständigt. Höjs den för lite riskerar inflationen att bita sig fast. Det är inte tu tal om att prisökningstakten måste komma ned, annars äventyras inflationsmålet som framgångsrikt tjänat Sverige under de gångna 30 åren. Förväntningarna om inflationen får inte dra iväg, utan hushåll och företag måste förbli övertygade om att inflationsmålet på 2 procent ligger fast."

"Det finns dock skäl för Riksbanken att gå försiktigt fram. En oroshärd är de sjunkande bopriserna. Stigande arbetslöshet i kombination med fallande tillgångspriser riskerar att få förödande effekter på konsumtionen, vilket kan – även om det känns avlägset – innebära att inflationen blir alltför låg."

"På samma sätt som Riksbanken har överraskats av hur snabbt inflationen har stigit, kan den överraskas av hur snabbt inflationen faller. Det viktiga är att de redan genomförda räntehöjningarna nu får göra sin verkan. En alltför expansiv finanspolitik skulle försvåra Riksbankens arbete. Det skulle i sin tur öka risken för nya stora räntehöjningar – och det är inte vad ekonomin behöver."

https://www.di.se/ledare/riksbanken-bor-ga-varligt-fram/