Skrota F

Bygga, inte krossa

”Våra barn är vår framtid” är ett vanligt citat runt om på vår jord. Ur människans perspektiv stämmer det. I denna tid tycks framtiden lite dyster när bland annat allt fler unga kvinnor är inblandade i mycket grova brott. Ur människans perspektiv är barnen vår framtid. Och den som inte förstår att den framtiden bäst byggs genom bästa möjliga individanpassade utbildning, inklusive praktisk träning, förstår inte mycket. Ett framgångsrikt samhälle bygger sin framtid stark genom ett starkt och framgångsrikt utbildningssystem. Tyvärr underpresterar Uppsalas och Sveriges skolor kraftigt i vår tid. Det är Sveriges största allvarliga problem. Illa för många enskilda människor och väldigt illa för Sveriges framtida konkurrenskraft. 

Ungefär 25 minuter in i nedan del av SVT Agenda kan du få lite perspektiv på hur korkat det är med betyget F idag. Det är fel metod för att bygga människor utifrån deras förmåga och intressen. 95 procent av alla människor inser att ett E = att man för tillfället är väldigt dålig i ett ämne. Det innebär nästan aldrig att man inte kan prestera bra på en praktisk gymnasieutbildning. Med ett F får man inte behörighet till gymnasiet. Mycket dåligt av regeringen att inte ta bort denna korkade L-reform.

https://www.svtplay.se/video/ed3EDVA/agenda/igar-21-15?info=visa

Nedan artikel i Expressen är mycket läsvärd i sammanhanget. Ja, Liberalerna vill inte ändra sig om betyget F. Trots att det är korkat. Politik när den är som sämst. 

”Det andra är betygssystemet, närmare bestämt betyget F – som i underkänt. Gränsen är godtyckligt satt. Studier visar att omkring 15 procent av eleverna inte har förmåga att nå godkänt, ens med stödinsatser. För dem blir skolgången ett litet helvete.”

”Enligt skollagen har alla barn rätt att klara godkänt, och den som riskerar att underkännas ska få stöd. Men det är dyrt. I många kommuner kräver man att eleven har en diagnos för att sätta in insatser. Därför driver både lärare och föräldrar på för att allt fler barn ska utredas hos BUP. Redan för fyra år sedan larmade Socialstyrelsen om att kommuners krav på diagnos för att sätta in stöd i skolan leder till att fler barn nydiagnosticeras med adhd. Istället för att försöka sätta en diagnos på barn för att de inte når upp till orealistiskt ställda krav i läroplanen borde betyget F slopas.”

https://www.expressen.se/ledare/skolan-maste-sluta-driva-barn-till-psykiatrin/

Lika korkat som att ha kvar betyget F är det att se IT-stödd pedagogisk undervisning som ett problem. Det är ett utmärkt komplement till traditionell undervisning och en pedagogisk dröm för att mycket bättre än nu möta varje individ med steg för steg utveckling. En digital pedagogik som följer gaminglogik gör stor nytta. Det vill säga den logik nutidens barn är fostrade i. Tveklöst måste dock det traditionella läsandet och skrivandet växlas upp! Både och krävs för att svensk framtida konkurrenskraft ska säkras. UNTs ledare nedan, skriven av Karl Rydå, är i sammanhanget läsvärd.

””Skolans uppdrag är inte att ge alla elever en dator – utan att lära ut kunskaper. Vi lägger nu om politiken kring skärmar i skolan. Skolan behöver gå tillbaka till grunderna och ibland vara både tråkig och krävande.” Så inleder arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm (bägge L) en debattartikel där de presenterar regeringens läromedelssatsning.”

”Remisserna till förslaget lämnas över till Lotta Edholm fredagen 28 april. Det minsta man kan kräva, under förutsättning att Edholm med kolleger menar allvar med att rulla tillbaka digitaliseringen och att göra skolan ”tråkig och krävande”, är att den strategi som till slut antas får ett helt annat fokus än vad som nu föreslås.”

https://unt.se/ledare/artikel/skolministerns-skarpa-deadline-28/4-maste-edholm-bekanna-farg/l6q5p18r

Det är hög tid att sluta slänga våra ungdomar på skräphögen! Avveckla F!

Bäst möjligt

Dåligt för alla
En skola som inte har som fokus att lyfta alla elever så långt som möjligt, utifrån deras individuella förmåga, är en dålig skola. Politiker som inte förstår det förstår inte heller hur välstånd skapas. Stort välstånd skapas genom företagsamhet och genom att alla våra barn och unga ges en jämlik chans att nå sin fulla potential. Och genom en kultur som bejakar livslångt lärande. Skolan ska bidra till att alla våra barn och unga blir så bildade som möjligt. Bättre studievägledning ska också bidra till att stötta många fler att hitta en inriktning som ökar chanserna att just du når din fulla potential. Därutöver måste skolan mycket bättre än nu bidra till att fysiska aktiviteter blir en regelbunden del av våra allt för stillasittande liv.

Jante måste begravas som en del av den generella svenska kulturen. Byt ut Janteinslaget mot det livslånga lärandefokuset istället. Missunnsamheten mot människor som vågar kliva fram, som vågar bli duktiga inom sina särskilda begåvningsområden, och som är väldigt duktiga inom olika saker är destruktiv. Vänsterns, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet mellanmjölkspolitik är farlig om vi vill försvara och utveckla vår generella välfärd. En jämlik chans att nå sin fulla potential innebär också att de mycket begåvade, inom olika områden, ska matchas så kraftfullt som möjligt framåt. Det tjänar alla på om vi fostrat att ge tillbaka när vi materiellt lyckas i livet. Skolan behöver arbetsro, moderna pedagogiska verktyg och ett tydligare uppdrag att även matcha våra mest begåvade. Att driva alla mot median, mittenkompetens, är verkligen inte att matcha alla individer maximalt och det är inte en väg mot stärkt global konkurrenskraft. Glöm inte att talanger finns inom alla verksamhetsområden! Alla är viktiga!

Mellanmjölk duger inte
Kvaliteten på eleverna som kan gå vidare till högre utbildningar måste förbättras. Högre utbildningar ska vara krävande och dessa högre lärarsäten ska kunna förvänta sig att elever som antas också klarar de baskrav som krävs för att de ska kunna tillgodogöra sig en mycket mer krävande bildning. Volym har alltid betydelse. Det gäller även inom högskoleområdet och universiteten. Fler finansierade utbildningsplatser kan finansiera duktigare fakulteter. Samtidigt kan volymen aldrig bli viktigare än utvalskriterierna. Den som inte har tillräckliga kunskaper för att komma vidare till högskola och universitet ska heller inte komma in. Kvalitetskraven måste upprätthållas om utbildningarna ska bli tillräckligt värdefulla och globalt konkurrenskraftiga. Varje elev på våra universitet ska själv bidra till vår mänskliga utveckling genom sina bidrag under studierna. Det är bland annat därför som inträdeskraven har stor praktisk betydelse.


Det tål att upplysa om att många av de stora tekniska vetenskapliga upptäckterna gjorts av unga studenter. Studentmiljön i sig är viktig. Bäbissnillen som träffas och förändrar världen tillsammans. Snillen som utmanar varandra och som hjälps åt för att föra mänskligheten framåt. Precis som inom till exempel simning eller skidåkning. De träffas, de umgås, de studerar varandras teknik och livsvanor, de tävlar mot varandra och de lär av varandra. De som oftast blir sin tids mest framgångsrika väljer att tänka och göra något annorlunda. Att klara av att tänka och göra annorlunda är också en begåvning. Istället för att skapa mellanmjölkskvalitet på våra viktiga universitet är det bättre att anta fler numera betalande utländska studenter som klarar högt ställda intagningskrav. OCH mycket bättre än idag försöka få dem att trivas så bra här hos oss att de väljer att stanna kvar när de ska ut i verkligheten och omsätta sina kunskaper i praktiska tillämpningar. Vi kan bättre! Vi måste kunna bättre! Skrota Jante! Bäst möjligt måste inkludera våra mest begåvade.
http://www.gp.se/ledare/h%C3%B6gskolan-ska-inte-l%C3%B6sa-gymnasiets-problem-1.4877831
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/jamlikhet-enligt-s-alla-far-en-usel-utbildning/

Dagens kalkon
Magdalena Andersson. Det gäller att ha koll på helheten om just de svenska samhällena ska utvecklas positivt. Vad händer med samhällen som förlorar sina stjärnor på grund av att de erbjuder mycket sämre villkor än andra länder? Hur tror du det går för samhällen som både tappar sina stjärnor samtidigt som många ekonomiskt svaga och outbildade ökar kraftigt som andel av befolkningen? Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när man ägnar sig åt komplex ingenjörs"konst" inom politiken. Det är svåra frågor men min övertygelse är att det är väldigt oklokt att ha väldigt mycket sämre skattevillkor för sina invånare än i andra jämförbara länder. Så länge som det finns möjlighet till skatteplanering kommer alla som kan systemen att ägna sig åt det. Det gör även offentliga verksamheter! De få som blir framgångsrika stjärnor i Sverige har på många sätt bidragit med stora skatteinbetalningar och att stärka svensk konkurrenskraft. För många är det en drivkraft att kunna bli en av de få. Det är en viktig morot för svenskt generellt välståndsbygge. Fokus ska hela tiden vara på att göra Sverige och dess delar attraktiva. Om några delar av Sverige är attraktiva för en stjärnfamilj är de platserna mycket troligt attraktiva för de flesta andra också.
https://www.di.se/nyheter/tobias-wikstrom-nya-forslaget-hotar-den-fria-rorligheten/


Dagens stjärna
Årets Julkalender. Som dottern väntat! Nu är den igång : ). Det är tekniska begåvningar i kombination med lateralt tänkande begåvningar som kraftigt ständigt förändrar människans villkor på jorden. Massor av nya idéer återstår att födas och att förverkligas. Livet är fantastiskt spännande. Om du fick resa en gång i tiden, bara en gång till en dag och ett sammanhang, oavsett riktning, till vilken dag och vilket sammanhang väljer du?
https://www.svtplay.se/julkalendern-jakten-pa-tidskristallen

Hur mycket får skolan misskötas

Hälsa och utbildning
Varje samhälle som vill vara framgångsrikt måste sträva efter att ha en så frisk och välutbildad befolkning som möjligt. I ordet välutbildad inkluderar jag självklart hantverkare som också kan vara mer eller mindre bra på det de gör beroende av intresse och träningstimmar.


Den inte så livserfarne Gustav Fridolin skulle fixa till den stukade skolverksamheten på 100-dagar.... Bara att han gjorde en sådan utfästelse när han var ny minister vittnar om hur oerfaren och naiv han fortfarande är. På många sätt har skolan misshandlats av regering efter regering under lång tid. De reformer som idag saknas inom många verksamheter har haglat över skolverksamheten genom åren och därför också gjort mer skada än nytta. Särskilt kritiserar många lärare "kommunaliseringen". Personligen tror jag att det är mycket viktigt att skolans verksamhet jobbar nära den sociala verksamheten i en kommun då det särskilt är de svaga eleverna som ska ges en särskild chans att nå sin fulla potential. Svaga elever är ofta svaga då de lever i sociala sammanhang som begränsar dem, oftast har varje barn en unik egen fantastisk förmåga som "bara" behöver bli sedd och uppmuntrad för att blomstra ut.


Studiero
Alla framgångsrika verksamheter bygger på att man har en tydlig ambition och att man lär av de bästa på "marknaden". Skolvärlden är inte något undantag. Människor som ska lära sig mycket behöver vara motiverade, ha bra grundhälsa, de måste ha lugn och ro när de studerar och deras individuella förutsättningar måste få utrymme. Visst kan vi vara överens om att det är en enkel framgångsekvation? Varför är det då så förbaskat svårt att få denna framgångsekvation att fungera? I bifogad artikel finns ett exempel på metodik som uppenbarligen fungerar för att många elever ska utvecklas bättre, deras föräldrar bli nöjda och lärarna få mer tid att ägna åt pedagogik. Vad väntar kommuner och Fridolin på, implementera liknande verktyg som uppenbarligen gör stor positiv nytta! Skolan är för viktig för att ständigt misshandlas.
http://www.expressen.se/kronikorer/frida-boisen-1/


Individualisering
Självklart ska skolan vara modern och maximera varje enskild elevs potential. För att klara av det är det självklart att IT-verktyg ska utnyttjas så mycket som möjligt i kombination med traditionella pedagogiska metoder. Det handlar inte om det ena eller det andra, det är både och! Hur många sekunder tror du en lärare under en lektion i genomsnitt kan ge en elev pedagogiskt stöd om vi säger att klassen har 24 elever varav 11 som behöver mer aktivt stöd för att komma framåt än övriga 13? Vet du hur många minuter en genonsnittlig lektion har? Det säger sig själv att individualiserade E-lärandesystem på ett fantastiskt sätt både kan bidra bättre till enskilda elevers positiva utveckling och dessutom parera den verklighet vi har med allt färre legitimerade lärare. Våra elever behöver inte längre vara försökskaniner inom skolan vad avser digitala utbildningslösningar. De används redan flitigt världen över. Särskilt på skolor där de mest priviligierades barn går. Vi behöver inte en massa nya utredningar! Vi behöver att den allt för centraliserade skolan gör någon central nytta och upphandlar de E-lärandetjänster som alla våra barn ska få tillgång till. Tilläggsverktyg kan varje skola själv med fördel välja utifrån lokala särskilda behov. Det är djupt olyckligt att denna utveckling går så sakta.
http://www.expressen.se/ledare/sveriges-elever-far-inte-vara-forsokskaniner-/