Självbilden
Vilken bild har du av Sverige? Känner du att du har bra koll på hur läget i Sverige är runt om i landet? Hur fungerar migrations- och integrationspolitiken? Hur utvecklas Sveriges olika delar? Hur mobila är de rika och kompetensmässigt eftertraktade? Hur fungerar sjukvården? Hur fungerar våra järnvägsnät? Hur fungerar försvaret? Hur fungerar vår äldreomsorg? Hur väl fungerar vårt näringsliv i Sverige? Vi har gott om stora utmaningar i Sverige. Vi behöver ordentliga reformer och vi behöver en tillväxtvänlig politik om inte Sverige fort åter ska bli ett land med gott om fattiga invånare. Många svenskars självbild är väldigt god och oroande många tycks inte förstå hur allvarligt läget för landet är. Jag, Lars V Kylberg och Sören Gyll har länge tränat i att tänka och se i större helheter, i system, samtidigt som vi är duktiga på många detaljer. Vi har dessutom förmånen att lättillgängligt och löpande ta del av fakta om läget i landet. Läget är allvarligt. Sverige är i både politisk och ekonomisk kris. Tro inget annat. Ett allt för svagt nationellt näringsliv. En allt äldre befolkning. En havererad migrations och integrationspolitik. Dessa tre stora samhällsutmaningar parallellt kan garanterat snabbt leda mot det svenska välfärdssamhällets kollaps. I detta svåra läge har vi ett naivt och tillväxtfientligt parti i Sveriges minoritetsregering.....
http://www.di.se/artiklar/2015/6/12/ledare-mp-ar-inte-langre-ett-framtidsparti/
Åsiktspoliser
MP är direkt farliga för Sverige om vi vill att landets näringsliv ska utvecklas bättre, om vi vill få till en socialt- och ekonomiskt hållbar migrations- och integrationspolitik och om vi vill kunna militärt försvara oss. Och när jag, Kylberg och Gyll manar till skärpning, ansvarstagande för landet och förordar bredare samarbeten i Sveriges riksdag så drar åsiktspoliserna igång. Ett parti tycker åsiktspoliserna att man aldrig får prata med. De är enligt dem fascister oavsett vad de säger och vad som står i deras program. Dom tycker att övriga partier ska fortsätta att mobba Sverigedemokraterna. SD är nu ett parti som är större än C och MP tillsammans. De är större än FP och C tillsammans. De är större än V och MP tillsammans. Finns det någon gräns för hur stort deras stöd ska vara innan man börjar hälsa på dem? Om man tittar i deras politiska program finns mycket stolligheter, men också önskemål i sakfrågor som tycks delas av flera andra partier. Jag tror det är smartare att respektera demokratin och samtala med dem än att ständigt låta dem vara martyrer. Åsiktspoliserna har grovt misslyckats med sitt motståndsarbete. Och att de försöker misskreditera mig, Kylberg och Gyll blir nästan tragikomiskt i ljuset av åsiktspolisernas enorma misslyckande att stoppa folkets stöd till SD. Och att folkpartisten Hassan använder ord som "det har blivit fel i hans hjärna" kopplat till det jag, Kylberg och Gyll skriver i artikeln visar hur total arrogansen är bland vissa för de stora utmaningar det svenska folket står inför.
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/det-ar-jag-som-ar-asiktskorridoren/
http://www.unt.se/start/tre-naiva-direktorer-3770829.aspx
http://www.dn.se/ekonomi/grovt-fel-i-ex-direktorers-debattartikel/
http://www.svt.se/nyheter/regionalt/uppsala/det-har-blivit-fel-i-hans-hjarna
Välfärdsstatens kollaps
Kan du tänka dig att en liberal ledarredaktion på en av Sveriges mäktigaste medier går ut och erkänner att det nu gått så långt att Sverige står inför mycket svåra vägval. Alice Teodorescu, ledarskribent på Göteborgs-Posten, skriver idag att nu har vi tyvärr bara två val 1) fortsätter med den nuvarande generösa migrationspolitiken och en misslyckad integrationspolitik och accepterar att den svenska modellen är död och fattigdom, i stor utsträckning, blir åter en del av vår svenska vardag eller 2) vi anpassar vår migrationspolitik och förbättrar integrationen kraftigt för att kunna försvara vårt generella välstånd. Vilket vägval tycker du vi ska göra? Vill du ha politiska företrädare som lever i ideologiska moln eller politiker som ser verkligheten och pragmatiskt kämpar för en bättre morgondag?
http://www.gp.se/nyheter/ledare/ledarkronika/1.2744860-alice-teodorescu-vagval-vantar-om-migrationen
Visar inlägg med etikett åldersboom. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett åldersboom. Visa alla inlägg
lördag 13 juni 2015
Åsiktskorridorer
Etiketter:
Alice Teorescu,
demokrati,
integration,
kollaps,
Lars V Kylberg,
migration,
misskreditering,
MP,
näringsliv,
samtal,
SD,
Sören Gyll,
tillväxt,
åldersboom,
åsiktspolisen
fredag 15 augusti 2014
Mot stupet?
Varifrån ska pengarna komma?
Vi lever i en relativ värld. Allt är relativt. Så även skillnaderna mellan oss människor. Jag arbetade under många år internationellt och har bott i flera olika länder. Jag har i verkligheten upplevt relativa skillnader mellan hur t ex människor i USA, Malaysia och Japan har det jämfört med människor i Sverige. Tyvärr förstår inte många svenskar hur relativt sett väldigt bra de allra flesta i Sverige har det jämfört med de allra flesta människorna i världen. Det är farligt. En stor skillnad bara i jämförelse med de länder jag nämnde är att den enskildes eget ansvar är mycket större i de länderna. I de allra flesta andra länder, sannolikt alla, går rättigheter starkt sammankopplade med skyldigheter. De allra flesta kloka människor runt om i vår värld förstår att det är nödvändigt att tydligt koppla rättigheter till skyldigheter. Det egna ansvaret måste vara stort.
Jag minns som igår när Ericsson höll på att gå i konkurs i början av 2000-talet. Bara ett år efter att det var en fantastisk högkonjunktur och klackarna i taket var det världsledande telekombolaget på ruinens brant. Så fort kan det gå oavsett hur liten eller stor man är. Man måste ha fullständig kontroll på sina intäkter och kostnader. Man måste ständigt förnya sig för att säkra intäktsflödet och man måste ständigt jobba med kostnadssidan för att klara konkurrens och skiftande konjunkturer. Är det någon skillnad för ett land? Metaforiskt är svaret nej!
Leder våra rikspolitiker oss mot det nationella stupet? Eller kommer nödvändiga åtgärder direkt efter valet? Går dessa nödvändiga åtgärder att genomföra när allt tyder på att vi får en ännu svagare nationell regering än idag? Min fråga till t ex Socialdemokraterns och Miljöpartiets riksledningar är: Hur avser ni finansiera åldringsboomen, flyktingpolitiken och den Europeiska fattigdomsbekämpningen? Jag köper inte enbart svaret "fler jobb"! Så enkelt är det bevisligen inte i praktiken och förädlingsvärdet per arbetare ökar inte alls i nödvändig takt. Våldsamma skattehöjningar, som i sig skjuter sönder ekonomin? Kraftiga nedskärningar, och i så fall på vad? Eller en kombination av ovan? Krona för krona! Finns det några vinnare på att Sverige åter kan bli fattigt? Det kommer i vart fall inte bli våra svaga eller våra pensionärer!
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/migrationsverket-behover-48-miljarder-till_3820506.svd
P.S Vi talar om massor av ofinansierade miljarder!!!!!
Vi lever i en relativ värld. Allt är relativt. Så även skillnaderna mellan oss människor. Jag arbetade under många år internationellt och har bott i flera olika länder. Jag har i verkligheten upplevt relativa skillnader mellan hur t ex människor i USA, Malaysia och Japan har det jämfört med människor i Sverige. Tyvärr förstår inte många svenskar hur relativt sett väldigt bra de allra flesta i Sverige har det jämfört med de allra flesta människorna i världen. Det är farligt. En stor skillnad bara i jämförelse med de länder jag nämnde är att den enskildes eget ansvar är mycket större i de länderna. I de allra flesta andra länder, sannolikt alla, går rättigheter starkt sammankopplade med skyldigheter. De allra flesta kloka människor runt om i vår värld förstår att det är nödvändigt att tydligt koppla rättigheter till skyldigheter. Det egna ansvaret måste vara stort.
Jag minns som igår när Ericsson höll på att gå i konkurs i början av 2000-talet. Bara ett år efter att det var en fantastisk högkonjunktur och klackarna i taket var det världsledande telekombolaget på ruinens brant. Så fort kan det gå oavsett hur liten eller stor man är. Man måste ha fullständig kontroll på sina intäkter och kostnader. Man måste ständigt förnya sig för att säkra intäktsflödet och man måste ständigt jobba med kostnadssidan för att klara konkurrens och skiftande konjunkturer. Är det någon skillnad för ett land? Metaforiskt är svaret nej!
Leder våra rikspolitiker oss mot det nationella stupet? Eller kommer nödvändiga åtgärder direkt efter valet? Går dessa nödvändiga åtgärder att genomföra när allt tyder på att vi får en ännu svagare nationell regering än idag? Min fråga till t ex Socialdemokraterns och Miljöpartiets riksledningar är: Hur avser ni finansiera åldringsboomen, flyktingpolitiken och den Europeiska fattigdomsbekämpningen? Jag köper inte enbart svaret "fler jobb"! Så enkelt är det bevisligen inte i praktiken och förädlingsvärdet per arbetare ökar inte alls i nödvändig takt. Våldsamma skattehöjningar, som i sig skjuter sönder ekonomin? Kraftiga nedskärningar, och i så fall på vad? Eller en kombination av ovan? Krona för krona! Finns det några vinnare på att Sverige åter kan bli fattigt? Det kommer i vart fall inte bli våra svaga eller våra pensionärer!
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/migrationsverket-behover-48-miljarder-till_3820506.svd
P.S Vi talar om massor av ofinansierade miljarder!!!!!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
