En ljus framtid
Framtiden kommer bli ljus och positiv för alla människor som fokuserar på möjligheter, bildar sig och som hittar lagliga sätt att bli självförsörjande. Framförallt blir det ljust för dem som lyckas fylla sitt liv med sammanhang och mening. Sammanhanget att till exempel tillhöra olika grupper som har gemensamma målsättningar. Och engagerar man sig i kampen för att nå dessa målsättningar skapar man sig mening. Sammanhangen kan vara ytliga eller djupa. Eller både och.
Min mening är att ständigt bilda mig och förhoppningsvis uppnå visdom innan jag dör. Min mening är också att bidra till mina barn och barnbarns positiva utveckling. Därutöver har min mening blivit att vända den negativa demokratiska trenden och bidra till att demokratin som metod för människans samarbete åter stärks. Jag känner ingen meningslöshet. Jag känner stor positiv framtidstro.
Adam Cwejman, GP, tycks ha haft en dålig dag i sitt liv när han skrev nedan ledare. Idag har jag bland annat deltagit på en Uppsalamöte om Elitidrotten. Det var ett mycket bra möte. Och det var uppenbart att Cwejmans dystra framtidsbild inte delas av många miljoner som engagerar sig inom idrottens föreningar. Långt ifrån alla människor har gått i materialismens fällor. Långt ifrån alla människor behöver tro på en Gud eller tappa bort sig själva i den digitala världen.
”Några av de mest utmärkande dragen för vår tid är följande: en majoritet av oss lever i stora städer. År 1900 levde 27 procent av den svenska befolkningen i tätorter och städer, eller “urbana områden”. Idag är den siffran 88 procent. Våra städer har blivit mer lika varandra, liksom livet vi lever i dem. Naturen befinner sig på behörigt och romantiserat avstånd.”
”Många av oss tillbringar numera en stor del av dygnet i digitala världar, vare sig de hör till yrket eller fritiden, gränserna däremellan har ju lösts upp. Med människans inträde i det digitala följer samhället. Och numera bor vi i den digitala världen granne med listigt utformade algoritmer som styr vår uppmärksamhet och tid.”
”En majoritet av oss är inte religiösa eller särskilt traditionella, i bemärkelsen att vi följer organiserade system som fyller våra liv med vägledning och andlig mening. Vi väljer det som är bekvämt, och väljer bort det svåra och kravfyllda som traditioner och religioner ofta påbjudit.”
”Urban, digital och sekulär. Men också tillfredsställd, effektiv och ändamålsenlig. Vi är delar av en avancerad, byråkratisk och kapitalistisk maskin som ständigt är på väg till nya höjder av utveckling och tillväxt.”
”Aldrig har vi levt så länge och varit så fysiskt friska. Fler människor i världen är överviktiga än underviktiga. Viktnedgångsmediciner gjorde danska Novo Nordisk till Europas högst värderade bolag under en tid.”
”Vi lever i modernitetens tidevarv och trenden är att vi snarast kommer bli mer sammanflätade med teknologin, rationaliteten och den kapitalistiska ekonomin, inte mindre.”
”Resan vi är på, och dess riktning, påbörjades för mer än hundra år sedan. Inte långt efter att Friedrich Nietzsche i “Den glada vetenskapen” (1882) hade proklamerat att Gud var död “och vi har dödat honom – du och jag!” så skrev de italienska futuristerna - en samling poeter, konstnärer och filosofer – om hur den snabba rörelsen, framåtskridandet och föraktet för det gamla skulle definiera oss hädanefter.”
”Grundarna av de moderna techjättarna Meta, Amazon, Nvidia, Microsoft, Google, är sällan lika filosofisk lagda som Marinetti var. Men det finns ett undantag.”
”Marc Andreessen, techmiljärdär, investerare och numera nära samarbetspartner med Trumpadministrationen skrev för två år sedan Teknikoptimistens manifest. Det borde alla läsa som vill förstå det ideologiska fundament som ligger till grund för den stora AI-guldruschen som pågår just nu.”
”Marinetti och Andreessen är samma andas barn, trots avståndet i tid. Det ständiga framåtskridandet skapar, enligt Andreessen, “evig materiell skapelse, tillväxt och överflöd”.”
”Teknikoptimisten, hävdar Andreessen, tror “på romantiken i teknologin, i industrin. Tågets eros, bilens, den elektriska lampans, skyskrapans. Och mikrochipet, neuralnätverket, raketen, den klyvda atomen.””
”Marinetti och Andreessens tankar är de som definierar vår tid, oavsett vilket samhälle vi befinner oss i. Men de flesta av oss möter tekniken som konsumenter. Det är samma tekniska konsumtionskultur som förenar indier, kineser och svenskar.”
”Vi konsumerar – produkter, tjänster och befinner oss alla i det eviga digitala flödet. Dessa är visserligen på olika språk och innehåller olika trender men de är samtidigt alla lika i att de behöver, och får, vår konstanta uppmärksamhet.”
”I detta samhälle är platsen, rötterna, traditionerna och gamla gemenskaper överflödiga. De är reliker från det förflutna. Med åren lär fler och fler betrakta dem som närmast mytologiska fenomen, för vi blir mer digitala för varje år som går.”
”Samhället har med stor entusiasm gjort oss av med det som tidigare definierade oss som människor – rötterna, den metafysiska meningen i tillvaron och närheten till naturen. Vilket kanske är naturligt. Vi är framåtskridande varelser som ständigt lägger ny mark, bokstavligt och figurativt, under oss. Men vad återstår då?”
”Författaren Paul Kingsnorth skildrar den här nya människan och den civilisation hon har skapat. I sin senaste bok “Against the machine – On the unmaking of humanity” (2025) skriver han att “Vi – åtminstone om vi är bland de lyckliga – har varje pryl och recept och webbplats och butik och exotisk semester i världen tillgänglig för oss, men vi saknar två saker som vi verkar behöva, men ändå griper efter: mening, och rötter.””
”Att försöka återskapa mening, samvaro och rötter i den digitala världen är svårt bara genom insikten att utbudet och valmöjligheterna är obegränsade. Det kräver en oerhörd ansträngning att begränsa sig själv.”
”Den samtida människan, åtminstone om hon är lyckligt lottad, som Kingsnorth skriver, har allt men samtidigt inget. Vi kan få varje fysiskt behov tillfredsställt många gånger om. Men ändå så saknar vi något. Vi är förfrämligade från naturen, oss själva, varandra, våra rötter. Vi är materiellt de rikaste människorna någonsin, men existentiellt försöker vi ständigt fylla ett stort gapande hål inom oss.”
https://www.gp.se/ledare/svart-att-finna-mening-i-maskinen.ac6cc35a-9eca-4de5-89f4-e84860e467ff
Ja, nedan är positivt i min värld:
”Urban, digital och sekulär. Men också tillfredsställd, effektiv och ändamålsenlig. Vi är delar av en avancerad, byråkratisk och kapitalistisk maskin som ständigt är på väg till nya höjder av utveckling och tillväxt.”
Jag är sekulär, jag är urban, jag är teknikoptimist, jag fascineras av universums oändlighet och big bangs nollpunkt, jag har en stark framtidstro och jag älskar filosofi. Jag gillar också regelbunden fysisk träning. Jag älskar att lära mig mer om mycket. På toppen av det gillar jag att skriva berättelser. Och jag är besatt av att försöka bidra till en stärkt demokrati. Det finns mycket som kan skapa mening i en människas liv. Materialismen och att bli rikast innan man dör tycker jag är en usel mening.