Ett balanserat egenintresse
Är det värdefullt att balansera egenintresset med allmänintresset? Nyligen beskrev jag en gruppförmåga som starkt bidragit till svenska framgångar, systemförmågan. En annan förmåga har politiskt varit att klokt kunna balansera mellan möjligheten till egennytta och allmänintresset. Enkelt uttryckt representerar höger egenintresset och vänstern allmänintresset. I god svensk kultur har Sverige i modern tid länge lyckats balansera dessa intressen väl. I landet Sverige finns gott om människor som gått från en mycket ”tunn plånbok” till en ”proppfull plånbok”. Samtidigt upplevde de flesta länge att skolan, sjukvården etc inkluderade oss alla rimligt rättvist. Oavsett storlek på plånboken. Den kloka balansen mellan egenintresset och allmänintresset fungerade länge mycket bra jämfört med andra länder. Först när team Fredrik Reinfeldt tillät en ansvarslös invandringspolitik och tillät dåliga kontrollsystem kopplade till alla bidragssystemen sprack balansen för många skattebetalare.
Egoism är en stark drivkraft. Människan är i grunden egoistisk. Inget konstigt med det. En mycket egoistisk person ser bara till sina egna intressen och behov och skiter i andras. Sedan 1980-talet har den svenska kompromiss- och altruismkulturen kraftigt försvagats. Egoismen har fått för stort genomslag. En sund egoism förstår lagets betydelse för att jaget ska utvecklas så bra som möjligt. Alexander Isak har som alla andra människor egoistiska dragningskrafter. Samtidigt förstod han värdet av att kunna få utvecklas och vinna större titlar. Jag tror inte att mer pengar var hans primära drivkraft. Han vill vinna de största titlarna tillsammans med lag som har den förmågan. Visst vill du, som jag, också tillhöra bra och vinnande lag? Det tror jag de flesta vill. Då är det mycket klokt att vi i Sverige börjar återskapa en större ”vi känsla”.
Ensam är inte stark. Inte minst Trump visar nu hur USA snabbt tappar kraft när jaget går före laget. Hans respektlöshet mot demokratiska församlingar, domstolar och Riksbanken urholkar kraftigt förtroendet för USA och dess dollar.
Som alltid påverkar människans hormoner hur vi beter oss. Inte minst påverkar cortisol och testosteron hur aggressiva och egoistiskt människor beter sig. Att män har mer testosteron än kvinnor vet vi. Många vill inte acceptera hormonernas stora betydelse för varje enskild människa. Det är oklokt.
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3264640/
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1359178925000205
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar