Revolutionerande idéer

Ständigt nya tider

Varje dag vi har förmånen att vakna kommer en ny dag där massor av nya intressanta idéer och framsteg görs. Tempot i utvecklingen är enormt. Runt om på hela vår jord finns kreativa och drivna människor som bär på drömmar som om de är tillräckligt värdefulla kan omsättas i nya vetenskapliga framsteg, affärsidér eller kulturella uttryck som förändrar många människors liv. Eftersom allt fler människor runt om på jorden fått det allt materiellt bättre och allt fler får bra utbildningar fortsätter utvecklingstempot att öka. Som alltid är det särskilt tekniska idéer och tillämpningar som förändrar mest. Enskilda människor och organisationer som är duktigast på att snabbt ta till sig ny kraftfull teknik är också de som blir mest konkurrenskraftiga i en allt tuffare global konkurrens. Block-chain teknologin är en sådan teknik som skapar nya fantastiska möjligheter för kreativa och företagsamma människor. Block-chain tekniken används på allt fler sätt. Kanske är det framförallt inom finansmarknaden som tekniken kommer att förändra mest.

Adam Cwejman, GP, beskriver på ett intressant sätt hur Block-chain teknologin förändrar just finansmarknaden. Det innebär att teknologin garanterat kommer att påverka oss alla i allt större utsträckning. Inte minst Cwejmans historiska jämförelser ger mycket intressanta perspektiv på vad som händer här och nu.

"Med boktryckarkonsten, som uppfanns 1440 av Johannes Gutenberg, sänktes priset på böcker avsevärt. Men spridningen av böckerna nådde fortfarande bara mindre delar av samhället. Det tog ytterligare 400 år innan boktryckningen faktiskt blev en massmarknad. Först med industrialiseringens serieproduktion och avancerade tillverkningsmetoder kunde litterära verk kopieras och säljas i stora mängder. Jämfört med den gradvisa spridningen av det skrivna ordet under närmare 600 år av människans historia har Internet omstöpt vårt samhälle betydligt snabbare. På omkring 30 år har villkoren för dags- och kvällspressen, boken, filmen, musiken, den offentliga debatten, detaljhandeln, datorspelen, sjukvården, kommunikationen och minst ett dussin områden till förändrats fundamentalt."

"Många av dessa förändringar har blivit självklarheter i vår vardag. Appar i våra telefoner har påverkat hur vi konsumerar, kommunicerar och letar rätt på information. Det gäller även finansmarknaden. Miljoner småsparare lyckades, genom att koordinera sina köp, i början av 2021 höja börskursen på det helt uträknade bolaget Gamestops aktiekurs."

"Varje digitalisering har inneburit att mellanhändernas makt och inflytande har ifrågasatts och omförhandlats. När kopieringen av musik och film blev digital utmanades de tidigare så starka skivbolagens monopol över musikutgivning och distribution. När dagspressens digitala annonser på bara några år fullkomligt åts upp av Facebook och Google hände något motsvarande, det framtvingade en reaktion och anpassning från befintliga aktörer."

"2008 skriver en person under namnet Satoshi Nakamoto en text som beskriver vilka principer som skulle styra en decentraliserad valuta. Namnet på den valutan är Bitcoin. Det var den första så kallade kryptovalutan som lanserades. Under många år är Bitcoin inget mer än en lustig kuriositet bland datornördar och radikala liberaler. 2010 skedde det första köpet med Bitcoin, en pizza köptes för 10 000 Bitcoins. En Bitcoin var då värd omkring 0,008 kronor. Idag är en Bitcoins marknadsvärde 536 000 kronor. Det totala värdet av samtliga kryptovalutor är i skrivande stund 2 biljoner dollar. Det är ungefär lika mycket som marknadsvärdet på världens mest värdefulla företag, Apple. Eller något mer än Italiens, Brasiliens eller Kanadas totala bruttonationalprodukt. En annan relevant jämförelsepunkt är det totala värdet på allt guld i cirkulation: 11 biljoner."

"Men kryptovalutor som Bitcoin är i det här sammanhanget inte huvudrollsinnehavaren utan blott ett smörjmedel för något helt annat, betydligt större, som kan jämföras med Gutenbergs uppfinning av tryckpressen. För det Nakamoto lanserade 2008 var egentligen inte en valuta utan en decentraliserad huvudbok. En sorts förteckning där alla transaktioner mellan individer är offentliga. Vad detta i praktiken betyder är att samtliga mellanhänder på finansmarknaden, i teorin, kan tas bort och ersättas av enskilda privatpersoner."

"Genom den så kallade blockkedje-tekniken, som Nakamoto lanserade, läggs information (block) till i en sträng (kedja) av information. Det är detta som utgör grunden för den decentraliserade finansmarknaden."

"Finansiella transaktioner är idag en av världens största industrier: banker, finansinstitut, försäkringsbolag och andra agerar mellanhänder. De tjänar pengar på transaktionsavgifter och att leverera finansiella tjänster till privatpersoner och företag. Denna industri beskrivs ofta som själva motorn i den globala kapitalismen."

"Decentraliserad finans, eller DeFI som det förkortas, utmanar dessa kapitalintensiva industriers monopol på att vara mellanhänder. Själva tekniken är redan i bruk. Och infrastrukturen för dess användning är telefonen du har i din ficka. Ännu är DeFi i sin linda. De tjänster som finns används av en rätt liten grupp av entusiaster och teknikpionjärer. Exempel på DeFi-tjänster är betalningstjänster, funktioner för lån och utlåning, försäkringskontrakt och handelsplatser för kryptovalutor som Bitcoin."

"Varje stor decentralisering av produktion och distribution möts av en regulativ motreaktion. Det vill säga: Befintliga aktörer blir nervösa över vad förändringen innebär för deras eget inflytande. Tänk musikbolagens reaktion på Napster under början av 2000-talet. Eller Taxibranschens rädsla för Uber under 2010-talet. Dagens banker och försäkringsbolag kommer inte att agera annorlunda."

"Vi har att vänta krav på styrning, reglering och begränsningar. Det är också sannolikt att banker och försäkringsbolag kommer att lära av och låta sig inspireras av den decentraliserade finansmarknaden. På liknande vis kommer sannolikt många DeFi-innovationer att förändra våra liv. Inte genom att helt välta Trygg-Hansa eller Nordea. Men däremot kommer trycket på att decentralisera och förenkla finansiella transaktioner bli allt större. Det är en utveckling som bara är av godo. Många av kapitalismens mest framgångsrika aktörer tjänar egentligen enbart pengar på att vara menlösa grindvakter. De tar ut små transaktionsavgifter för tjänster som utan mellanhänder vore gratis."

"Att tala om en demokratisering av finansmarknaderna är kanske ännu för tidigt. Men om det är något ett liv i den digitala epoken har lärt oss så är det att förändring kan komma väldigt snabbt. Mellan att boktryckarkonsten uppfanns och att det blev en massprodukt tog det omkring 600 år. Så länge kommer vi inte behöva vänta på en decentralisering av våra finansmarknader."

https://www.gp.se/ledare/en-revolution-v%C3%A4ntar-finansmarknaden-1.57374798

Trump i åtta år

Var är vi efter år 2024?
Världen befinner sig i ett stort geopolitiskt maktskifte. Från USA och Europa till Asien. Att Kina åter igen blivit en av världens stormakter är inte konstigt. Det har de varit förr men i en tid som inte var i närheten så globalt integrerad som idag. Asien är på många sätt i en helt annan situation än USA och Europa. I Asien har en enorm medelklass vuxit fram på kort tid och den växer. Och i Asien har man i större utsträckning mycket mer auktoritära politiska system. Auktoritära system som bland annat innebär att de är snabbrörligare än vad vi är i till exempel Sverige. Asien har dessutom en mycket stor del av jordens befolkning. I USA och i Europa har medelklassen under många år tappat relativ kraft. Och många västeuropeiska länder brottas med utmaningen att allt färre förväntas försörja allt fler. På många sätt är den ”fria världen” under stor press. Delvis på grund av många års framgångar. Fyra ytterligare år med Trump som ledare för USA riskerar att förstärka ”den fria världens” påverkan på människans utveckling. Nedan skriver Anna Dahlberg, Expressen, läsvärt om vad ytterligare fyra år med Trump kan leda oss. Samtidigt som det hon skriver är läsvärt är det viktigt att inse att Trump självklart inte är ensam om att driva den politik som USA nu för. Trumps retorik försvagar onekligen många av de värden som västvärlden byggts upp på. I flera år har det varit tydligt att många mäktiga i USA medvetet valt att styra om sitt intresse från Europa till Asien. Ur ett strikt affärsmässigt perspektiv är det logiskt. Så länge som vi i Europa inte kan hitta vägar mot en mer positiv utveckling igen är helt enkelt Asien mycket klokare att satsa på än Europa. Under mina senaste års besök i London har det bland annat varit samma affärslogik som i USA som motiverat mäktiga brittiska krafter att kämpa för en BREXIT.

”Men med tanke på den svaga uppställningen på den demokratiska sidan talar mycket för att Donald Trump kommer att sitta kvar i Vita huset i fyra år till.”

”Så vad innebär egentligen fyra år till med Trump i Vita huset? Det är hög tid att börja fundera på den saken med tanke på hur oförberedda alla var förra gången. Den optimistiska tolkningen är att Trump kommer att tona ner ”Amerika först”-retoriken när han inte längre behöver tänka på att bli omvald. Den pessimistiska tolkningen är att han tvärtom kommer att känna sig stärkt av valvinsten och leva ut sina utrikespolitiska instinkter utan några kvarvarande hämningar. Kretsen runt honom består numera av lojala ja-sägare - de som varken har blivit sparkade än eller haft kurage nog att hålla sig borta från hans administration.”

”Trump fungerar inte som ledare för den fria världen, utan bidrar tvärtom till att skänka legitimitet åt auktoritära alfahannar som Putin, Erdogan, Modi med flera.”

”Enligt Allison är det oundvikligt att Kina och Ryssland flyttar fram sina positioner och kräver allt större inflytande i sina närområden. Vi kommer att få ”nya intressesfärer” när USA:s hegemoni vittrar. Utvecklingen i Syrien ger en föraning om vad som komma skall: USA drar sig tillbaka och andra makter flyttar in. Till viss del är detta ett skifte som ingen amerikansk president kan rå på. Befolkningen och ekonomin växer i nya delar av världen, vilket leder till maktförskjutningar. Med tiden riskerar Europa att framstå som världens museum. Problemet med Trumps presidentskap är att det skyndar på denna utveckling. I stället för att stärka banden till Europa och Stilla havsregionen genom handel och samarbete, försvagar han den fria världen.”
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/fyra-ar-till-med-trump-vore-en-mardrom/

Dagens besvikelser
Donald Trump. USA har just nu en bättre ekonomi än på länge. De låga räntorna, kortsiktiga handelskrigseffekter, fortsatt enorm statlig upplåning och kraftiga aktieuppgångar stärker Trumps möjligheter att bli återvald. Trump är självklart som oss andra. Han har brister och styrkor. Jag tycker inte att en politisk ledare ska vara som en felfri robot. Samtidigt tycker jag att en ledare ska uppträda anständigt och respektfullt även när man kritiserar tydligt eller kampanjar. Bifogade exempel på hur lite statsmannamässig Trump är talar sitt eget språk.
https://www.google.se/amp/s/www.commondreams.org/news/2020/02/29/careful-what-you-wish-trump-urges-gop-voters-back-crazy-bernie-democratic-primary%3famp

Tyckarpoliser på våra universitet. Precis som inom politiken ska våra universitet vara platser med extremt ”högt i tak” inom lagens ramar. Allt annat är fullständigt idiotiskt om man anser sig stå för de demokratiska värdena. Och om man förstår hur ett samhälle skapar bäst förutsättningar för att vara konkurrenskraftigt och undviker blodiga konflikter. Politisering av våra universitet leder inte mot framtida konkurrenskraft.
https://www.svd.se/orden-du-inte-far-saga-pa-uppsala-universitet?fbclid=IwAR3irRdtqHzuFPxfUIQBsHb-HNJVk28xzpGd1DHVfW9kl81PNpMW7G66jtM

Dagens stjärna
Andreas Cervenka, Dagens industri. Jag håller med honom. Sannolikt har aldrig riksbanker haft särskilt stor integritet i förhållande till ett samhälles för tillfället mäktigaste personer. Det är mycket bekymmersamt när kortsiktiga kapitalistiska ambitioner får styra även riksbankers beteenden. En stor anledning till börsernas värdering idag är på grund av att alla länder idag krigar om låga räntor. Priset på pengar är lågt för dem som är rika. Pengar som fyller på världens aktiemarknader och fastighetsmarknader. Precis som Cervenka lyfter undrar jag allt mer hur nästa riktiga finansiella kris ska hanteras av världens nationella ledningar. Räntevapnet var tidigare det generellt bästa för att kyla av eller för att stimulera länders ekonomi. Det vapnet är idag värdelöst. Massiva statliga investeringar tar lång tid att få ordentligt genomslag i ekonomin och infrastruktur projekt har dessutom begränsat genomslag i hela ekonomin. Betänk också att många länder redan har oroväckande höga lån. Runt hörnet är jag säker på att ett nytt ekonomiskt system krävs för att reda ut den situation som allt för fria, och spelorienterade, finansmarknader skapat. Håll i hatten. Jag har länge haft fel om att vi borde få en ordentlig ekonomisk korrigering. Huvudskälen för det är att jag inte tillräckligt förstår vad de låga räntorna får för makroekonomiska effekter samtidigt som miljarder människor fått det ekonomiskt mycket bättre. En sak är säker, det är spännande tider.

”Är samhällsekonomins viktigaste mål verkligen att hålla börsmäklare på gott humör? Frågan väcks efter Federal Reserves panikartade räntesänkning. Centralbankerna är på väg att schabbla bort den sista försvarslinjen mot finansiell anarki: sitt oberoende.”
https://www.di.se/nyheter/fjaskandet-for-borsen-kommer-att-sluta-illa/

Såg det inte komma...

Konferensen som aldrig ägde rum
Gång efter gång efter gång under flera år gav jag Löfven gratisråd här på bloggen. Ordna en konferens med myndighetsföreträdare, experter, forskare och representanter från utanförskapsområden för att 1) få en liknande verklighetsuppfattning 2) försöka enas om problemlösningsförslag. Han lyssnade inte. Samtidigt säger den person som sitter på landets mesta resurser ”vi såg det inte komma...”. Hur var det möjligt att inte se hur utanförskapsproblematiken växte kraftigt? För flera år sedan använde jag bland annat cancer som metafor för vad som händer om man inte tar tag i farliga växande problem i rimlig tid. Självklart hoppade vänsterliberaler direkt på mig och hävdade att jag kallade invandrare för cancer. Nej, det gjorde jag inte. Jag beskrev vad som händer i vårt samhälle om man bedriver en socialt och ekonomiskt ohållbar migrations- och integrationspolitik. Jag har tyvärr fått rätt. Paulina Neuding skriver en läsvärd krönika i Dagens Samhälle:

”Det är ett förbluffande påstående av en statsminister som både bevisligen känt till relevanta fakta, och som tills nyligen haft som strategi att förringa utvecklingen och anklaga meningsmotståndare för att svartmåla landet.”

”För det är ju omöjligt att Stefan Löfven eller regeringen inte skulle ha sett eskaleringen och brutaliseringen av våldet i svensk gängmiljö. När Löfven tillträdde som statsminister hade gängmorden nästan femfaldigasts sedan 1990-talet, från 4 till 19 per år. 2018 hade det mer än tiofaldigats till 45. Det har varit frågan om en successiv ökning över tre decennier.  

”Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog också bombningar och handgranatattacker på ett sätt som saknar motsvarighet i den industrialiserade världen.”

”Lägg till sådant som radikalisering, hedersvåld, attacker på blåljuspersonal och växande maffiastrukturer i svenska utanförskapsområden – vilket sedan ett antal år är belagt i forskning och rapporter från svenska myndigheter”.

”När man som Stefan Löfven påstår att vi inte såg detta komma, ger man också en bild av att det inte skulle ha pågått en debatt om dessa frågor. I själva verket pågick en intensiv debatt, där regeringens strategi var att så långt det var möjligt förminska allvaret i utvecklingen, och anklaga meningsmotståndare för att skada landets anseende.”

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/lofven-later-mer-som-donald-trump-en-svensk-statsminister-30269

Dagens besvikelse
De som förblindas av sin egoism och inte kan se till Uppsalabornas och svenskarnas samlade bästa. De som inte förstår att vi behöver ett demokratiskt systemskifte där bland annat det personliga ansvaret bland politiker blir mer på riktigt. Utvecklingspartiet Demokraterna, UP, erbjuder inte bara väljarna attraktiv politik, vi kämpar för att demokratin ska förnyas, vitaliseras och bli konkurrenskraftig i förhållande till andra styrelseskick som vinner allt större framgångar. UP arbetar bland annat för att säkra generationsrättvisa. För att klara av det måste Uppsala och Sverige både anpassas till nya verkligheter fortare samtidigt som de som styr mycket bättre måste balansera kortsiktiga och långsiktiga ambitioner.

Dagens stjärna
Sten Widmalm. Professor i statskunskap, Uppsala universitet. Uppsala var under slutet av 1700-talet en plats där den då moderna tanken om demokrati växte fram. Peter Forsskål, en av Linnés lärjungar, var en drivande kraft och publicerade skriften ”Tankar om borgerliga friheten”. Demokratin som vi känner den är på stor dekis i hela västvärlden. Antingen nutidsanpassar vi den eller så kommer sannolikt, under överskådlig tid, andra styrelseskick att kraftigt dominera. Och påverka enskilda människors vardag och livsmöjligheter.

”År 1759 framställdes en mycket viktig skrift här i Uppsala: ”Tankar om borgerliga friheten.” Den skrevs av Peter Forsskål som var en av Linnés lärjungar som studerade juridik såväl som arabiska dialekter i Egypten. Forsskål gick bort i unga år, men skriften som han, trots motstånd, hann trycka innehöll politiskt banbrytande idéer.”

”Men i dag, mer än 250 år senare efter Forsskål skrift finns det anledning att uttrycka stark oro över demokratiutvecklingen.”
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/nedatgaende-trend-for-demokratin-i-varlden-5456223.aspx