Centerpartiet

Demokratisk plattform
Föddes du in i ett parti? Rekryterades du aktivt in i ett parti? Valde du själv ett parti att gå med i för att du kom fram till att det var bäst eller minst dåligt? Eller är du en av nästan 97% som idag inte gått med i ett parti för att försöka göra din röst mer hörd?
http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/medlemmarna-flyr-partierna-br57-procent-borta-pa-20-ar-5198
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Riksdagspartiernas_medlemsutveckling

Kommande generationer
I huvudsak handlar politik om seg utveckling av samhällen. Det tar tid att demokratiskt ställa om, reformera, ett samhälle eller att fatta beslut om saker som kostar mycket pengar. På många sätt är det bra om många samhällsmedborgare känner sig involverade i processen. Ur bland annat det perspektivet är det negativt att så få är engagerade i politiska partier. Är man det har man en betydligt större chans att påverka morgondagen än om man inte väljer att låna ut sitt namn till det minst dåliga politiska laget. För mig, som garanterat definieras som en resultatorienterad person bjuder trots segheten kommunpolitiken på många möjligheter att dagligen påverka framtiden. Det tycker jag gör kommunpolitiken stimulerande. I en kommun kommer man oxå närmast de man företräder, även det tycker jag är stimulerande. Om du hör till de 97% som inte valt ett medlemskap i ett parti, hur mycket bryr du dig om hur ditt närsamhälle, ditt land och världen utvecklas? Vår framtid kan inte bli bättre än vad vi gemensamt gör den till.

Partival
Om jag "bara" hade varit intresserad av makt skulle mitt val av parti blivit Moderaterna eller Socialdemokraterna. I de partierna hade jag och har värdefulla kontaktnät. Och i vår tid har dessa partier varit de regeringsbärande och därför erbjuder de flest möjligheter att påverka hur morgondagen ser ut inom de områden som politiken styr. Jag valde parti utifrån hur nära mina åsikter partistämmor sammantaget formulerat partiprogram. Jag valde parti utifrån att jag i huvudsak med trovärdighet ska kunna sälja den politik partiet står för. Efter min utvärdering av partierna hade jag beslutat att jag skulle gå med i det parti som bäst matchade mina åsikter inom mina viktigaste politiska perspektiv. Jag valde Centerpartiet.

Varför Centerpartiet?
Centerpartiet startade i Falköping. Jag är visserligen född i Falköping men det var inte skälet för att jag valde att låna ut mitt namn till det partiet. Mina politiska huvudfrågor är:
- Bra jordmån för företagande
- Decentralisering
- miljöansvar
- Livsmedelsförsörjning
- Socialt ansvarstagande

När jag gjorde min utvärdering av partierna och dess politiska ställningstaganden matchade Centerpartiet mina synpunkter bäst. Då jag anser det viktigt med pragmatism och folklig förankring i politiska rörelser kändes valet även ur de perspektiven självklart. Jag var över 40 år när jag valde C som politisk plattform.

I huvudsak bra
Mitt politiska fokus är Uppsala. Samtidigt påverkar riksdagen och EU systemet förutsättningarna för Uppsala, så självklart får jag kämpa för bättre politik inom riks- och EU-politikernas ansvarsområden oxå.

Visst finns frågor som jag inte anser sköts som jag tycker är klokt och visst finns kulturella inslag som jag inte gillar. I huvudsak tycker jag att det är en bra plattform för politisk verkstad. Idag är också C den mest offensiva kraften med flest reformförslag som kan stötas och blötas för att till sist kunna bli ok kompromisslösningar. Och centerpartister älskar att dansa, som en händelse gör även jag det : )

Annie i Almedalen
Hur sammanfattar jag kort Annies känslofyllda tal? Utmärkt tycker jag. Sverige och svenskarna är en del av världen. Vi ska vara stolta över och försvara vår värdegrund. Europa behöver och tjänar på samarbete och förlorar på starka konflikter. Många reformer krävs med en tydlig inriktning att bättre bidra till att inte Sverige socialt slits isär mellan vi och dom.  Hopplöshet i utanförskapsområden och svaga landsbygdskommuner måste mötas med hopp och inkludering. Allt förtryck, lemlästning och hedersvåld ska kraftigt bekämpas. Planeten är unik och vår rovdrift av den är inte hållbar. Vi behöver fortsätta att ställa om mot en miljövänligare livsstil. Och Alliansen kan åter bli det samarbete som Sverige behöver för att reformeras mot framgång. Vad väntar vi på?
http://artikel.di.se/artiklar/2016/7/4/annie-loof-varlden-har-fatt-feber/

Legitimitet

Hur leds Sverige?
Hur mår svensk demokrati? Vid en mätning av hur många som var partimedlemmar i ett riksdagsparti 2014 var det 236.961 stycken. Enligt SCB var vi vid utgången av år 2014 = 9.747.355 svenskar. Det innebär i så fall att endast 2,4% av svenskarna på andra sätt än att rösta valt att engagera sig mer eller mindre aktivt i ett parti som bl a genom riksdagen politiskt verkar för hur det svenska samhället ska utvecklas. Hur mycket legitimitet ger det riksdagen? Hur representativa blir våra rikspartier när basen av medlemmar är så liten att de knappast kan anses ha en stark folklig förankring?
http://www.dagensopinion.se/veckans-brief/2014/alliansen-tappar-medlemmar-–-oppositionen-ökar?print=✓
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/262459/

Vilka leder Sveriges kommuner, regioner och staten?
I många artiklar har vi kunnat ta del av att det i allt större utsträckning är icke demokratiskt valda tjänstemän, lobbyister och journalister som påverkar mycket mer än de representanter som i allmänna val fått sina förtroendeuppdrag. I det senaste numret av Dagens Samhälle kan man också läsa att Olle Wästberg, demokratiutredaren, tycker att de offentliga utredningarna har förfallit. Och att det är privata tankesmedjor i olika former som allt mer styr utvecklingen. Wästberg säger bl a "idag har man en uppfattning om vad man vill göra, sedan ska en ensamutredare fixa till det på kort tid." Och mängden utredningar som leds av andra krafter än av offentligt anställda ökar. "Det är inga problem att det startas privata grupper som fördjupar sig i samhällsfrågor. Men det är ett problem om det inte finns konsensusbildande fora, där olika intressen möts och skaffar sig en gemensam uppfattning", säger Olle Wästberg. Bidrar denna utveckling till att stärka det offentligas legitimitet?

Konsensusmaskineri
Att eftersträva konsensus runt de stora samhällsutmaningarna är en klok väg framåt. Men har vi idag ett klimat kopplad till ledningen av Sverige som bygger på ambitionen att hitta en så bred konsensus som möjligt runt våra huvudutmaningar? Som utomstående betraktare känns det absolut inte så. Försök till röstoptimeringstaktik och exkludering av vissa partier skapar knappast en god grund för att söka så breda lösningar som möjligt. Och i takt med att de personer som fått förtroendeuppdrag inte klarar av att nå egna breda överenskommelser ökar andra krafter sin makt över utvecklingen. Är det kanske bra? Är det bra för den demokratiska legitimiteten? Hur mycket får det kosta samhället i stort att politiken inte kan hitta bättre former för det demokratiska hantverket?

Decemberöverenskommelsen ger en minoritet möjligheten att få igenom sin budget utan att behöva kämpa hårt för att försöka få stöd av en majoritet. Samtidigt används så kallade tillkännagivanden i riksdagen, beslut som regeringen ska följa, allt mer. Tillkännagivanden som om de efterlevs formellt hindrar regeringen från att genomföra önskade reformer. För att tillkännagivanden ska gå igenom krävs idag att förslagen får stöd av SD. När nästa minoritetsregering tar över finns ingen anledning att tro att om Decemberöverenskommelsen fortfarande lever så kommer den dåvarande oppositionen agera lika. Hur bra är detta för att Sverige ska utvecklas positivt? Är det så kul att sitta vid makten att man inte bryr sig om att hitta ett bättre system för hur landet ska styras? På vilket sätt skapar den nuvarande situationen legitimitet kopplat till hur Sverige styrs? I praktiken kan jag inte se annat än att  ytterlighetspartierna är de som tjänar mest på nuvarande ordning. Är det så här som Sveriges 2,4% partiaktimedlemmar vill att Sverige ska styras? Och tycker 77% av de röstande svenskarna att detta är ok? Det vi vet är att idag har vi en mycket svag regering som saknar legitimitet för den politik de försöker föra. Politik kallas det möjligas konst. Dags för politiken att hitta en ny ordning som med större legitimitet kan försöka leda vårt gemensamma!
http://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-far-vika-sig-i-hjartefragor/
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/doe-aer-ett-allvarligt-svek-mot-folkets-roest-15655
http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/