Visar inlägg med etikett målstyrning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett målstyrning. Visa alla inlägg

måndag 2 mars 2026

Generationsrättvisa

Barnens bästa

Även om man inte tycker att barnens bästa ska gå före andras välmående är det för Utvecklingspartiet demokraterna viktigt med generationsrättvisa. Det är allvarlig kritik som SD, M, L och KD får av det Finanspolitiska rådet. Kritiken är mycket berättigad. Varför ska kommande generationer betala mycket mer för till exempel ett väl fungerande försvar för att team Reinfeldt (M, C, L och KD) avvecklade stora delar av det försvar vi hade. Nedan SVT reportage är läsvärt.

”Finanspolitiska rådet sågar regeringens beslut att låna till uppbyggnaden av försvaret. Experterna själva kallar årets rapport för ”sin allvarligaste kritik hittills” mot regeringens finanspolitik. 

”Kortsiktigt politiskt agerande”, skriver experterna.”


””Sådant kortsiktigt politiskt agerande är i grunden vad det finanspolitiska ramverket syftar till att motverka”, skriver man i rapporten. Rådet pekar på hur regeringen, och partierna som stödjer besluten, skjuter utgifterna framför sig när man lånar pengar. Något som enligt experterna innebär att politikerna minskar reformutrymmet för framtida budgetar och gör att framtida generationer får högre räntekostnader – och detta samtidigt som regeringen sänker skatterna:

”Det är anmärkningsvärt att hävda att det är nödvändigt att avvika från saldomålet för att på kort sikt klara de ökade försvarsutgifterna, samtidigt som det uppenbarligen är möjligt att ytterligare sänka inkomstskatten med ett liknande belopp”, står det i rapporten.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringens-expertrad-sagar-finanspolitiken-allvarligaste-kritiken

Viktigast av allt för att säkra en generationsrättvisa är att erbjuda alla våra barn och unga en konkurrrenskraftig skola. Skolan idag håller inte måttet! Integrationsmisslyckanden och överadministration är huvudproblemen. Rösta i din kommun enbart på partier som tydligt har trovärdiga lösningar på dessa två huvudproblem. Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder en sådan skolpolitik i Uppsala. 

Expressens ledare, Linnea Lindquist, skriver läsvärt nedan om hur skolan missköts i Sverige. Liberalerna är ansvariga…

”Trots att jag är morgontrött är jag alltid på jobbet innan klockan sju. Inte för elevernas skull, utan för att hinna med den administration som byråkraterna lämpar över på rektorer. Efter 19 år i skolans värld har jag förlikat mig med att det alltid finns en excelfil som ska fyllas i eller en handlingsplan som jag förväntas prioritera.”

”Jag vill egentligen bara vara med eleverna, stötta lärarna och hinna vara den där pedagogiska ledaren som beskrivs så fint i skollagen. Jag skulle vilja få tid att fråga Fatima hur det gick på simningen, säkerställa att Ahmed får den lästräning han så desperat behöver och jag vill finnas där för lärarna som har det tufft i klassrummet.”

”I stället förväntas jag mata byråkrater med uppgifter som de skulle kunna hitta på egen hand. Skolan är numera inte regel- utan målstyrd. Det betyder att regeringen sätter upp målen och sedan ska de nästan 3 000 olika huvudmännen själva komma på hur de ska uppnås. Alla famlar i mörkret och försöker luska ut vilket arbetssätt som ger bäst resultat.”

”I alla kommuner och i många skolföretag finns det personer som kallar sig för kvalitetsutvecklare, strateger, analytiker och gud vet vad. Deras roll sägs vara att stötta oss som arbetar i skolan, men eftersom det inte finns regler för hur skolan ska organiseras stör de oss mer än vad de stöder oss.”

”Ju mer vi pratar om effektivisering, desto fler byråkrater anställs. Ju mer vi talar om kvalitet, desto mindre tid finns det för kärnuppdraget som skapar kvaliteten. Tilliten till lärare och rektorer har ersatts av excelark.”

”Det är varken lärarna som brister eller rektorerna som saknar kompetens. Problemet är att målstyrningen har skapat ett system som ska kontrollera och följa upp allt som inte har med kärnuppdraget att göra. Skolor tvingas lägga mer tid på att skriva handlingsplaner än på att utveckla undervisningen. Skolverket skulle kunna vara ett stöd i skolan men i stället får vi huvudvärk, gråa hår och hjärtklappning varje gång de får ett nytt uppdrag från regeringen. Det är tur att det finns en lösning. Gör regelstyrning great again!”

https://www.expressen.se/ledare/linnea-lindquist/hjalp-skolan-drunknar-i-excelfiler-och-byrakrati/



lördag 6 maj 2023

Färre chefer mer tillit

Tillitsbaserad styrning

Helsingborgs kommun beskrivs ofta som ett föredöme bland kommuner. Tyvärr är andra kommuners ledare inte snabba att uppskatta när andra är duktigare. Jag är uppfostrad att lära av de bästa och att försöka bli bättre än dem. Om man vill vara en del av en framgångsresa är det ett klokt förhållningssätt. Man kan prata mycket om varför Helsingborgs kommun på många sätt får definieras som Sveriges bäst styrda kommun. De har till och med en opera och ändå är de ekonomiskt mer välskött än till exempel Uppsala. Jag är helt övertygad om att framgångarna kommer av att den nu avgångne kommundirektören och tidigare kommunstyrelsens ordförande tillämpat tillitsbaserad styrning på riktigt. Inte bara fina ord. 

https://www.stratsys.com/sv/kunskapshub/vad-ar-egentligen-tillitsbaserad-styrning?psafe_param=1&utm_campaign=p-search-dsa-kunskapshub&utm_medium=ppc&utm_source=adwords&utm_term=&hsa_mt=&hsa_net=adwords&hsa_ver=3&hsa_kw=&hsa_acc=5195892202&hsa_grp=123804462658&hsa_tgt=dsa-1273121054374&hsa_src=g&hsa_ad=522836478692&hsa_cam=13171598103&gclid=CjwKCAjw5pShBhB_EiwAvmnNV-qT7_KQck4DlBa67SMJOE8A_OBTayoipgKFscRLJu8Ig7yDWveCRhoCXqUQAvD_BwE

Inte minst i våra skolor är det tillitsbaserad styrning som krävs för att vända många års negativ kunskapsutveckling. Ge våra lärare mycket mindre administrativa uppdrag och mer tid för undervisning. Lita på dem att de sköter sina uppdrag. Och det är hög tid att skrota inkluderingstanken i klasserna, det har visat sig vara en katastrofal lösning om vi vill fostra konkurrenskraftiga nya generationer svenskar!

"Öronmärkta statsbidrag är ett ofog som alla politiker är emot när de sitter i opposition, eftersom de orsakar en massa administration – pyton för småkommuner. Men bidragen är poppis bland regeringspartier, oavsett färg. Och ibland kan de vara en god idé. Ta exempelvis fortbildning av lärare. I ett sammanhållet skolsystem kan man organisera fortbildningen centralt och systematiskt. Men i det svenska vilda västern-systemet gör kommuner och skolor lite som de vill."


"I dag råder stor brist på speciallärare, vilket delvis beror på den kaotiska svenska skolpolitiken. 1989 lades speciallärarutbildningen ned; i stället satsade man på specialpedagoger. Pedagogerna är inte inriktade på ämnen utan ska ägna sig åt utvärdering, ledarskap och förändringsarbete. En sorts inkluderingsfrämjande mellanchefer, kan man säga. 2007 beslutade alliansregeringen att återinföra speciallärarutbildningen. Nu finns det både speciallärare och specialpedagoger där ute. Vilket är som gjort för revirstrider och missnöje hos medarbetare som tycker att de får arbetsuppgifter som inte linjerar med deras specialistutbildning. Och det är inte så säkert att ens skolan vet skillnaden." 


"Inkluderingstanken – att snart sagt alla elever ska undervisas i storklasser, oavsett behov – har passerat sitt bäst före-datum med råge. Men frågan är om regeringen får Skolsverige med sig. Att inrätta små grupper är en ambitionshöjning. Det kostar personal och pengar. Inkluderingsprocesserna sitter i värsta fall i väggarna vid det här laget. Och hur inställda är dagens speciallärare på att undervisa? Det finns sådana som, precis som specialpedagoger, ägnar sig åt att observera elever och tala med undervisande lärare om hur dessa ska hantera elever med speciella behov. En följd av inkluderingstanken. Men skolan behöver mindre snack och mer verkstad. Det är utmärkt att utbilda fler lärare till speciallärare. Men då måste de fortsätta att undervisa. Som i Finland."

https://www.expressen.se/ledare/vi-behover-speciallarare-inte-specialmellanchefer/

I Uppsala infördes tyvärr en gräns för hur många rapporterande en chef kan ha. Gränsen är 30 stycken. Självklart ska inte sådana gränser sättas av politiken. Om några gränser skulle göra nytta, om inte politiker litar på tjänstemännens omdöme, skulle gränsen vara ingen chefstitlar utan minst tio rapporterande medarbetare. Uppsala kommun har för många chefer, inte för få. Och cheferna får ägna sig åt på tok för mycket icke prioriterad administration. Gör om! Gör rätt! När? Nu!