Japan

Svensk politisk ordning

Det japanska samhället är en av världens samhällskulturer som fascinerat mig mest. Mycket gamla traditioner i harmoni med ett mycket teknikdrivet samhällsbygge. Och en ny samhällskultur byggd på ambitionen om ständiga förbättringar. Idag är det också det samhälle på jorden som kommit längst med att ha en omvänd befolkningspyramid. Det vill säga fler äldre än yngre invånare. Sveriges folk kan lära mer av japanernas ständiga utvecklingsarbete och om hur ett samhälle klarar av att dess invånare åldras. Nedan ett intressant BBC reportage om japaner. Jag har haft förmånen att bo i Japan. Reportaget ger en bra beskrivning av delar av mina japanska upplevelser. 

”But here in Japan, where manners and etiquette are highly valued, body language is a powerful tool we use to communicate – and a tangible way for visitors to step inside our culture.

For instance, a simple goodbye can look very different depending on whom you're saying it to. When I say goodbye to a friend my own age, I'll usually wave. But if I'm saying goodbye to someone older, I might bow – even if I know them well. I will never point at them, no matter how well I know them. And if I'm meeting someone for the first time, I won't shake their hand.

Whether you encounter non-verbal cues at a crowded tourist site, in an izakaya (gastropub) or on public transportation, understanding them is ultimately about recognising that any kind of communication in Japan is deeply influenced by our awareness of social relationships. Even someone one year older than you might be considered your senpai (senior). That's why I will bow to someone older than me, bow only slightly to an acquaintance, visitor or serviceperson, but wave to someone my own age, or someone who is my kohai (junior). How deeply I bow shows how deep my respect, gratitude or apology is.

https://www.bbc.com/travel/article/20261022-six-gestures-to-learn-before-travelling-to-japan

I Sverige saknas idag den politiska förmågan till ständig utveckling. Det politiska, det demokratiska, styrsystemet behöver moderniseras. Dagens system är pinsamt, samhällsdåligt och dyrt. Sjukt att inte en nyordning kan genomföras till gagn för oss svenskar. Bland annat är det hög tid att avveckla regionerna som en egen politisk plattform. Det jobbet ska riksdagens länsvalda sköta. Jag får väl skriva en bok som beskriver hur riksdagen borde göra… partiegoismen fixar det nog inte ändå. Våra allt färre unga får göra revolution! Nedan SVT reportage beskriver väl behovet av demokratisk nyordning i Sverige. 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/i-dag-presenterar-thand-ringqvist-c-sitt-sonderingsuppdrag

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-val-2026?inlagg=64895c8121c0e270e18bde03081a1fab

Om det blir ett nyval för över 600 miljoner kronor kan man hoppas att S och M därefter kan tänka sig att bilda en mittenregering ihop. Det är det minst dåliga för oss svenskar givet hur det politiska landskapet nu ser ut. S borde tänka om och ha V som sin tydliga och primära politiska motståndare och M kan med fördel göra SD till sin. Vs politik avviker på många sätt ifrån Ss. SDs politik avviker på många sätt ifrån Ms. Det är hög tid för ideologerna inom landets största partier att tänka om. Det ena partiet är störst bland de äldsta. Det andra bland de yngsta. De borde i en mycket svår tid ta ett gemensamt ansvar för Sverige. 

Meritokrati

Vilka styr Sverige?

Ministerstyre efterfrågas av vissa. Tiden med Axel Oxenstiernas organisering av den offentliga makten anses icke längre fungerande av allt fler. Det kan man tycka men då måste meritokrati införas bland politiker. Det vill säga att det inte duger att vara en broilerpolitiker som bara är bra på att prata och debattera men som saknar relevant kompetens för att styra på riktigt. Att vi idag har en ordning inom offentlig sektor där politikerna själva beviljar sig ansvarsfrihet fungerar särskilt dåligt när kompetensen är låg och tjänstemannaansvaret oacceptabelt lågt. 

Nedan artikel av Patrik Kronqvist, Expressen, är kopplat till ovan sammanhang läsvärd. 

”Formellt ligger den största makten hos politikerna som stiftar lagarna. Men i praktiken är myndigheterna minst lika mäktiga.”

”De får nästan alltid rätt att skriva egna regler som förtydligar lagarna. Sedan tolkar de både lagarna och reglerna samt avgör detaljfrågor. På senare tid har många generaldirektörer dessutom lagt sig till med ovanan att skriva debattartiklar för att föra fram rent politiska krav. Svansen viftar på hunden!”

”Myndighetens lagtolkningar får inte sällan helt andra effekter än vad politikerna hade avsett. Det beror delvis på att många myndigheter har snäva uppdrag, inte sällan värdeladdade. Havs- och vattenmyndigheten tittar i stort sett bara på vattenkvaliteten och Naturvårdsverket värnar enbart miljö- och klimatintressen.”

”Men i många beslut ställs viktiga mål mot varandra. Hur ska man väga lokala bullerstörningar mot Försvarsmaktens önskan att öva artillerikrig? Hur bör man värdera vattenkvaliteten i Vättern mot behovet av sällsynta jordartsmetaller? Och hur kan laxen i Gullspångsälven viktas mot nödvändigheten av fossilfri el? I grunden är det politiska avvägningar – inte juridiska. Men förbudet mot ministerstyre gör att frågorna ändå ofta hamnar i domstol. Ibland beror det rentav på att myndigheterna överklagar varandras beslut. Staten kan alltså med ena handen säga ja till en ansökan från ett företag, och med den andra säga nej.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/jimmie-akesson-har-ratt-om-sveriges-heliga-ko/

Sverige behöver en ordentlig reform av det demokratiska systemet. Ett differentierat ersättningssystem till politiker, kopplat till erfarenheter och kompetens, är rimligt. Så är det för alla andra. Tjänstemannaansvaret måste stärkas. Valåren till kommun och riksdagsval måste separeras. Tror du dagens politiker genomför de demokratiska förändringar som skulle göra stor positiv nytta?….