Så objektivt och vetenskapsförankrat som möjligt
I en värld full av ”fake-news” är det viktigare än någonsin att som beslutsfattare angripa problem så objektivt och vetenskapsförankrat som möjligt. Vetenskapsmän är de främsta experter vi har. Det finns dock fler som ges experttitlar. Ibland obegripligt varför, då jag bara anser dem vara personer som till exempel intresserar sig för säkerhetspolitik och ägnar mycket tyckande om det. Det kvalificerar bara till att vara en kvalificerad tyckare i min värld. Idag är Greta Thunbergs DN dag. Tydligen en dag då tydligen inget tyckande tillåts på ledarsidor, debattsidor eller insändarsidor. Oavsett om de kan klassas som experter eller ej.
I en komplex tid, där utvecklingstakten är mycket hög, krävs ledarskap i alla sammanhang med tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att ofta våga fatta avvägda beslut utan att gång efter gång försöka gömma sig bakom utredningar. Utredningar som ofta ändå bara är politiska beställningsjobb. De som är ledare måste vara tillräckligt tränade och erfarna att våga leda. Våga ta ansvar. Och ta ansvar för sina beslut och dess konsekvenser. Den som har en ledarroll men som saknar insikten att överväga olika tyckares åsikter är ingen ledare. Det inkluderar även att lyssna på de medarbetare eller invånare man ska leda, även dem som inte klassas som experter.
Patrik Kronqvist, Expressen, lyfter den mycket viktiga frågan om kvalitetsutvecklingen inom statliga utredningar när de leds av politiker. Jag delar hans kritik och jag anser att utredare i så lång utsträckning som möjligt ska vara politiskt obundna och akademiska eller relevanta experter bland tjänstemännen. De ska sakna synliga partikopplingar. När väl en utredning ligger på bordet får partierna tycka lika eller tycka något helt annat.
"Men om utredningarna blir partipolitiserade kommer de inte att kunna fortsätta fungera som trovärdiga kunskapsunderlag. Då finns en risk att de börjar betraktas som inlägg vilka som helst i debatten. Karolina Skog verkar dock inte rädas en sådan utveckling. När hon intervjuades i Bopolpodden i juni förklarade hon tvärtom att uppdraget som utredare var en möjlighet för henne att vara ”opinionsbildare” och att hon ”inte skulle vara försiktig”."
"Det uppseendeväckande uttalandet passerade dock närmast obemärkt förbi, trots att Martin Tunström, Barometerns politiska chefredaktör, var snabb med att uppmärksamma det. I dessa dagar är det gott om svenska politiker som förfasar sig över internationella ledare som inte värnar rågången mellan politik och förvaltning. Men det finns anledning att vända blicken mot det som går i fel riktning även på hemmaplan. Stefan Löfven borde undvika att göra fler utredningar till politiska beställningsjobb."
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/lat-inte-partiboken-styra-valet-av-utredare-lofven/
Det är korkat att inte tidigt lyfta upp problem och analysera samt debattera dem öppet. Det går irriterande sakta i dagens Sverige för dem som ska leda att enas om att vi har ett omfattande och växande problem som måste lösas. Den politiska striden ska inte handla om "besiktningen" visar på allvarliga problem eller ej. De politiska striderna ska, om alls, handla om vilka lösningsalternativ på problem som är bäst. Först därefter verkställer kloka ledare kraftiga satsningar på problemlösning. Skälen till varför erfarna ledare i de flesta fall får leda är att ofta måste beslut fattas fort, då bygger beslutsförmåga och beslutsgrunderna på alla de erfarenheter och kunskaper ledarna bär med sig. Vi vill till exempel inte att en pilot i samband med ett motorhaveri ska föreslå en utredningen innan hen fattar sina beslut om åtgärder. Varför är den enkla ordningen så svår i dagens Sverige? Min enkla analys är att det beror på bristande förmåga att leda bland många som har viktiga politiska ledarroller. En enkel metod att förbättra det faktumet tror jag är att vi invånare får direktvälja de främsta politiska företrädarna. Jag är övertygad om att väldigt många kommer att välja den mest kvalificerade om den också uppvisar tydliga drivkrafter.
Nyligen presenterade utbildningsminister Anna Ekström ett resultat från ett utredningsuppdrag. Det handlar om kunskaper i svenska bland våra yngsta invånare. Som jag bloggat om flera gånger är förbättringspotentialen stor. Vi får se om det fortsätter att bli små förbättringar eller ej.
Redan nu kan vi konstatera att svensk sjukvård, och många andra länders sjukvård, i framtiden måste ha beredskap för att utöka intensivvårdens kapacitet när allvarliga pandemistörningar inträffar. Beredskap som innebär omplanering av personal så att inte en normal bemanning slits ut. Beredskap av vårdplatser så att riskerna för att det är "fullt" på IVA inte inträffar. Nästa gång en allvarlig pandemi slår till måste vi klara av att upprätthålla ett "normalare" liv än nu. Helt klart är att vi kan lära oss väldigt mycket av varandra runt om på jorden om hur vi bättre hanterar pandemier i framtiden. Det pågår en massa forskning om betydligt mer än om att få fram vaccin. Är det inte så att den här vågens insjuknande i Covid har peakat nu?
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7616117
Idag har DNs chefsredaktör gjort en grej av att Greta Thunberg har en dag som chefsredaktör för mediet DN. Håkan Boström, GP, skriver intressant om att då är inga vanliga ledarartiklar, debattartiklar eller insändare med...
Makten behöver alltid balanseras och utmanas för att inte tappa fotfäste. I en väl fungerande demokrati har den insikten blivit en stark del av den lokala kulturen. Det är att göra det enkelt för sig, i en komplex värld, att säga att vi ska lyssna på experter och bland dem företrädare för vetenskapen. Inte minst Coronapandamin har lärt även dem som tidigare trodde annat att experter ofta kan tycka mer eller mindre olika. I Sverige, där mediernas åsiktskorridorer är snäva och en ”tvångströja” kallad ”politiskt korrekt”, PK, hämmar vitala debatter hämmas vår positiva utveckling. Hela idén med kvalitativa utredningar och debatter är att angripa ett problem, och möjligheter, från många olika perspektiv. På många sätt definiera ett problem och försöka skapa en bred samsyn om att problemet finns och att det måste lösas. Därefter blir det analys av problemets perspektiv. Först därefter är sannolikheten hög att problemlösningen blir framgångsrik. Att släcka bränder med bensin är till exempel en dålig idé.
Kloka historiska drottningar och kungar lyssnade på olika personers åsikter och fattade sedan nödvändiga beslut utifrån det. Under 99 procent av människans utveckling har beslut fattats utan utredningar på hundratals sidor. Utan utredningar överhuvudtaget. Vi lärde oss av andra och mer eller mindre lärda personer var rådgivare inför beslut. När utredningar nu blivit väldigt populära gäller det att använda dem klokt. Och inte för ofta. Viktigast av allt är att försöka välja kompetenta ledare. Ledare som saknar tillräcklig kompetens kommer även med utredningsunderlag ha svårt att komma till skott med nödvändiga beslut. ”Greta” har fantastiskt lyckats höja engagemanget för att ta miljö- och klimatutmaningarna på större allvar. Det är tveklöst imponerande. För att fortare komma till viktiga beslut är det viktigt att låta alla experter komma till talas. Även de som inte håller med om det som den rådande åsiktskorridoren tycker, och som PK spelet understödjer. När olika perspektiv får höras i debatten är det min övertygelse att vi snabbare kan lösa problem och ta vara på stora möjligheter.
https://www.gp.se/ledare/fritt-från-åsikter-när-greta-tar-över-1.38097482
