Hållbart ekonomiskt system

Hur ställer vi om?

Även om man struntar i människans rovdrift på naturen, och kör slut på ändliga resurser, krävs ekonomiskt nytänkande. Är det asiaterna som leder oss rätt i en ny tid eftersom de fortfarande är starkt präglade av buddistiskt och hinduistiskt tänkande? Filosofier/religioner starkt förankrade i stor respekt för naturen. Vi får se. 

En sak är säker och det är att mänskligheten blir allt i genomsnitt äldre och enligt Hans Roslings forskning blir vi aldrig fler än runt 10 miljarder människor på jorden. Idag är vi 8,26 miljarder. Senast runt 10 miljarder människor är dagens tillväxtdrivna ekonomier historia. Om vi bryr oss om barn och barnbarn börjar vi omställningen till en positiv och hållbar ekonomisk ordning redan nu. Den ordningen kan bli utmärkt och mindre ojämlik. Nedan en räknare över antal människor på jorden.

https://www.worldometers.info/world-population/

Vad säger då en av flera möjliga AI-modeller att vi ska göra för att skapa en mer hållbar ekologisk och ekonomisk ordning? Nedan ett exempel på svar du kan få:

”Ett hållbart ekonomiskt system som minimerar slöseri och maximerar resursanvändning (återbruk, reparation, återvinning), drivs fram genom innovation inom förnybar energi och resurseffektivitet, styra mot hållbara investeringar, samt främja ansvarsfulla konsumtions- och produktionsmönster, vilket gynnar både miljö och ekonomi. 

Nyckelåtgärder för en hållbar ekonomi:

• Gå från "ta-tillverka-släng" till att designa produkter för lång livslängd, återanvändning och materialåtervinning för att minska avfall och resursförbrukning.
• Minska matsvinnet, välj miljömärkta produkter och tjänster, reparera och vårda det man har, och stöd företag som satsar på hållbara affärsmodeller (t.ex. uthyrning, delning).
• Effektivisera energianvändningen och ställ om från fossila bränslen till förnybara energikällor, vilket skapar nya jobb och minskar klimatpåverkan.
• Rikta investeringar (både privata och statliga) mot hållbara lösningar och bort från verksamheter som skadar miljön.
• Utveckla ny teknik och nya affärsmodeller som frigör ekonomisk tillväxt från resursanvändning (”grön tillväxt”).
• Inkludera sociala, ekonomiska och miljömässiga mål i alla beslut för att skapa en holistisk hållbarhet (”trippel-bottleneck-principen”). 

Varför är detta viktigt?

• Minskar klimatförändringar, skyddar biologisk mångfald och minskar föroreningar.
• Skapar nya jobb, minskar kostnader, ökar motståndskraft mot resursbrist och skapar nya marknader.
• Minskar fattigdom, förbättrar hälsan och ökar jämlikheten. 

Genom dessa förändringar kan vi bygga en ekonomi som gynnar både människa och planet, långsiktigt och globalt.”

• Josefin Fällgren, UNT, förespråkar nedan ett ekonomiskt ohållbart system. Den bostadsbrist hon talar om existerar inte utan är ett tankespöke. Redan idag finns möjlighet att bygga 10.000-tals dyra nya bostäder i Uppsala. Många nyproducerade bostäder står tomma. Många stora bostäder har idag enbart en boende som inte är motiverad att flytta till mindre. Många av dem med behov av boende har inte råd med dagens dyra nyproduktioner. I dagens Uppsala finns gott om dyra tillgängliga bostäder. Fällgren har också fel om att nyproduktioner i Stockholmsförorter skulle vara attraktivare. Uppsalas attraktivitet är enorm jämfört med de allra flesta Stockholmsförorters. Att bo i världens största småstad är attraktivt för väldigt många. I en kommun med Sveriges bästa landsbygdsmöjligheter. Det gnälls för mycket i Uppsala. Väldigt mycket är jämfört med många andra kommuner i Sverige bra. Det viktigaste 2026 för att Uppsalas framtid ska bli framgångsrik är att byta spårvägsprojektet mot ett långt bussprojekt. Det är viktigt för Uppsalas sociala-, ekologiska- och ekonomiska hållbarhet.

”För Uppsalas politiker ger knappast ett intryck av att en långsiktig investering, som bostadsbyggande, är en god idé. De har ju fortfarande inte lyckats acceptera att spårvägen faktiskt kommer att bli av eller kommit överens om var och hur många bostäder som faktiskt ska byggas.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/helt-arligt-varfor-ska-man-valja-uppsala-framfor-stockholm/lwo7qevj

Världen behöver en Marknadsekonomi 2.0. Västvärlden har format vår nutid och dess bräckliga system. Det blir sannolikt i Asien som en ny mer hållbar Marknadsekonomi 2.0 växer fram. En bottenplatta byggd på konfusiansk, buddistidk och hinduistisk bottenplatta. Den som lever får se. Västs egoistiska modeller har nått vägs ände.