AI inom offentlig byråkrati

Hur många avvecklar sig själva? 

Igår var jag på många seminarier och debatter om AI inom offentliga verksamheter. Det råder total konsensus om att AI rätt utnyttjat både kan förbättra all offentlig verksamhet för oss invånare och effektivisera den. Massor av pengar kan sparas och därigenom kan skattetrycket lättas eller alternativt frigöra mer resurser till operativ personal inom kärnverksamheterna. Vi måste bli av med extremt överbyggd administration, oacceptabelt många kommunikatörer och för många anställda för att hantera gamla och dåliga IT-system. Dessa kompetenser behövs men inte så extremt många som en misskött offentlig sektor anställt.

Det tycks finnas en stor samsyn om att det är rädslan att förlora sina jobb som utgör det stora hindret för att snabbt lyckas utnyttja AIs fantastiska potential. Även brist på investeringar i förbättringsprojekt som utnyttjar AI är ett problem. Personligen anser jag att det är politikens ansvar att våga driva på denna stora och möjliga förbättrings- och effektiviseringspotential. Fega politiska ledningar kommer inte att göra det som krävs.

”Föreställ dig en offentlig sektor där administrativa processer automatiseras, medborgartjänster förbättras och beslutsfattandet baseras på realtidsdata. Med AI är detta inte längre en avlägsen vision, utan en verklighet som omformar hur offentlig sektor fungerar.”

https://www.regeringen.se/contentassets/31e82d5f1c5f4afe89feeffdd4308818/finansinspektionen.pdf

https://www.aiuc.se/ai-insikter/ai-i-offentlig-sektor-effektivitet-innovation

I en kommun som Uppsala borde det vara lätt att snabbt ställa om och effektivisera med hjälp av AI. Sjukfrånvaron är hög, hemarbetseffektiviteten är sannolikt väldigt låg och inom många verksamheter är det en hög personalomsättning. Med andra ord borde effektiviseringarna på bara tre verksamhetsår kunna bli enorma. Det är möjligt! Men röstar invånarna fram politiker som kan se till så att det blir gjort?

Igår lyssnade jag också på Liberalernas nya partiledare och Sverigedemokraternas eviga partiledare. Den nya partiledaren för Liberalerna ”sköt med tomhylsor” och Liberalerna är körda nästa år och måste försöka hitta tillbaka till Folkpartiet om de åter ska bli intressanta att rösta på. Den nya partiledaren nämnde också det gamla namnet Folkpartiet i sitt tal. Och Åkesson hade inget nytt att komma med om hur Sverige åter ska bli ett flitigt, kreativt och konkurrenskraftigt samhälle. Han vill bara bli minister och få med det på sin eviga politiska meritförteckning. 

SD är och förblir ett missnöjesparti. De gör dock i nuläget nytta genom att driva på mot en nödvändig skärpning av migrationspolitiken. 

Få människor avvecklar sig själva frivilligt. För att öka tempot i utnyttjandet av AI måste berörd personal förstå att omställningen är nödvändig och i grunden bra för dem själva. Hur får man en partiledare att inse att det är dags att avgå? Det brukar inte hända. Nästan alltid tvingas de mer eller mindre tydligt avgå. Snart har väl Åkesson slagit Alf Svenssons Sverigerekord som partiledare. Och killen är bara 46 år. Jag tänker inte försöka få det rekordet….