Få nya barn

Självförverkligandets och drömmarnas gissel

Varför väljer allt fler att skaffa få eller inga barn alls? Är det konstigt? Karriärister har inte tid med fler än max två om två partners vill göra karriär. Om de dessutom vill festa, resa och träna blir det ännu svårare. Många bor dessutom inte nära föräldrar som skulle kunna hjälpa till. Många av oss föräldrar har fullt upp med att förverkliga oss själva. Och de som är låginkomsttagare har inte råd med barn om de inte lever helt på försörjningsstöd och har många barn. Och på tok för många vuxna i Sverige lever på försörjningsbidrag. Det svenska samhället är också uppbyggt på att alla vuxna i ett hushåll arbetar för att man ska ha råd med den levnadsstandard som de flesta eftersträvar. Barn gör helt enkelt livspusslet utmanande samtidigt som det är dyrt och krävande. För mig skulle livet varit extremt fattigt utan relationen till mina barn.

Faktumet att det föds allt färre barn i Sverige leder sannolikt till framtida generationskonflikter. Timbro skriver läsvärt om det i nedan artikel. Hur mycket av begränsade resurser ska gå till våra allt fler äldre på bekostnad av resurser till våra unga? Bara de kommande tio åren väntas +80 åringar växa med över 50%. Det i kombination med att allt fler äldre drabbas av demens sätter välfärdssamhället under stor press. Vad gör våra politiker åt detta? Debatten om detta är besvärande obefintlig. Vi går mot oönskade generationskonflikter om begränsade resurser. Och i den globala maktkampen mellan USA och Kina kan befolkningsutvecklingen bli avgörande för vilka som är mäktigast år 2100. Vem vet, kineserna kanske snart börjar ha fem barn per familj....

"I så gott som hela den utvecklade världen sjunker födelsetalen. Den förändrade demografin som detta resulterar i är en nyckel för att förstå både den ekonomiska och den säkerhetspolitiska utvecklingen – och framtidens konflikter."

"I slutet av augusti rapporterade SCB att antalet födda barn i Sverige under första halvan av 2024 var det lägsta på 21 år. Bara dagarna innan rapporterades det från Finland att det inte fötts så få barn i landet sedan nödåren på 1800-talet. Trenden med sjunkande nativitet kan observeras i så gott som alla utvecklade länder i världen, något som lett till att diskussioner om demografi tagit fart."

"I den nya kalla kriget mellan USA och Kina kan demografi mycket väl bli tungan på vågen. Kinas ledarskap har länge varit övertygade om att “öst är på uppgång och väst på nedgång” – inte minst uppmuntrade av landets ekonomiska utveckling. Detta synsätt har i viss mån omkullkastats av Kinas demografiska utveckling i jämförelse med västvärlden. Även om USA:s nativitet också är under ersättningsnivå, är den 40 procent högre än det östasiatiska genomsnittet. Landet har också betydligt högre invandring." 

"De demografiska och ekonomiska trenderna talar sitt tydliga språk och ger en indikation om att Kina med stor sannolikhet ser sina bästa dagar nu, när det kommer till relativ styrka gentemot USA."

https://timbro.se/smedjan/framtidens-konflikter-formas-av-barnafodandet/

Även UNT skriver om faktumet att det föds färre barn i Uppsala och övriga Sverige.

"Det har nämligen inte fötts så få barn i Sverige som nu – i snitt 1,49 barn per kvinna – sedan man började mäta födelseantal år 1749. Något som lett till att förskolor fått stänga igen och att vi på sikt lär få en mindre grupp arbetsföra personer som ska försörja den större gruppen äldre."

"Forskningen vet inte varför det föds färre barn i dag. Påverkade faktorer tros vara kvinnors ökade möjligheter att studera och arbeta och större tillgång till preventivmedel vilket gör det mer möjligt att planera sin graviditet. Att vänta med barn kan dock i sig göra det svårare att skaffa barn."

https://www.unt.se/kultur/livet/artikel/farre-barn-fods-darfor-tvekar-uppsalakvinnorna/rkvpxpmj

Carl-Vincent Reimers, Di, skriver i sammanhanget en mycket läsvärd ledarartikel om befolkningsutvecklingen. Den hittar du nedan.

”Födelsetalen är nu de lägsta i Sverige sedan vi började mäta dem, år 1749.”

”Västeuropas politiska, kulturella, ekonomiska, och teknologiska blomstringsperiod från renässansen till 1900-talet kan inte förstås som ett resultat av överlägsen demografi. Dessa glesbefolkade länder konkurrerade ut långt mer tätbefolkade länder som Kina och Indien. Det var andra faktorer som gjorde väst ledande. Detär den verkligt intressanta frågan som både Ryssland och Väst bör fundera över, snarare än att stirra sig blinda på hur många barn som föds.  Gör vi det har vi en chans att skapa en bra debatt om vilka faktorer som på riktigt bygger framgångsrika samhällen, dit man både vill flytta, och där man vill bo och bilda familj.”

https://www.di.se/ledare/varfor-ska-befolkningen-vaxa/

Jag håller med Reimers. Om vi utnyttjar ny teknologi maximalt, utvecklar nya smarta sätt att möta våra behov på och slutar med åldersdiskriminering går vi svenskar och övriga européer en ljus framtid till mötes. Det går! Vi behöver rösta fram partier som fattar det.

Vad ska regeringen göra för att få oss att skaffa fler barn?…. Sverige är redan världens bästa land för att kunna jobba och ha barn. Arbetsförmedlingen kanske ska erbjuda en gratis matchmaking tjänst… (jag är ironisk). De kanske kan öppna för månggifte för rika? (Jag är ironisk).

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ulf-kristersson-om-sveriges-laga-fodelsetal-maste-fraga-oss-vad-vi-kan-gora-battre

Kapitalistdemokrati

Rättvis fördelning av välfärd kräver rikedom 

Det är jultider. I Sverige är traditionen att vi firar Jesus födelse. Kristendomen föddes när Jesus föddes i Palestina. Jesus själv var jude. Religionen Kristendomen byggdes upp utifrån de budskap som Jesus kommunicerade och de berättelser som spreds om hans korta liv. Berättelser som bland annat spreds av hans lärljungar. Enligt kristendomen var Jesus Messias, Guds på jorden födda son. De judiskt troende väntar fortfarande på Messias och anser inte att Jesus var Guds son och de har inte Nya testamentet som en del av sin tro. 

Jesus startade en rörelse som inkluderade kärlek. Det är stort. Det är bland annat därför som kristendomen är världens största religion, den är hoppfull för många. En del av hoppfullheten är konceptet rättvisa som Jesus förmedlade. Jesus kritiserade de rika för att de dyrkade sina pengar och inte brydde sig om nöden hos andra. Han kritiserade också de rika för att de använde sin rikedom som ett maktmedel för att förtrycka de medellösa. I Nya testamentet beskrivs detta bland annat i Lukas 16:13 ”Ni kan inte tjäna både Gud och mammon”.

Kan man tjäna konceptet Gud och samtidigt marknadsekonomins mekanismer? Olika tolkningar av kristendomen har tveklöst landat i att det går. Finns några samhällssystem som lyckats skapas på jorden som lyckas förena dessa krafter? Ja, de Nordiska länderna har kommit längst. Demokratin och de offentliga sektorn ska försvara frihet, säkra jämställd rättvisa och värna de svagaste. Marknadsekonomin skapar förutsättningarna för ”det starka rättvisa samhället”. 

Ett demokratiskt system i en marknadsekonomi är den bästa garanten för att ett samhälles invånare ska få ett så välmående och rättvist liv som möjligt. Att det inte har gått upp för alla människor är för mig obegripligt. Norden borde vara hela jordens förebild, men det är vi inte. 

Att både vår demokrati och vår marknadsekonomi behöver anpassas till vår nutid och framtid är för mig uppenbart. Men det är fortsatt en modern demokrati och en modern marknadsekonomi som leder mot den bästa av möjliga samhällsbyggen.

Nedan ledare i DN är förvånadsvärt bra. Allt för ofta tycker jag DNs ledare är urspårat ”woke”. I nedan ledare lyckas de ”nyktert” stå med fötterna på jorden och visar insikt om hur destruktiv klimatvänstern är. Det är dock många klimataktivisters idéer som erbjuder skräckscenarier. Det inkluderar även vissa så kallade borgerliga partier. 

”Klimatvänstern är bra på kapitalismkritik, men deras drömvärld är ett skräckscenario.”

https://www.dn.se/ledare/varken-kapitalism-eller-demokrati-ar-nagot-att-beklaga/

Fel fokus

Riksbankens skuggdirektion har fel

Det är klokt att lära sig att ekonomi inte är naturvetenskap. Ekonomi kan bäst beskrivas som av människor bestämda metoder för att hushålla med begränsade resurser. Att inom givna ramar styra och följa upp resursutbyten mellan människor och organisationer. Då räknar jag in länder som en organisation.

Dagens industri, Di, har en ”skuggdirektion” till dem som leder Sveriges riksbank. Skuggdirektionen tycker nu att Riksbanken borde sänka räntan mer för att få fart på svensk ekonomi. Logiken är att räntan fortfarande anses hämma svenskarnas vilja att konsumera. De tycks ha missat några fundamenta som inte en ytterligare sänkning på 0,25 löser. 

De med god ekonomi har råd med allt de kan tänka sig vilja göra oavsett om räntan går upp eller ner 0,5%. För dem som väljer att leva på marginalen gör det marginell skillnad. Det är fortfarande 30% rabatt på privatpersoners ränteskulder. Dåligt skötta företag, kortsiktigt skötta företag, kan överleva lite längre med en något lägre ränta men väl skötta bolag avstår inte investeringar för en räntesänkning på 0,5 procent. 

Inflationen och låga lönelyft har dock kraftigt sänkt över 80% av svenskarnas köpkraft. Oacceptabelt många invånare i Sverige lever på försörjningsstöd, de är med andra ord inte självförsörjande. Det påverkar svenskarnas köpkraft mycket mer än små förändringar av köpkraften. Att lönelyften varit små i förhållande till inflationens negativa effekter är samtidigt bra, annars hade svensk ekonomi försvagats ännu mer. Det viktiga för att svenskt välstånd stabilt ska öka är att vi blir både effektivare och produktivare när vi arbetar. 

Ett ekonomiskt problem i nuläget är att globala fondförvaltare inte är särskilt positiva till många av våra svenska börsföretag. Vår omvärld är inte längre lika  imponerade av Sverige och oss svenskar som förr. Det behöver vi ändra på och det kräver ett hårt reformarbete så att skolan utbildar konkurrenskraftiga vuxna, att forskningen är konkurrenskraftig inom områden som skapar ekonomiskt värde, att den offentliga byråkratin kraftigt effektiviseras samt att fler av våra företagare blir internationellt framgångsrika. På tok för många misslyckas idag i skolan och för få nya VOLVO, Ericsson, SKF, AstraZenica, SAAB-Scania, IKEA, H&M med flera skapas och behålls i svenskt ägande. 

"Ekonomin vägrar att lyfta samtidigt som inflationen och inflationsutsikterna ligger i linje med målet – därför bör styrräntan sänkas ytterligare. Det är budskapet från Skuggdirektionen. Samtliga ledamöter vill se en sänkning med 25 punkter."

https://www.di.se/nyheter/experterna-vill-sanka-igen-tillvaxten-har-inte-tagit-fart/

Sverige behöver ett trovärdigt ekonomiskt reformarbete för att ta landet ur lågkonjunkturen och för att skapa ett framtida välstånd. Jag upprepar, skolan måste prestera mycket bättre, många fler vuxna måste bli självförsörjande, offentlig sektor måste kraftigt effektiviseras och vi måste bli bättre på att internationellt sälja de produkter och tjänster som svenska företagare erbjuder. Att vi blir bättre säljare är mer värdefullt än en halv procents lägre styrränta.

Trängda i mitten

Fastna inte i mitten

Det finns en management guru som myntade uttrycket, "don´t get stuck in the middle". Peter Drucker heter han. Frågan om inte EU, inklusive övriga Europa, låtit sig hamna i mitten mellan maktsfären USA och maktsfären Kina? Nedan artikel i GP av Håkan Boström är mycket läsvärd för den som bryr sig om svensk och europeisk konkurrenskraft. Tyskland kommer att avgöra hur Europa utvecklas framåt. Tyskland är idag ett sårat samhälle där nationalistiska krafter åter växer sig starka. 

"Den tyska fredspolitiken har aldrig varit en helt ogrumlad historia. Den har i mycket haft spetsen riktad mot USA. Framför allt inom den tyska vänstern har det funnits en djup ovilja mot både NATO och USA som på ett märkligt sätt klätts i antifascism samtidigt som den påmint om just fascisternas hållning till väst, komplett med synen på väst som dekadent och manipulativt."

"Men i och med Putins fullskaliga invasion av Ukraina var det stopp. Därmed fick även Berlin betala priset för att man gjort sig beroende av rysk naturgas, inte minst genom den huvudlösa avvecklingen av landets samtliga kärnkraftverk under 2010-talet."

"De ständiga och växande storkoalitionerna är varken till gagn för CDU, SPD eller den tyska demokratin. Men CDU:s möjligheter att gå den ”svenska vägen” och inleda samarbete med högerpopulisterna i AfD försvåras inte bara av Tysklands historiska skuldmedvetande. AfD:s negativa hållning till EU och förstående hållning till Ryssland går på tvärs med grundbultar CDU, grundbultar som varit avgörande för partiets framgångar och Tysklands återkomst under efterkrigstiden."

"Tyskland lär med andra ord fortsätta att försvagas just i det ögonblick då EU skulle behöva ett starkare ledarskap från unionens viktigaste land."

https://www.gp.se/ledare/europas-framtid-avgors-i-berlin.a27a4d5a-37b9-4cf9-b667-9aaff3cd726f

Håkan Boström missar en viktig aspekt i sin artikel om Tysklands läge och kopplingarna till Öst. Om Tyskland skulle välja att ansluta sig till USAs handelskrig mot Kina kommer garanterat AfD att växa sig ännu starkare. Tysklands nästa koalitions regering kommer sannolikt stärka AfD. Tyskland och övriga Europa har försatt sig i ett dåligt strategiskt läge, både politiskt och ekonomiskt. "Don´t get stuck in the middle". Och hur mycket vi som européer än önskar annat så styr USA även Europas räntepolitik. Efter FEDs (USAs riksbank) besked igår om att takten i räntesänkningar sänks blir det verklighet även i Sverige. Du som bryr dig får lite info om USAs räntepolitik i nedan CNBC reportage. 

https://www.cnbc.com/2024/12/18/fed-rate-decision-december-2024-.html

Tiden efter 2:a världskriget har inte Europa utvecklats tillräckligt bra. Det bristfälliga demokratiska systemet (systemen) bär på delar av förklaringen. Den som bryr sig om det folk som lever i Sverige och Europa 2100 behöver hjälpa till att säkra ett modernare och effektivare demokratiskt system som säkrar ett långsiktigt högt generellt välstånd. Det går! Det måste gå!

Byggkris till byggkris

Invånarna betalar

Det enklaste sättet att bli rik på är inom byggsektorn och inom finanssektorn. Med det sagt klarar långt ifrån alla av att bli en framgångsrik affärsspelare även om man vill det inom dessa två branscher. Det intressanta med dessa två stora branscher är att de alltid går från kris till kris och att det framförallt alltid är skattebetalarna som får betala av varje "sus och dus" period då många blivit väldigt rika inom just dessa branscher. 

Den kloke Gunnar Wetterberg, Expressen, bjuder på några perspektiv i sin krönika nedan. Han gör kopplingar till journalisten Cervenkas senaste bok.

”Boendet, byggandet, bankerna – ur dem kommer det mesta av den moderna världens kriser. Det är tesen i Andreas Cervenkas nya bok Fuskbygget – så knäckte bostadsmarknaden Sverige och världen.”

”Vilka bär ansvaret? Liksom i den förra boken Girig-Sverige pekar Andreas Cervenka på centralbankernas låga räntor, men också på privatbankernas aggressiva marknadsföring. Bostadslånen hör till bankernas mest lönsamma affärer.”

”Men är det hela förklaringen? Jag tror att ”Fuskbygget” missar en av de viktigaste faktorerna i utvecklingen – vi själva. Byggandet och boendet hör till det mest ursprungliga i de mänskliga samhällena. När reallönerna började stiga med industrialiseringen började vi äta och klä oss bättre, men under 1900-talet har en stor del av de ökade inkomsterna lagts på boendet. Boendet och byggandet är en av ekonomins största sektorer, och därför vore det konstigt om den inte drogs in i kriserna.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/alla-missar-viktiga-orsaken-bakom-krisen/

För att vår ekonomi ska bli mer hållbar måste den bygga på mindre kortsiktig spekulation och mer långsiktigt tänkande. Och det är dåligt med kortsiktiga bonus och optionsprogram. Det spär på kortsiktigt vinstmaximerande på bekostnad av långsiktig stabil lönsamhet. 

Vilka tror du får betala för att Regionen och kommunen driver en på tok för expansiv byggpolitik? Hur dyrt tror du det blir med trafikering av tomma spårvagnar? Hur miljövänligt är det?…

En ständig kamp

God, följare eller ond

Jag har precis avslutat en TV-serie. Sedan många år tillbaka har jag ett eget sätt att få bort arbete ur huvudet innan jag lägger mig genom att titta på något TV program. Streamingtjänsterna har gjort utbudet upplevt oändligt. Jag försöker variera mina seriers inriktningar och tittar på många dokumentärer. Sent blir det ofta.... 

I den senaste serien handlar det om USAs underrättelsetjänster och hur de arbetar. Budskapen är tydliga. Världens människor befinner sig i ständiga konflikter och maktkamper. Vem som gillar vem är relativt givet den egna maktpositionen. Tro aldrig att något land, eller någon organisation, verkar för annat än sitt eget bästa. Vad "bäst" är varierar. Kultur, ideologier och ekonomisk makt påverkar mycket hur definitionen av ”bäst” beskrivs. 

Mest intressant tyckte jag det var i serien när den spelade utrikesministern och en CIA chef samtalar och indelar oss människor, över 8 miljarder, i tre grupper. 5 procent som är goda, 90 procent som är följare (får kallas den gruppen) och 5 procent som är onda. Det är de 10 procenten som ständigt är i konflikt med varandra. Både inom sina 5 procent och mellan de två "ledartyperna". Varför är det inte den gamla 80/20 regeln som gäller i seriecitaten.....? Inte är väl fler än 80 procent av oss människor följare? Det är tveklöst många som är följare. Att följa objektivt goda är inte något problem. Att följa objektivt onda är ett stort problem. Vi får se hur det utvecklar sig nu i Syrien, de som tagit över ledartröjan har en unken historik... Kommer många av de 90 procenten att följa dem? Hur länge kommer en stor del av israelerna tycka att team Netanyahus metoder är ok? Kommer världens rika hjälpa alla svältande afrikaner mycket mer? 

Nedan reportage från Lunds universitet är i sammanhanget läsvärt. Kan en ond människa också vara god? 

”Övergrepp på civila i krigshärdar runt om i världen. Terrorister som bestialiskt mördar och kidnappar. Barn och ungdomar som plågar och förnedrar andra barn och ungdomar. Fruktansvärda brott som kryper tätt inpå. Vi har pratat med fem Lundaforskare om ondska. Och lite om godhet.”

https://www.lu.se/artikel/tema-ondska

https://plato.stanford.edu/entries/concept-evil/

Elektriska hjältar

Fler hantverkare, omsorgs och vårdpersonal

Vi behöver fler praktiska arbetare och färre administratörer, kommunikatörer och strateger. För få föräldrar förstår att det bästa de kan göra för sina barn är att satsa på en praktisk utbildning som direkt kan leda till ett arbete som gör dem självförsörjande. Särskilt illa är det att föräldrar i utanförskapens boendemiljöer inte i större utsträckning uppmuntrar hantverk. I utanförskapsområden finns många arbetslösa. De som växer upp på landet har säkert 100 gånger större sannolikhet att bli en duktig hantverkare än stadsbor. Vi behöver många fler hantverkare, inte minst elektriker. Vi måste tänka om och få slut på den teoretiska utbildningsinflationen. Vad borde vi göra?

Viktigast är att inse att ovan måste ske. Det stärker då snabbt Sverige. GPS ledare skriver nedan läsvärt om vad som krävs. Min kloka mamma uttryckte ofta hur dåligt det var att flera partiers politik nedvärderade praktiska utbildningar.  

”Det pågår en revolution i Danmark. Sannolikheten är stor att du inte hört om den, för den är fullständigt oblodig, men en revolution är det likväl, förberedd sedan ett decennium av Socialdemokraterna, nu förverkligad av dagens blocköverskridande koalitionsregering.”

”Det som politikerna vill revolutionera är synen på arbete, och mer specifikt: de vill omkullkasta idén om att akademiska yrken är lite finare än praktiska. I spetsen för revolutionen går Mattias Tesfaye, regeringens utbildningsminister, tidigare såväl migrationsminister som justitieminister. Redan för ett decennium sedan skrev han ”Kloge hænder” (Gyldendal, 2013), en debattbok om värdet av praktiskt arbete, om att hantverkskunnande inte är mindre värt än teoretisk kunskap.”

”Tvärs över sundet vill de danska politikerna skapa en ny etik kring utbildning och arbete.Vi bör följa utvecklingen mycket uppmärksamt.”

”I en undersökning som Svenskt Näringsliv lät göra för ett par år sedan, sade sig nästan 40 procent av en årskull överväga yrkesprogram, men valde ändå ett teoretiskt program, eftersom de var rädda för att snabbt låsas in på ett spår, eller för att ingen av kompisarna skulle välja praktiska utbildningar. Det är en stor grupp – och den motsvaras av en nästan lika stor grupp som trots studieförberedande gymnasieprogram, inte läser vidare på högskolan. Det verkar allt annat än ändamålsenligt. Varför ska det vara så?”

”Det är inte finare att kunna skriva en c-uppsats än att lära sig laga en trasig gesims, klä om en soffa eller bygga en gedigen köksinredning. Förmågan att plugga inför salstentor är inte mer högtstående än uthålligheten som krävs för att lära sig vad en elektriker behöver kunna. Det borde inte finnas någon statusskillnad mellan den bilmekaniker som kan diagnosticera problemen hos din bilmotor och den sjukgymnast som lyckas lokalisera orsaken till din ryggsmärta. Att kunna debattera på ett seminarium är inte ett ädlare mänskligt tillstånd än att som personlig assistent kunna lugna en upprörd och våldsam klient.”

”Vi behöver inte fler så kallade klassresor, vi behöver i grunden förändra synen på arbete.”

https://www.gp.se/ledare/varfor-har-kommunikatoren-hogre-status-an-elektrikern.30cdc6c5-255e-4da2-8f73-d660a574bf84

Det räcker nu med dåligt politiskt ledarskap! Du känner väl till Utvecklingspartiet demokraternas Guldavtal. Att kraftigt stärka de praktiska utbildningarna och deras status är en viktig del av förbättringsavtalet. 

www.updem.se