Ovärdigt, dumt och dyrt
Av någon anledning har jag så länge jag kan minnas alltid stått på de "annorlundas" och de svagas sida. Jag har så länge jag kan minnas blivit mycket provocerad av människor som slår på dem som mer eller mindre redan ligger. På många sätt är det därför jag är engagerad politiskt, för att vi ska kunna hjälpas åt att ge vårt unika samhälles personer med mest behov av hjälp ett stöd på en anständig nivå. Så är det verkligen inte i många delar av världen. Och så kommer det inte att fortsätta att vara om allt fler hundratusentals arbetsföra lever långvarigt på bidragssystemen istället för att vara självförsörjande. Ett på tok för generöst och byråkratiskt krångligt bidragssystem måste kraftigt reformeras. Över 300 bidragstyper måste förenklas till runt tre. Och Socialtjänstlagen måste ändras så att alla som kan arbeta också måste arbeta med olika kommunala uppgifter som kan kvalitetsförstärkas samtidigt som alla dessa många tusentals arbetsföra personer också får bidra till vårt gemensamt bättre. Det nuvarande bidragssystemet är orättvist och gör att de som verkligen behöver vårt gemensamma stöd får ett allt sämre stöd.
Samtidigt som det finns hundratusentals arbetsföra som måste sättas i värdeskapande sysselsättning, och arbetsträning, slår myndigheterna på människor som verkligen behöver vårt gemensamma stöd. Jag har en kompis som i unga år drabbats av en skada och dess konsekvenser. Stora delar av hans vänstra sida av kroppen fungerar inte längre och han blir snabbt hjärnsvag. Det är sjukt att höra hans faktabaserade berättelser om hur Försäkringskassan jobbar. Och hur olika myndigheter fixar sin statistik och budget genom att skicka människor fram och tillbaka mellan i detta fall Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Det är också sjukt att ta del av artiklar om hur människor med olika handikapp eller sjukdomar ändå försöker göra positiv nytta och undvika psykisk ohälsa men även det motarbetar Försäkringskassan.
Journalister brukar vara duktiga på att lyfta upp enskilda fall och visa på idiotiska exempel på myndighetsutövning. Gång efter gång har vi kunnat ta del av liknande enskilda fall som uppenbart är korkade och ovärdiga i vårt samhälle. Jag blir förbannad över att inte ansvariga politiker kan se till så att dessa kvalitetsbrister jobbas bort inom viktiga myndigheters arbetsprocesser. Det är lika viktigt att vi behandlar våra svagaste invånare med största respekt samtidigt som vi kraftfullt jagar alla dem som fuskar med våra i grunden mycket generösa bidragssystem. Vi måste klara av både och. Och precis som våra domstolar tillämpar "ställt utom rimligt tvivel" innan någon ska dömas ska samma princip självklart tillämpas inom annan myndighetsutövning.
För mig är det obegripligt att så många väljare i Sverige vill fortsätta att rösta på partier som de senaste åtta åren nationellt, regionalt och lokalt skött sina uppdrag väldigt illa. Det är allvarliga skjutningar varje dag nu. Skolorna har stora kvalitetsproblem. Sjukvårdsköerna och sjukvårdens arbetsmiljö är mycket dålig. Spårtrafiken har ständiga kvalitets problem. De sociala kostnaderna ökar kraftigt och bidragsberoendet ökar ständigt. Och våra invånare med särskilda behov av vårat gemensamma stöd får det allt sämre. Pengar kommer inte från himlen. Det tycks många svenskar tro...
