Äkta känslor
Vad är sant eller falskt i all information vi matas med? Tveklöst finns massor av varianter av sanningar. Tveklöst finns massor av konsultföretag som får bra betalt för att förpacka budskap så att de ska upplevas som sanna. Inte minst används oacceptabelt mycket skattepengar till att avlöna sjukligt många kommunikatörer inom offentlig sektor.
Tveklöst börjar jag undra hur mycket teater som finns kopplat till dagens kraftfulla reklampelare som kallas influensers. Teater i form av lögnaktiga känslor. Känslor säljer. Att spela en roll med mycket känslor som matchar en viss målgrupps antagna känslobibliotek är affärssmart. Kan det vara så? Varför inte? Inte minst den politiska världens medialt tränade ungdomsförbundarkarriarister uppvisar ofta sin skådespelartalang.
Att det för var dag som går blir allt viktigare att vara källkritisk blir bara tydligare och tydligare. Redan för några år sedan bloggade jag om hur till exempel filmer kunde göras för att falskt ge sken av att Obama gjorde något konstigt uttalande. Denna teknik har självklart vidareutvecklats och nu, med hjälp av AI, blir tekniken bara allt mer skrämmande. SVT bjöd nyligen på ett exempel på denna utveckling. I USA kallas det inte bara "fake news" det kallas "deepfake". Denna typ av deepfake kommer att kunna göra stor skada på felaktiga grunder i många delar av världen. Störst skada kommer den dock att göra i icke demokratiskt organiserade länder. Hindren för nya ledare att kliva fram ökas. I länder med fri media, kanske till och med media som förväntas vara objektiva, kan ändå budskap om att det rör sig om deepfake få medialt utrymme.
"Vid första anblick ser det ut som en helt vanlig video på skådespelaren Tom Cruise. Men det är inte han. Videon är en så kallad ”deepfake” och lite förenklat kan man säga att det är en video som redigerats att se ut som en person, i det här fallet Tom Cruise. I takt med att den här typen av videor blir bättre och allt svårare att särskilja från vad som är äkta så väcks frågan vad det kan få för konsekvenser, om vi inte längre vet vad som är äkta eller påhittat."
Min dotter tillhör dem som följer ett antal så kallade influensers. Jag delar Karin Pihls, GP, observation om att det är mycket skit där ute som tyvärr lyckas lura många, särskilt yngre. Och särskilt flickor. De går på det nya moderna sättet att göra reklam på. Och de nya modellerna som tjänar stora pengar är de så kallade influensers. En sak som dock är positivt med dessa influensers är att de kan vara self-made. Trist dock att det som vanligt är mycket skit som säljer.
"Sociala medierprofilen Bianca Ingrosso har hamnat i en kritikerstorm. I en reklamvideo för ett företag som tillverkar tamponger och intimtvålar poserar hon utmanande för att illustrera menscykelns olika faser. Företagets ambition är att "stärka kvinnor". Objektifierande, tycker dock kritikerna. Men det lär fungera, eftersom det är så manipulativt. Den gamla tampongreklamen ”Köp våra produkter och känn dig fräsch hela dagen!” står sig slätt mot de ”kvinnostärkande” annonserna med sina kvasifeministiska budskap som vi översköljts med de senaste åren."
”Vi ser dig”, säger reklamen. ”Vi vet att det kan vara jobbigt att vara ung tjej ibland. Det är lätt att känna sig osäker och tvivla på sig själv. Men vi har en lösning på det. Vi tror på dig. Därför får du 15 procents rabatt på vår nya hudvårdsserie som ger din hy en oerhörd lyster och glans, så att du kan lysa som den stjärna du är.”
"Ungefär så låter det nuförtiden, i varje reklam som dyker upp på skärmen. ”Femvertising” kallas det. Inom marknadsföringsbranschen är det ett erkänt effektivt sätt att sälja produkter. Det företagen erbjuder är inte bara en produkt, utan en identitet och ett stärkande systerskap. Gärna genom ett betalt samarbete med sociala medier-profiler, de unga kvinnornas idoler, så att reklamen inte ska framstå som den reklam den är. Det är därför den är så farlig."
"Bara mellan 2011 och 2017 har skönhetsbranschen i Sverige ökat omsättningen med 123 procent. Och det är just sociala medier som är motorn. ”Utan dem hade inte branschen vuxit så pass som den har gjort de senaste fem åren. Nu drivs verkligen försäljningen i sociala medier, konsumenten ser att kändisar och skönhetsproffs använder 25 penslar och produkter, inte två, och så vill de ha samma uppsättning”, sa skönhetsjournalisten Kicki Norman till DI för några år sedan. Men det som inte går att köpa är självkänsla. Hälften av alla 18-24-åringar får utseendeångest av sociala medier. De perfekta bilderna kändisarna lägger upp gör att tjejerna känner sig fula. Vilket innebär att ”behovet” av smink och hudkrämer växer. Så kan företagen tjäna ännu mer pengar, inte bara genom att erbjuda skönhetsförbättrande produkter, utan också genom marknadsföringsknepet att erbjuda "stärkt självkänsla" samtidigt som man i praktiken lever på att undergräva unga kvinnors självförtroende."
Och flera av dessa influensers köps också av politiska partier för att vinna röster. Osmakligt? Det kan man tycka men som vanligt säger jag att det är viktigt att vara källkritisk och dessutom skapa sig en välbornas egen åsikt innan man röstar.
"Men nu har det gått mer än ett år sedan WHO klassade covid-19 som en pandemi och mer än 13 månader sedan regeringen definierade den som en samhällsfarlig sjukdom. Det har alltså funnits gott om tid att strama upp kommunikationen. Men det har inte skett. Den kan utan överdrifter kallas både oklar och förbryllande. Eller usel. Det kan vara så som statsepidemiolog Anders Tegnell sade i Sveriges radio förra veckan. Att expertisen fortfarande inte vet hur viruset sprids, de famlar i mörkret. Det kan förklara därför man övergått från att säga att munskydd bara har en psykologisk betydelse till att det kan hindra spridningen av smittan. Men varför inte säga det rakt ut? Folk är inte dumma."
"Men den mest misslyckade kommunikationen hittills gäller vaccinet. Inte för att den till skillnad från det mesta andra var otydlig. Tvärtom den var mycket tydlig. Men vilade på lösan grund."
"Det som ersatt de från början glasklara beskeden om vaccineringarna är en ickekommunikation. Det finns ingen ny målbild trots att den gamla fallit, inga nya besked. Medborgarna får klara sig ändå. Det verkar som om regeringen och myndigheterna tycker att deras kommunikation i coronafrågan varit bra. Tyvärr inte, den är och har varit usel."
