Misslyckande

Trygghet och fungerande infrastruktur

Istället för att ha fokus på bildning och konkurrenskraft byggde den svenska politiken en samhällssituation som bjuder på otrygghet, dålig infrastruktur och försämrad konkurrenskraft. Men Fredrik Reinfeldt får de högsta ordförandearvodena någonsin i Svenska fotbollsförbundet samtidigt som svensk fotboll är den sämsta på länge.... Dåligt ledarskap kostar mycket.

Adam Cwejman skriver läsvärt om den svenska politiska urspårningen nedan. Maslows behovstrappa står i centrum. Även om inte migrationsmisslyckandet nämns är huvudskälet till att Sverige snabbt rasat i Maslows pyramid en vansinnig migrationspolitik och en obefintlig integrationspolitik. Reflektionerna från intervjun med Falkvinge är intressanta.

"Minns ni 2009? Det är femton år sedan. En ganska kort tid i en människas liv men en livstid politiskt. Värnplikten i Sverige avskaffades, den svenska regeringen godkände att gasledningen Nordstream mellan Ryssland och Tyskland skulle byggas över svenskt farvatten, rättegången mot Piratebay-grundarna inleddes och Saabs biltillverkning lades ned. Det året var det även val till Europaparlamentet. Då fick Piratpartiet dubbelt så många röster som Sverigedemokraterna. Femton år senare, 2024, skulle SD få 35 gånger fler röster än piraterna. Och då gjorde SD ändå ett mycket svagt val. Sverige är politiskt 2024, ett helt annat land än 2009."

"Den tidigare partiledaren förklarar förändringen med hänvisning till psykologen Abraham Maslows behovstrappa. Längst ned i behovstrappan har vi de mest basala behoven: vara mätt, inte för kall eller varm, slippa smärta, få sova. När de behoven är tillfredsställda så kan vi säkerställa nästa behovssteg: grundläggande trygghet och säkerhet. Längre upp i trappan finner man sådant som social samvaro, självförverkligande och självförtroende."

"Falkvinges tes är att samhällsdebatten inte längre befinner sig på de övre trappstegen, vilket var fallet under 00-talets sista år, vi har rört oss ned i behovstrappan på bekostnad av mer ”lyxiga” frågeställningar. Trygghet trumfar alltid integritet, visade det sig."

"Berättelsen om Sverige under 2010-talet handlar om hur Sverige alltmer började glida ned till trappsteget säkerhet och trygghet i offentligheten. Det handlar inte enbart om tryggheten i det svenska samhället – även säkerhetspolitiskt skedde det ett uppvaknade, framdrivet av ett alltmer aggressivt Ryssland. Värnplikt, stora satsningar på Försvarsmakten, Nato-medlemskap och militärt bistånd till vår allierade Ukraina – allt detta är idag självklarheter. Jämför det med 2009 års optimistiska naivitet kring säkerhetsläget."

"Något som säkerligen påskyndande förändringen av Sverige var även att det offentliga samtalet – vad som prioriteras och uppmärksammas – också förändrades. Intåget av sociala medier (Facebook, Twitter och Instagram börjar alla bli stora kring 2010) fördjupade befolkningens inblandning i samhällsdebatten. Tidigare hade stora institutioner som partier, tv-kanaler, branschorganisationer, fackföreningar och tidningarnas redaktioner privilegiet att sätta dagordningen för ett val eller en politisk debatt. Den här makten försvinner förstås inte helt under 2010-talet, men i större utsträckning måste det stora institutionerna förhålla sig till vad människor på Internet väljer att rikta sin uppmärksamhet mot."

"Sverige gick på ganska kort tid från att vara ett land som hade råd, tid och lust, att diskutera frågor längre upp på Maslows behovstrappa till att allt oftare behöva lägga tyngdpunkten på att tillfredsställa grundläggande behov – få bort skjutningar, sprängningar, omfattande välfärdsbedrägerier och infiltration av offentlig förvaltning. För femton år sedan tog nog många, inklusive undertecknad, mycket av det som utmärker Sverige – hög social tillit, trygghet och stabilitet – för givet. 2010-talet slog sönder den illusionen. Snart halvvägs igenom 2020-talet finns inget som tyder på att Sverige snart skulle kunna få förmånen att röra sig upp i behovstrappan."

https://www.gp.se/ledare/sa-halkade-sverige-ned-i-behovstrappan.0d0a4d0a-3da2-4a65-909a-1001661f8668

Maslows behovstrappa finns med i min bok "En stund på jorden". Och vet du vad, jag var en av de få som motionerade om att inte försvaret skulle monteras ner... Jag har lärt mig mycket genom åren. En sak jag lärt mig är att det inte är till någon nytta att säga "vad var det jag sa". Det är bara att kämpa på för det man anser vara rätt och i länder där myndiga får rösta kan man önska att fler använder de rösterna klokare.

Ständiga förändringar

Snabba förändringar krävs

Har den svenska verkligheten förändrats sedan år 2017? Ja, väldigt mycket! Över två års pandemi. Hög inflation. Kraftigt ökade kapitalkostnader. Lågkonjunktur. Kraftigt minskad befolkningsutveckling. Krig i vårt närområde där ukrainarna kämpar imponerande. Farlig, blodig och tragisk konflikt mellan judiska och islamska extremister i Mellanöstern. Omställning från oljeberoende till elberoende. Kraftiga geopolitiska spänningar där Asien kliver fram kraftigt och Västvärlden av olika skäl tappar konkurrenskraft. Mer och kraftigare beteendeförändringar kopplat till en allt kraftigare digitalisering. En allt större invandring från kulturer mycket olika den svenska. Det är STORA och omskakande förändringar på kort tid. Men i Region Uppsala och Uppsala kommun vill inte en majoritet av de politiska partierna ompröva det okloka spårvägsprojektet. Än finns tid att göra klokare ”vägval”. ”Tänk spår kör buss” är klokt minst 25 ytterligare år.

Efter pandemin har distansarbete kraftigt förändrat våra arbetsplatser, fastighetsmarknaden, näthandeln och trafikmönster. Som sagt, den svenska verkligheten är på kort tid kraftigt förändrad. SVT bjuder nedan på ett sådant faktum av ovan angivna. 

”Distansarbetet har sedan pandemins början ökat rejält – och fortsätter ligga på höga nivåer. Det är nu mer än tre gånger så vanligt att merparten av jobbet sker i hemmet än före pandemin. 

I fjol arbetade cirka 43 procent av Sveriges anställda i någon omfattning hemifrån. Cirka 13 procent förlade mer än hälften av sin arbetstid i hemmet; före pandemin var det 3-4 procent.”

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/fyra-av-tio-arbetar-hemma

Ett annat faktum är att svensk integrationspolitik är ett fiasko. En hel del partier vågar inte ens tydligt tala om att det krävs en tydlig, rimlig och rättvis sådan politik. Typ: ”Välkommen hit, nu är du en del av det här och det här förväntas och krävs av dig. I utbyte får du allt det här.” 

Nedan ledare i Expressen har rätt. En del av Sveriges problem är att svenska skattebetalare plågas av kostnadsdrivande småförslag för att många småpartier vill synas. Va?, säger vissa om att Utvecklingspartiet demokraterna fick till en folkomröstning och en löpande stärkt demokrati genom möjligheten att starta formella stadsdels- och bygderåd. Det är ”skelettdelar” i en fungerande demokrati. Det är småpengar som skapar viktigt engagemang som också skapar konkurrenskraft. Expressens ledare lyfter ett KD förslag som är bra men ogenomtänkt. Som allt för ofta saknas praktisk förståelse när partikvarnar maler. 

https://www.expressen.se/ledare/kd-kortet-goder-bara-byrakrati-och-kriminella/

Och du som vill lära dig lite om geopolitik, du tror väl inte Indiens ledarskap är odelat positivt till västvärlden? Om du tror det tror du fel! Många gånger när jag besökt Indien har jag fått höra ilska över att t ex britterna gav bort stora delar av Indien till nutidens muslimska land Pakistan. Du vet väl att bl a britterna dragit många enligt afrikaner, araber och asiater idiotiska gränser. Och att Indien köper billig olja och gas från Ryssland, och struntar i västvärldens önskade sanktioner, det talar man tyst om. Det är klokt att fatta att det är kinesernas och indiernas tur att åter driva människans utveckling. 

”“Being here in India is essential. We have shared interest with India. It is a growing economy. It is going to be the third largest by the end of this decade. It is hugely important that we deepen and grow our ties.”

”But this trip was not just about economics. There was broader geopolitics too. Mr Lammy wants to reset Britain’s relations with the so-called Global South. India sees itself as key player in this loose group of developing nations. And that, Mr Lammy says, involves less lecturing by Britain and more listening. He was keen to talk about shared interests on green technology and shared threats in the Indo-Pacific, namely China.”

”He was less keen to talk about his hosts subsidising Russia’s war machine in Ukraine by buying many tanker loads of cheap Russian oil and gas. “Across the democratic community, there will always be differences of opinion,” he averred. Which is one way of excusing an ally for aiding an enemy.”

https://www.bbc.com/news/articles/c6p26qjgjjwo

Du vet väl att människan först utvecklades i Afrika, därefter i Mellanöstern/Persien och sedan i Asien? De enorma första stegen mot dagens extremt utvecklade mänsklighet togs utanför Europa minst fram till 1500-talet. Länge, länge fanns inga gränser, krigsskapade gränser mellan länder. USA befolkades först av indianer. Varför ”indianer”? Bara för att team Christoffer Columbus trodde de upptäckte Indien…

Dagens västmänniskor har mycket att vinna på att bli mer ödmjuka mot människor i andra delar av världen. Har västvärlden någon chans i konkurrensen? Absolut. Det är inte ett nollsummespel. Om vi bara kan få stopp på att vi blir för många på jorden, och att västvärlden blir duktigare på jämlikt mångfaldsbygge, då kan vi balansera de krafter som nu dånar framåt. Har vi de politiska ledare som krävs för att vi framgångsrikt ska navigera i denna nya miljö? Charles Darwins läror gäller än, ”survival of the fittest”. 

Den svenska verkligheten har på kort tid kraftigt förändrats. Ett litet land med en liten befolkning. Ett litet land där stora delar av befolkningen inte identifierar sig som svenskar. Det faktumet måste tas på större allvar. Asiatiskt näringsliv har snabbt förändrat svenskt näringslivs konkurrenssituation. USAs ”gröna statssubventioner” för lånade pengar rör också till det för svenskt näringsliv. Och skolan underpresterar för att svensk generell framtid ska bli bra. Nytt läge kräver kraftigare samhällsomställningar. Klarar en regering beroende av SD eller V av att göra nödvändiga omställningar? Klarar tillräckligt många svenskar av att rösta på det bästa möjliga partiet lokalt, regionalt och nationellt utan att ”göra som alltid”?

Ny teknologi och dess möjligheter

Bort med gammalt och in med nytt

I alla tider har människan utvecklats. Ibland sakta och ibland snabbt. I alla tider har de flesta människor arbetat för att överleva. Och sysslorna har fördelats mellan könen och mellan olika yrkesgrupper. Ny teknik har alltid förändrat villkoren på arbetsmarknaden. Nya arbetsuppgifter har alltid uppkommit parallellt med att vi gått från att alltid arbeta till att vi fick en och två lediga dagar per vecka. Och semesterveckor. Artificiell intelligens är nu en teknik som förändrar arbetsmarknaden och konkurrensen i världen. Den som ser det som ett problem blir förlorare. Privatpersoner som tar till sig den nya tekniken kommer att klara sig bra. Företag som klokt nyttjar ny teknik kan vara konkurrenskraftiga. Och offentlig sektor måste snabbare ta till sig bland annat AI för att effektivisera men också ”bara” hantera ett stort kompetensförsörjningsproblem. 

Nedan artikel i BBC är läsvärd om hur allt fler företag förstår att de måste ta till sig ny teknik som ändrar spelreglerna. Det gäller dock att göra det klokt, annars blir det bara dyrt. 

"Businesses are increasingly relying on them. A late-2023 IBM survey of more than 8,500 global IT professionals showed 42% of companies were using AI screening "to improve recruiting and human resources". Another 40% of respondents were considering integrating the technology."

https://www.bbc.com/worklife/article/20240214-ai-recruiting-hiring-software-bias-discrimination

Nedan referat till en rapport från MIT om AI är också värd att ta del av. AI kommer att påverka all teknikutveckling i framtiden. Redan nu utnyttjas AI till mycket. Inte minst på slagfälten i Ukraina. Som sagt, en metod för att tillämpa AI som självklart, när datat håller tillräcklig kvalité, och datamodellerna är genomtänkta, behöver finnas.

”AI is moving so fast you can’t afford to take a wait-and-see approach. But how can you harness the power of generative AI without risking your data, processes, governance and culture?”

”In this report, you will learn:

• How to establish a data, analytics and AI infrastructure that is efficient, scalable, well-governed and future-proof
• Strategies for striking a balance between leveraging third-party capabilities and developing in-house models
• How to choose between open source and proprietary technologies
• Techniques for identifying suitable use cases, delivering tangible business value, and fostering trust in AI-driven solutions
• How to proactively prepare your organization for an exciting yet uncertain future”

Lateralt tänkande

Strategiskt tänkande

De som vinner i strategiska ”spel” inom geopolitiken och inom marknadsekonomin är de som utvecklat de bästa strategiska idéerna och gör de smartaste taktiska dragen. De som lyckas med stora framgångar tänker "out of the box". Ett intressant exempel tycks vara Elon Musk som själv säger sig ha minst en bokstavskombination. Människor med bokstavskombinationer kan både vara mer riskbenägna än andra och ha förmåga att tänka annorlunda, lateralt. I en värld där kreativitet sägs vara det nya guldet är det intressant. Frågar du mig har kreativitet alltid varit "guldet" i människans utveckling. 

När Elon Musk köpte Twitter var det mycket skrivande om varför och hur han agerade efter förvärvet. Om nedan artikel i tidningen Wall Street Journal stämmer exemplifierar det väl Musks förmåga att se möjligheter som andra inte gör. Det svindyra köpet av Twitter är inte så dyrt om hans idé är att användarbasen ska användas för att lansera en ny global nätbank. Om inte myndigheterna sätter stopp för kryptovalutor, varför inte förvänta oss en ny kryptovaluta kallad "Twittis"? Alla rika brukar vilja få kontroll över en bank. Wallenbergarna har sin bank. Lundberg har sin bank. Hagströmmer och Qviberg försökte också få sin bank. Att skrota allt gammalt är ofta en oklok strategi. De flesta framgångsrika utvecklingsstegen för oss människor tas med stor respekt för tidigare kunskaper. Teknikutvecklingen förändrar mycket men ibland är gamla metoder fortsatt viktiga. Trots organiserad brottslighet. 

https://www.wsj.com/articles/elon-musk-revives-old-banking-dream-in-pursuing-250-billion-twitter-valuation-88289aba?mod=hp_lead_pos1

Kreativitet är människans ”guld”. I takt med att artificiell intelligens, AI, används allt mer i vår värld blir det laterala tänkandet än viktigare. Frågan är hur många människor som hänger med i utvecklingen med tanke på det stora antalet förändringsrädda bland oss. Och även i en snabbt föränderlig värld är det oklokt att överge allt gammalt. Anna Kinberg-Batra har precis släppt sin statliga utredning om kontanter. Bara ”Twittis” är inte en klok väg framåt. Nedan Expressenartikel om ovan utredning är läsvärd.

”Men för omkring en miljon vuxna har problemen blivit enorma när möjligheten att använda kontanter har minskat. Det gäller äldre och funktionsnedsatta som har svårt att hantera det digitala. Och det gäller en stor grupp som inte ens har tillgång till sådant som betalkonto och e-legitimation, som nyanlända och utländska studenter.”

”De har kastats under bussen av staten. En central utkastare var alliansregeringens näringsminister, Maud Olofsson (C), som lade ner Svensk kassaservice 2006. Hon lämnade de mest resurssvagas betalningsmöjligheter till marknaden att lösa. Eller inte lösa. Men när det privata Kassagirot gick i graven i höstas blev det i ett slag omöjligt för 10 000-tals människor att betala räkningarna kontant. Många människor lyckas inte ens få ut de bidrag de har rätt till, Försäkringskassan rycker bara uppgivet på axlarna. Anna Kinberg Batra vill nu skärpa riksdagens mål till att alla i Sverige ska ha möjlighet att göra betalningar till rimliga kostnader ”oavsett betalningssätt”.”

https://www.expressen.se/ledare/sverige-kastar-en-miljon-manniskor-under-bussen/

Senfärdighetens pris

Hårt snack måste kombineras med mjukt

Vi svenskar betalar ett högt pris för att migrations- och integrationsfrågorna länge skötts mycket illa i Sverige. Socialdemokrater och Moderater bär ett stort ansvar för att det hände. Att den nationella oppositionsledaren, Magdalena Andersson, var tyst när ”hårdare tag” i migrationsfrågor debatterades i riksdagen var ett tecken i tiden. Alla som förstår läget inser att migrationspolitiken kraftigt måste skärpas. Det alla inte förstår är hur extremt viktigt det parallellt är med ett klokt inkluderings- och integrationsarbete. Det är frustrerande att svensk politisk handlingskraft är så svag när uppenbara allvarliga, och växande, problem uppstår i samhällskroppen. Vi har fortfarande mycket att lära av bland andra våra danska grannar. 

Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om att vi hamnat i ett dåligt integrationsläge efter många års misslyckad integration. Mycket bättre inkludering och integration är avgörande för att vända många negativa trender i Sverige. Vi får se om det nya styret fattar vad som krävs för en positiv vändning. Det räcker inte med utvisning så fort som möjligt av grovt kriminella, längre fängelsestraff och fler ”batonger”. Skolan måste fungera mycket bättre, alla vuxna som kan jobba ska jobba och integrationen måste kraftigt förbättras. 

”Skillnaden mellan höger och vänster gäller bara vilka områden man tycker att staten ska gå in först på. Där den ena kan tycka att det är oproblematiskt att göra offentlig barnomsorg obligatorisk, men däremot anse att det vore statlig styrning att göra integrationspolitik av slöjor på barn, kan den andre ha omvänd prioritering. Men vi sitter ändå alla på samma tåg. Efter ett tag enas de flesta om integrationspolitikens nödvändighet inom område efter område.”

”Det är både lättförståeligt och oundvikligt, eftersom samhällsproblemen som måste hanteras är verkliga och det här är den hammare som finns. Samtidigt är det sorgligt. Någonting går förlorat när man försöker definiera och göra juridik av det som inte kan formaliseras och tvingas gripa in mot saker som förr kunde lämnas i fred.”

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/integrationspolitiken-ar-sorglig-men-oundviklig/ 

Igår var för mig en mycket positiv dag. Oktober 2022 går till min samling av särskilt framgångsrika månader i mitt liv och de uppdrag jag axlat. Samtidigt var igår en mycket tuff dag på aktiemarknaden i USA. En börs som påverkar resten av världen på många sätt. Väldigt många av de kändaste företagen inom tech kraschade. Bland annat Facebook och Amazon. Apple klarade sig än en gång. Det råder ingen tvekan om att många års vansinnig penningpolitik, Putin och companys vansinniga krig och handelskriget mellan väst och Kina nu leder mot recession. Självklart påverkas Uppsalaborna väldigt mycket av omvärlden. Som tur är har vi dock ett lokalt politiskt läge där Utvecklingspartiet demokraterna kan se till så att politisk stabilitet är möjligt så länge som Hållbarhetsavtalet respekteras. 

Tondöva ideologer

Var tid har sina problem

Tänk att det finns så många människor som aktivt försöker förtränga att vi lever med ständiga förändringar. En av få säkerheter i livet är ständiga förändringar. Och varje tid bjuder på sina små och stora problem parallellt med massor av möjligheter. I denna värld har många ideologier arbetats fram för att utöver lagar styra in ett samhälles invånare i tankemönster om hur ett samhälle bäst utvecklas. I dagens samhälle är kampen om samhällsmodeller geopolitiska och absolut inte på kommunal nivå. I Sverige, inklusive Uppsala, äger de ideologiska striderna rum inom EUs och Sveriges riksdags politiska miljöer. Där avgörs lagar, regler och vilka ideologier som får mest kraft i våra samhällen. De som vill rösta ideologiskt gör klokt i att göra det i valet till Europaparlamentet och till Sveriges riksdag. I en kommun och region gör man klokt i att rösta på sakpolitik och partiernas företrädare. Tyvärr väldigt många som inte förstår det. Jag går dock inte så långt som de flesta stora filosoferna som levt, de tyckte att olärda utan viss filosofisk förmåga inte förtjänade rösträtt.

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om den politiska broilertiden vi lever i. Yrkespolitiker utan ordentlig förankring i den verkliga världen utanför ideologier och politiska samtalsrum. Många gånger utan filosofisk förmåga. Yrkespolitiker utan ordentlig känsla för den verkliga verkligheten matas av åsikter och färgade fakta genom politiskt färgade lobbyister med egna agendor från uppdragsgivare. Hur bra blir det?

”Storbritanniens avgående premiärminister Liz Truss visar hur det går när man lyssnar för mycket på sin ideologiska kompass.”

”Truss korta tid som premiärminister har varit kantrad av katastrofer. Hon tillträdde i en tid då många britter inte har råd att betala elräkningarna och där maten blir dyrare och dyrare för varje månad. Hennes lösning? Kraftiga skattesänkningar, inte minst för de allra rikaste, och slopade ekonomiska satsningar på vården.”

”Sammanlagt planerades de största skattesänkningarna på 50 år i Storbritannien. Hela kalaset skulle finansieras med lån. Detta trots att Storbritanniens statsskuld redan uppgår till över 100 procent av landets BNP (som jämförelse: i Sverige ligger statsskulden på ungefär 20 procent).”

”Den främsta lärdomen är att Truss och Kwartengs ekonomiska teori var fel. Massiva och ofinansierade skattesänkningar på branten till en recession leder inte till en vitamininjektion in i ekonomin utan startar en storm. Det går inte att äventyra en hel ekonomi när många knappt kan betala sina elräkningar.”

”Men den ekonomiska flopp som Liss Truss och Kwasi Kwarteng tvingade på britterna vittnar också vad som händer om man tror alltför starkt på sin ideologi och vägrar lyssna på kritiker. Både den nu avgående premiärministern och den sparkade finansministern drevs av en ideologisk övertygelse att avregleringar och skattelättnader är det enda som kan främja ”konkurrenskraft och tillväxt”, två ord som varit Truss mantra.”

”Så går det om man litar för mycket på sin inre ideologiska kompass. Då riskerar man att bli blind för det faktum att tiderna förändras, och att varje tid har sina problem som kanske kräver helt andra lösningar än gårdagens.”

https://www.gp.se/ledare/därför-vann-salladshuvudet-över-nyliberalismen-1.83745514

En intressant lärdom efter valet 2022 är att det är många som ser på politik som på fotboll. De röstar på lag oavsett hur dåliga det laget är. De bryr sig mer om färg än om sakinnehåll. I en kommun är det sakinnehållet i politiken som är det viktigaste. 

Nu har det nya styret i Uppsala presenterat sin budget. Tänka sig att administrationen ska bantas, personalens hälsa ska främjas mer, färre kommunalråd, stärkt grundbemanning inom äldreomsorgen, påbörjade förbättringar av skolan, stärkta arbetsmarknadsåtgärder kopplade till integration, förbättrade villkor för simundervisning för barn och oförändrad skatt. Exempel på politik som UPs väljare inte kan vara besvikna över. De personer som nu kritiserar UP för att partiet valde det minst dåliga styret för kommunen får gärna höra av sig om två år och prata om resultat utifrån vallöften. Det tror jag inte de gör. De saknar sannolikt förmåga att tänka ”färgblint” och helt utifrån invånarnytta. Partier som mest uppnår sina vallöften är bäst. Om det inte duger förtjänar inte väljarna invånarfokuserade, sakorienterade och pragmatiska lokala partier fulla med erfarna och meriterade företrädare. 

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/budgetforslaget-det-vill-nya-uppsalastyret-satsa-pa

Mitt inre kompass bygger på principen: lös problem och förstärk möjligheter! Politiska partier är inte fotbollslag, de är mycket viktigare lag än så. Syna dem bättre om du vill dina barn, barnbarn och barnbarnsbarns väl! 

De stora frågorna

Framtidens jobb och fördelningspolitik

Många politiska partier, aktiva på EU- och riksnivå, ägnar sig väldigt lite åt två av våra viktigaste frågor. Två frågor som starkt påverkar vår framtid? Politiken måste snart mycket bättre växla upp sitt arbetet med att hitta policyförhållningar till artificiell intelligens och till hur vi i en ny tid ska säkerställa rimlig fördelning av de värden som skapas i den nya tiden. En teknikutveckling som inte ska stoppas men som behöver regleras. En modern fördelningspolitik som fortfarande måste bygga på en balans mellan skyldigheter och rättigheter. Miljö- och klimatförbättringsarbetet kan med fördel inkluderas i skapandet av en ny ekonomisk modell. Marknadsekonomi 2.0.

Mats Tegmark, en auktoritet inom artificiell intelligens, har länge lyft behovet av att politiken börjar ta i policyfrågor och lagstiftningsfrågor kopplat till artificiell intelligens. Expressens nedan artikel är i sammanhanget relevant i en närliggande krigstid som nu. 

"Hans fokus ligger på farorna med AI och det präglar hans sommarprogram. Han sveper snabbt förbi några generella exempel om självkörande bilar och robotar som kan slå kullerbyttor och spelar upp ett kul klipp med ett samtal där det är omöjligt att avgöra vem som är en AI-robot. Men sen handlar det om risker och en strid ström av namedropping av namn som han pratat med på senare år om AI. Max Tegmark har nu fokus på att tygla AI-forskningen för att ”mänskligheten ska kunna fungera även i framtiden”. Han vill ha ett förbud mot utveckling av ”mördarrobotar” – exempelvis drönare som skulle kunna skjuta ihjäl människor efter att ha känt igen deras ansikte och som tyranner skulle kunna köpa in för en tusenlapp."

https://www.expressen.se/noje/tegmark-varnar-for-overmansklig-intelligens/

Vi behöver fler politiker i riksdagen och inom EU som tidigare tar i de viktigaste frågorna. Vi behöver fler politiska företrädare som förstår att ett starkt samhälle måste byggas brett och starkt i grunden. Det finns inga genvägar. Och den kortsiktiga politikens väg måste ersättas med den tråkigare men rätta långsiktiga och värdeskapande politiken. I den politiska världen är rättssystemet, skolan, näringslivet, sjukvården och klok fördelningspolitik viktigast. När det viktigaste fungerar väl fungerar även övrigt i ett samhälle bra. 

”Lars Heikensten varnar för att underskatta krisen vi står inför, den kan bli både djup och lång. Inflationen har bitit sig fast på betydligt högre nivåer än många bedömare väntat sig, samtidigt som tillväxtprognoserna nu justeras ned alltmer. Nedgången inte minst i Tyskland och problem med handeln till Kina kommer säkert att leda till problem för delar av exportindustrin, menar han.”

”Nu tror han att centralbankerna kommer att vara försiktiga med att börja sänka räntorna vid första tecken på att inflationsbilden förbättras. Misstaget att sänka för snabbt har nämligen gjorts tidigare, till exempel på 70-talet, påpekar han.

– Det gick inte bra. De fick snabbt vända på klacken. I slutänden blev nedgången längre och kraftigare än vad som hade behövts om de avvaktat med sänkningar. Det är en lärdom som jag tror kommer att påverka agerandet denna gång, säger han. Framöver ser han att räntorna behöver stiga ytterligare, men finanspolitiken får inte bli för expansiv i det här läget, menar han.

– Då riskerar det att bli nödvändigt med ännu högre räntor. Det vore mycket olyckligt och skulle i sin tur slå på huspriser och annat, säger han.”

”Lars Heikensten har dock en tydlig uppgift till politikerna, att snabbt motverka de störningar som nu driver upp inflationen. På kort sikt handlar det bland annat om att spara el där det går och riva hinder för elproduktion, menar han.

– Det är obegripligt att inte mer görs på detta område. Sen gäller det snabbt att få igång mer vindkraft. De hinder som finns måste undanröjas. På längre sikt kan också kärnkraft bidra, säger han.

Samtidigt varnar han för kortsiktiga lösningar på stora svåra frågor som el, inflation, utanförskap och vikande konjunktur. Det som görs på kort sikt för att lindra de akuta problemen måste också bidra till att vi rör oss åt rätt håll på sikt, markerar han.

– Det är svårt att inte känna denna oro efter att ha följt valrörelsen. Många frågor tegs ihjäl eller gavs väldigt enkla lösningar. Klimatet försämras och för varje ny studie som publiceras av FN är det tydligt att mer behöver göras. Och snabbare. Vi måste kunna hålla ett par saker i huvudet på en gång. Kraftiga subventioner av elkonsumtion är i detta ljus helt tokigt. Riktade åtgärder till de som är hårdast drabbade kan däremot vara rimligt, säger han.”

https://www.tn.se/arbetsmarknad/tidigare-riksbankschefen-da-kan-inflationen-bli-annu-varre/

Du som vill kan läsa på Utvecklingspartiet demokraternas, UP, politiska program. Det är urstarkt och erbjuder en tuff men framgångsrik väg för samhällsutvecklingen. Idéerna och politikens sakinnehållet är det viktigaste. Övriga partier får gärna fortsätta att inspireras av UPs politik. Att den ska förverkligas är målet och våra engagerade medlemmar är våra medel. Håll i hatten! Det blir några riktigt tuffa år nu framför oss. Inte minst efter morgonens ränteförhandlingar med banken, och kraftiga börsnedgångar, konstaterar jag att konsumtionsutrymmet kraftigt minskat. Och de som inte vill att vi ska flyga får god hjälp av att euron nu är uppe i 11 kr och dollarn snart 12. 

httpsww://updem.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsparitet_demokraternas_politiska_program_2021-2028.pdf

Parallellt med den nuvarande, bara inledda konjunkturnedgången, går teknikutvecklingen framåt i en rasande fart. Om inte ansvariga politiker inser detta kommer nästa chock onödigt kraftfullt när robotar och artificiell teknik gör många människor arbetslösa. Kloka politiker driver på för ett nytt ekonomiskt system som bättre värderar våra naturtillgångar och som klokare säkrar en rimlig fördelningspolitik. Kloka politiker är alltid utvecklingsorienterade. 

Skolan och vetenskapen

Sluta förstör vår positiva framtid

Inget offentligt styrt är så viktigt som skolan. Ingen offentlig verksamhet kan konkurrera med skolans möjlighet att minska ojämlika förutsättningar beroende av vilka socioekonomiska miljöer man föds in i. Ingen offentlig verksamhet kan bygga en mångkulturell gemensam värdegrund, vårt sekulära, unika och i lagar uttryckta, som skolan. Ingen offentlig verksamhet kan som skolan ge alla invånare en rättvis möjlighet att ta vara på den fria skolans möjligheter. Det är inte "floskler" att säga att skolan är vår viktigaste gemensamma verksamhet. Gemensamt finansierad och en plikt att gå i. Det är dock floskler att år efter år säga att "skolan är viktigast" samtidigt som den år efter år misshandlas som verksamhet. Inte minst i Uppsala som av Lärarförbundet 2021 rankade kommunens skolor på plats 261 av 290 kommuner när ”Bästa skolkommun” rankades.

I SVTs Vetenskapens värld bjuds på sevärda perspektiv och vetenskapliga reflektioner på hur skolan förstörts de senaste trettio åren. Du som bryr dig om skolans välmående ska med fördel titta på nedan programavsnitt.

”Under 30 år har en våg av skolreformer gjorts. Vissa kallar det för ett experiment med Sveriges unga. Antalet nationella prov som skrivs har ökat flera gånger om. Sverige har ändrat betygssystemen, friskolor har införts och nya läroplaner ställer allt högre krav. Samtidigt visar forskningen att skadlig stress skjutit i höjden bland Sveriges unga. Kan skolan bli mindre stressig och samtidigt ge eleverna bättre kunskaper?”

https://www.svtplay.se/video/35300741/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet-maxa-betygen

https://www.svtplay.se/video/35307593/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet-skolstressen

https://www.svtplay.se/video/35398433/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet/vetenskapens-varld-det-svenska-skolexperimentet-en-battre-skola

Att Expressens ledare förfasar sig över att allt fler barn i svenska skolor går i anpassade skolor är anmärkningsvärt. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är övertygade om att fler anpassade skolor kraftigt kommer att förbättra studieresultaten för alla våra barn och unga. Att alla barn och unga ska tvingas in i samma utbildningsmiljö är en dålig lösning för cirka 25 procent av våra elever. Och att invandrade barn är överrepresenterade bland barn med särskilda behov är väl inte förvånande av många skäl. Bl a att många har en dålig eller sen bildningsstart, outbildade föräldrar och att särbegåvningar självklart finns även bland invandrade barn. Allt ska handla om maximalt kunskapsbygge hos varje elev och om att med affärsmässiga argument förändra arbetsgivares rekryteringsprofiler. Du vet väl att allt fler av världens mest framgångsrika företag anställer t ex högpresterande människor med asberger? 

”Av de som lämnar särgymnasiet får ytterligt få vanliga anställningar. Kanske tre av hundra. Knappt en av fem får jobb med lönebidrag. Övriga hamnar i daglig verksamhet, eller sysslolöshet. Med tanke på de dystra framtidsutsikterna för eleverna är det av största vikt att undersöka vad ökningen beror på.”

”Elever med utländsk bakgrund - utrikesfödda själva eller med två utrikesfödda föräldrar - är överrepresenterade i särskolan. I grundsär är de 42 procent, jämfört med 27 procent i vanlig skola.”

https://www.expressen.se/ledare/oroande-att-allt-fler--barn-gar-i-sarskola/

Det finns gott om stora huvudproblem i dagens Sverige att lösa. Problem som allvarligt påverkar svensk konkurrenskraft. Skolan är en sådan. Samtidigt är svensk politik ungdomsförbundligt förstörd. Adam Cwejman, GP, skriver nedan  läsvärt om hur korkad svensk politik har blivit. Och denna ”korkifiering” hänger många ”seriösa” medier på… Abortfrågan är t ex en ickefråga men hur de barn som föds ska få en mycket bättre arbetsmiljö i våra skolor lyfts i allt för liten utsträckning. Skillnaderna mellan HUR dagens problem ska lösas skiljer sig mycket åt mellan partierna. Hur skolan fungerar, hur vårt näringsliv utvecklas och hur vårt rättssystem upprätthålls avgör helt vårt unika samhälles framtid. Galet att inte 100% av den nationella debatten handlar om just det. 

”Behovet av ett abortkontrakt är ett tydligt exempel på den centrala roll som påhittade politiska konflikter spelar i svensk politik. Viljan att understryka obefintliga skillnader eller skapa dem är ett av de mest utmärkande dragen för offentlig svensk debatt.”

” I stället iscensätts en rad politiska konflikter i Sverige som helt saknar verklighetsanknytning – uttryck för vad man skulle kunna kalla politisk teater. Ett skådespel i vilket hjältar och skurkar kämpar mot varandra. Att vägra delta blir, även för en stridbar partiledare som Ebba Busch, omöjligt. Även om den politiska teatern bygger på rena fantasier är inte teatern i sig oviktig. Detta inser Busch.”

”I Sverige finns en rad frågor där hätskheten i debatten inte alls överensstämmer med de faktiska åsiktsskillnaderna. Det är därför man med en sådan iver försöker smälla upp små skillnader som egentligen är helt oväsentliga.”

”Förekomsten av denna politiska teater innebär inte att det saknas faktiska politiska skiljelinjer. Snarare är det så att teaterpolitiken förskjuter uppmärksamheten från mindre glamorösa åsiktsskillnader till de mer mobiliserande striderna. Materiella frågor som rör maktfördelning, ekonomi och regleringar har helt enkelt inte samma laddning i vårt samhälle längre. Förlorarna är alla de som påverkas av konsekvenserna av osynliggjord politik. Vinnarna är de som mest effektfullt ställer till med ett politisk skådespel där de själva spelar rollen som hjältar.”

https://www.gp.se/ledare/svensk-politik-liknar-en-teaterföreställning-1.78190757

I en rävsax

Dags för ledarskifte

Nästan alla har förstått att så länge som inte Socialdemokraterna och Moderaterna kan samregera måste de alternativa regeringsunderlagen bygga på stöd från antingen Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna och Moderaterna är inte beredda att samregera. I den verkligheten agerar ett parti, Centerpartiet, extremt destruktivt för Sverige. De måste välja om de ska stötta ett regeringsunderlag som behöver aktivt stöd av Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna, så enkelt är det. Men inte för Annie Lööf som fortsätter att inbilla delar av väljarkåren att något annat är möjligt. Det skulle inte förvåna mig om det fortsätter att vara ambitionen att försöka bli Sveriges första kvinnliga statsminister som återigen bidragit till stora problem inom svensk rikspolitik.

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om den rävsax som Annie Lööf försatt sitt parti i och det ledarskap som kraftigt bidrar till att Sverige allt mer framstår som en "bananrepublik". Resultatet av denna Lööf-politik kan mycket väl bli räddningen både för L och MP i Sveriges riksdag. 

"En ny slogan för Centerpartiet skulle kunna vara ”Sveriges enda parti i den breda mitten”. Centerns politiska projekt sedan valet 2018 har varit att försöka få den politiska skiljelinjen i svensk politik att gå mellan ”mitten” och ”ytterkantspartierna” Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, snarare än mellan ett vänster- och ett högerblock."

"Gårdagens politiska tumult har slutgiltigt visat att projektet är ett misslyckande. Magdalena Andersson (S) valdes till statsminister. Sedan röstades en högerbudget igenom eftersom C inte ville stödja regeringens budget. Det fick Miljöpartiet att hoppa av regeringen, eftersom det inte vill sitta och administrera högerpartiernas ekonomiska politik."

"Om de andra partierna inte vill samlas i mitten får man väl blanda lite – en statsminister stöttad av V och en budget förhandlad med SD. De två ”extremerna” tar ut varandra. Ungefär så framstår det som att C har resonerat. Men ingen blir nöjd. Kritiken kommer nu både från vänster och höger. De förra anser att C är svikare som släppt fram en SD-förhandlad budget, de senare tycker att det är obegripligt att C inte vill ha en borgerlig statsminister när man låter en högerbudget vinna."

"Centern har alltså fått två problem: I stället för att betraktas som ett ansvarstagande parti av vänstersidan ses man som svikare som orsakar kaos i riksdagen. Det är det ena. Det andra är att konkurrensen om att vara det vänsterliberala partiet som står upp för "goda värderingar" kommer att hårdna med MP utanför regeringen."

"C:s nya väljarbas är snarlik Miljöpartiets. Även MP har en övervikt unga, urbana kvinnor bland sina väljare, som värdesätter klimat och jämställdhet. Det finns också ett nettoflöde av väljare från MP till C. Men när MP inte längre sitter i regeringen blir det lättare för partiet att driva en radikal miljö- och flyktingpolitik. Miljöpartisterna behöver inte längre försvara Socialdemokraterna, som i sin tur kan börja triangulera Moderaterna. Det är farligt för C. De har ju i stort sett samma väljare, och ett MP utanför regeringenkan snabbt återta positionen som det post-materiella parti som allra mest står upp för humanism."

"Den senaste tidens politiska kaos ser helt enkelt ut att ha en tydlig förlorare."

https://www.gp.se/ledare/centern-%C3%A4r-den-stora-f%C3%B6rloraren-p%C3%A5-riksdagsr%C3%B6ran-1.60074743

Håkan Boström, GP, skriver också läsvärt om vad som nu händer.

"Centerpartiets agerande är ännu mer av ett logiskt haveri. C har hela tiden hävdat att ”ytterkantspartierna” ska hållas utanför allt inflytande. Det var det som fick Centern att lämna borgerligheten. Men nu släpper man först fram en statsminister som öppet förhandlat och slutit en uppgörelse med Vänsterpartiet, för att sedan släppa fram en budget som Moderaterna och Kristdemokraterna tagit fram tillsammans med Sverigedemokraterna."

"Sammantaget ser vi fyra partier på den rödgröna sidan som hugger varandra i ryggen, vilseleder och motarbetar varandra så fort de får chansen. Under tiden växer allvarliga samhällsproblem som utanförskapet, kriminaliteten och energikrisen. Försummade och förvärrade under hela mandatperioden. Sverige förtjänar ett bättre styre än så."

https://www.gp.se/ledare/en-r%C3%B6dgr%C3%B6n-r%C3%B6ra-utan-motstycke-1.59971134

En centerpartistisk kommunpolitiker, oppositonsråd i Vindelns kommun, ger i nedan debattartikel i Aftonbladet sin kloka bild av hur illa Lööf och company agerar.

"Jordnära centerpartister har gång efter annan påtalat strategins uppenbara brister, exempelvis att övriga riksdagen måste vara beredd att leva i den breda mittens fantasivärld där ytterkanterna inte existerar."

"Det har de flesta människor förstått, inklusive den part som sitter på motsatt sida om bordet, och det har skapat ett mycket dåligt förhandlingsläge. Därför har Centerpartiet inte bara kapitalt misslyckats med att ”hålla ytterkanterna från inflytande” utan samtidigt också effektivt underminerat möjligheterna till sakpolitiska framgångar."

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/G35O3J/vart-parti-lever-i-en-fantasivarld-loof

Och i nedan debattartikel visar ledande centerpartister att de vare sig förstår konsekvenstänkande, mängdlära eller utmaningar med kulturkonflikter. De får gärna kopiera Utvecklingspartiet demokraternas integrationspolitik. De fick många gånger chansen med t ex krav på reglerad EBO, lärandekrav i svenska och främst inkluderingsjobb. Precis som i MP finns enskilda aktiva stjärnor bland politikerna men laget landar ofta fel. En sak är säker, Centerpartiets politik har stor skuld i att utanförskapsproblemen vuxit sig stora i Sverige. Rättigheter måste alltid matchas mot tydliga skyldigheter. Jag tror som Pihl att Lööf och Arthursson nu nått vägs ände. Det är dags för kloka centerpartister att välja en ny partiledning. 

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/7dxjBK/sa-loser-vi-fororternas-problem--steg-for-steg

Tillsammans mot framgångar

Flest stunder av lycka vinner

Hur viktigt är gott om pengar för din känsla av lycka? Det är svårt att mäta och svårt att rimligt säkert uppskatta. Det vi dock säkert kan konstatera är att en person, en förening, ett företag eller en kommun som har dålig ekonomi garanterat har det betydligt mindre bra än en person, förening etc som har en god ekonomi. Under förmiddagen idag har jag bland annat varit på besök inom Socialförvaltningen. Människors ekonomiska situation har onekligen en stor betydelse för välbefinnandet. Ekonomins stora betydelse för välbefinnande är också skälet till varför till och med svensk lagstiftning försöker bidra till god ekonomisk hushållning inom till exempel en kommun. Tro mig, vi ska vara glada för att politiken hindras ifrån allt för slösaktigt beteende. Lockelserna att kortsiktigt vinna röster på att långsiktigt förstöra en kommuns ekonomi ska inte underskattas.  

Vad avgör då om man är bra på god ekonomisk hushållning. Morgan Housel, författare till "The psychology of Money" skriver bland annat att "Förmågan att hantera dina pengar handlar inte så mycket om vad du kan eller känner till. Det handlar om hur du beter dig. Och beteende är svårt att lära ut – även till riktigt smarta personer." Vad är det då för beteende som generell levererar god ekonomisk hushållning över tid? Det är "tråkigt gnetande" utan investeringar i stora riskprojekt. Och det är att slaviskt följa vissa ekvationers utfall för när man ska och när man inte ska investera. Att till exempel Uppsala kommun vill in i till exempel svindyra och onödiga spårvägsprojekt samt ett nytt konstmuseum representerar inte god ekonomisk hushållning. När MP och V ges ansvarslöst mycket inflytande över samhällsutvecklingen spårar den ekonomiska hushållningen garanterat ur.  

Hur vi ska placera våra pengar, sköta vår privatekonomi och hur vi ska fatta våra affärsbeslut lärs ofta ut som matematik. Matematiken genom ekvationer och algoritmer ska ge oss svaren på hur vi ska göra. Du minns väl min bok, ”En stund på jorden”, den avslutas så klart med en ekvation för att skapa engagemang. I det verkliga livet fattar människor sällan ekonomiska beslut utifrån att följa resultatet av ekvationer. De fattar dem vid middagsbordet eller i ett mötesrum på jobbet där egna erfarenheter, personlig tolkning av världen, ego, stolthet, reklam och egna drivkrafter läggs samman i en salig blandning. De som styr världen är bättre än andra på att strikt följa sitt beslutssystem. Många av dem är duktiga på matematik. Hittills har få av de folkvalda jag träffat en matematisk bakgrund. Kan det vara ett av skälen till den dåliga förmågan till ekonomisk hushållning?

Det är onekligen ekvationer och kluriga algoritmer som i allt större grad driver utvecklingen på jorden. Är det bra eller dåligt? Det beror på... Frågar du mig är det bra att det finns regler för hur vår gemensamma ekonomi ska styras. Kortsiktiga politiska intressen kan bli långsiktigt giftiga. Algoritmer borde bättre tillämpas för att hindra offentliga verksamheter från att slösa med vår gemensamma ekonomi. En ekvation innehåller variablerna som uträknat anger ett nuläge. Algoritmer är metoder för hur till exempel en ekvation över tid ska tillämpas. Artificiellt intelligens gör just så, den lär sig utifrån ständiga utfall vad som kan vara smartare tillämpning för att uppnå ett önskat utfall. 

https://fof.se/tidning/2021/2/artikel/smakprov-ur-tio-ekvationer-som-styr-varlden

"Sanningen är att algoritmer styr stora delar av samhället i dag och utan dem skulle mycket bli kaotiskt."

https://internetkunskap.se/sokkritik/sa-styr-algoritmerna-dig/?gclid=EAIaIQobChMItrWqlq3G7wIVkJiyCh36_QZ3EAAYASAAEgIPvfD_BwE 

När är du lycklig? Hur ser din ekvation ut när du får mest stunder av lycka? Har du en algoritm som hjälper dig att ständigt nå maximalt antal stunder av lycka som inte inkluderar droger? ; ) Är svenskar mer lyckliga än andra i världen? Tydligen enligt bifogad mätning. Samtidigt är samtliga våra Nordiska grannar "lyckligare" än oss svenskar. Varför är det så? Med tanke på att Nordens samhällen generellt de senaste 70 åren varit väldigt framgångsrika kan man tro att ett mycket starkare Nordiskt samarbete skulle vara guld värt för oss invånare i denna norra del av jorden. Vad väntar vi på? Besöket hos Socialtjänsten var tydligt, den som har dålig ekonomi "är icke fri" och hamnar snabbt och lätt i situationer som är långt ifrån lyckliga. Världens genom tidernas största filosof, Sokrates, förde i bevis att vi inte kan vara lyckliga. Vi kan "bara" fylla våra liv med så många stunder av lycka som möjligt. Att vi tillsammans säkerställer ett generellt välfärdssamhälle är jag övertygad om ger oss alla mest stunder av lycka. Alla människor, även de extremt rika, har tunga stunder i livet där de förstår hur viktigt det är att ha kärleksfulla människor i sin närhet.

God ekonomisk hushållning inkluderar att säkerställa ett samhälles konkurrenskraft. Konkurrenskraft innebär intäkter från till exempel exportnäringar. Intäkter som bland annat kan finansiera allt som den offentliga verksamheten handlar om. Uppsala driver i nuläget inte en politik som långsiktigt är ekonomiskt hållbar. Hanteringen av önskemål om ett nytt konstmuseum och spårväg talar sitt tydliga språk. Uppsala kan mycket bättre. Uppsala behöver ett nytt politiskt ledarskap. Tillsammans kan vi skapa ett mycket attraktivt Uppsala och Sverige igen. Ett tryggt och konkurrenskraftigt Sverige där alla invånare har en chans att förverkliga sina drömmar.

https://www.globalis.se/Statistik/Lyckoindexet

Kan några av Sokrates visdomsord vägleda oss mot fler stunder i livet av upplevd lycka? Vad tycker du nedan citat lär dig, om något? 

 "Det är av stor betydelse att behandla varje människa efter dess natur och temperament."

"Ingenting är att föredra framför rättvisa."

 "Jag kan inte lära någon något, jag kan bara få dem att tänka."

 "Jag är en medborgare, inte i Athen eller Grekland, utan i världen."

"Naturen har givit oss två öron, två ögon, men blott en tunga - av den anledningen att vi bör höra och se mer än vi talar."

"Kalla ingen man olycklig före han gift sig."

"Tala, så jag kan få en klar bild utav dig."

"Tur att det finns så många saker man klarar sig utan."

"Ur de djupaste begären uppstår det dödligaste hatet."

"Äkta visdom kommer till oss när vi inser hur lite vi förstår om livet, oss själva, och världen runt oss."

A och C lag

Mångfald är bra när det passar
”Mångfald” ses av vissa som något hemskt och av andra som något positivt. Mångfald är naturligt eftersom alla människor är unika, samtidigt tillhör vi samma ras. Varje sammanslutning av individer är en unik ”organism”. Mångfald är i människans värld med andra ord en lika självklar del av naturlagarna som ständiga förändringar. Ändå ägnar många mycket energi åt att förneka naturlagarna mångfald och ständiga förändringar. Inget klokt förhållningssätt om man vill tillhöra ”vinnarna” i en värld fylld av konkurrens. Även det en naturlag. Konkurrens mellan olika intressen är en naturlag. En del av liberalismens filosofi som inte tappat sin viktiga betydelse är insikten om att ett samhälle som bejakar mångfald, konkurrens och ständiga förändringar kommer också att prestera bäst jämfört med samhällen som förnekar naturlagarna. Och den liberala ambitionen om att varje enskild människa ska få möjlighet att utvecklas utifrån individuell förmåga och individuella ambitioner borde vara självklar för alla. Hur kan man inte tycka det? I min värld blir ett sådant tyckande ett självskadebeteende. Men kan ett sådant samhälle prestera framgångsrikt? Ja, precis som jag skriver i boken, om man tydligt i Sverige står upp för de värdegrunder som den svenska flaggan symboliserar och om man entydigt står upp för att svenska lagar gäller alla i Sverige, inga undantag! Idag drivs Sverige och dess delar uselt ur detta perspektiv och det driver oss snabbt mot att bli som många andra samhällen med tydliga A och C lag av människor. Jag vill inte leva i ett sådant samhälle.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturlag
https://www.adlibris.com/se/bok/en-stund-pa-jorden-9789163983900?gclid=CjwKCAiA-vLyBRBWEiwAzOkGVMVHP-EpVZRpGLIFx2vBE0ZESGMALUC5ZK18kKCwQoTxGKJipfEfShoC9-UQAvD_BwE

Inom politiken, och i samtal med enskilda människor, är det intressant att inse hur inkonsekventa många är kopplat till mångfald. Om man förstår vad mångfald är, och innebär, inser man till exempel att inget samhälle någonsin blir ett annat likt. Liknande mönster finns självklart mellan en mångmiljonstad och en liten ”by” med 3-5 tusen invånare. Allt är relativt men naturlagarna gäller ändå. Ur ett service perspektiv kommer en storstad alltid erbjuda A-nivå och en ny C-nivå. Ur ett mångfaldsperspektiv, hur naivt är det att tro att en by kan erbjuda i närheten av all samhälls service som en mångmiljonstad? Både ur ett kompetensperspektiv och stordriftsperspektiv är skillnaderna enorma. Det inser alla. Ändå förs en retorik som bygger på lika för alla. Det kommer självklart aldrig att hända och istället borde utvecklingsarbetet helt fokuseras på att identifiera, förädla och kämpa med de konkurrensfördelar som ett mindre samhälle förhoppningsvis har. Och vi borde snabbare kunna enas om hur behovet av specialistsjukvård och bra utbildning bättre kommer alla svenskar till del. Några av svaren är att förstatliga specialistsjukvården samt att både inom sjukvården och skolan utveckla den användarvänliga digitala närheten för hjälp och kompetensutveckling. Och att digitala stöd kan göra att den lokala förankringen inte går förlorad trots att det är hög tid att minska antalet kommuner från 290 till säg 99. Parallellt är det klokt att ge varje enskild invånare mer löpande makt att påverka de beslutsförslag som ligger på politikers bord.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/miljarder-i-skuldavskrivning-skapar-oenighet-31613
https://www.dagenssamhalle.se/paket/skarpa-forslag-starkare-kommuner-4087

Inte minst för att skapa mer konkurrens bland allt för få politiker är det bra att minska antalet kommuner och skrota landstingen/regionerna. Med till exempel 99 större kommuner och att rikspolitikerna får specialistsjukvården och kollektivtrafiken i knät kommer Sverige kraftigt att stärkas. Och tro det eller ej, i riksdagen kan de folkvalda med fördel operativt gruppera sig ännu tydligare ur ett regionalt perspektiv.

Dagens besvikelse
Alla som inte förstår att Sverige är det samhälle som erbjuder alla sina invånare mest individuella möjligheter i hela världen. Och att det inkluderar väldigt många nya invånare som inte än bidragit till finansieringen av denna fantastiska individuella möjlighet. I princip fri utbildning under hela livet. I princip fri sjukvård. Och krav på det gemensamma att tillhandahålla mat och bostad om man själv inte klarar av att ordna det. ”Fri?” säger många och tänker att de som betalar skatt också har bland världens högsta skattetryck. Det är sant men ur en individs perspektiv, oavsett i vilken socioekonomisk miljö man fötts in i, innebär det svenska systemet enorma möjligheter för alla. Om de möjligheterna utnyttjas är upp till varje individ. Jag blir nästan förbannad över att vi har så många ledande politiker som inte fattar att det är denna fantastiska, och jämlika, frihet som på allvar hotas genom den usla migrations- och integrationspolitiken i Sverige. Det svenska samhällssystemet är på många sätt en unik organism som ska utvecklas, inte avvecklas. Utvecklas genom mer direktdemokrati, tydliggöra våra basvärderingar, mindre offentlig byråkrati, stärkta yrkesroller, tydliggöra kopplingen mellan rättigheter och skyldigheter, säkerställa att alla som lever här långsiktigt också lär sig ok svenska och vi ska stärka vår redan starka innovations och företagarförmåga.

Dagens stjärna
Tobias Tobé, M-ledamot i EU parlamentet. Du som läst min bok ”En stund på jorden”, publicerad 2018, där jag skriver mycket om kulturella skillnader och vad som krävs för att ett samhälle som det nya Sverige ska utvecklas betydligt mer framgångsrikt än hittills. Tobé beskriver på många sätt det jag skriver om i boken och som jag många gånger bloggat om de senaste åren. Uppsala och Sverige behöver politiska ledare som förstår detta och som har erfarenheterna som krävs för att leda samhällsutvecklingen i positiv riktning.

”Ska det lyckas måste vi bort från mångkulturalismens antiliberala idéer och fokusera på att skapa sammanhållning och tillit. Mångkulturalismen har i stället försvårat integrationen och fördjupat segregationsproblemen. Kulturella uttryck och religionsfrihet ska värnas, men det får inte innebära att vi bejakar identitetspolitiska idéer där människor delas in i grupper efter kulturell eller religiös tillhörighet.”

”Mångkulturalismen måste också skiljas från begreppet mångkultur. Det senare är en realitet och betyder att Sverige är ett land befolkat av människor med olika kulturella bakgrunder. Egentligen är detta relativt oproblematiskt om det förenas med en politik där rättigheter och skyldigheter bestäms på individuell basis. ”Gör din plikt – kräv din rätt” ska gälla alla oavsett bakgrund eller framtidsplaner.”
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/qLMrbL/skrota-den-antiliberala-mangkulturalismen?fbclid=IwAR07zL4U6EFVDeqPnBwOXHDQzv1dxNBGtbDxL0CSo3eKm6RjeBEgxFaADCM

Vitt papper

Hur skulle det bli?
Tänk om demokratin skulle startas upp idag, hur skulle den formeras då? De flesta av dagens politiska krafter växte fram från mitten av 1800-talet och tidigt 1900-tal. Visst kan vi vara överens om att det var en helt annorlunda värld då jämfört med idag?

Du som följer mig, och min blogg, vet att jag varit kritisk mot Decemberöverenskommelsen och är nu kritisk mot Januariöverenskommelsen. Det är illaluktande demokratiska fullösningar som syftar till att trotsa den parlamentariska situation folket röstat fram. Det är hög tid att S, M, C och L börjar inse att de ”tappat greppet” och att MP, V och SD påverkar mycket mer än vad övriga vill erkänna. Vi lever i en ny tid. Det är hög tid för partier som vill vara relevanta att bryta sig loss ifrån konstruktioner som December- och Januari-övenskommelser. De historiska domarna mot dessa demokratiska misslyckanden kommer att bli hårda.

Förr handlade höger mot vänster om klasskamp mellan det stora flertal som var materiellt och ekonomiskt svaga mot de materiellt och ekonomiskt starka. Idag är det materiella inte ett stort problem för många. Många svenskar är dock fortfarande ekonomiskt svaga om de blir långtidssjuka, förlorar sitt jobb utan att hitta ett nytt samt att räntorna går upp. Och skillnaderna mellan de som är medelklassare och de rikaste i Sverige har inte varit så stor på mycket länge. Fördelningspolitiken är fortfarande av stor samhällsbetydelse.

Problemet är att de gamla ismerna spelat ut sin roll i en helt ny tid jämfört med när de skapades. Ismer är som religioner och våra ekonomier ”man made”. Facit överlevde inte som bolag för att ledningen (inklusive aktieägarna) insåg att mekanik inte längre var konkurrenskraftigt när elektronik tog över.
https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/facit-klarar-inte-digitaliseringen/

Det finns massor av ismer. Precis som det finns massor av religioner. Bland både ismer och religioner har några få av dem vunnit stort genomslag. Marknadsekonomins logik har verkat. Kristendomen och  Islam är de två i särklass största religionerna. Varför skriver jag om i min bok ”En stund på jorden”. Bland alla gamla ismer är det kapitalismen, liberalismen, socialismen och kommunismen som fått starkast genomslag. Även det är lätt att förstå. Min övertygelse är att världen behöver en ny ism som kan sprida hopp och betydligt bättre än nu fördela det värde som skapas. För att förstå behovet av något liknande kan man försöka analysera Bernie Sanders supportrar bland yngre och välutbildade i USA. Han är 78 år, det är fantastiskt. Om vi jämför Sanders, Trump, Biden, Bloomberg och Pelosi med Finlands nya politiska ledarskap är de inte ”vita papper”. Personligen tror jag det är mycket klokt att ha de kunniga och livserfarna i den innersta cirkeln som Obama uttryckte det. Sanders kallar sig socialist. På många sätt förespråkar han ett samhällssystem liknande det svenska. Personligen tror jag hans anhängare mest gillar honom som person. Jag tror få amerikaner är socialister. Inte ens trots att skillnaderna mellan de som har och de som har lite ökat enormt i USA de senaste 30 åren. Jag tror dessa unga söker en mer hållbar exploatering av vår jord samt en rättvisare fördelning av världens tillgångar. Självklart kan det bli verklighet utan socialism.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_över_filosofiska_ismer
https://www.google.se/amp/s/www.bbc.com/news/amp/magazine-35364868

Håkan Boström, GP, sammanfattar väl en förändring av svensk politik som jag under flera år lyft fram. Och han beskriver väl hur Centerpartiet nationellt förändrats mycket till det sämre efter att jag valde att kämpa för Uppsalabornas bästa genom Centerpartiet. Det blir tveklöst intressant att följa hur kramandet med Vänsterpartiet kommer att falla ut...

”Med Sverigedemokraternas intåg i riksdagen förändrades spelplanen, som det skulle visa sig permanent. Det har dock tagit lång tid för de andra att acceptera. SD svarade upp mot en allmän etablissemangskritik och efterfrågan på en striktare migrations- och integrationspolitik.”

”Alla försök att mobba ut SD har misslyckats. Migrationsöverenskommelsen 2011 var ett första försök att straffa väljarna genom att göra invandringspolitiken ännu mer generös. Det skulle inte löna sig att rösta in ett invandringskritiskt parti, tänkte en övertaktiserande Reinfeldt som vägrade se några djupare problem med migrations- och integrationspolitiken. Resultatet blev en svag minoritetsregering och ett växande SD. Decemberöverenskommelsen 2014 blev nästa försök att låtsas som att SD inte fanns. ”Största block” skulle regera, om man räknade bort SD:s röster. Vänsterpartiet skulle dock räknas in, trots att partiet inte fick vara med när DÖ förhandlades fram.”

”Men isoleringen bidrog bara till att SD fortsatte att växa i opinionen. Partiet kom av många att att betraktas som den ”enda oppositionen”. De borgerliga partierna blev ju i praktiken regeringsunderlag till Stefan Löfvens första regering 2014-2018, även om de inte krävde inflytande över politiken. De avstod trots allt från att avsätta en regering som egentligen saknade majoritetsstöd i riksdagen.”

”Januariavtalet låg i korten, givet Liberalerna och Centerns löften att aldrig förhandla med SD. Att samarbeta med Socialdemokraterna sågs som ett mindre ont. Men fortfarande har den nya spelplanen inte riktigt sjunkit in. Januaripartierna har inte egen majoritet. I praktiken är de beroende av Vänsterpartiets röster. Ändå förväntar de sig att Vänsterpartiet ska kunna hållas utan inflytande. I längden är det en omöjlig ekvation, vilket visat sig i veckan.”

”Centern lär däremot med all sannolikhet inte byta sida. C har en tradition av att förhandla med S. Partiets nyvunna liberalism skiljer sig också från Liberalernas. Den är mer nyfrälst utopisk. C har investerat mycket känslomässigt kapital i att vara motpol till SD. Hur illa än centerpartisterna skulle tycka om att göra eftergifter till V så är det lättare att leva med för ett parti som gjort ”godheten” till varumärke.”

”Det gör ont när invanda mönster och maktkonstellationer förändras. Tonläget är just nu väldigt uppskruvat i svensk offentlighet. De som ser sitt inflytande minska kvider desperat om Nazityskland när de istället borde titta på Danmark. För i grunden är det vi ser snarast en fungerande demokrati som anpassar sig till nya förutsättningar, ytterst orsakade av en förändrad verklighet och väljarnas vilja.”

https://www.gp.se/ledare/svensk-politik-mot-ny-balanspunkt-1.21347540?fbclid=IwAR2vmA6ZmBVS8oU0NWw77MloB91j9ad1ndrO2kqIHr4f0qT5qpOC6KTXWXk

På gårdagens kommunfullmäktige i Uppsala var det mycket tydligt att krisen även rullar in över Uppsala kommun. Omsorgsnämndens ekonomi har kraftiga problem och kostnaderna för försörjningsstöd ökar kraftigt. Det innebär i praktiken att väldigt många verksamheter inom Uppsala kommun går en mycket svår tid till mötes. Då krävs politiker med förmåga att trycka fram de förändringar som krävs för en social- och ekonomiskt hållbar framtid. Det är dags för mycket nytänkande och pragmatisk handlingskraft.

Dagens besvikelse
De som drivit på för en kraftig förändring av Arbetsförmedlingen utan att först ta fram en genomarbetad förändringsplan.
https://www.expressen.se/ledare/kaoset-ar-langt-ifran-over-pa-arbetsformedlingen/

Dagens stjärna
Finlands riksdag testar nu vad ett matriarkat inom den nya regeringen innebär. Det är en ny intressant erfarenhet bland de Nordiska länderna. Sverige har fortfarande aldrig haft en kvinnlig statsminister. Visst kan vi se den nya finska regeringen som en variant av ”vitt papper”. Hur kommer de att lyckas att leda Finland mot en positiv framtid? Det kommer de som lever om + fem år veta.
https://www.independent.co.uk/news/world/europe/finland-government-sanna-marin-prime-minister-female-leaders-five-parties-government-a9238591.html?fbclid=IwAR1khkcH9KrlUDO_HhTaCtFySla1SMtdYQ0Smqe1uFd3ZffBbngljtHo3QM