Ansvarsutkrävande

Hur högt är priset för misslyckande?

Är priset för oansvarighet bland politiker för lågt i Sverige? Är det rimligt att det enda som i bästa fall händer om enskilda politiker och partier grovt leder det samhälle de är satta att förvalta fel är att de förlorar makten? Det finns gott om människor som känner sig lockade av maktpositioner. Långt ifrån alla är lämpliga. Särskilt inte människor som aldrig fått träna på att tvingas fatta beslut som man inte gillar att fatta men som krävs för uppdragets bästa. Att leda är inte ett popularitetsuppdrag. Det är ett uppdrag att uppnå måluppfyllelse utifrån valmanifest eller ägardirektiv. Uppsalas politiker har uppdrag från Uppsalaborna, inga andra. Rikspolitiker har uppdrag från svenskarna, inga andra. Svenska politikers uppdrag är att värna och utveckla lokalsamhället och nationen, inget annat. För att klara dessa uppdrag inser även en idiot att det är viktigt med goda relationer med andra kommuner och andra länder. En idiot inser att en plats som kraftigt hämmas av bostadsbrist och kompetensbrist behöver lösa dessa problem om uppdraget att säkra fortsatt välstånd ska uppnås. Svensk migrationspolitik har länge varit skadlig. Integrationspolitiken i princip obefintlig. Få politiker har insett det eller vågat tala om bristerna förrän nu, fem över tolv. Brister som under lång tid framöver kommer att plåga många främst i våra storstäder. Ställs några politiker till svars för denna oförmåga att ta ansvar? Inget är svart eller vitt. Svenska migrationspolitik skulle idag behöva ha ett offensivt inslag med ambition att attrahera arbetskraftsinvandring inom områden där näringslivet skriker efter kompetens. Kompetens som om den kan lockas, och om de kan ha någonstans att bo, kan bidra till att vi bättre kan klara de humanitära åtaganden som förd migrationspolitik skapat. Vi måste klara av att offentligt tala om alla särskilda perspektiv av politiska områden, annars är debatten fördummande.

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/darfor-vagade-ingen-tala-oppet-om-flyktingkrisen/ 

http://www.unt.se/uppland/uppsala/nya-brander-i-stenhagen-4264134.aspx

Jag minns att Tobias Billström, Migrationsminister i Alliansregeringen, redan 2013 ropade varg och ville att regeringen skulle vidta korrigerande åtgärder för att undvika den röra vi nu har. Han ville att regeringen skulle ta i volymfrågan då den givetvis har betydelse. Vad hände med honom? Han fick en offentlig avhyvling av den förre statsministern och fick backa från sina ambitioner att ta ansvar för svenska intressen. Ja, svenska intressen! Inga andra än svenskar ser till svenska intressen! Och svenska politiker har inget annat uppdrag än att jobba för svenska intressen! I förhandlingar med andra intressen blir självklart resultaten kompromisser. Hur svårt kan det vara? Om Billström fått gehör, hade vi då haft ett land med mycket mindre sociala konflikter och utmaningar idag? Hade vi kunnat satsa bättre på ett nödvändigt kompetenslyft då? I länkarna nedan finner du också fakta om att moderaterna Billström och Kristersson redan 2009 hade rimliga ståndpunkter kopplade till migrationspolitiken. Du kan också läsa att Fredrik Reinfeldt inte behagar inställa sig och svara på konstitutionsutskottets frågor kopplade till den migrationspolitik som tidigare förts! Det är minst lika upprörande som att han avgick som han gjorde. Han hade helhetsansvaret för svensk utveckling. Ingen annan. Var politiken bara en lek för honom?  Är han för fin för att svara på KUs frågor om till exempel varför han gjorde som han gjorde mot en klok Billström? Du och jag måste mycket bättre ansvara för att vi väljer erfarna, kompetenta och ansvarsfulla politiska företrädare. Tro mig, det har stor lokal och nationell betydelse.

http://www.expressen.se/nyheter/billstrom-vi-maste-diskutera-volymerna/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Tobias_Billström

http://www.dn.se/debatt/ta-medborgarskapet-fran-kriminella-invandrare/

http://www.sydsvenskan.se/2016-04-14/billstrom-migration-hanterades-bra

 

Tro mig också när jag säger att Sverige behöver en omfattande kompetensinvandring för att klara våra företags globala konkurrenskraft. Kompetensbristen är besvärande. Vi måste klara av att skilja mellan humanitära migrationsåtaganden och välståndsskapande migrationsambitioner. Ja! I strid med medialogiken som vill ha ett budskap och konflikter. Migrationsfrågan är mer komplex än så och trivialiserandet måste få ett slut! Svenska folket är i huvudsak klokt. Om vi nu leker med tanken att rikspolitikerna inom rimlig framtid fattar att vi behöver försöka locka spetskompetens till Sverige, vad krävs då?

Nya stora regioner och kommunsammanslagningar

Är 290 kommuner för många? Hur liten kan en kommun vara för att klara sitt delegerade ansvar inom ramen för det kommunala självstyret? Hur ställs politiker som inte klarar av att säkra sina förpliktelser till ansvar på tuffare sätt än risken att förlora val? Varför är utökade regioner en bra väg framåt? Blir det inte bara okända politiker som ägnar sig åt fel frågor? Hur bra har landstingspolitikerna hittills klarat sitt absolut viktigaste uppdrag sjukvården? Personligen tycker jag regionerna helt borde fokusera på sjukvård och mycket lite annat. Att säkra en väl fungerande sjukvård i framtiden är en tillräckligt gigantisk utmaning som kräver även tuffa ställningstaganden. I övrigt kan smarta kommunförbund skapas som inte alls behöver matcha nya föreslagna regioner. Kommunförbund som till exempel bättre matchar gemensamma näringspolitiska ambitioner. 

http://www.svd.se/dags-att-ga-vidare-och-bilda-nya-regioner/om/debatt

Vem företräder dig?

Boris Johnson leder kampen i Storbritannien för ett utträde ur EU. Om det blir ett nej till EU-medlemskap kommer han sannolikt bli Storbritanniens nya premiärminister inom kort. Han är en mycket populär före detta borgmästare för London och han är drake, så han ska inte underskattas. I den valrörelse han bedriver får han våldsamma applåder när han raljerar över om de som lyssnar till honom vet vilka som företräder dem i EU, eller i det brittiska parlamentet för den delen. Väldigt få vet vilka det är. Oavsett vad man tycker om EU så har han onekligen en poäng i att demokratin bara blir ett administrativt spel om inte de personer som ska företräda sina väljare också är kända av de som röstar. Vi får se hur det går i valet som avgörs inom kort. Cameron har spelat högt genom att ha öppnat upp för folkomrösningen. Snart vet vi vilken effekt det får för honom.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Boris_Johnson

Invandring & poker

Vinnare eller förlorare?
Är allt ett 0-summespel? Ur ett filosofiskt perspektiv, och även vetenskapligt, är det sannolikt så eftersom allt startade som 0 som expanderar till X för att sedan gå mot 0 igen. Tänk på den en stund. Kan alla vara vinnare? Självklart beror det på vad som anses positivt. Låt oss anta att det svenska folket vill fortsätta att ha det minst lika som idag ur ett materiellt perspektiv. Då förutsätter det att vår ekonomi växer vilket brukar kallas för en tillväxtekonomi. Utan tillväxt eller endast en tillväxt som kan matcha inflationen råder ett 0-summespel. Om vi har en ekonomi som krymper då "bits alla hästar". Ur ovan resonemang anser jag det centralt med en politik som främjar en god och hållbar ekonomisk utveckling där tillväxtens värdeskapande kan komma alla till del i ett samhälle som Sverige där de flesta ser det som livskvalitet att inte behöva leva i en miljö med stora och kraftiga sociala slitningar.

För att nå en hållbar ekonomisk tillväxt måste vi inom alla samhällsområden vara kloka. Vi måste våga ifrågasätta dagens "sanningar" och vi måste definitivt vägledas av målsättningen att lämna något bättre till våra barn. I ljuset av detta måste vi bl a våga ifrågasätta vår invandrings och integrationspolitik som kraftigt misslyckats. I ljuset av detta måste vi också våga ifrågasätta vår förmåga att bekämpa ekonomisk brottslighet. Om vi inte gör det kommer främlingsfientliga och auktoritära krafter få ett allt större inflytande över svenskarnas tankar. SDs politiska framgångar handlar i stort om att de tydligt lyfter upp problem som finns och som många upplever. Då kan man inte framgångsrikt möta det genom att inte själv ha tydliga svar på hur problem föreslås bli lösta.

I gårdagens nummer av en Uppsalatidning kunde man läsa en ledarkommentar om att Tobias Billström, migrationsminister, anser att försörjningskraven kopplat till anhöriginvandring måste skärpas (Jag delar Moderaternas, förlåt Nya Moderaternas analys). Kommentarens sista mening lyder: "Så går det när kronor och ören är viktigare än medmänsklighet". Som sagt, det finns intellektuellt snobberi. ALLT kan mätas i pengar. ALLT borde mätas i pengar för at t ex gå mot en mer miljövänlig utveckling. Det är hyckleri att ge sken av att ekonomisk hållbarhet inte är centralt för att långsiktigt också klara av att vara mycket medmänsklig!
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/m-vill-utoka-forsorjningskrav_7720240.svd

Solidaritet
Ord har stor betydelse och får den betydelse som vi kopplar samman ordet med. Allt fler politiska partier försöker t o m "patentskydda" ord för att de skall kopplas till just deras förträfflighet. Jag tycker det är pinsamt. Jag tycker också att det är oacceptabelt att ord som solidaritet är något som vänstern har ensamrätt till. Jag gillar konceptet att vi solidariskt dvs efter bästa förmåga hjälps åt i så stor utsträckning som klokt. Skattesystemet är en del av det solidariska kontraktet vi har. Ett skattesystem måste upplevas som rimligt för att det inte skall hamna i en situation som i t ex Grekland. Det är intressant att vi svenskar fortsätter att acceptera väldigt höga skattenivåer. Glöm inte att du betalar en massa moms också på allt du köper!

Ett hållbart skattesystem måste se till så att likabehandling råder. Jag unnar alla att bli framgångsrika. Jag missunnar ingen att bli rik. Jag anser dock att det är oacceptabelt att t ex sjuksköterskor, lärare och företagare får betala mycket i skatt samtidigt som pokerspelare länge kommit undan skatt. Det är inte rimligt. I synnerhet om man också betänker att de allra flesta, typ 98%, är förlorare och att väldigt många av dessa pokerspelare blir spelberoende så kan de max 2% som vinner vara med och solidariskt betala för allt större missbruksvårinsatser och ekonomisk sanering som spelmissbruk skapar. Ingen skall slippa skatt. Varför skall vi andra då betala alla skatter vi gör i det extremt solidariskt uppbyggda Sverige?
http://www.unt.se/uppsala/upplanningar-i-stor-pokerskatteharva-1998887.aspx