Visar inlägg med etikett son. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett son. Visa alla inlägg

torsdag 10 augusti 2017

Entreprenörskraft

Källan till välståndet
Vad ska man kalla de människor som främst bidrar till vår välståndsutveckling? Vetenskapsmän, entreprenörer, välståndsskapare, utvecklingsledare, vildhjärnor, opportunister eller en mix av dessa ord kanske? Onekligen är det främst inom vetenskapen, inom näringslivet och i våra skolor som framtiden skapas. Politiken säger en del. Det tror inte jag. Förr och idag drivs utvecklingsidéerna genom vetenskapen och näringslivet. Politiken förhåller sig till konsekvenserna och möjligheterna som vetenskap och näringsliv skapar. Politiska ideologier är som kompass på det stormiga hav på vilket politiker ska försöka förhålla sig till en riktning när konsekvenser och möjligheter haglar över oss enskilda människor och i grupp i det som kallas ett samhälle.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Svensk_vetenskapshistoria

Nu ska du som alltid söker problem i mina texter inte dra slutsatsen att jag ser ner på andra än vetenskapsmän, företagare och lärare! I min värld fyller alla som bidrar i vårt genomsamma värdeskapande en stor roll. Våra olika roller är dock ur ett utvecklingsperspektiv av olika betydelse. Utan att någon sår ett frö kan inget växa upp och till exempel dess frukter plockas av någon. Håll med om att det är svårt att plocka frukter om ingen, oavsett vem, har planterat ett frö? Planteraren är av störst betydelse för att något annat ska kunna hända. Därför har vetenskapsmän, företagare och lärare en särskild betydelse när framtiden skapas. Än mer idag än tidigare då den mänskliga utvecklingen går i en enorm fart framåt. Visst är det otroligt hur fort vi människor har utvecklat vårt sätt att leva de senaste tre hundra åren!
https://www.va.se/nyheter/2013/04/18/de-ar-sveriges-24-hetaste-entreprenorer/

När jag hade min familjebas i Tokyo, Japan, hade jag förmånen att några gånger träffa superentreprenören Masayoshi Son. Han är en fortfarande levande särskild personlighet som jag inte kan annat än beundra. Vissa klassar honom, och till exempel den excentriske Steve Jobs, som på gränsen till galna. Personligen fokuserar jag på vad de gör och varför. Även Steve Jobs, som förändrat så många branscher och byggt världens lönsammaste företag, har jag haft förmånen att träffa. Tro mig, båda märks när de stiger in i ett rum. En liknande personlighet tycks vara Elon Musk. Honom har jag inte träffat än men jag hoppas att det blir verklighet en dag. Han och jag är lika långa, det borde väl betyda något... Jag bara älskar människor som vågar bryta gränser och som utmanar etablissemang och gällande sanningar på olika sätt. Det är det som driver utvecklingen framåt.
https://www.va.se/nyheter/2017/07/10/han-tar-fram-en-affarside-om-dagen/?utm_campaign=VA%20em%2010%20juli&utm_medium=email&utm_source=Eloqua&elqTrackId=8e1c4ee6c744433b83c6732214c94199&elq=d561158740ca466594119d33f4f59189&elqaid=9168&elqat=1&elqCampaignId=6401
https://www.biography.com/people/steve-jobs-9354805
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elon_Musk
Dagens kalkon
Hur kan Socialdemokraterna trovärdigt öka i opinionsundersökningar? Det är inte trovärdigt när deras ledarskap över Sverige sköts så dåligt. Om det mot förmodan stämmer är det endast en ytterligare signal om att oppositionen är svag.

Dagens stjärna
Läraren. Kan man ha ett mer ansvarsfullt jobb än att bidra till att generation efter generation utvecklas individuellt utifrån sin fulla förmåga? Lärare som pedagogiskt kan motivera varje enskild elev att utveckla sin fulla förmåga är fantastiska tillgångar i vårt samhälle. Genom vår mänskliga historia har lärarna tillhört de samhällsmedborgare som fått mest respekt av befolkningen. Det förhållningssättet har varit klokt, och tjänat mänskligheten väl. Vi måste rädda de viktiga lärarna från vänsterdravel och psebdofokus. 




onsdag 14 oktober 2015

I nöd och lust

Hur länge?
Är du en bra vän, förälder, partner, arbetskamrat, närboende osv? Vad innebär det att vara "bra"? Och när övergår lust i nöd, var går gränsen för när du inte klarar av att stötta mer? Eller anser du att det inte finns några gränser för hur mycket du kan stötta? Anta att du efter att bostaden är betald har 10.000 kr kvar efter skatt per månad. Att du har två barn. Att båda barnen flyttat hem till dig igen trots att dom är över 25 år och du bor i en tvåa. De har inga pengar och du förväntas stå för deras nödvändigheter. Hur länge ställer du upp? Hur länge räcker dina 10.000? Vad gör du när pengarna är slut och det inte finns andra pengar att få? Vad kräver du av dina barn? Att dom hjälper till med disken och städar hemma? Att de handlar? Att du har bestämmanderätt över sovtider och val av TV-program? Inga resurser är oändliga och livet är fulla av svåra val, även för den som har ambitionen att alltid vara god och snäll.

Ur ett nationellt perspektiv, och runt om i många kommuner, testas nu allt mer var gränserna går i vår medmänsklighet och vilka omprioriteringar av begränsade resurser som vi är beredda att göra, och klarar att göra, kopplat till alla människor som nu av olika skäl folkvandrar till Sveriges. Bland annat har  utbildningsminister Fridolin sagt att vi ska tänka oss att obildade tonåringar ska kunna gå i samma klass som skolans yngsta barn. Det är i vart fall en ordning som jag anser vara helt oacceptabel, av många skäl. Det är bedrövligt att staten inte tidigare och bättre tagit tag i våra utmaningar, vilket bidrar till att situationen runt om i landet blir allt svårare med allt större risker för social oro och ekonomisk kollaps.

Inte sedan min studietid, då jag jobbade mycket extra inom vården, har jag regelbundet mött människor i mycket svåra situationer. Nu ingår jag i ett individutskott som tar ställning i individuella biståndsärenden. I samband med biståndsbeslut får de som berörs, eller deras anhöriga, uttrycka sitt hjärtas mening. Igår hade vi ett ärende där sonen till en äldre i behov av mycket samhällsstöd tog chansen att göra sin röst hörd. Det var väldigt rörande att höra sonen uttrycka en enorm kärlek och omtanke om sin pappa. De som har en liknande relation med sina barn är att gratulera. Sonens önskemål måste dock ställas mot det som bedöms rimligt både ur ett omvårdnadsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Hur gärna man än vill stötta sonens önskemål måste vi alltid klara av att förhålla oss till begränsade resurser och oändliga behov.

Särskilt i svåra tider, som nu, är det viktigt med klokt ledarskap som tidigt inser utvecklingen och som tar ansvar för en politik som är socialt och ekonomiskt hållbar. Vi saknar tyvärr detta ledarskap i Uppsala och Sverige. Det sociala och ekonomiska priset för detta bristande ledarskap blir mycket dyrt för oss i Sverige. Jag hoppas verkligen Uppsalaborna och väljarna i landet röstar klokare i kommande val. Centerpartiet i Uppsala har i sitt idag presenterade mål och budgetdokument uttryckt en grön tillväxtpolitik som tar ansvar för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar väg framåt.
http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/94178

söndag 31 augusti 2014

Rörande & kul

En kavalkad av känslor
Igår och inatt firades jag på ett fantastiskt sätt i Uppsalas finaste rum. I grönskans tempel Botaniska fick jag fira en ny milstolpe i livet på ett underbart och kärleksfullt sätt. Talen och underhållningen var rörande och stämningen var hög. Maten och drycken sagolik (ekologiskt och närproducerat bortsett från vinet). Särskilt rörande var min morfars historiska tal, min sons fantastiskt retoriskt skickliga och kärleksfulla tal och dotterns tre underbara ord. Mats och Anders gjorde fantastiska insatser som toastmaster och humoristisk sidekick. Jag är sannerligen rik på vänner och en härlig familj. Rik på det enda som har stor betydelse i våra korta (men samtidigt genomsnittligt allt längre) liv. Ett bevis på att gästerna hade trevligt var att det var mycket skratt och dansgolvet var fullt hela tiden : ). Tack! Tack! Tack!

söndag 13 oktober 2013

Kärlek till barnen

Energigivare
För mig är barn en av få stora meningar med livet. För mig ger min son och dotter mycket glädje och energi. Livet skulle kännas mycket fattigt utan dem. Tidig höst i år flyttade sonen hemifrån. Känslorna kopplade till den separationen blev kraftigare än vad jag hade räknat med. Det är ju livets gång så självklart fick jag vända min egoistiska saknad av våra regelbundna träffar mot att glädjas över sonens nya livskapitel med sitt första egna boende och universitetsstudier.

Har nu besökt sonen och sett och provat på hur bra han bor. Både lägenheten och stadsomgivningen är mycket väl godkända. Efter gårdagens matlagning vet jag även att köket fungerar utmärkt. Även nätkapaciteten var toppen när vi tittade på några riktigt bra stand-up shower tillsammans. Nu har jag fått några bamsekramar av sonen så att jag kanske klarar mig till jul.

Hälsokampen
Att mina och andras barn och barnbarn ska få det bra i framtiden är min politiska drivkraft. Visst skulle jag kunna fokusera endast på mina egna barn och försöka bli så förmögen som möjligt istället för att lägga väldigt många timmar på det politiska engagemanget. Timmar som är de sämst betalda jag någonsin haft. Min logik för att göra det jag gör är att jag vill att mina och andras barn ska kunna leva i ett generellt välståndssamhälle. Jag tror inte att det är ett värdefullt liv att leva innanför höga murar och vara avskild från de stora massorna som eventuellt har det riktigt dåligt i jämförelse med de välbeställda. Jag tror att även de rika får ett mycket rikare liv om klasser kan mötas och dela det offentliga rummet.

Min son fortsätter att träna mycket regelbundet. Han fortsätter också att äta klokt. Det har han glädje av idag och kommer att få mer av i framtiden. Att fysiskt träna är bevisligen inte bara bra för hälsan utan även för vår inlärningsförmåga. Läs gärna bifogad debattartikel där bl a förbundskapten Hamren efterfrågar mer idrott/fysiska aktiviteter i skolan.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/mer-idrott-i-skolan-ger-battre-betyg_8536234.svd

Varför utvecklas samhället mot mer ohälsa parallellt med att vi lever allt längre. Inte kan det väl vara så att det finns stora ekonomiska intressen som vill att vi ska behöva olika sjukvårdsbehandlingar som gör att de kan sälja sin medicinteknik och sina läkemedel? Inte kan det väl vara så att tobaksindustrin och läkemedelsindustrin hjälps åt att hindra att bevisligen ohälsosamma produkter får det svårare på marknaden? Så kan det väl inte vara. Om det är så måste väl det demokratiska systemet kunna säga ifrån eller? Hur ska omsorg och sjukvård finansieras i framtiden? Vi är fortfarande, trots skattesänkningar, bland de folk som skattar väldigt mycket mer än andra. Högre skatter är inte en hållbar väg framåt.
http://www.dn.se/nyheter/varlden/det-hemliga-spelet-som-fick-eus-planer-att-ga-upp-i-rok/


måndag 8 juli 2013

Generationers utveckling

Bättre och bättre
Det är fantastiskt hur vår art, människan, ständigt och snabbt utvecklas. Idag har jag haft en utvecklande och trevlig heldag med min son. En dag bl a fylld med lerduveskytte, lunchsamtal om EU jordbruksstödets destruktiva perspektiv och behovet av allemansersättningar istället. Därefter en golfrunda, middag och påföljande glassfrossa. Vi hann även med en bondfilm. Jag är mycket lyckligt lottad som har en son som Fredrik. Varmhjärtad, generös, skarp, handlingskraftig, rolig och tävlingsinriktad bara för att nämna några egenskaper som säkert bidrar till att han gör sitt för en fortsatt mänsklig utveckling. Jag tänker fortsätta att kämpa bl a för att han ska slippa leva i en polisstat där vi alla är totalt bevakade av den som sitter på makten. En makt som återigen kan bli totalitär som i bl a Tyskland och Spanien för bara +60 år sedan. Ta inte vår demokrati för given! Ta inte din personliga integritet för given! Underskatta inte värdet av din personliga integritet. Gör du det?
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/snowden-avlyssningen-mer-omfattande_8331506.svd

tisdag 5 juni 2012

Kära son

Grattis till studenten!

Tänk vad tiden går fort. Det känns nästan som igår när min son, Fredrik, föddes. Idag tar han studenten! Vädret har varit riktigt dåligt de senaste dagarna men idag lyser åter solen och det är inte iskallt : ). Jag är en mycket stolt pappa. Väldigt bra betyg. Särskilda utmärkelser. Nu börjar vuxenlivet på riktigt för honom. En ny rolig tid börjar även om den inte är lika lätt som förr. När jag gick ut gymnasiet gjorde de flesta killarna lumpen. Bortsett från lumpen var det endast drygt 20% av mina gymnasiekamrater som tog en akademisk examen. På den tiden var det fortfarande möjligt att få jobb direkt efter gymnasiet. Alla fick jobb eller studerade vidare. Idag skall jag fira ordentligt med min son. Fredrik, jag älskar dig och är väldigt glad över att just du blev en del av mitt liv!