Punktskatter när lämpligt

Bonus-malus
Visst är det rimligt att olika produkter får bära sina egna kostnader? Ohälsosamma produkter får belastas med högre skatt än nyttiga produkter. Ekonomiska styrinstrument fungerar. Det vet alla ekonomer. Självklart ska drivmedel baserat på oljeprodukter straffas och fossilfria drivmedel gynnas. Självklart ska produkter med massor av socker eller sockertillsatser straffas och naturliga produkter som grönsaker och frukter gynnas. En av många positiva effekter med dagens digitala värld är att det är väldigt enkelt att ha flexibla skattesystem som straffar dåligt och uppmuntrar bra. Socker och salt i för stora mängder är till exempel dåligt. Arbete är till exempel bra. De allra inser att för mycket sockerintag leder mot ohälsa som i sin tur leder till behov av omsorg och vård i olika former. Därför är det rimligt att dessa produkter får högre skatter än andra. De allra flesta inser också att arbete skapar mening, tillhörighet, självkänsla och intäkter och därför ska det uppmuntras med så låg skatt som möjligt. Med den logiken får också enskilda, du och jag, själva välja om vi vill lägga våra hårt inarbetade pengar på till exempel en liter läsk om dagen eller en daglig dos av närodlade grönsaker.
https://en.wikipedia.org/wiki/Bonus-malus

Jag tycker att Expressens ledare går ordentligt snett i bifogad ledare. Vi måste även i Sverige ta ansvar för att starkt onyttiga produkter får bära mycket mer av alla de samhällskostnader de skapar. Bara för att folkhälsominister Gabriel Wikström för oklokt många folkhälsokrig parallellt, istället för att försöka vinna en viktig strid i taget, är inte läskskattidén dålig. Även en majoritet av Sveriges riksdagsledamöter kommer till sist att inse detta.
http://www.expressen.se/ledare/sockerskatt-ar-bara-tom-symbolpolitik/
http://www.svt.se/nyheter/inrikes/godis-och-lask-blir-dyrare-i-allt-fler-lander-men-inte-i-Sverige
http://www.di.se/nyheter/gunhild-stordalen-nyarsoptimism-fran-landet-i-vast/
Punktskatt på läsk har vetenskapligt positiva hälsoeffekter
Sanningen är den att väldigt många fler människor, procentuellt sett, drabbas av till exempel diabetes typ 2 på grund av sjukt mycket sockerprodukter i dagens allt för stillasittande värld. I absoluta tal är det väldigt många fler människor än tidigare. Det är oansvarigt av folkets företrädare att inte ta dessa problem på större allvar.
https://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/


Allt fler länder och storstäder har sedan en tid infört läskskatt. En läskskatt bidrar till att:


1) stoppa en negativ mänsklig utveckling
2) finansiera hälsofrämjande insatser


Den som påstår annat har inte koll på läget. Den bryr sig inte heller om alla de sjukdomar som människor i onödan blir lidande av. Sjukdomar som till exempel diabetes som kraftigt ökar risken för att drabbas av andra sjukdomar och bli multisjuk. De som inte tycker att till exempel extra punktskatter på läsk och mer fysisk aktivitet i skolan är rätt vägar framåt får själva visa vilka genier de är och komma med egna "bättre" förslag. När Expressens ledare skriver "Vi kan börja med att salta mindre och promenera mer." kan det bara betraktas som oseriöst. Så kan man tycka om allt. Det vill säga att varje människa har ett 100% eget ansvar för sina egna handlingar. I en värld där var och en får klara sig själv och själv ta konsekvenserna av sina val fullt ut kan den logiken fungera. Nu är det inte så. Nu har vi ett solidariskt system där alla som drabbas av olika sjukdomar förväntas få omsorgs och vård om så krävs.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6663573
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6665326
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=12795&artikel=6665660


Stillasittande
Vi lever i en tid där stillasittandet är ett hälsoproblem för många. I takt med att vi snart också har självstyrande fordon så kommer de som kör inte ens vrida på ratten och bromsa lite då och då... Väldigt många människor ägnar allt mer timmar framför någon form av skärm. Ofta stillasittande och det är inte helt ovanligt att det kombineras med läskdrickande. Hellre liknande punktskatter än vansinnigt höga skatter på arbete. Och den som vill dricka läsk kan fortfarande göra det även om en punktskatt blir verklighet. För att balansera stillastittandet ännu bättre och för att förbättra studieresultaten bland våra barn måste också mer fysisk aktivitet in i skolans schema! Tröttsamt att självklarheter ska ta så lång tid att bli verklighet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/teori-och-vetenskap/stillasittande-en-oberoende-riskfaktor/
http://www.dn.se/debatt/stillasittande-i-skolan-ger-ohalsa-och-daliga-resultat/

Sparken

Medier på dekis
Mediabranschens gamla aktörer har det fortsatt svårt. Sociala medier och det mobila NU-samhället gör många gammelmedier ointressanta. I synnerhet har medier som saknar förmåga att förnya sig allt större problem. Och t ex UNT kommer inte att utvecklas positivt om de inte förnyar sin ledarredaktion. Samtidigt ska man komma ihåg att det är väldigt få som läser vad de skriver. Varför har inte Charlotta Friborg (ny chef för UNT) sparkat den redaktionen än? I vart fall dem som varit där i över 8 år. Hon har ju haft någon månad på sig!

Rättigheter och skyldigheter
Att anse att det är viktigt för hållbarheten, i ett rikt generellt välståndssamhälle, att vi medborgare måste ha en ordning där rättigheter också matchas mot skyldigheter borde vara en självklarhet. Men inte för UNTs ledare. Sin vana trogen förvränger de vad jag sagt och bygger alltid sitt tyckande på tredjepartsinformation. De allra flesta Uppsalabor är inte så dumma så att dom går på smörjan de skriver. Och, som sagt, få läser ledartexter även om jag då och då bidrar till att det blir några fler.

SR/P1 bjöd in mig att debattera runt Camerons, Storbritanniens premiärminister, förslag att utreda om sjukskrivna som vägrar rehabiliterande behandlingar ska kunna få reducerad ekonomisk ersättning. P1 och alla andra medier har valt att endast fokusera på gruppen överviktiga och feta trots att många andra "grupper" beskrivs i Camerons förslag. Självklart gör dom så eftersom de vet att just övervikt och fetma anses särskilt känsligt att tala om och många känner sig berörda. Mitt fokus i debatten var att det är rimligt att vi matchar rättigheter med skyldigheter. Och att vi bättre ska förebygga ohälsa. Och jag kommer att fortsätta att driva dessa viktiga frågor. Att media i Sverige endast lyfter överviktiga och feta bland alla "beroende" är sannolikt för att de vet att det gör flest människor upprörda. En journalist från Aftonbladet ringde upp mig och ställde frågor. Dom skrev inget och han avslutade ett långt samtal med "jag hör att du både bryr dig om berörda människor och tycker att rättigheter måste matchas med skyldigheter".

Historik och fakta
1) Andelen av befolkningen som klassas som överviktig eller fet ökar och är redan hög (vilket påverkar allmäntillstånd, hälsotillstånd, arbetsförmåga etc). Under samma tid som denna utveckling pågått har konsumtionen av socker eller sockerliknande produkter i våra livsmedel exploderat.

2) Jag har och fortsätter resonera om de negativa individuella konsekvenserna ur ett livskvalitetsperspektiv (kan ses som omöjligt att ha en objektiv inställning till) och att 1) kostar allt mer inom sjukförsäkring, omsorg och vård. Jag konstaterade för fyra år sedan att vi antingen får höja de generella skatterna för alla eller göra som med alkohol och tobak dvs punktskatt på det som driver på relevant ohälsa. Jag ansåg och anser att vi ska beskatta socker (och sockerliknande produkter) mycket hårdare än idag. Det innebär att alla vi som nyttjar socker får betala mer och pengarna kan användas till exempelvis mycket bättre förebyggande hälsoarbete, lägre skatt på frukt & grönt, mer motion på recept etc. Jag har ALDRIG föreslagit en höjd skatt kopplat till människors utseende! Det är en mediakonstruktion.

3) Jag ser inte ner på överviktiga och feta! Jag ser inte ner på t ex alkoholister eller narkomaner. Jag respekterar alla människor. Jag är ingen hälsofanatiker! Men jag bryr mig om frågor som handlar om folkhälsan. Och jag vill att vi ska klara av att försvara och utveckla vårt generella välstånd. Då kan man inte blunda för t ex en verklighet att vi idag konsumerar allt för mycket socker. Vilket gör att diabetesen exploderat, fler får cancer, hjärt och kärlsjukdomarna ökar, den psykiska ohälsan ökar etc. Jag anser också att vårt höga generella välstånd kollapsar om vi medborgare bara har rättigheter. Alla våra rättigheter måste också matchas med skyldigheter. "Gör din plikt, kräv din rätt" var paroller som länge var bärande inom Socialdemokratin på den tiden då de hade stor positiv påverkan på vårt generella välståndsbygge.

Det är tröttsamt att vara en offentlig person inom politiken. Det finns gott om människor som tillhör andra politiska partier eller "falanger" som gör vad dom kan för att visa på motståndares brister. Så jobbar jag också. Samtidigt tycker jag att det är rimligt att du och jag låter alla enskilda personer få tolkningsföreträde för vad de själva tycker. Det är inte hälsosamt med en ordning där andras tyckande och tredjepartsinformation görs till "sanningar". Vad tycker du?

Mindfullness och hälsopedagogik

Harmoni och hälsa
Igår hade SVT ett reportage om att "trenden" mindfullness används mer och mer även i våra skolor för att försöka få mer lugn i annars kaotiska klasser. Ett barn vittnade om att studiemiljön kraftigt förbättrats efter att lärarinnan börjat använda metoden för att förbättra barnens inlärningsförmåga. Lärarinnan är ett utmärkt exempel på en smart pedagog! Varför prata om att lära sig t ex svenska om studiemiljön för det är omöjlig? Jag har länge, och tänker fortsätta, drivit att hälso- och koncentrationspedagogik måste få en mycket större roll inom skolan. Det är tjänstefel av rektorer att inte driva på den utvecklingen och det är kassa skolpolitiker som inte också hjälper till att skapa bättre förutsättningar för detta. Varför är det fel att inte göra det? Är inte skolans uppdrag att lära våra enskilda barn så mycket som möjligt utifrån deras egen förmåga? Jo, det är uppdraget. Med hjälp av t ex mer och regelbunden fysisk aktivitet mellan inlärningsstunder finns MASSVIS med forskning som visar att varje människas inlärningsförmåga ökar med i genomsnitt 30%!! Om man har skolans uppdrag i fokus, är det svårt att fatta att man måste satsa mer på hälso- och koncentrationspedagogik då? Bifogar en debattartikel som ur ett annat perspektiv slår för förebyggande hälsoarbete.
http://www.unt.se/asikt/debatt/nya-ider-for-battre-vard-3473490.aspx

Om man dessutom väger in den senaste rapporten i Stockholm om invånarnas utveckling kopplad till övervikt och fetma blir de positiva effekterna med mer hälso- och koncentrationspedagogik i skolan enorma. Katastrofalt många invånare uppskattas snart ha diabetes typ 1! Och det främsta skälet är ett överintag av SOCKER och för lite fysisk aktivitet.
http://www.dn.se/sthlm/fetare-stockholmare-framtida-diabeteschock/

Tänk att vi genom att inkludera mer hälso- och koncentrationspedagogik i våra skolor både kraftigt kan förbättra studieresultaten och hjälpa många fler människor mot ett friskare liv! Är det inte självklart att vi ska gå den vägen? Varför görs inte det? Tröttsamt!

Och pengar... Visst kommer pengarna från himlen? Det finns alltid någon annan att ta ifrån, eller hur? Och världens redan högsta skattetryck kan ju höjas ännu mer, eller hur?
http://www.dn.se/debatt/kostbehandlingar-kan-spara-miljoner-i-diabetesvarden/