Näringslivsklimat

En politisk protest i Uppsala

Uppsala är på många sätt fantastiskt. Till skillnad från de flesta av Sveriges kommuner har Uppsala fortfarande befolkningstillväxt, två världsledande universitet, välutbildad befolkning, ett fantastiskt innovationsklimat för företagande, nära ut i världen ifrån Arlanda och nära övriga kraft inom Mälardalen.

 

Trots att Uppsala är fantastiskt, och många företag utvecklas utmärkt, blir den känsloorienterade mätning som Svenskt Näringsliv gör, bland ett urval av sina medlemmar, en katastrof. Jag trodde det var omöjligt att protesterna skulle bli ännu sämre. De blev de. 266 av 290 kommuner. Det är inte bra och avviker kraftigt från de flesta mätbara förbättringar som kommunen mäter. Till exempel Nöjd Kund Index som kraftigt förbättras. 

Kommunen har en kraftfull handlingsplan för ett stärkt näringsliv. I den finns också de mätbara förbättringsmålen angivna. Planen sträcker sig till slutet av år 2027. Näringslivsrådet har kraftigt bidragit till den handlingsplanen som om den når sina mätbara mål gör Uppsala till ett av världens mest intressanta och framgångsrika näringslivsområde. Det går. Uppsala ”står absolut inte still”. Nedan ranking kan jag inte längre se som något annat än ett ”fuck you” till det politiska styret i Uppsala. Uppsalas näringslivsklimat är inte i närheten så dåligt som denna mätning ger uttryck för. Det är uppenbart att en stor andel företagare i Uppsala vill bli av med ett politiskt styre där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet styr. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, håller med. Samtidigt är det dåligt för Uppsala att det politiskt protesteras på detta sätt när de andra mätbara rankingarna indikerar annat. Nedan den senaste SvN rankingen i Uppsala län. 

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/uppsala/star-man-still-blir-man-omsprungen-foretagsklimatet-i-uppsalaregi_1256246.html

Nedan är det Näringslivsprogram som kommunen arbetar hårt för att mätbart uppnå. 

https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/publikationer/styrdokument/naringslivsprogram/

Sömnen har avgörande betydelse

Sömniga elever presterar dåligt och mår dåligt

Sakta som sniglar åtgärdar svenska riksdagspolitiker allvarliga problem ute i våra verkligheter. Ett allvarligt problem är att många av våra barn har på tok för lite rörlighet i sina liv. Bland annat på grund av de smarta mobilernas intåg i våra liv. Men också oförmågan att öka antalet fysiska timmar kopplat till skolan är kass. Särskilt i ljuset av att regelbundna fysiska aktiviteter enligt vetenskaper får allas inlärningsförmåga att öka med i genomsnitt 30%. Det är väldigt stor enkel förbättringspotential. 

Nedan artikel om hur illa politiken skött mobilernas intåg i våra barn och ungas liv är sannerligen ett politiskt snigelexempel. Skolan borde vara en mobilfri zon. Det ska inte vara upp till varje rektor. Och självklart vill alla företag maximera sin lönsamhet. Nedan ledare i Expressen är i sammanhanget läsvärt. 

”Sociala medier-bolagen bygger hela sin affärsmodell på att beröva barnen deras tid för återhämtning”, sade Forssmed. Det handlar om ”en rovdrift på det som skyddar barns hälsa. Den sliter på deras hjärnor, äter deras tid. Han överdriver inte.”

”När barn sover för lite blir de mycket mer än lite trötta. Sömnbrist påverkar minne, inlärning och koncentration. Samspelet med andra människor blir svårare, att kontrollera känslorna likaså.”

”Brister sömnen under längre perioder kan det leda till grava psykologiska problem som hyperaktivitet och aggressivitet. Risken för depression, ångest, nedstämdhet och riskbeteenden ökar. Självklart blir skolarbetet lidande. Kronisk sömnighet kan påverka skolbetygen och med tiden karriär och livsinkomst.”

”Att låta barn slarva med sömnen är kort sagt som att ge dem ett stort glas whisky, rycka dem i håret och sparka dem på smalbenet innan man skickar dem till skolan. Efter att kvällen före ha förbjudit dem att göra sina läxor.”

https://www.expressen.se/ledare/det-borjar-i-sangen-inte-i-klassrummet/

Hur blir svensk politik av med snigelfarten att göra det som krävs mycket fortare?

Stockholm

Vi vet själva bäst

Stockholm är en fantastisk stad. En huvudstad att vara stolt över. Samtidigt är det dåligt att tillåta politiker i Sveriges riksdag och riksdagspartiernas Stockholmskanslier bestämma över vad som är rätt i en kommun. Alla kommuner och regioner är unika. Centralisering av fel saker är en oklok ordning. Och till och med i Uppsalas lokal/regional media är det Stockholmare som har starka åsikter om vad som är rätt eller fel att göra i Uppsala. Karl Rydå som tycker till om vad partier i Uppsala borde göra är vare sig skattebetalare i Uppsala kommun eller i Region Uppsala. Det är inte konstigt att lokala partier som Utvecklingspartiet demokraterna växer runt om i Sverige och övriga EU. ”All business is local”.

Spårvägsprojektet är ett stort misslyckande. Och ett mycket riskfyllt projekt. Tyvärr är det endast Utvecklingspartiet demokraterna och SD som har en trovärdig bakgrund kopplat till motståndet mot spårvagnar. Det är fakta och lätt spårbart. Att Moderaterna och Kristdemokraterna i Uppsala kommun sent ändrat sig är ändå bra. Nedan tycker en stockholmare att bland andra UP ska lägga ner motståndet mot spårvagnsprojektet. Om järnspår läggs i marken och spårvagnarna klarat en upphandling är det oacceptabelt dyrt att byta spår. Där är vi inte i nuläget. Skulden för att vi är där vi är bär främst Socialdemokraterna och Moderaterna i Region Uppsala. Genom att rösta på UP 2026 finns en sista chans att stoppa detta vansinnesprojekt, spårvagnsprojektet.

”Det tål att sägas om och om igen: satsningen på spårväg i Uppsala är ett vådligt högriskprojekt. Insatserna är enorma – både vad gäller rena pengar och ingrepp i Uppsalas miljö – och riskerna är stora.”

”Att bygget i slutändan blir betydligt dyrare än vad som är budgeterat måste man räkna med. Så blir det nästan regelmässigt med stora infrastrukturprojekt. När besluten om att bygga spårvägen togs var också förutsättningarna annorlunda: räntan var låg, markpriserna höga och Uppsala spåddes fortfarande en betydligt högre befolkningstillväxt.”

”Även i ett sådant läge var riskerna stora, men inte som nu. Kommer byggherrarna att vilja köpa mark i det som ska bli Sydöstra staden? Är de 21 500 bostäderna fortfarande realistiska? Och hur hög belåning klarar Uppsala kommun?”

”Men trots allt detta: Det är för sent för att riva upp beslutet om spårvägen nu. Arbetet har kommit alldeles för långt. Den rapport som tagits fram på uppdrag av kommunen visar mycket riktigt att det skulle kosta miljardbelopp om bygget stoppas efter valet i höst.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/sparvagsmotstandarna-maste-ge-upp-de-har-forlorat/r9m67nvl

Gör om! Gör rätt!

Blame game

Politikens misslyckanden

I 16 år har jag på olika sätt tjänat Uppsalaborna som kommunalråd. Snart är den samhällstjänsten avslutad. Jag har hela tiden kunnat konstatera att jag gjort mycket positiv skillnad för dem jag företräder. Mycket under den tiden jag satt i styret men mest under den nuvarande mandatperioden då Utvecklingspartiet demokraterna, UP, varit vågmästare i opposition. 

Styrsystemet i det demokratiska Sverige har blivit för inkompetent, trögrörligt och svagt. En del av svagheten beror på att många partier måste förhandla fram kompromisser som inte alltid är bra och inget parti styr över andra partier. I denna i stort tjänstemannastyrda röra blir impotensen stor och många politiker skyller på företagare istället för att titta sig själva i spegeln och konstatera att bristfällig lagstiftning och dåliga upphandlingar skapat många onödiga problem. Det är illa om Sverige får ett nationellt styre efter valet som avvecklar alla privata utförare. Privata företag, på en konkurrensutsatt marknad som upphandlas klokt, bidrar starkt till att kärnverksamheter inom kommuner och regioner kan utföras på ett bra sätt. Ibland är inte aktiebolag den lämpliga privata formen utan en stiftelse. Nedan debattartikel i Di, av Hagelqvist och Thorsell, är mycket läsvärd i sammanhanget. 

”Detta är en del av ett större mönster. I Stockholm har både regionen och staden under mandatperioden återtagit även andra verksamheter i egen regi, vilket enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv lett till både fördyringar och försämrad kvalitet. Marknadsekonomins grundbult är enkel: när aktörer konkurrerar om ett uppdrag pressas priserna ned, kvaliteten upp och ineffektiviteten ut. Det fungerar, om spelreglerna är rätt satta. Problemet är inte att konkurrensen har misslyckats, utan att upphandlingar alltför ofta har brustit, till följd av en i praktiken obefintlig intern dialog mellan beställare och ansvarig verksamhet.”

”Sverige har byggt sin konkurrenskraft på öppna marknader, tydliga spelregler och en offentlig sektor med hög upphandlingskompetens. Den modellen har inte spelat ut sin roll. Tvärtom har regeringen uppmärksammat de problem som finns, och presenterade tidigare i år ny lagstiftning mot osund offentlig konkurrens. I många fall där den upphandlade samhällsservicen brustit har alltså förutsättningarna för att lyckas saknats. Prata med branschen och låt oss hjälpa till att ge upphandlingarna tydliga krav och en uppföljning som faktiskt fungerar. Att skylla politiska misslyckanden på marknaden är inte bara fel. Det är också vilseledande och försvårar en saklig diskussion om hur välfärdstjänsterna faktiskt kan fungera bättre.”

https://www.di.se/debatt/marknaden-far-skulden-nar-politiken-misslyckas/

Idag är det kommunfullmäktige i Uppsala. Uppsala behöver ett nytt politiskt styre som inte är naivt och som mycket kraftfullare kan effektivisera kommunens verksamhet parallellt med att höja kvalitén inom det arbete som görs. 

En ny arbetsmarknad

Politiken i den demokratiska världen ligger ständigt steget efter

Under mina år kopplade till samhällstjänst som förtroendevald har jag ständigt saknat strategiska och på allvar utvecklande samtal med andra ledande förtroendevalda. Och den exekutiva förmågan är mycket begränsad. Ständigt är det mest småsaker och bisaker som är i fokus. De stora huvudfrågorna att lösa är uppenbarligen för svåra. De fyraåriga mandatperioderna bidrar säkert till oförmågan. Det är illa att politiken inte varje dag arbetar med frågan om hur morgondagens samhälle ska organiseras och beskattas givet de enorma och snabba tekniska förändringar som nu sker. 

AI, 3D-printing och robotar i en massa former (till exempel varianter av drönare) förändrar arbetsmarknaden kraftigt i hela världen. I ett land som Kina försöker de bland annat hantera detta genom att inga företag får avskeda personal bara för att AI kan ersätta dem. Om den inställningen lever vidare kommer Kina definitivt tappa konkurrenskraft i världen. Istället för att parera stora jobbiga förändringar på det sättet måste vi politiskt lösa det på andra sätt.

Hur ska skattesystemet se ut när skatten på arbete inte tål högre nivåer och då tekniken kommer att ersätta allt fler? Hur ska människor sysselsättas och hur ska de ha köpkraft i den nya tid som väntar? Går utvecklingen att stoppa? Nej! Det kommer alltid finns smarta företagare och samhällen som utnyttjar ny teknik till det yttersta. Som vanligt blir det de fattiga och outbildade som är de stora förlorarna. 

Nedan reportage i BBC exemplifierar väl den snabba utveckling som sker. Varför anställa fler än ett antal ingenjörer som utvecklar och underhåller maskiner som gör allt jobb? Maskiner som inte klagar och som kan jobba i stort sett dygnet runt 340 dagar om året. Vad händer i världen om över en miljard människor helt plötsligt blir av med jobben?

"They assemble cars, they perform surgery, and they even handle cargo at airports. But give most robots a needle and thread, and they would probably come undone. That's why practically all the clothes sold in the world today are still made by hand, often by very low-paid workers in Asia. Those workers may use tools such as sewing machines but fully automating such labour is difficult. "You have a problem if it's sewing," says Cam Myers, founder and chief executive of California-based CreateMe, a robotics company. "You have to keep [two pieces of fabric] in alignment under motion." His company takes another approach. Forget sewing – glue the pieces of fabric together instead. "Once the adhesive is laid down, you simply line something over it and stamp." CreateMe has designed robots that do this and the firm is already making women's underwear this way. It will begin producing t-shirts, too, in the coming months. Mass production could follow next year."

"Roboticists have eyed the garment manufacturing industry for decades. If machines could ever take over such work, clothes-making could come back to countries in the West, and the environmental footprint of garments might be slashed in the process. But millions of textile workers could also be out of a job."

"Fraede says the market for automating textile production in Europe is likely limited to specialist textiles, such as those used for bicycle bags or airbags in cars – his company's robots have helped to make both such products, among others."

"It will take 10 more years before we see the first actions of re-shoring," he says. "This industry is not used to thinking that way. They are used to saving money wherever they can."

"Others are more hopeful. Lauren Junestrand, innovation and sustainability network manager at the UK Fashion and Textile Association says, "The UK has huge potential to incorporate robotics." Garment-makers are using more and more robots for various tasks already, she adds."

https://www.bbc.com/news/articles/c0q2gkj97eko

Igår hade jag finbesök, över middag, av min mentor. Många värdefulla samtal. Precis som jag har han också bott och arbetat i andra världsdelar än Europa. Till skillnad från mig är han civilingenjör. Och han har som bland annat tidigare Koncernchef och VD för SAAB-Scania stora insikter i svensk teknik och systemförmåga. Vår systemförmåga är fortfarande i världsklass. Nu krävs reformduglig systemförmåga för att ställa om Sverige för att säkra global konkurrenskraft. 

Hälsan är viktigast

Sjuka och skadade vill skyndsamt bli friska

Alla människor har haft nära släktingar eller vänner som drabbats av allvarliga skador eller sjukdomar. Alla vuxna människor har lärt sig att när olyckor är framme och hälsan sviktar är allt annat än att bli frisk igen ointressant. Inget annat påverkar oss så mycket som hälsan. Det är också därför som sjukvården klassas som väljarnas viktigaste valfråga. För väldigt många väljare är det dock extremt svårt att förstå vilka partier och kombinationer av partier som verkligen kan hinna göra positiv skillnad om de kommer till makten. På hög nivå säger partierna nästan samma saker. En sak är helt säker, det parti som är mest trovärdigt om att få stopp på köhaveriet kan vinna många väljares stöd för ett försök att göra invånarnytta på riktigt. Ett försök som måste drivas från toppen, det vill säga ett tydlig och bestämd politisk agenda. 

Nedan ledare i Di talar sitt tydliga språk. Köhaveriet inom vården är ett stort misslyckande och det är tveklöst mest Socialdemokraterna och Moderaterna som bär skulden. Om Utvecklingspartiet demokraterna fick bestämma skulle specialistsjukvården och akutmottagningarna blir ett direkt statligt ansvar med regionala vårdenheter. Vårdenheter där riksdagens på tok för många riksdagsledamöter kan göra praktisk nytta kopplat till de regioner de företräder. Region Uppsala är inget positivt undantag. Sjukvården är för ineffektiv. Det kostar liv och är dyrt.

"Köhaveriet tycks ha fått svenskarna att börja tvivla på samhällets förmåga att tillhandahålla den vård som man har rätt till. Endast tre av tio svenskar har stort eller ganska stort förtroende för att kunna få nödvändig vård utan att behöva vänta för länge, enligt en färsk undersökning som SR P4 beställt av Indikator Opinion."

"Redan när Tidösamarbetet formaliserades 2022 slog partierna fast att vårdköerna behöver kapas. Men trots riktade insatser för att beta av enklare diagnoser och införandet av en nationell vårdförmedling har köerna endast minskat marginellt. Fortfarande väntar 460 000 svenskar på ett första besök hos en specialistläkare. Av dem har en tredjedel väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Det duger inte."

"De orimligt stora skillnaderna i väntetider mellan regionerna får dessutom det svenska vårdsystemet att likna ett lotteri. Geografisk tillhörighet blir avgörande för hur länge man måste vänta på vård."

"Förra året reste svenska patienter en sträcka motsvarande 260 varv runt jorden för att få vård när den egna regionen inte klarade av att uppfylla vårdgarantin, rapporterade P4 tidigare i våras. Att det kan vara jobbigt att resa långt för vård kan man förstå. Men det behöver inte ses som ett välfärdsproblem. Här har Elisabet Lann en pedagogisk uppgift: Att tillhandahålla specialistvård överallt i Sverige är inte

 möjligt. Det viktiga för patienterna är att det finns en vårdgaranti värd namnet. Om själva operationen sker i Umeå eller i Göteborg bör rimligen vara mindre viktigt än att ingreppet faktiskt sker inom de lagstadgade 90 dagarna."

https://www.di.se/ledare/kohaveriet-i-varden-bor-oroa-regeringen/

En sak är säker, det har inte spelat någon roll om Socialdemokrater eller Moderater haft ledartröjan för att få ordning på sjukvården i Uppsala! Byt ut dem mot oss UPare så ska du få se på ett kraftfullt och nödvändigt reformarbete. Under 16 år har jag hört prat, prat och prat om en totalt misslyckad närvårdsreform! Den skulle vara helt implementerad till år 2030. Det är ett stort regionalt misslyckande! En röst på UP är en röst för att få närvårdsreformen ”Effektiv och nära vård” genomförd! Det brådskar!  

https://regionuppsala.se/samverkanswebben/samverkan-och-utveckling/effektiv-och-nara-vard-2030/

Om du har chansen att rösta på Utvecklingspartiet demokraterna i Region Uppsala, gör det. UP har både sakpolitiken som kraftigt förbättrar vården men också politikerna som kan få det gjort.

www.updem.se

Indien

Mer tyngd

Det är utmärkt att Sverige stärker relationerna med Indien. Den indiska ekonomin växer i en fantastisk takt och precis som Kina har de de senaste 30 åren haft massor av studenter på västs bästa universitet. Jag har förmånen att känna många indier och kineser. De jag känner har alla en utbildnigsbakgrund som kan liknas vid KTH, Chalmers, Uppsala universitet eller Handelshögskolan i Stockholm i svenska mått mätt. Men till skillnad från många svenskar är de också utbildade i filosofi och historia som på tok för få västlänningar idag är. 

Hur mycket vissa västlänningar än sprattlar och ägnar sig åt invandrarfientlighet tillhör de kommande 74 åren mest utvecklingen i Asien. Japan och Sydkorea kommer att vara som Europas Schweiz gånger två. Övriga Asiatiska länder förutom Nordkorea hänger på. Europas huvudproblem är att vi inte har några enorma nybyggare som Kina, Indien och Vietnam. Dom har byggt, och bygger, nytt och de är villiga att jobba lika hårt som svenskar gjorde på 50-talet och 60-talet för att få det bättre. Precis som ett utbombat Tyskland och Japan gjorde efter 2:a världskriget. Västvärlden brottas med "välfärdssjuka". Ja, ja i denna nya världsordning är Indien en mycket viktig aktör som Sveriges företag och civilsamhälle gör klokt i att bygga broar med. Men om du åker dig, var försiktig med vad du dricker.....

För att Sverige ska kunna maximera nyttan av de fantastiska som händer i Indien, Kina och Vietnam behöver vi matcha fram betydligt tyngre politiker än idag. I deras system är politiker extremt välutbildade, oftast äldre och du skulle bli förvånad över vilka filosofiska skolningar de har. Själv är jag enbart självlärd inom filosofi men utan tvekan bidrar vandringen inom filosofins vägar mot bättre förståelse av vårt universum och stärker tveklöst den logiska analysförmågan.

"Indien är trots sin storlek ett tämligen underrapporterat land i Sverige. Det brukar beskrivas som världens största demokrati. Men sedan ett par år tillbaka är det även världens folkrikaste land. Det märks bland annat på att befolkningen blivit en viktig del av landets export. Indier har varit den största invandringsgruppen till Sverige sedan pandemin, vid sidan om ukrainare. Många kommer för att jobba i den svenska IT-sektorn. Men ”exporten” av arbetskraft fungerar också genom att västerländska företag förlägger exempelvis support- och callcenterfunktioner i Indien."

"Kina är jämförelsevis nästan fem gånger rikare än Indien. New Dehlis styrka ligger snarare i dess potential. Bland världens större ekonomier leder Indien tillväxtligan, med en årlig BNP-ökning på cirka 6-7 procent. Förra året lyckades landet till och med komma över åtta procent. Med en sådan tillväxttakt fördubblas landets BNP på ett decennium. Kinas tillväxttakt är jämförelsevis drygt fyra procent per år, Storbritanniens under en procent. Indien blir med andra ord allt viktigare. Men det kommer ta lång tid för landet att komma i kapp Kina, om det någonsin sker."

https://www.gp.se/ledare/ratt-av-europa-att-starka-banden-till-indien.1992b021-c40c-400c-8a8c-d5fcadf19228

Ska Sveriges framtida höga välstånd säkras behöver vi seniora företrädare med ordentlig merittyngd. Riktiga meriter från arbetsmarknaden. Särskilt behövs meriterade för att vinna respekt i de Asiatiska länderna. Deras företrädare är annorlunda än i väst. Och till skillnad från Sverige har de rent generellt stor respekt för äldre och deras erfarenheter och meriter.