Staten driver på segregationen

En misskött stat

Att rikspolitikerna länge misskött staten har många insett. Varför blev det så? Urspårade privatiseringar. Vansinnig invandringspolitik. Brist på integrationspolitik. För många bidrag och uppbyggnad av bidragsberoende. Misskött underhåll och dåliga satsningar på viktig basinfrastruktur. Hade det mesta blivit bättre om riksdagspolitikerna varit hälften så många i riksdagen och haft tre gånger så höga årsarvoden? En halvering av antalet riksdagsledamöter tror jag skulle öka kvalitén på våra rikspolitiker ordentligt. Högre arvoden tror jag inte alls bidrar till en särskilt mycket högre kvalité. Jag tycker inte heller att folkets representanter ska ha kraftigt mycket bättre betalt än till exempel en sjuksköterska. Jag tycker inte heller att en statsminister eller en ordförande för en kommunstyrelse i en stor kommun ska tjäna mer än idag. Och det trots att det är både mycket komplexa och tidskrävande uppdrag. 

Med ovan sagt är det galet hur statens företrädare, rikspolitiker, låtit löner och övriga förmåner fara iväg för VDar i statliga bolag. Det är sjukt och onödigt. Det finns mycket kompetenta och lojala som är beredda att axla uppdragen till betydligt lägre ersättningar. Varför har de låtit denna löneexplotion hända? Staten ska inte driva upp ersättningarna och avlägsna ”överheten” allt mer ifrån övriga medborgare som inte är VDar. Att staten sköter detta dåligt blir uppenbart för de flesta om man tar del av en artikel i dagens UNT där rektorn för Uppsala universitet tjänar mycket mindre än VDn för det statliga företaget Akademiska hus. 

”Det lönar sig att vara vd för statliga aktiebolaget Akademiska Hus, som hyr ut lokaler till universitet och högskolor. Sedan i fjol är årslönen 5,4 miljoner. Tre gånger mer i lön än vad rektorn för Uppsala universitet har.

– Fascinerande högt och rimmar inte med våra besparingar, säger rektor Anders Hagfeldt.”

https://www.unt.se/nyheter/uppsala/artikel/sa-mycket-mer-an-rektor-har-vd-pa-akademiska-hus-i-lon/r5pewq1j

Det är sjuka ersättningsnivåer på statliga VDar. Även ur detta perspektiv har staten drivit på en osund segregation mellan oss invånare och eldar på en verklighet där ”överheten” har det allt svårare att förstå hur ”vanliga” människor har det. Jag kan personligen intyga att man kan leva gott på under 100.000 kr per månad. Nedan en artikel från tidningen Arbetaren. 

”Energijätten Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg är stadig etta på lönelistan när vi tittar närmare på åtta statliga bolag.

Förra året tjänade hon 1 604 000 kronor i månaden.

Hon fick drygt 65 000 kronor mer i månaden jämfört med året innan, en löneökning på drygt 4,3 procent.

Det är något högre än den genomsnittliga löneökningen på arbetsmarknaden förra året som beräknas vara 3,7 procent, enligt Medlingsinstitutet.”

https://arbetet.se/2026/04/10/16-miljoner-i-manaden-hon-tjanar-mest-av-alla-statliga-toppchefer/

Krossa klankulturer i Sverige

Krossa klankulturer i Sverige

Klankulturer har inget i Sverige att göra. I Sverige har vi kommuner, regioner och en stat som utgör det skyddsnät som klansamhällen bottnar i. I Sverige gäller Sveriges rikes lag alla invånare jämlikt, utan undantag. Det är klankulturer som bland annat står för oacceptabelt hedersförtryck och hedersvåld. 

Jag, Stefan Hanna, vågade för många år sedan lyfta detta problem och behovet av en bra integrationspolitik. Då kallades jag rasist. Nu tycker alla detta förutom V, MP och C som fortfarande har svårt att navigera klokt i invandrarfrågor. Utvecklingspartiet demokraterna har en sakpolitik som på allvar bekämpar denna oacceptabla kultur på svensk mark. 

Patrik Kronqvist, Expressen, skriver läsvärt nedan.

”Närmare en halv miljon människor bor i områden där polisen ser allvarliga problem med privat rättskipning mellan kriminella och boende.”

”Utredningen visar också hur illa anpassade svenska institutioner är till klansamhällets logik. Här är fem stora misstag som Sverige gör i kampen mot klanerna.

1Vi har blundat för infiltrationen

Svensk förvaltning bygger på tillit. Tjänstemän förväntas vara lojala med sitt uppdrag. Förmågan att hantera anställda som i stället sätter klanen främst är dock dålig.  

Släktbaserade nätverk arbetar mer systematiskt med att skaffa sig inflytande och makt än andra grupperingar och har infiltrerat flera större myndigheter, enligt polisen. Problemet finns även på banker, försäkringsbolag och mäklare.

2. Vi har trott att familjen alltid skyddar barnen

Bryt nyrekryteringen! Det är standardsvaret mot gängbrottsligheten. Socialtjänst och familjer förväntas arbeta tillsammans för att förhindra att barn dras in i kriminalitet.

Men i släktbaserade nätverk händer det att barn föds direkt in i brottsligheten. Från Göteborg finns beskrivningar av hur pappor låter sina tonårspojkar följa med på kriminella aktiviteter för att lära sig.

Samhället måste hitta nya sätt att hjälpa de här barnen.

3. Vi har blundat för klanernas politiska makt

Utredningen innehåller häpnadsväckande uppgifter. Ett släktbaserat kriminellt nätverk i Mellansverige ska ha haft politiskt inflytande både i kommunfullmäktige och i riksdagen, enligt polisuppgifter. 

Ett mindre nystartat parti ska också ha finansierats av flera nätverk. Enligt polismyndigheten kan partiets lokala framgångar delvis ha hängt ihop med stödet. I vissa klanmiljöer finns instruktioner eller förväntningar på hur människor ska rösta.

4. Vi har trott att arbetslinjen räcker

Det politiska svaret på den höga arbetslösheten bland utrikesfödda kvinnor har varit utbildning och sänkta bidrag. Men arbetslinjen bygger på ett antagande som sällan uttalas: att kvinnan själv bestämmer om hon ska jobba.

Utredningen pekar på ett hinder som arbetsmarknadspolitiken knappt har studerat: negativ social kontroll, där maken hindrar sin fru från att ta ett arbete. Digitaliseringen kan dessutom göra det lättare för män att ta kontroll över kvinnans myndighetskontakter.

Det räcker därför inte med att att införa bidragstak och jobbskatteavdrag. Insatserna måste ta hänsyn till att alla kvinnor i Sverige inte bestämmer över sitt eget liv.

5. Vi bekämpar klanerna i blindo

Det har gått drygt tio år sedan debatten om klaner och andra parallella samhällsstrukturer tog fart på allvar. Ändå är kunskapen mycket låg.

Det saknas vettig statistik och empiriska studier på omfattningen. Det finns inte ens någon vedertagen definition av ”parallella samhällsstrukturer”. Därmed är det otydligt vad samhället ska bekämpa. Arbetet riskerar att sakna riktning och mål. Det är ett recept för misslyckande. 

På område efter område utnyttjar klanerna det svenska hög­tillitssamhällets grundantaganden: Att tjänstemannen är lojal med uppdraget. Att familjen sätter barnet främst. Att väljaren röstar självständigt. Att kvinnan bestämmer över sitt eget liv.

Sverige kan inte vara naivt längre.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/klanerna-har-hittat-sveriges-svaga-punkt/

Betalningsförmåga

Hur många ska allt färre självförsörjande bära

Nya tider sker hela tiden. Allt förändras ständigt. Ibland sakta. Ibland fort. Nu är tider med snabba förändringar. Väldigt snabba! Och nu är tider där många ledande politiker i riksdagspartierna inte tar i en av vår tids största problem på ett seriöst sätt. Ett problem som kan bli en ny social krutdurk mellan generationer om inte  riksdagspolitikerna snart tar i den heta frågan om hur rimligt bra bostäder ska kunna byggas till betydligt lägre kostnader än nu. 

Nu är politikerna och byggherrarna i ”säng” med varandra. Byggherrar vill alltid tjäna så mycket som möjligt på sina projekt. Så fungerar marknadsekonomi. Och politiker i samhällen som växer vill maximera kommunens exploateringsintäkter kopplat till byggen. Och staten, genom Boverket, ställer massor av kostnadsdrivande krav på nybyggen. På toppen av det lägger en kommun som Uppsala på ännu fler kostnadsdrivande krav. Denna häxdryck gör alla nya bostäder för dyra i förhållande till många invånares betalningsförmåga. 

På toppen av denna häxdryck har vi bankerna som jublar över att enskilda människor och fastighetsbolag tvingas skuldsätta sig högt för att kunna köpa och att bygga. Och de som lånar för att bygga hyresrätter lastar självklart över så mycket räntekostnader som möjligt på hyresgästerna. Bostadsmarknaden är sjuk. Allvarligt sjuk. Och det redan innan AI gjort det tuffare på arbetsmarknaden. Sverige saknar ett väl fungerande politiskt styre. 

Theodor Coppen, ledare på GP, har helt rätt i nedan artikel. Vi är påväg mot ett generationskrig om hur begränsade resurser ska fördelas mellan olika generationer. 

”För nio år sedan pekade Stefan Ingves, dåvarande riksbankschef, ut det största hotet mot svensk ekonomi. Han valde inte kriminaliteten eller energipriserna, inte heller de långa tillståndsprocesserna eller integrationsskulden. Utan bostadsfrågan: “I dag har svenska hushåll mera skulder än de någonsin har haft”, en utveckling som bara blivit värre.”

”Förra veckan rapporterade företaget Riksbyggen att en 25-årig göteborgare har råd med 3,1 kvadratmeter i staden. Hallen, på sin höjd. Bostadsmarknadens dysfunktionalitet kommer, med Ingves ord, av att “medianväljarna har beviljat sig själva förmåner i det svenska systemet. Och då är det väldigt svårt att lösa upp det och ändra på det.” Fast med en precisering. Medianväljaren är ofta äldre.”

”Bostadsfrågan är i mångt och mycket en generationskonflikt. Ett obehagligt ord. Svensk debatt är van vid att diskutera konflikter mellan grupper och talar gärna om klasskamp och könsmaktsordning. Men att ställa mor mot dotter, far mot son? Obekvämt.”

”Åldersgrupper utgör ofta skiljelinjerna i system som skapats för att gynna den som står på insidan. Arbetsmarknaden är ett annat exempel. Alla föräldrar vill förstås att deras barn ska få ett jobb, men få vill frångå de turordningsregler som ofta gynnar den som hunnit etablera sig på arbetsplatsen – och därmed indirekt äldre framför yngre. Ändå talas det sällan om, att många samhällssystem i praktiken särskiljer mellan ung och gammal. Ibland på goda grunder. Familjeförsörjaren får företräde framför nykomlingen, eftersom en vräkning eller uppsägning kan sätta en hel familj på bar mark. Men till vilken gräns?”

”Att vi lever allt längre leder även till att gapet mellan ung och gammal vidgas. I dag sker sker förmögenhetsöverföringen senare, arvet kommer först när dottern närmar sig 60, redan har stadgat sig och inte längre brottas med de ökade kostnader som följer med en familj, till exempel behovet av en större bostad. Ett skifte. Förr var det vanligare att den yngre generationen tog över arvet redan innan föräldern gått vidare.”

”En intressekonflikt som formar samhället, i det tysta. Klassresan blir svårare när flytten fördyras, familjebildningen försenas – regeringens utredning om de sjunkande födslotalen menar att bostadspriserna är en bidragande faktor – och värderingar skiftar. Ungdomsbarometern menar även att unga rättar sig efter bostadsmarknadens krav och fokuserar på lön och trygghet. Med andra ord: blir mer konservativa.”

”Att generationer kan stå i vägen för varandra borde gå att prata om. Samhället är en viljornas kamp, demokratin ett system för att hantera intressekonflikter genom “en konkurrenspräglad kamp om folkets röster”, som statsvetaren Joseph Schumpeter en gång uttryckte det, och konflikten mellan ung och gammal är en av samhällets mest grundläggande skiljelinjer. Att den inte erkänns är ett problem, inte minst för att dagens unga blir morgondagens äldre. Tar över samma positioner och börjar försvara samma tillgångar.”

”Därför borde generationskonflikten diskuteras på samma premisser som andra intressekonflikter i samhället. Flikas in, bland motsatser som klass mot klass och kön mot kön, som “generation mot generation”. Helt enkelt för att vi ska kunna föra en diskussion om frågan, om vad som är en rimlig balans mellan de etablerades trygghet och de ungas möjligheter. Eller, om man vill hårdra det: de äldre drog upp stegen efter sig. Vad innebär det för unga, i ett samhälle där vi lever allt längre?”

Och vill man se tecken på kommande generationskonflikter kan man läsa nedan ledare i Expressen om pensionssystemet. Kommer de som nu föds driva igenom ett ”ättestupesystem” på något sätt? Den som lever får se. 

”Min generation kommer inte att kunna leva på sin pension och många med mig har redan börjat lägga undan för äldre dar på egen hand. Problemet är att pensionssystemet är byggt för en verklighet där befolkningen ständigt växer, och så är helt enkelt inte fallet.”

https://www.expressen.se/ledare/rutger-brattstrom/tyck-synd-om-mig-kottberget-tog-min-pension/

The Vikings

Världskänt och spännande

Det tog tid innan tillräckligt många ledande politiker och ledande inom Tjänstemannapartiet insåg attraktionsvärdet av Uppsalas vikingaarv. Från 2024 gick dock ljuset upp och Uppsala börjar lyfta upp vår starka vikingahistorik och förhoppningsvis börjar några kreativa turistföretagare göra många aktiviteter med vikingateman. Varför inte en låg vikingabåt som en grupp ror från city till Hammarskog? Och varför inte ett vikingahus i närheten av bryggan där båten ankrar? Varför inte inkludera någon hästupplevelse eftersom vikingarna levde mycket med hästar. Och varför inte en femkamp där med vikingatävlingar och en efterföljande vikingamiddag? 

Uppsala behöver stärka sin besöksnäring. Det är lysande både för stadens näringsliv men också viktigt för att skapa nya värdefulla enkla jobb. Jag är helt övertygad om att Uppsala kan bygga något riktigt framgångsrikt runt Uppsalas världsledande kunskaper om evolutionslära och vårt vikingaarv. Dessa två enorma Uppsalatillgångar kan också sammankopplas eftersom vikingarna innan de kristnades var naturmänniskor som avgudade naturens krafter. 

Nedan reportage om Vikingarnas mytomspunna offerplats i Uppsala, i P1/SR, är värt att lyssna på för den som förstår värdet av historia och som gillar att lära sig mer. 

”Följ med Vetenskapsradion Historia till Gamla Uppsalas kungshögar och gyllene salar där hedniska kungar skålade i mjöd och skaldade om stordåd. Vandra runt med arkeologen Kristina Ekero Eriksson i offerlunden där människor och djur hängdes i heliga träd och till tingsplatsen där den svenska demokratin föddes.”

https://www.sverigesradio.se/avsnitt/forntidens-mytomspunna-offerplats-del-1

https://varldenshistoria.se/civilisationer/vikingar/hon-har-hittat-en-gigantisk-vikingatida-anlaggning-vi-borjar-forst-nu-forsta-samhallet-bakom-vikingarna

Vad vet många runt ombord världen om Sverige? Nobelpriset, IKEA, selektivt men spritt om andra globala svenska företag, ABBA, Björn Borg och vikingarna. Så är det. Då är det smart att utnyttja det. Vikingarna levde i en tid där alla krigade. Vikingarna var mycket mer än krigare. De var upptäcktsresande naturmänniskor som tidigt tillämpade en form av demokrati. I Gamla Uppsalas gravar finns också kopplingar till Konstantinopel, dagens Istanbul. 

Idag ska jag fira mitt barnbarns 4 års dag. Tänk att jag som har svensk, vallonsk, palestinsk och armenisk bakgrund fick en son och ett barnbarn som ser ut som många föreställer sig nordiska vikingar. Det gör även min sons småländska hustru. I en värld av få blonda och rödhåriga är det roligt speciellt. Sverige behöver exploatera alla positiva perspektiv som kan kopplas till de världskända vikingarna. Mer exploatering av det skapar många behövda enkla arbetstillfällen. 

Ett långt liv

Ett liv fyllt av kunskaper och upplevelser

Är antalet år vi lever viktigt? Det tycker inte jag. Vad vi gör av den tid vi får leva tycker jag är det viktiga. Och den dag man inser att det egna livet blir bättre om man bryr sig om andra blir också hälsan bättre. 

Kan ett av skälen till varför Trump vill stjäla Grönland från grönlänningarna vara att han där vill bo under isen för att bli så gammal som möjligt? 

Om man nu kan bli extremt gammal genom att vara väldigt stilla större delen av sitt liv och leva i kyla, är då livet intressant att leva? Ja, sannolikt för en extrem egoist som älskar att ständigt leva i sina egna tankar. Det är inget liv som lockar mig. 

Nedan BBC artikel handlar om hajar som lever väldigt länge och nu försöker forskare och affärsmän ta reda på om vi människor kan lära något av det mer än enbart att kyla och långsamhet är positivt för antal år i livet. 

https://www.bbc.com/future/article/20260717-the-shark-that-lives-for-centuries

Välgörenhet

Ideellt arbete är det finaste

Människor som bildar sig och jobbar hårt förtjänar att tjäna mycket mer än de som inte gör det. Bildning inkluderar egenföretagare och människor som jobbar med fysiska värdefulla uppgifter med alla dess inriktningar. Inriktningar som hantverkare, sjukvårdspersonal, skolpersonal, personal inom rättssystemet och så vidare. 

Oavsett vad man jobbar med och bidrar till i samhällsutvecklingen är de som också bidrar ideellt dem jag beundrar mest. Dagens värld har blivit sjukligt materialistisk och egoistisk. Inte minst alla influencers driver på en sjuklig materialism i jakten på pengar och egoism där jaget får sjukligt mycket utrymme. Jag pratar om jagets plats bland andra. Att hitta sig själv och tycka om sig själv är krävande men mycket viktigt. Det är först när man gillar sig själv som man på allvar kan gilla andra. 

Mitt engagemang för andras välbefinnande har funnits länge. Mitt engagemang inom politiken och Uppsalas välbefinnande startade inte inom ett politiskt parti. Det startade på gymnasiet med festföreningen RooX. Det saknades roliga mötesplatser för unga och vi var några som levererade det. Efter år utomlands inleddes mitt politiska engagemang med starten av den idéella föreningen Invånarkraft. Det var en samling erfarna Uppsalabor som ville påverka politiken att göra mer rätt än fel. Vi fick liten inverkan så de som ville påverka tvingades välja ett existerande parti. Det blev uppstarten av den ideella föreningen för Uppsalabor, U-Club Uppsala. En succé som bland annat lämnat efter sig utmärkelser av ”Årets Uppsalabo” och ”Årets marknadsförare av Uppsala”. Parallellt valde jag utifrån några parametrar det minst dåliga rikspartiet. Det blev då Centerpartiet. Ett parti som sedan spårade ur med nyliberal ekonomisk politik, tappade landsbygdsförankringen och tänkte förespråka månggifte. Jag var aldrig intresserad av rikspolitiken och smörade aldrig för partiledningen. Efter ett framgångsrikt lokalt val 2018 blev jag utesluten för att jag offentligt och ihärdigt ansåg att mobbing av SD var fel och att invandringspolitiken var idiotisk. En spännande upplevelse som ledde till testprojektet ”Upp Uppsala” som blev Utvecklingspartiet demokraterna. 

Ja, ja nu är nu. Nedan Di ledare är viktig. Vill man stimulera arbetsinsatser och ge mer köpkraft till låginkomsttagare sänker man skatten på arbete. Kanske börjar då fler göra ideella insatser.

”Om man höjer skattesatserna kan det leda till att det totalt sett kommer in mindre skattepengar. Detta eftersom skatteförändringar påverkar beteende.”

https://www.di.se/ledare/sank-skatten-sa-okar-skatteintakterna/

Många av dem som gör mycket ideellt arbete är kristna. Vad säger det? Oavsett det håller jag med Susanna Birgersson på GP. 

”Men Bibeln ger inga enkla besked om klimatpolitik, migration eller vilket parti en kristen bör rösta på.”

https://www.gp.se/ledare/din-kristna-tro-bestammer-inte-hur-du-ska-rosta.e99c2716-92c1-4497-9e1b-7534162a4417

A game changer

Osynligt i valrörelsen

I den verkliga världen förändrar AI-tekniken snabbt människors liv. Med rätta kallas det tekniken gör för den tredje industriella revolutionen. Ändå pratar inga rikspartier om vad som krävs för att vi svenskar ska bli vinnare i denna nya moderna värld som skapas. Bland annat att byråkrati och administration kraftigt kan minskas samtidigt som många praktiska jobbuppgifter kan stärkas. Och som jag tjatat om att världen behöver en bra modell för marknadsekonomi 2.0. Den sociala hållbarheten måste försvaras. Jag vill inte leva i ett samhälle som Haiti. I Haiti är cirka 5% av befolkningen rik, cirka 60% riktigt fattiga och 35% typ nästan fattiga. AI i kombination med allt mer agil robotik förändrar världen mycket fortare än vad svenska rikspartier verkar fatta. Och miljontals humanoider i Elon Musks tjänst, eller knarkkartellers tjänst, kan bli extremt destruktiva arméer.

Utvecklingspartiet demokraterna missar inte att lyfta detta i sina vallöften till Uppsalaborna. I partiets beskrivning av topp 10 vallöften, kallad ”Agendan” står ”Stoppa slöseriet och dåliga prestigeprojekt”. Förklaringen är omfattande avvecklad mänskligt skött administration och nedläggning av spårvägsprojektet. 

Olle Häggström, GP, har rätt. Rikspartierna missar en av de viktigaste frågorna att förhålla sig till i valen 2026. Varför? De fattar väl inte vad som händer förrän det är för sent…. Som med den misskötta invandringspolitiken. Jag tror att AI tekniken mest är positiv MEN som Häggström skriver finns också farliga risker med den oreglerade teknikkapplöpning som några få företag i USA och Kina nu ägnar sig åt. 

”Valrörelsen inför det svenska riksdagsvalet den 13 september är i full gång och partierna tävlar som vanligt om väljarnas förtroende i frågor om ekonomi, vård, skola, kriminalitet och migration. Allt detta är viktiga frågor. Men samtidigt pågår inom AI en rasande snabb utveckling som under mandatperioden 2026–2030 kan komma att skaka om praktiskt taget varje samhällssektor – och som i värsta fall kan innebära betydligt mer fundamentala risker än så.”

”Jag brukar undvika omotiverat tvärsäkra framtidsprognoser, men vågar nästan lova att när framtida historiker (om det alls kommer att finnas några sådana) ser tillbaka på 2020-talets andra hälft, kommer de att se den som en period av radikala förändringar, med AI-utvecklingen som den allt överskuggande förändringsfaktorn. Mot denna bakgrund är det olyckligt och nästan bisarrt hur lite AI-frågan hittills har hörts i valdebatten.”

”Redan dagens AI påverkar arbetsmarknad, utbildning, forskning, medier, försvar och brottsbekämpning. Men den allra viktigaste frågan är inte hur dagens system används, utan vad som händer när de blir ännu kraftfullare. De ledande AI-företagen har som uttrycklig ambition att skapa system som kan överträffa människan över hela spektret av intellektuella förmågor. Samtidigt har vi som forskar inom AI-säkerhet i åratal varnat för att ju mer kapabla systemen blir, desto svårare kan de bli att kontrollera.”

”För vad ska vi med demokratin till om vi ändå stillasittande tillåter några få Silicon Valley-företag att spela rysk roulette med allas vår framtid?”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/ai-borde-vara-en-mycket-storre-fraga-i-valrorelsen.3a77b6fb-0a64-434d-8798-3e566ff72120

Idag är det massivt med debatter. Skoldebatter och näringslivsdebatt. ”Intäktssidan” är viktigast för att vi ska kunna ha ett högt generellt välstånd och kvalité inom de offentliga kärnuppgifterna SKOLA, VÅRD, OMSORG och BASINFRASTRUKTUR. För att säkra intäktssidans framtida framgångar är AI kompetens och utnyttjande av AI-teknik avgörande.