Egna varianter av det redan beprövade

Från Uppsala kommer mycket klokhet

Darwin beskrev att det liv som är bäst på att snabbt anpassa sig har störst chans att överleva. Många av världens kraftfullaste managementkonsulter har ofta predikat att framgångsrecept ska kopieras men samtidigt toppas med egna förbättringsidéer. Bilindustrin är ett lysande exempel. Det finns massor av bilmärken i världen. Det påstås att det lanseras flera nya bilmärken i Kina varje vecka. En bil är väl en bil och den fyller samma funktion. Trots det finns det gott om biltillverkare var av många ändå tjänar pengar. De gör mer rätt än fel. Självklart kommer det att komma en brutal utslagning då det helt uppenbart finns för många bilmärken i dagens värld. Det är bland annat därför som nu EU gör som både USA och Kina och bygger handelshinder för att försvara några framtida bilbolag med sannolikt säte i Tyskland.

 Ja, ja, bilindustrin har länge "stulit" idéer från varandra. De visar till och med upp sina nya idéer och lösningar varje år på mässor. Något vi också i fullt dagsljus kan ta del av är hur andra länder klarat integrationen av många invandrare på ett bra sätt. För att lära sig måste man vara villig att studera och ta till sig av andras kunskaper. Sverige har varit helt kass på att lära av andras framgångsrika invandringspolitik. 

En klok före detta Uppsalabo är krönikör på Expressen. Nedan krönika är läsvärd om varför Canada klarar sig bättre än Sverige. Jag håller med honom. När svensk politik släppte ingenjörsidealen och fylldes på med broilerpolitiker började en tråkig urspårning av landet Sverige. Broilifieringen öppnade också upp för den extremt överbyggda tjänstemannakultur som idag finns inom det offentliga Sverige. Igår valkampanjade jag i ett vackert Gottsunda och jag träffade min mentor som lärt mig massor om ingenjörstänkande och ledarskap. 

"– Det som inte funkar i Sverige funkar i Kanada. Det är inte ens en debatt här. Det är där kontrasten finns. Det är väldigt intressant.

Henrik Mattsson är uppvuxen i Uppsala, där han disputerade i ekonomisk geografi på en avhandling om innovationspolitik. Efter en period i Oxford följde han med sin blivande fru till Montreal, där han har bott i över 20 år. I dag arbetar han som vd för ett mjukvarubolag. En stor del av fritiden ägnar han dock åt att läsa och skriva om svensk politik."

"Hur har det påverkat din syn på Sverige att betrakta landet utifrån?

– Det har varit desillusionerande. Kanada är ett väldigt välfungerande land när det gäller brottslighet, migration – alla de stora frågor som Sverige brottas med. Först var jag övertygad om att Sverige också skulle fixa det. Sedan började jag undra vad svenskarna höll på med. För mig är det helt otroligt att Sverige har lyckats försätta sig i en så dålig situation, givet hur duktiga svenskar är – med ingenjörskulturen och tjänstemannakulturen."

"I svensk debatt pratar man ofta om Kanada och Sverige som ganska likartade länder. Stämmer det?

– Det är mycket som är väldigt lika. Är man svensk kommer man ha framgång i den här hårt arbetande, regelföljande kulturen. Sen finns det vissa saker som är helt annorlunda. Det mer av en no bullshit-kultur som gör att man kan prata rakt även om känsliga politikområden, det gäller särskilt i den fransk-kanadensiska kulturen. 

– Min fru är mer vänsterliberal än jag. Men när hon hör om hur låga straffen är för olika brott i Sverige säger hon: ”Men vad håller ni på med? Det här är ju helt sjukt. Inget normalt land skulle göra så.”"

"Min bild av kanadensare är att de är trevliga och hyggliga personer, men att de i sportsammanhang blir som det det elaka laget i Mighty Ducks.

– I curlingkonflikten under OS såg vi den stora skillnaden mellan svensk och kanadensisk kultur. Svenskar anser att fuska, det gör man inte. Det är inte hedervärt. Kanadensare tycker att det är självklart att fuska lite ifall det ger fördelar. De ser svenskar som dåliga förlorare när de gnäller om att någon har petat på stenen i curling."

https://www.expressen.se/ledare/ledare-nyheter/kanada-har-redan-lost-sveriges-stora-problem/

På många sätt kan Sverige bara kopiera det Canadensiska invandringssystemet så kan vi få ordning på Sverige igen inom 20-30 år. Just do it! Det nationella integrationsarbetet är uselt! Det är inte invandrarnas fel att riksdagens partier, och politiker, kraftigt misskött invandringspolitiken. UP har den viktiga lokala politiken för att ena oss. 

Tredje revolutionen

Ett generellt starkt framtida Sverige

Sverige är på många sätt en fantastisk geografisk yta. Vi får inte helt förstöra ett unikt samlande samhällsbygge som vi på många sätt delar med våra nordiska grannar. Inga andra samhällen är så jämlika som vi. Inga andra länder säkrar att dess invånare är jämlika inför lagarna som vi. Och samlat har vi gott om värdefulla naturtillgångar som vi ska vårda och exploatera klokt. 

Om 30 år hoppas jag vi kan titta tillbaka på den naiva och förstörande invandringspolitiken och konstatera två saker. För det första, vi får aldrig vara så naiva och okloka igen. För det andra, vi löste det och lyckades till sist med integrationen och inkluderingen efter att rättigheter mycket tydligare kopplades till skyldigheter. Och efter att Utvecklingspartiet demokraterna började samla oss istället för att splittra oss. Tillsammans lyckades vi återskapa ett gemensamt och rimligt solidariskt ”vi” igen. Oavsett social och etnisk bakgrund.

Adam Cwejman, GP, skriver nedan läsvärt om vad den tredje industriella revolutionen innebär. Ett icke naivt svenskt ledarskap kan försvara ”den nordiska modellen”.

”Frågan om hur tillgångar ska beskattas och fördelas har blivit allt viktigare i upptakten till den svenska riksdagsvalrörelsen. Det är i sig inte konstigt eller uppseendeväckande. Det verkligt märkliga är att de politiska partierna inte diskuterar hur det svenska välståndet ska bibehållas eller utvecklas i framtiden (eller avkrävs svar på den frågan). Man får känslan av att svenskt välstånd betraktas som ett av naturen givet tillstånd. Men vår rikedom är ingen slump och dess fortsättning är ingen självklarhet. Blickar vi ut över Europa ser vi länder som genomlever en ekonomisk identitetskris, som Tyskland, men också länder med snabbväxande industrier, som Polen.”

”Vi befinner oss mitt uppe i både en industriell revolution, driven av Kina och USA, och en förändring av globala handelsmönster vars konsekvenser ännu är svåra att greppa. Historiskt hamnade Sverige rätt både i den första och andra industriella revolutionen. Mitt uppe i den tredje ser det hyggligt ut, samtidigt som det som krävs för framgång förändras snabbt.”

”Mänskligheten har genomlevt tre stora industriella revolutioner. Den första, inledd i England under sent 1700-tal, var en övergång från jordbruk och småhantverk i hemmet till fabriker, maskiner och ångkraft. Textilindustri, kol, järnvägar och mekaniserad produktion drev utvecklingen. Den kom till Sverige i mitten av 1800-talet.”

”Vi är sedan 1990-talet inne i det som forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee kallar för den ”andra maskinåldern”, eller den tredje industriella revolutionen. Det är en digital era i vilken datorer, internet, datorer och AI automatiserar även kognitiva uppgifter. Maskiner ersätter eller förstärker inte bara muskelkraft utan också analys, beslut, språk och kreativt arbete. Värdeskapandet blir mer mjukvarudrivet, globalt och skalbart.”

”Xi Jinping och kommunistpartiet förstod i början av 2010-talet att arbetskraften inte var en lika strategiskt värdefull resurs som kompetens och rena råvaror. Och i stället för att kopiera en västerländsk avindustrialisering genom att utlokalisera arbetstillfällen till nya låglöneländer skapades en ekonomi där råvaruutvinning, förädling, design och tillverkning hölls samman. Faktum är att detta system är överlägset den västerländska modellen, där flera led i den industriella processen är separerade, utlokaliserade och därmed känsliga för störningar. Det har gett Kina ett enormt försprång i den andra maskinåldern, ett försprång som Trumpadministrationen frenetiskt försöker minska.”

”Även om vi i Sverige ofrånkomligen är bundna till Europas – och i synnerhet Tysklands – öde har vi förutsättningar som på många vis ger oss fördelar gentemot stora delar av kontinenten. Samma förutsättningar som tidigare stärkte Sverige kan också bygga vårt framtida välstånd. Tillgången till råvaror är stor. Exempelvis ligger Europas näst största koppargruva strax utanför Gällivare, och vi har (med rätt politiska förutsättningar) tillgång till billig och ren el i form av både vatten-, vind- och kärnkraft. Sverige har trots sin ringa befolkning en hög koncentration av kunskap, innovationer och kapital. Kombinationen av billig el, naturresurser och humankapital är svår att slå, men den kan också slarvas bort.”

https://www.gp.se/ledare/sverige-har-enorma-resurser-slarva-inte-bort-det.dba3a22f-1667-4352-8f9e-2c69a7128314

Adam Cwejman har rätt! Om svenskar med finansiella muskler, och lite patriotism i kroppen, satsar på att bygga Sverige 8.0 framgångsrikt är det möjligt. Vi kan garanterat locka internationellt kapital att hjälpa till. Frågan är om det politiska Sverige kan samlas runt en gemensam agenda för att version 8.0 ska bli framgångsrik. Om 30 år vet vi hur det gick. 

Trots den misslyckade invandringspolitiken, som redan kostat enorma pengar och tid, kan framtidens Sverige bli bra för fler än allt fler miljardärer. Bara fyra saker måste vara i fokus.

1. Säkra konkurrenskraften (Utbildningssystemet och ett modernt näringsliv)

2. Stärk självförsörjningsförmågan kraftigt bland invandrare (integration och inkludering)

3. Ställ om Sverige för att klara en allt mer omvänd befolkningspyramid (automatisera, effektivisera och välkomna kompetensinvandring)

4. Ett skattesystem som kan beskatta digitala transaktioner på ett klokt sätt och som minskar beskattningen på arbete. 

Näringslivsklimat

En politisk protest i Uppsala

Uppsala är på många sätt fantastiskt. Till skillnad från de flesta av Sveriges kommuner har Uppsala fortfarande befolkningstillväxt, två världsledande universitet, välutbildad befolkning, ett fantastiskt innovationsklimat för företagande, nära ut i världen ifrån Arlanda och nära övriga kraft inom Mälardalen.

 

Trots att Uppsala är fantastiskt, och många företag utvecklas utmärkt, blir den känsloorienterade mätning som Svenskt Näringsliv gör, bland ett urval av sina medlemmar, en katastrof. Jag trodde det var omöjligt att protesterna skulle bli ännu sämre. De blev de. 266 av 290 kommuner. Det är inte bra och avviker kraftigt från de flesta mätbara förbättringar som kommunen mäter. Till exempel Nöjd Kund Index som kraftigt förbättras. 

Kommunen har en kraftfull handlingsplan för ett stärkt näringsliv. I den finns också de mätbara förbättringsmålen angivna. Planen sträcker sig till slutet av år 2027. Näringslivsrådet har kraftigt bidragit till den handlingsplanen som om den når sina mätbara mål gör Uppsala till ett av världens mest intressanta och framgångsrika näringslivsområde. Det går. Uppsala ”står absolut inte still”. Nedan ranking kan jag inte längre se som något annat än ett ”fuck you” till det politiska styret i Uppsala. Uppsalas näringslivsklimat är inte i närheten så dåligt som denna mätning ger uttryck för. Det är uppenbart att en stor andel företagare i Uppsala vill bli av med ett politiskt styre där Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet styr. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, håller med. Samtidigt är det dåligt för Uppsala att det politiskt protesteras på detta sätt när de andra mätbara rankingarna indikerar annat. Nedan den senaste SvN rankingen i Uppsala län. 

https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/uppsala/star-man-still-blir-man-omsprungen-foretagsklimatet-i-uppsalaregi_1256246.html

Nedan är det Näringslivsprogram som kommunen arbetar hårt för att mätbart uppnå. 

https://www.uppsala.se/kommun-och-politik/publikationer/styrdokument/naringslivsprogram/

Sömnen har avgörande betydelse

Sömniga elever presterar dåligt och mår dåligt

Sakta som sniglar åtgärdar svenska riksdagspolitiker allvarliga problem ute i våra verkligheter. Ett allvarligt problem är att många av våra barn har på tok för lite rörlighet i sina liv. Bland annat på grund av de smarta mobilernas intåg i våra liv. Men också oförmågan att öka antalet fysiska timmar kopplat till skolan är kass. Särskilt i ljuset av att regelbundna fysiska aktiviteter enligt vetenskaper får allas inlärningsförmåga att öka med i genomsnitt 30%. Det är väldigt stor enkel förbättringspotential. 

Nedan artikel om hur illa politiken skött mobilernas intåg i våra barn och ungas liv är sannerligen ett politiskt snigelexempel. Skolan borde vara en mobilfri zon. Det ska inte vara upp till varje rektor. Och självklart vill alla företag maximera sin lönsamhet. Nedan ledare i Expressen är i sammanhanget läsvärt. 

”Sociala medier-bolagen bygger hela sin affärsmodell på att beröva barnen deras tid för återhämtning”, sade Forssmed. Det handlar om ”en rovdrift på det som skyddar barns hälsa. Den sliter på deras hjärnor, äter deras tid. Han överdriver inte.”

”När barn sover för lite blir de mycket mer än lite trötta. Sömnbrist påverkar minne, inlärning och koncentration. Samspelet med andra människor blir svårare, att kontrollera känslorna likaså.”

”Brister sömnen under längre perioder kan det leda till grava psykologiska problem som hyperaktivitet och aggressivitet. Risken för depression, ångest, nedstämdhet och riskbeteenden ökar. Självklart blir skolarbetet lidande. Kronisk sömnighet kan påverka skolbetygen och med tiden karriär och livsinkomst.”

”Att låta barn slarva med sömnen är kort sagt som att ge dem ett stort glas whisky, rycka dem i håret och sparka dem på smalbenet innan man skickar dem till skolan. Efter att kvällen före ha förbjudit dem att göra sina läxor.”

https://www.expressen.se/ledare/det-borjar-i-sangen-inte-i-klassrummet/

Hur blir svensk politik av med snigelfarten att göra det som krävs mycket fortare?

Stockholm

Vi vet själva bäst

Stockholm är en fantastisk stad. En huvudstad att vara stolt över. Samtidigt är det dåligt att tillåta politiker i Sveriges riksdag och riksdagspartiernas Stockholmskanslier bestämma över vad som är rätt i en kommun. Alla kommuner och regioner är unika. Centralisering av fel saker är en oklok ordning. Och till och med i Uppsalas lokal/regional media är det Stockholmare som har starka åsikter om vad som är rätt eller fel att göra i Uppsala. Karl Rydå som tycker till om vad partier i Uppsala borde göra är vare sig skattebetalare i Uppsala kommun eller i Region Uppsala. Det är inte konstigt att lokala partier som Utvecklingspartiet demokraterna växer runt om i Sverige och övriga EU. ”All business is local”.

Spårvägsprojektet är ett stort misslyckande. Och ett mycket riskfyllt projekt. Tyvärr är det endast Utvecklingspartiet demokraterna och SD som har en trovärdig bakgrund kopplat till motståndet mot spårvagnar. Det är fakta och lätt spårbart. Att Moderaterna och Kristdemokraterna i Uppsala kommun sent ändrat sig är ändå bra. Nedan tycker en stockholmare att bland andra UP ska lägga ner motståndet mot spårvagnsprojektet. Om järnspår läggs i marken och spårvagnarna klarat en upphandling är det oacceptabelt dyrt att byta spår. Där är vi inte i nuläget. Skulden för att vi är där vi är bär främst Socialdemokraterna och Moderaterna i Region Uppsala. Genom att rösta på UP 2026 finns en sista chans att stoppa detta vansinnesprojekt, spårvagnsprojektet.

”Det tål att sägas om och om igen: satsningen på spårväg i Uppsala är ett vådligt högriskprojekt. Insatserna är enorma – både vad gäller rena pengar och ingrepp i Uppsalas miljö – och riskerna är stora.”

”Att bygget i slutändan blir betydligt dyrare än vad som är budgeterat måste man räkna med. Så blir det nästan regelmässigt med stora infrastrukturprojekt. När besluten om att bygga spårvägen togs var också förutsättningarna annorlunda: räntan var låg, markpriserna höga och Uppsala spåddes fortfarande en betydligt högre befolkningstillväxt.”

”Även i ett sådant läge var riskerna stora, men inte som nu. Kommer byggherrarna att vilja köpa mark i det som ska bli Sydöstra staden? Är de 21 500 bostäderna fortfarande realistiska? Och hur hög belåning klarar Uppsala kommun?”

”Men trots allt detta: Det är för sent för att riva upp beslutet om spårvägen nu. Arbetet har kommit alldeles för långt. Den rapport som tagits fram på uppdrag av kommunen visar mycket riktigt att det skulle kosta miljardbelopp om bygget stoppas efter valet i höst.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/sparvagsmotstandarna-maste-ge-upp-de-har-forlorat/r9m67nvl

Gör om! Gör rätt!

Blame game

Politikens misslyckanden

I 16 år har jag på olika sätt tjänat Uppsalaborna som kommunalråd. Snart är den samhällstjänsten avslutad. Jag har hela tiden kunnat konstatera att jag gjort mycket positiv skillnad för dem jag företräder. Mycket under den tiden jag satt i styret men mest under den nuvarande mandatperioden då Utvecklingspartiet demokraterna, UP, varit vågmästare i opposition. 

Styrsystemet i det demokratiska Sverige har blivit för inkompetent, trögrörligt och svagt. En del av svagheten beror på att många partier måste förhandla fram kompromisser som inte alltid är bra och inget parti styr över andra partier. I denna i stort tjänstemannastyrda röra blir impotensen stor och många politiker skyller på företagare istället för att titta sig själva i spegeln och konstatera att bristfällig lagstiftning och dåliga upphandlingar skapat många onödiga problem. Det är illa om Sverige får ett nationellt styre efter valet som avvecklar alla privata utförare. Privata företag, på en konkurrensutsatt marknad som upphandlas klokt, bidrar starkt till att kärnverksamheter inom kommuner och regioner kan utföras på ett bra sätt. Ibland är inte aktiebolag den lämpliga privata formen utan en stiftelse. Nedan debattartikel i Di, av Hagelqvist och Thorsell, är mycket läsvärd i sammanhanget. 

”Detta är en del av ett större mönster. I Stockholm har både regionen och staden under mandatperioden återtagit även andra verksamheter i egen regi, vilket enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv lett till både fördyringar och försämrad kvalitet. Marknadsekonomins grundbult är enkel: när aktörer konkurrerar om ett uppdrag pressas priserna ned, kvaliteten upp och ineffektiviteten ut. Det fungerar, om spelreglerna är rätt satta. Problemet är inte att konkurrensen har misslyckats, utan att upphandlingar alltför ofta har brustit, till följd av en i praktiken obefintlig intern dialog mellan beställare och ansvarig verksamhet.”

”Sverige har byggt sin konkurrenskraft på öppna marknader, tydliga spelregler och en offentlig sektor med hög upphandlingskompetens. Den modellen har inte spelat ut sin roll. Tvärtom har regeringen uppmärksammat de problem som finns, och presenterade tidigare i år ny lagstiftning mot osund offentlig konkurrens. I många fall där den upphandlade samhällsservicen brustit har alltså förutsättningarna för att lyckas saknats. Prata med branschen och låt oss hjälpa till att ge upphandlingarna tydliga krav och en uppföljning som faktiskt fungerar. Att skylla politiska misslyckanden på marknaden är inte bara fel. Det är också vilseledande och försvårar en saklig diskussion om hur välfärdstjänsterna faktiskt kan fungera bättre.”

https://www.di.se/debatt/marknaden-far-skulden-nar-politiken-misslyckas/

Idag är det kommunfullmäktige i Uppsala. Uppsala behöver ett nytt politiskt styre som inte är naivt och som mycket kraftfullare kan effektivisera kommunens verksamhet parallellt med att höja kvalitén inom det arbete som görs. 

En ny arbetsmarknad

Politiken i den demokratiska världen ligger ständigt steget efter

Under mina år kopplade till samhällstjänst som förtroendevald har jag ständigt saknat strategiska och på allvar utvecklande samtal med andra ledande förtroendevalda. Och den exekutiva förmågan är mycket begränsad. Ständigt är det mest småsaker och bisaker som är i fokus. De stora huvudfrågorna att lösa är uppenbarligen för svåra. De fyraåriga mandatperioderna bidrar säkert till oförmågan. Det är illa att politiken inte varje dag arbetar med frågan om hur morgondagens samhälle ska organiseras och beskattas givet de enorma och snabba tekniska förändringar som nu sker. 

AI, 3D-printing och robotar i en massa former (till exempel varianter av drönare) förändrar arbetsmarknaden kraftigt i hela världen. I ett land som Kina försöker de bland annat hantera detta genom att inga företag får avskeda personal bara för att AI kan ersätta dem. Om den inställningen lever vidare kommer Kina definitivt tappa konkurrenskraft i världen. Istället för att parera stora jobbiga förändringar på det sättet måste vi politiskt lösa det på andra sätt.

Hur ska skattesystemet se ut när skatten på arbete inte tål högre nivåer och då tekniken kommer att ersätta allt fler? Hur ska människor sysselsättas och hur ska de ha köpkraft i den nya tid som väntar? Går utvecklingen att stoppa? Nej! Det kommer alltid finns smarta företagare och samhällen som utnyttjar ny teknik till det yttersta. Som vanligt blir det de fattiga och outbildade som är de stora förlorarna. 

Nedan reportage i BBC exemplifierar väl den snabba utveckling som sker. Varför anställa fler än ett antal ingenjörer som utvecklar och underhåller maskiner som gör allt jobb? Maskiner som inte klagar och som kan jobba i stort sett dygnet runt 340 dagar om året. Vad händer i världen om över en miljard människor helt plötsligt blir av med jobben?

"They assemble cars, they perform surgery, and they even handle cargo at airports. But give most robots a needle and thread, and they would probably come undone. That's why practically all the clothes sold in the world today are still made by hand, often by very low-paid workers in Asia. Those workers may use tools such as sewing machines but fully automating such labour is difficult. "You have a problem if it's sewing," says Cam Myers, founder and chief executive of California-based CreateMe, a robotics company. "You have to keep [two pieces of fabric] in alignment under motion." His company takes another approach. Forget sewing – glue the pieces of fabric together instead. "Once the adhesive is laid down, you simply line something over it and stamp." CreateMe has designed robots that do this and the firm is already making women's underwear this way. It will begin producing t-shirts, too, in the coming months. Mass production could follow next year."

"Roboticists have eyed the garment manufacturing industry for decades. If machines could ever take over such work, clothes-making could come back to countries in the West, and the environmental footprint of garments might be slashed in the process. But millions of textile workers could also be out of a job."

"Fraede says the market for automating textile production in Europe is likely limited to specialist textiles, such as those used for bicycle bags or airbags in cars – his company's robots have helped to make both such products, among others."

"It will take 10 more years before we see the first actions of re-shoring," he says. "This industry is not used to thinking that way. They are used to saving money wherever they can."

"Others are more hopeful. Lauren Junestrand, innovation and sustainability network manager at the UK Fashion and Textile Association says, "The UK has huge potential to incorporate robotics." Garment-makers are using more and more robots for various tasks already, she adds."

https://www.bbc.com/news/articles/c0q2gkj97eko

Igår hade jag finbesök, över middag, av min mentor. Många värdefulla samtal. Precis som jag har han också bott och arbetat i andra världsdelar än Europa. Till skillnad från mig är han civilingenjör. Och han har som bland annat tidigare Koncernchef och VD för SAAB-Scania stora insikter i svensk teknik och systemförmåga. Vår systemförmåga är fortfarande i världsklass. Nu krävs reformduglig systemförmåga för att ställa om Sverige för att säkra global konkurrenskraft.