Rankingar i olika förpackningar

Några att jämföra sig med

De samhällen som vill tillhöra de 25% mest framgångsrika måste bland annat vara tävlingsinriktade. Detta är särskilt viktigt för att behålla och attrahera de mest eftertraktade kompetenserna i världen med hög arbetsvillighet. Nedan har Uppsala 10 attraktiva städer att jämföra sig mot. Tävla mot. Med klok stadsbyggnadspolitik och hög kvalité inom skola, vård och omsorg kan Uppsala om 15 år inte bara rankas som ett av världens samhällen med ”lyckligaste” invånare. Uppsala kan bli bland de topp fem mest attraktiva samhällena att leva i. Det går! Du som tvekar kan studera hur snabbt många städer i Finland, Polen, Irland, Kina och Vietnamn gått från sunkit och relativt fattigt till extremt fräscht och välbärgat. 

Nedan artikel i BBC är läsvärd för dem som vill bidra till att gör Uppsala till en av topp fem i denna ranking inom 15 år. När vi lyckas lämnar vi något ännu bättre till kommande generationer Uppsalabor.

”Top 10 most liveable cities in 2026:

1. Copenhagen

2. Vienna

3. Melbourne

4. Sydney

5. Zurich

6. Geneva

7. Osaka

8. Adelaide

9. Vancouver

10. Tokyo”

https://www.bbc.com/travel/article/20260706-the-worlds-most-liveable-cities-in-2026

Vem dör lyckligast

Pengars betydelse för balans

Att sträva efter balans är klokt men svårt. Den som gått ”all-in” för något vet att balans är omöjligt. De som blir bland de bästa lägger mycket mer tid än andra på att lyckas nå sina mål. Det finns inga genvägar till ärliga framgångar. De flesta som definieras som framgångsrika blir det inte för pengarnas skull. De blir det för att de älskar det de gör. Fotboll. Teater. Musik. Att förverkliga en vision. Forskning. Skriva. Leda. Utan passionen blir du aldrig definierad som framgångsrik i något. Det behövs inte heller för att få en så lycklig stund som möjligt på jorden. Med tillräcklig ekonomi för att i lagom doser leva det liv du vill kan ge dig massor av lyckliga stunder. Viktigast för att nå dit är att inte bli beroende av att hävda dig mot andra. Låt inte det materialistiska göra dig ofri. Som jag bloggat om tidigare har vetenskapen räknat ut att runt 50.000 kr före skatt får man liten extra möjlighet till stunder av lycka. 

I nedan artiklar från Harvard health och healthline kan du inspireras till nya vanor som gör att du oftare känner dig lycklig. Att konstant vara lycklig går inte. Det bevisade den store filosofen Platon för flera tusen år sedan. Den som vinner lyckokampen gör det inte med hjälp av droger. Den gör det genom att fylla livet med så många stunder av lyckokänsla som möjligt utan droger. 

”Even if you're rolling your eyes at these words, you might still be seeking to lighten your load and feel, well, happier, day to day. Below we offer three easy-to-adopt physical and emotional strategies from the field of positive psychology that could help you head in the right direction.”

”Choose the happiness option that appeals most or seems easiest first. Try each one for a week. Then assess whether one or more of these steps increased your daily happiness quotient - and keep doing it!”

https://www.health.harvard.edu/blog/want-more-happiness-try-this-202107022522

Även healthline ger nedan några enkla tips om hur du ökar mängden känslor av lycka utan att utsätt kroppen för droger. 

”There are many habits you can try to boost your happiness, from exercise to seeing friends or just getting out in nature for a moment. You might also want to try certain monthly or yearly habits that you can incorporate into your life. But don’t put too much pressure on yourself. If something doesn’t fit, don’t feel you have to force it.”

https://www.healthline.com/health/how-to-be-happy#yearly

Lycka till! Du kan fylla dina månader med fler stunder av lycka! Utan droger! Tyvärr är det många som använder droger för att få lyckokänslor. Det är både att lura sig själv och att göda organiserad brottslighet. 

Sanders effekten

USA går mot svensk socialdemokrati

Team Trump misslyckas med det mesta förutom att kortsiktigt berika sig själva och sina kompisar. Det i kombination med ett misslyckat krig mot Iran leder USA allt mer vänster ut på den ”höger - vänster” ideologiska kartan. Det är nästan skrattretande men inte förvånande. Mycket talar nu för att Bernie Sanders typer får ett allt starkare politiskt inflytande över Demokraternas nästa val och deras kommande presidentkandidat. Mot alla odds vann Abdul El-Sayed kampen om att bli Demokraternas senatorskandidat för Michigan. Och i New York blev nyligen Zohran Mandani borgmästaruppdraget. Kandidat efter kandidat som ledsnat på det ensidiga stödet till team Netanyahu vinner. Jösses vad dåligt team Netanyahu har gjort det för sitt folk. Om USA kraftigt minskar sitt stöd till Israel blir det sannolikt ännu mer konflikter i ett konfliktrikt Mellanöstern.

”El-Sayed was outspent in the Senate primary by a 30-to-1 margin on the television airwaves — with about half of the $62 million advertising deluge being funded by the American Israel Public Affairs Committee, which aimed to defeat a strident critic of Israel’s war in Gaza following Hamas’ October 7, 2023, attacks.”

”El-Sayed proved much more capable of commanding attention online — owing in part to his omnipresence on podcasts and social media, in interviews with influencers and traditional media alike, in addition to a steady schedule of well-attended rallies. He used those appearances to promote an agenda he’d streamlined into a simple catchphrase: Money out of politics, money in your pocket and Medicare for all.”

https://edition.cnn.com/2026/08/05/politics/takeaways-michigan-missouri-kansas-virginia-washington-primaries

Betalningsförmåga

Äntligen en ”ledare” som fattat

År efter år har jag argumenterat för att bostadsbyggandet i Sverige är på tok för dyrt. Jag har inte bara lyft det faktumet utan också kommit med konkreta förslag på vad som krävs för att bostäder ska kunna byggas mycket billigare. 

- Boverket måste möjliggör mycket billigare bostadsbyggande.

- Kommunerna måste ha effektiva och enkla bygglovsprocesser.

- Kommunerna måste sluta att lägga på ännu högre byggkrav, särkrav, utöver Boverkets ramar. 

- Många fler kollektivboenden i olika former måste byggas. 

- Svenska byggföretag måste konkurrensutsättas mot baltiska eller andra grannars byggföretag. 

Verkligheten i Sverige är idag att en mycket stor andel av befolkningen inte har råd med de hyror som är kopplade till nyproducerade hyresbostäder eller boendekostnaderna kopplade till nyproducerade egna hem i olika former. Människor vill inte bara äta och bo. 

De stora vinnarna på prisutvecklingen på bostäder är bankerna. Svenskarna har extremt höga bostadslån. Och de som äger hyresfastigheter är också ofta högt belånade. Om byggandet i Sverige åter ska ta ordentlig fart måste det bli mycket billigare att bo. Och den som tror att de som jobbar och sliter vill betala för många fler som är beroende av kraftiga bostadsbidrag tror fel. 

Torbjörn Hållös artikel i GP är mycket läsvärd. Jag håller med honom om att arbetslösheten mycket bättre måste bekämpas och att heltid som norm är viktigt i ett land som Sverige.

”Den avgörande frågan är inte hur många bostäder som byggs, utan om människor har arbetsinkomster som räcker för att bo i dem.”

”Bostäder kostar pengar att bygga, underhålla och driva. Kloka reformer kan pressa kostnaderna, men boendet kommer alltid att innebära en betydande utgift.

”Den avgörande frågan är inte hur många bostäder som byggs, utan om människor har arbetsinkomster som räcker för att bo i dem.”

”Den största utmaningen idag finns bland personer i arbetsför ålder som inte är självförsörjande. Enligt SCB:s definition krävs en arbetsrelaterad årsinkomst motsvarande tre inkomstbasbelopp för att räknas som självförsörjande, vilket motsvarar 20 850 kronor i månaden. Omkring 1,2 miljoner personer når inte upp till denna nivå.”

”Bland personer som inte är självförsörjande är cirka 230 000 arbetslösa. Att pressa tillbaka arbetslösheten är en viktig pusselbit för att lösa bostadsbristen.”

”Men den största gruppen, bland icke-självförsörjande, består av människor som arbetar. Fler än 400 000 personer har lön som huvudsaklig inkomstkälla - men når ändå inte upp till gränsen för självförsörjning. Närmare 60 procent är kvinnor.”

”Det är ett allvarligt misslyckande. Den som går till jobbet ska också kunna försörja sig själv och ha råd med en bra bostad.”

”Facklig samverkan har varit framgångsrik när det gäller lönerna. Nästa steg måste vara att göra heltid till norm och fortsätta att solidariskt och gemensamt förbättra villkoren på arbetsmarknaden.”

”När fler kan leva på sitt arbete ökar deras möjligheter att efterfråga en bra bostad. Fler blir självförsörjande. Och då minskar också den bostadsbrist som i dag drabbar människor med låga inkomster allra hårdast.”

https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/bostadsbristen-kan-inte-byggas-bort.841b1434-4431-4b16-8026-7b55a5786699

Minsta möjliga

Decentralisera och decentralisera

Centralisering av makt kan vara mycket viktigt av många skäl. Till exempel behöver viss makt tydligt hanteras av ägarna eller ett samhällsövergripande organ när större förändringar är nödvändiga. Handels-, miljö- och säkerhetspolitiken är också exempel på frågor som borde styras genom EU och ”endast” kräva kvalificerade majoritetsbeslut. Till exempel team Trumps ständiga attacker på Grönland borde inte vara ett danskt problem, det är ett EU problem. Och endast ett samlat EU är något team Trump möjligen lyssnar på. Nu gäller ”den starkes rätt”. Nationell kraft för oss små länder är nu mycket liten. Givet det borde det demokratiska Sverige reformeras och regionerna som egna demokratiska plattformar läggas ner. 

Regionerna borde matchas helt mot Sveriges 21 län och styrelserna för länen vara riksdagsledamöter från respektive region. Riksdagens antal riksdagsledamöter borde antingen från 349 stycken halveras eller politiskt få styra över riksdagens länsuppdelade specialistsjukvård, tandvård och kommunövergripande kollektivtrafik. Kommunerna borde få hela ansvaret för primärvården och allt de idag ansvarar för. 

Fler folkomröstningar borde bli självklarheter, som i Schweiz. Det tvingar politiken att lyssna mer på dem de ska företräda. Och i kommuner ska bygderåd, stadsdelsråd, nämnder och bolagsstyrelser tillsammans med kommunal- och regional personal få så mycket självstyre över att lösa sina områdesuppdrag som möjligt. Mycket starkare decentralisering leder till mycket bättre kärnverksamheter än idag. 

Nedan ledare i GP av Klas A.M. Eriksson är i sammanhanget läsvärd. Ja, vi måste bli effektivare men att låta politiker få mer makt är en dålig idé. Vi väljare får se till att de levererar istället då de kan påverka mycket om de genomför sitt uppdrag bra. Och genom att lägga ner dagens politiska regioner får vi förhoppningsvis skickligare kommun- och rikspolitiker. 

”Ska man sammanfatta de senaste decenniets politiska opinion i ett ord så får det bli: föränderlig. Ni vet redan historien, 2010-talets woke-vänster byts successivt ut mot högerpopulism. Politiker med maktambitioner har ställt sig i kö för att vända kappan efter vinden. I ett uppskruvat samtalsklimat med sociala medier, har det varit angeläget att snabbt få igenom sin politik för att visa ”handlingskraft”. I de mer kulturkrigs-präglade frågorna har nya lagar drivits igenom trots invändningar från expertmyndigheter och remissinstanser. 2018, i kölvattnet av metoo, infördes exempelvis samtyckeslagstiftnignen trots Lagrådets avstyrkan och Advokatsamfundets varningar om bristande rättssäkerhet. I kölvattnet av dagens gängkriminalitet har det nyligen införts lagar om vandelskrav för medborgarskap, även dessa kritiserade av lagråd och advokatsamfund för bristande rättssäkerhet.”

”Mönstret är ganska väntat. Politiker vill gärna visa att de ”gör något”, experterna vill ofta förhindra att lösningen blir värre än problemet. Politikerna företräder en månghövdad opinion, experterna en liten klick med spetskompetens. Båda krafterna behövs för att undvika såväl oinskränkt folkmakt som expertstyre.”

”Det svenska ”beredningstvånget” – som är en del i den svenska maktdelningsprincipen mellan politiker och experter – har anor från regeringsformen 1809.”

”Alla seriösa demokratier har någon slags maktdelning för att förhindra nyckfulla politiker eller tillfälliga opinioner från allt för stort inflytande på samhället. Demokratin får inte bli allsmäktig. 51 procent av befolkningen ska inte bara kunna tvinga på sin vilja på de andra 49 procenten. Det bör finnas spärrar mot allt för radikal och snabb förändring, liksom mot kränkningar av enskildas rättigheter.”

”Visst är ineffektivitet och regelkrångel något som alltid ska undvikas. Det löses dock inte nödvändigtvis av politikerinflytande där skiftande opinioner och maktambitioner lätt kan skapa oreda och oförutsägbarhet i systemet. Frågan är om det i vår politiskt nyckfulla och föränderliga värld inte snarare behövs mer av stabilitet, saklighet och verkligt kunnande. Det är i vilket fall angeläget att vi för en debatt i frågan inför valet i höst.”

https://www.gp.se/ledare/politiker-ar-inte-nodvandigtvis-fornuftiga.bd673a16-7018-4286-801e-65ea77d2ddb6

Det livslånga lärandet

Flera chanser

Vissa klagar på facken i landet Sverige. Det gör inte jag. Jag har aldrig varit med i ett fackförbund men jag har som företrädare för arbetsgivare genom åren haft mycket att göra med fackföreningar. Det har alltid varit respektfulla och pragmatiska förhandlingar. Många gånger omfattande avsteg ifrån avtalen mellan arbetsmarknadens parter i samförstånd. Ett av skälen till att vi har väldigt få strejker i Sverige är att det är arbetsmarknadens parter (arbetsgivare och fack) som avgör till exempel lönebildningen i Sverige. Det är en ordning som tjänat Sverige mycket väl. Inte minst duktiga har arbetsmarknadens parter varit för att ge arbetarna goda villkor för att vidareutbilda sig och hålla sig anställningsbar i en snabbt föränderlig värld. Att ständigt vidareutbilda sig är nu nödvändigt för att klara den kraftiga utvecklingstakt som nu sker. 

Sverige har sannolikt världens bästa system för att kunna säkra livslångt lärande. Ett system som både är prisvärt för den enskilde och något individen har rätt till. Det skulle vara idiotiskt att förstöra det mycket värdefulla svenska systemet för omskolning. 

Gunnar Wetterbergs kritik i Expressen ska tas på största allvar! Försämra inte det fantastiska möjligheterna till vidareutbildningar och vuxenutbildningar i Sverige. 

”En av folkhemmets stora triumfer var att skapa många möjligheter att byta bana. Det började redan med 1800-talets tekniska aftonskolor och söndagsskolor, som gav ambitiösa industriarbetare möjlighet att förkovra sig. Det lysande exemplet var Mått-Johansson i Eskilstuna, han som började på gevärsfaktoriet men kom på att göra sinnrika passbitar i slipat stål, som Henry Ford snappade upp när det löpande bandet krävde millimeterprecision och mer. Ungefär samtidigt började folkhögskolerörelsen, som än i dag är en viktig väg vidare för många som inte funnit sig till rätta i det ordinarie skolväsendet. Dit sökte sig också många som efter några år i yrkeslivet ville komma vidare till nya arbetsuppgifter.”

”Kronan på verket var när arbetsmarknadens parter kom överens om omställningsstudiestödet, som skulle göra det möjligt för människor mellan 27 och 63 år att studera på goda ekonomiska villkor för att byta bana mitt i livet. Därför är det djupt oroande att den andra chansens mekanismer fått förfalla under de senaste åren – när det faktiskt behövs bättre än någonsin. Arbetslösheten är högre än på länge, AI och digitalisering kan tvinga många att byta jobb – och de skoltrötta sextonåringarna, som oroade många av oss för en del år sedan, har nu fått sällskap av skrämmande många hemmasittare långt ner i skolsystemet.”

”Regeringen har i allt högre grad litat till breda ekonomiska incitament. Tuffare kvalifikationsregler, åtstramade bidrag och det ena jobbskatteavdraget efter det andra ska få folk att lyfta ändan ur vagnen och masa sig i väg till de väntande jobben. Men det är ju faktiskt inte så det ser ut. Många tecken pekar på att det är utbildningen som är den felande faktorn. När andelen långtidsarbetslösa ökar beror det antagligen på att de arbetssökande inte har den kompetens som arbetsgivarna efterlyser. När oroande många slutar grundskolan utan fullständiga betyg, då behövs det andra studieformer för att motivera dem och hjälpa dem vidare. De nyanlända har kommit snabbare in på arbetsmarknaden än de flesta befarade för tio år sedan, men många av dem har inte ens grundskolenivå på sina kunskaper.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sverige-sjabblar--bort-sin-styrka/

I tider som nu när många administratörer i olika yrkesroller kraftigt kommer att reduceras behövs omskolningsmöjligheten för att inte effektiviseringsmotståndet ska bli för kraftigt. Det finns många som inte vill inse att AI måste bidra till effektivitets- och produktivitetsförbättringar inom offentlig förvaltning. Politiken måste driva igenom detta och omskolningsmöjligheten ska säkerställa att Sverige bra klarar den tredje industrirevolutionen. 

Tänka sig så har Utvecklingspartiet demokraterna, UP, nu den politik som krävs för framgång. Det brådskar. Arbetslösheten är hög och AI förändrar arbetsmarknaden fort. Rösta klokt i de tre valen 2026.

Lateralast vinner

AI kampen

Tro inget annat, AI-teknikerna driver den tredje vågens ”industri-revolution” som påverkar alla verksamheter oavsett om de är privata eller offentliga. Inom det offentliga behövs politiker som pressar på och rent generellt måste vi i Sverige vara mycket laterala för att ha en chans mot amerikaner och kineser.  Kreativitet är värdefullare än någonsin tidigare. Och den/de som är bäst på att vara kreativ kopplat till affärsupplägg kan idag snabbt bli framgångsrik. Kan man träna upp sig att bli mer kreativ? Ja. Hur utvecklar man sin förmåga att möta utmaningar med lateralt tänkande? Man tränar självklart. Vad är lateralt tänkande? Begreppet myntades av Edward de Bono och tränades flitigt när jag var aktiv inom JCI. Det är en kreativ problemlösningsmetod där man angriper problem från olika och kreativa perspektiv. Metoden hjälper dig att ”tänka tvärs” istället för sekvensiellt. Agilt, flexibelt, om du vill. Det är med hjälp av lateralt tänkande som Sverige och övriga Europa kan komma in i AI-matchen på riktigt. Inte minst svenska ingenjörer har visat sig vara imponerande laterala. 

Nedan reportage i BBC om AI är läsvärt.

”"We don't have robots that are nearly as good at understanding the physical world as a rat," says Yann LeCun, one of the leading figures in the world of artificial intelligence.”

”His goal is to move AI beyond current systems like ChatGPT, Claude and Gemini. They have their uses, he says, but will never be able to tackle complicated situations in the real world, like getting a robot to do household chores.

”"They're not a path towards human level or human-like intelligence, or even animal-like intelligence, because they cannot deal with real world data, they just are not built for that," he tells me on the sidelines of VivaTech, France's leading technology conference.”

”So, Paris-based AMI Labs is busy developing a new type of artificial intelligence not based on the tech behind ChatGPT and its rivals.”

https://www.bbc.com/news/articles/cj6gr0xkyr3o

Även nedan ledare om AI i Expressen, av Rutger Brattström, är mycket läsvärd. Att hänga med i AI racet är extremt viktigt. Och alla som vill att vi svenskar ska kunna försvara oss måste förstå att vi måste komma på hur vi bygger egna konkurrenskraftiga AI-modeller. Nu är vi alla totalt massövervakade. Europas GDPR gör liten nytta.

”Sedan förra veckan kan Anthropics senaste AI-modeller återigen användas av icke-amerikaner. Under tre veckor var det världsledande företaget belagt med hårda restriktioner från Trumpadministrationen. All utländsk användning förbjöds. Inte ens anställda vid amerikanska företag tilläts tillgång om de inte var amerikanska medborgare.”

”Donald Trump har en högst personlig konflikt med Anthropic, och dess vd Dario Amodei, som bland annat vägrat låta den amerikanska staten använda företagets modeller till massövervakning.”

”AI-modellerna har på kort tid blivit oumbärliga. Det har gått mindre än fyra år sedan Chat GPT lanserades, men vardagen för många teknikyrken har redan förändrats i grunden. Mina kursare från civilingenjörsprogrammet skriver numera knappt någon kod på egen hand. I stället projektleder de hela armador med AI-agenter.”

”Med varje ny AI-modell kommer ett produktivitetsskutt. De företag eller länder som inte hänger med lämnas efter. Därmed ligger den europeiska ekonomins framtid nu i amerikanska händer, och i förlängningen i Donald Trumps. Problemet är självförvållat.”

”Än finns det världsledande företag i Europa, men europeiska politiker har länge jobbat hårt för att de ska försvinna. Enligt Internationella valutafonden, IMF, leder EU-ländernas olika regelverk till kostnader som motsvarar 44-procentiga tullar på varor och hela 110-procentiga tullar på tjänster. Det kommer ständigt nya regler som nästintill är skräddarsydda för att hämma innovation. Dataskyddslagen GDPR gör det mycket svårare för europeiska bolag att träna sina modeller jämfört med amerikanska och kinesiska konkurrenter. De nya lagarna om digitala marknader (DMA) och tjänster (DSA) har lett till att företag som Meta och Apple inte erbjuder sina senaste AI-funktioner på den europeiska marknaden. Ytterligare ett exempel är EU:s nya AI-förordning, som kräver att utvecklare definierar hur nya system kommer att användas och vilka risker de medför på förhand, trots att hela poängen med en kraftfull, generell AI är att kunden kan hitta sina egna användningsområden. Regelverket dödar innovation i sin linda.”

”Om Trump inför exportrestriktioner på riktigt skulle Ericsson tvingas flytta till Texas.”

”Med det sagt blir det allt svårare att driva stora företag även i USA. Donald Trumps mobbning av Anthropic visar tydligt hur politiken lägger sig i allt mer. Vem vet, om Europa lyckas avreglera fram tillväxt och erbjuda ett politiskt stabilt alternativ kanske Amodei föredrar Bryssel över Washington?”

https://www.expressen.se/ledare/rutger-brattstrom/trump-har-upptackt-en--ekonomisk-atombomb/

Tro inget annat, AI-teknikerna driver den tredje vågens ”industri-revolution” som påverkar alla verksamheter oavsett om de är privata eller offentliga. Inom det offentliga behövs politiker som pressar på och rent generellt måste vi i Sverige vara mycket laterala för att ha en chans mot amerikaner och kineser.