Inga bra alternativa kombinationer
Jag förstår att många är vilsna om hur de ska rösta i riksdagsvalet. Vilka kombinationer av partier blir minst dåligt för Sverige? Nu är det dagliga slutvalsdebatter mellan nationella partiledare. Jag imponeras inte. Varför skulle jag göra det? När inte ens ett land med runt 349 miljoner invånare, USA, kan få fram imponerande politiker varför skulle Sverige med endast 10,6 miljoner invånare göra urvalet bättre. Som den ekonom jag är blir jag frustrerad över att reportrarna inte kan syna M och S påståenden om ekonomin. Och undervisa om vad som är globala effekter och vad som är egenskapat kopplat till de senaste årens politiska arbete.
Personligen trodde jag aldrig Moderaterna skulle sjunka så lågt att de började slänga ut massor av dyrt valfläsk. Men så är det. Alltid lurar det några. Jag hoppas att detta okloka beteende beror på att Moderaterna gett SD på tok för mycket inflytande över regeringens arbete. Och att M måste ha SDs stöd för att behålla makten. Om Moderaterna accepterar att vara så styrda av Sverigedemokraterna tycker jag de istället borde överväga att sträcka ut en hand till Socialdemokraterna. Det tycks som att M vallar för att Strömmer snart ska bli ny M-ledare. Då är det dags för ett riktigt mittensamarbete i svensk politik. Givet hur det politiska landskapet nu ser ut är ”den breda mitten” S och M. Det är bara historiska konflikter och extremideologer som hindrar ett sådant samarbete nationellt. Det sker i runt 55 kommuner.
Jag bjuder än en gång på den kloke Gunnar Wetterberg som i Expressen nedan sågar den nuvarande regeringen med en artikel som är läsvärd flera gånger.
”Det finns goda nyheter. En av de viktigaste är att integrationen har gått snabbare och bättre än många befarade 2015. Sysselsättningsgraden bland de utrikes födda har ökat från 60 till 66 procent. Medelarbetstiden för de sysselsatta ligger på 38 timmar, samma som för de inrikes födda. Däremot har tudelningen av arbetsmarknaden ökat. De långtidsarbetslösa har blivit fler, och sysselsättningsgraden bland dem som saknar gymnasieutbildning har stagnerat runt 35 procent.”
”Staten har i första hand satsat på jobbskatteavdrag för att öka sysselsättningen, medan matchningsåtgärder – arbetsmarknadsutbildning och subventionerade anställningar – kommit i andra hand. Det är en tveksam prioritering, eftersom avdragen är betydligt dyrare per jobb än matchningarna. Även på de båda andra strukturområden rapporten tar upp, skatterna och klimatet, sätter rådet stora frågetecken. Principerna för den stora skattereformen på 1990-talet har gradvis frångåtts, bland annat genom diverse förändringar av kapitalbeskattningen, och nu senast genom ytterligare en sänkning av matmomsen.”
”De svenska nationella klimatmålen är svåra att förena med EU:s ambition om gemensam prissättning av utsläpp. Det är oroande att de svenska utsläppen av växthusgaser ökat i närtid.”
”Men det är den samlade finanspolitiken som bekymrar rådet mest. Beslutet förra året att lägga Ukrainastödet och de ökade försvarsutgifterna utanför saldomålet innebär ett avsteg från det finanspolitiska ramverket. Rådet menar att det kunde vara motiverat när det gällde Ukraina, ett tillfälligt stöd i en krigssituation, men inte när det gällde försvaret. Ökningen ska vara permanent, och då går det inte att motivera varför den inte ska finansieras förrän efter 2030.”
”Vid seminariet talade rådets nuvarande ordförande Lars Heikensten om de värsta brotten mot ramverket på årtionden. Hans företrädare John Hassler menade att trenden mot minskad respekt för ramverket borde ha lett till skarpare kritik. Han pekade också på en annan oroväckande trend. Allt fler störningar har mötts med åtgärder för att lindra effekterna – men därmed har de också fördröjt anpassningen: elstöden, sänkningen av matmomsen, åtgärderna mot bensin- och dieselprisernas ökning.”
”Finanspolitiska rådets bokslut 2016–2025 borde vara obligatorisk läsning för vilken regering som helst efter valet. Varken Tidöpartierna eller oppositionen har utmärkt sig för finanspolitiskt eller strukturpolitiskt ansvar under de gångna åren.”
”Det är hög tid för skärpning, vare sig finansministern heter Damberg, Svantesson – eller Åkesson.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/svenska-politiker-vill-ta-springnota-nu-igen/
