torsdag 31 oktober 2019

Folkviljan och mängdlära

Det är i närsamhället det ska hända
Varför är decentralisering så viktigt? Det vill säga att makten ligger så nära oss enskilda människor som möjligt. Bland annat för att det motiverar människor väldigt mycket att bidra till förbättringar. Det är tydligt i stor utsträckning ett eget ansvar. Det är också i lokalsamhällen runt om i världens som till exempel integrationen måste klaras av om en plats fylls med många nya invånare.

Utvecklingspartiet Demokraterna, UP, anser generellt att vi invånare löpande ska få göra vår röst hörd. Vi är övertygade om att de tvingar de så kallade förtroendevalda att bättre förhålla sig till vad de människor de ska företräda tycker. Innebär det nödvändigtvis att fatta beslut som en majoritet i en opinionsmätning tycker? Absolut inte. Men det innebär att de som vill vara riktiga företrädare för människorna inom ett geografiskt område ständigt har "örat vid marken" och om man inte gillar det man hör får man lägga mycket energi på att "folkbilda" sina grannar om att det finns klokare vägval. Om man misslyckas med det får man antingen göra som en majoritet önskar eller lämna sitt förtroendeuppdrag. Så enkelt kan man tycka att det ska vara. Så enkelt är det tyvärr inte när politik har blivit ett yrken för allt för många.

Nedan bifogar jag en länk till en beskrivning av mängdlära från det tekniska universitetet Chalmers. På Chalmers har bland andra den mycket framgångsrika företagsledaren Leif Östling studerat.
Nedan bifogar jag också en ledarartikel i GP skriven av Adam Cwejman.
Adam Cwejman bjuder nedan alla svenskar som fortfarande inte lärt sig mängdlära på läsvärda ord:

”Våra regeringar, såväl socialdemokratiska som moderatledda, har fyllt på redan trånga förorter med människor samtidigt som tidigare olösta problem med språkinlärning, socialisering in i det svenska samhället och etablering på arbetsmarknaden halkat efter. Nu verkar främst Moderaterna, men även i viss mån Socialdemokraterna (även om den processen lär ta lång tid) inse att den förda politiken inte var helt klok.”


”Sverige kan inte fortsätta lappa och laga ett i grunden dysfunktionellt system som varje år ger våra kommuner oförutsägbara och i många fall svårhanterliga mängder människor att ta emot. Det är uppenbart att det behövs en större förutsägbarhet och möjlighet från statens håll att planera mottagandet. Det vill säga, en politiskt överenskommen kvot, justerad från år till år som motsvaras av mottagandekapaciteten. Den kan vara högre vissa år, lägre andra.”
”Så fort andelen utrikesfödda går över dessa procenttal så börjar först och främst de infödda flytta från området. Därefter de utrikesfödda som redan har etablerat sig hyggligt. Om områdena då fylls på med ytterligare personer med svag koppling till det nya landet så händer två saker: Den naturliga assimilationen hämmas och de sociala problemen börjar hopa sig. Detta är inget mysterium.”
”Den naturliga kapaciteten att assimilera nya medborgare kan aldrig ersättas av jobbcoacher, integrationsprojekt eller välvilliga kommunala handläggare. Dessa politikens integrationsredskap kan bara utgöra ett komplement, aldrig ett fundament, för en fungerande integration. Detta har länge varit svensk politiks akilleshäll: Man har utgått från att politiska system, vare sig det är arbetsmarknadens utformning eller omfattningen på välfärden, avgör vilka resultat vi får. Men det är i själva verket de knappt synliga sociala processerna i vardagen som utgör den absoluta lejonparten av det som är integration i praktiken. Och dessa bestäms inte av integrationsministrar utan av de krassa statistiska verkligheterna: Vilka är proportionerna mellan infödda och nyanlända ute i landet? Det är denna förutsättning som behöver en långsiktigt hållbar politik, inte om fem år utan helst nu. Moderaterna har nyktrat till från Reinfeldtårens verklighetsfrånvända idealism. Men nu räcker det inte med att kritisera Socialdemokraterna.”
https://www.gp.se/ledare/väljarna-förtjänar-att-få-ta-ställning-i-migrationspolitiken-1.19573111
http://www.math.chalmers.se/Math/Grundutb/CTH/tma220/1314/main.pdf
Dagens besvikelse
De som ständigt vill leva i en konstgjord verklighet och gärna undviker att seriöst, och på djupet, debattera med människor som har andra uppfattningar. Och bara för att vissa människor ibland uttrycker sig mer eller mindre klumpigt är det korkat att utan faktagranskning kritisera en politisk motståndare. Är till exempel Leif Östlings erfarenheter sanna, det går att verifiera. Det måste idag också vara väldigt få i Sverige som anser att det samhällskontrakt vi förväntar oss för höga skatter tål fler stora volymer av invandring som inte direkt är eftertraktad arbetskraft. Det finns tveklöst rasister men det mycket stora flertalet svenskar är inte rasister. Det är inte Östling heller. Men han vågar dela med sig av sina erfarenheter och sina kunskaper inom mängdlära. Volymer har betydelse.

Och SwebbTV är kanske ordentligt ”högerorienterade”, det vet inte jag. Bara en politiskt inriktad mediekanal har en tydlig politisk inriktning på hur de ställer frågor är det en del av en tolerant demokrati. Är det i så fall ett problem i den svenska demokratin? Det kanske är så att de som ligger bakom SwebbTV har som affärsidé att lyfta fram mer perspektiv från människor som andra medier aldrig släpper fram? För oss som gärna försöker förstå hur, för mig vilsna, AFA-, IS-, NMR- och AfS-själar tänker är det demokratiskt värdefullt att lyssna även på deras åsikter. Anhängare till AFA, IS, NMR och liknande organisationsmedlemmar har en perverterad syn på människor som inte ”är som dem”. Det bästa sättet att motverka liknande tyckare är att låta dem prata och sakligt bevisa hur korkade idéer de företräder. Alla medier borde låta många röster höras. De ”sjukaste” rösterna får bara ökat stöd om de tillåts bli ”martyrer”. SwebbTV tycker jag verkar synliggöra alternativa röster än de som för stunden anses politiskt korrekta av typ +90% av övriga medier i Sverige. Mer grävande journalistik tack. Mer variationer i åsikter när verkligheter beskrivs tack.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/leif-ostling-stallde-upp-i-intervju-pa-sajt-med-kopplingar-till-vit-makt-miljon?fbclid=IwAR16bEUEzi7UFfJvNntwWGG-OPkOoLKQdrwikYVYrjpwXkswgqc1jsWUWQA

Dagens stjärna
Expressens ledarredaktion. Ja, det ska vara mer krävande att kvala in som svensk medborgare. Det är en självdestruktiv ordning att inte använda inträdet som medborgare som en tydlig check-lista på att man uppfyller några viktiga kriterier. Som till exempel minst en svensk fyraårings genomsnittliga kunskaper i svenska. Frågar du mig anser jag även att man ska acceptera ”klubbreglerna” som religiöst sekulärt, jämlikhet och ambitionen att vara självförsörjande för att vi som kan ska hjälpas åt att bära upp dem som verkligen inte kan vara självförsörjande i vårt unika samhälle.

”Att det har krävts två decennier för att komma till skott säger mycket om hur känsligt ämnet har varit. Det har ansetts stötande och ”exkluderande” att ställa krav på den som vill bli svensk medborgare. Precis som Sverige har varit extremt generöst med att dela ut permanenta uppehållstillstånd sticker vi ut internationellt med lågt ställda krav för medborgarskap. Följden har blivit att medborgarskapet har låg status i Sverige, vilket statsvetaren Andreas Johansson Heinö har påtalat.”

”Incitamenten. Genom att ställa krav för medborgarskap stärker man drivkrafterna hos nyanlända att snabbt komma in i det svenska samhället. Det gäller förstås ett språk- och kunskapsprov, som skulle ge SFI-studierna ett nytt skimmer. Men även andra krav kring försörjning och skötsamhet har samma effekt.”

”I Danmark krävs exempelvis att personen i fråga har varit bosatt i landet nio år, i Norge minst 7 år och i Finland 4-7 år. I Sverige räcker det med en hemvisttid på 5 år som huvudregel och 4 år för flyktingar och statslösa. I Danmark krävs vidare att den sökande har försörjt sig själv under de senaste fem åren före beslutet. I Sverige finns inga sådana krav. Listan kan göras mycket längre, exempelvis kring möjligheten att återkalla medborgarskap.”
https://www.expressen.se/ledare/stall-hogre-krav-for-att-bli-svensk-medborgare/




onsdag 30 oktober 2019

En skola ur balans

En lågpresterande skola
Ett framgångsrikt samhälle kan klara av sociala skillnader som är relativt stora. Om man klarar samhällsbygget, utan att det blir stor social oro och otrygghet, är kopplat till jämlika upplevelser av att kunna göra "klassresor". Även om de priviligierade är födda med ”räkmacka” jämfört med övriga befolkningen är det viktigt att ett meritokratiskt samhälle säkerställer att alla våra barn och unga får en konkurrenskraftig utbildning. Att alla i vårt samhälle känner att meriter är den främsta urvalsmetoden när arbetskraft efterfrågas. PJ Anders Linder skriver nedan läsvärt i Access om att vår svenska skola ”spårat ur”. För att uttrycka det milt är det både socialt och ekonomiskt farligt.

”I stället för att lära sig saker ska eleverna lära sig att prata om dem och tycka till om dem. Att kalla detta att lära sig "ett kritiskt förhållningssätt" är rena löjan. Hur kan man vara kritisk på ett meningsfullt sätt om det som man knappt vet någonting om? Vi rör oss från vad som är kvar av kunskapsskolan i riktning mot den utpräglade bullshitskolan”
”Likafullt är det inte kunskapsfientligheten utan traditionsfientligheten som är det allra mest slående kännetecknet för förändringen av kursplanerna. Det är som om författarna målmedvetet gått in för att ta bort formuleringar om just sådant som binder generationerna samman: sångerna, berättelserna, de historiska höjdpunkterna och gestalterna, namnen på de centrala geografiska platserna, det som har varit gångbart även i föräldra- och farföräldragenerationerna. Eleverna ska bibringas uppfattningen att allt viktigt och gott finns i dag och att det som funnits förut är irrelevant eller osunt. I förlängningen väntar en skola där barn med svensk bakgrund inte ska få veta varifrån de kommer och barn med utländsk bakgrund inte ska få veta vart de har kommit.”
”Efter minst 15 års intensiv samhällsdebatt om vikten av ökat fokus på ämneskunskaper i skolan levererar Skolverket ett förslag som pekar i rakt motsatt riktning. Det hela tyder på enastående arrogans eller tondövhet eller både och.”
https://axess.se/blog/2019/10/23/med-skolverket-fran-kunskapsskola-till-bullshitskola
Dagens besvikelse
Skolpolitiker, Skolvverket, Skolinspektionen och andra som bär ett särskilt stort ansvar för att skolan idag är dysfunktionell för väldigt många elever. Och redan för länge sedan borde de som haft och har ansvaret för skolan insett att kraftigt laterala insatser borde ha satts in för att lyfta väldigt många människors kunskaper i svenska.
https://www.gp.se/ledare/tragiskt-att-så-många-unga-inte-kan-skriva-på-svenska-1.19684692

Dagens stjärna
Ann-Charlotte Marteus. Ja, våra barn och unga är bedragna av en naiv och flummig vuxenvärld som allt för länge har fått styra svensk migrations-, integrations- och skolpolitik.

"Så - vad är det för oseriösa och grymma skolor och gymnasier som släpper igenom elever med glädjebetyg - humbugbetyg - och låter dem kraschlanda när de tar sina första steg i vuxenvärlden? The usual suspects är oseriösa, vinstjagande friskolor som vill ha gott rykte bland niorna. Men även kommunala skolor kan säkert ge snällbetyg. Vad gör man åt det? Petra Garberding och hennes kolleger ser tydliga nivåskillnader mellan elever, beroende på vilket gymnasium de har gått. Det borde, tänker man, finnas en funktion, ett nummer eller en sajt, som högskollärare kan larma till när gymnasieskolor sticker ut. Och sedan borde en kontrollmyndighet - Skolinspektionen - ta itu med saken och ställa skolledningen i fråga mot väggen. Med visst eftertryck. Dessvärre är det svenska utbildningssystemet alldeles för dysfunktionellt för att klara en sådan sak. Skolinspektionen vet, liksom alla andra, att skolor ger glädjebetyg - det leder ju ingen vart. Usla skolor får fortsätta. Barn kan således surfa igenom skolsystemet, från grundskola till gymnasium och sedan in på högskolan. Garberding berättar om förtvivlade studenter som gråter när de blir underkända. De är chockade - de vet inte själva hur lite de kan. De har blivit bedragna av vuxenvärlden."
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/man-maste-kunna-skriva-for-att-ga-pa-universitetet/

tisdag 29 oktober 2019

Invånarintresset

Balansgång
Det finns gott om intressekonflikter i ett samhälle. Kloka demokratiska företrädare är duktiga på att tydligt visa att de ensidigt står på invånarnas sida. Det innebär ständiga balansgångar mellan allmänintressen och särintressen. Helt klart är att vissa partier går mer ner i diket än andra när det gäller förmågan att balansera dessa intressen klokt. Varför är det så? Ideologisk blindhet och missriktad särintresseaktivism bär säkerligen på stora delar av svaren.

Reformeringen av Arbetsförmedlingen är ett exempel på gigantiskt misslyckande. Återigen, inför öppen ridå, får vi uppleva den bristande ledarförmågan kopplad till Sveriges riksdag. Och vissa partier bär mer ansvar än andra för haveriet. Anna Dahlberg, Expressen, skriver än en gång läsvärt om haveriet nedan.

"Alliansens död gör att M och KD kan släppa sin halleluja-inställning till allt vad marknadslösningar heter. Den självklara borgerliga instinkten borde vara att försvara skattebetalarnas intressen, inte särintressenas."


"I Sverige däremot står en stor grupp arbetslösa långt ifrån arbetsmarknaden och behöver rustas med hjälp av aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är här det börjar bli riktigt snurrigt. Ska de privata aktörerna ha fri dragningsrätt på alla skattefinansierade program och få betalt per arbetslös de slussar in i dessa? Eller ska Arbetsförmedlingen göra en egen kontroll? I så fall blir det ju dubbelarbete. Och då har vi inte ens kommit in på frågor som kommunernas eventuella roll och var i landet privata aktörer är intresserade av att etablera sig. Vad ska förresten räknas som närvaro i en kommun? Allt talar för att det stora privatiseringsexperimentet kommer att behöva senareläggas. I det vakuum som redan har uppkommit står uppgivna kommunalråd och undrar vad de ska ta sig till med den växande gruppen socialbidragstagare."

"Det är så ansvarslöst hanterat. Ett ideologiskt fartblint centerparti har fått vända upp och ner på ett politikområde utan en färdig idé om hur alternativet ser ut. Allt enligt devisen: bara vi låter privata företag ta över så kommer problemen att lösa sig. Skolmarknaden är ett annat experiment där utfallet inte blev det förväntade. Fri konkurrens och decentralisering skulle ge oss världens bästa skola. Så blev det inte, milt uttryckt. Ännu tre decennier senare brottas skolmarknaden med problem som glädjebetyg och återkommande skandaler."

"I oktober reagerade utbildningsminister Anna Ekström (S) på en jobbannons från skolkoncernen Academedia. Företaget sökte en marknadskoordinator med uppgift att ”bearbeta vårdnadshavare” från beskedet att de väntar barn och att ”anpassa kommunikation efter olika kundgrupper i de olika faserna av kundresan”. Likt en kobra högg Centerledaren Annie Lööf på Ekströms kritiska Twitter-inlägg och påminde om punkt nio i januariavtalet, där regeringen lovar att inte driva några förslag om vinstbegränsningar inom välfärden. Lööf blev så upprörd att hon tog upp överträdelsen i en replik med statsminister Löfven i partiledardebatten dagen efter."
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/m-och-kd-borde-sansa-sig-och-lyssna-pa-hanif-bali/
Dagens besvikelse
Myndigheter som marknadsför Sverige utomlands som bidragstagarnas ”paradis” och de föräldraledigas ”nirvana”. Svenska institutet bidrar kraftigt till att försvaga svenskt välstånd. Det är samt att Sverige har världens mest generösa bidragssystem och världens mest barnvänliga/föräldravänliga föräldraförsäkring. Tills nyligen tyckte riksdagen till och med att invandrare retroaktivt skulle få barnbidrag. Att en svensk myndighet, som lyder under regeringen, agerar på detta sätt är helt sjukt och är ett tydligt sjukdomssymptom för patienten Sverige. Det måste väl ändå vara en miljöpartist som leder Svenska institutet...?..
https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/myndigheten-marknadsför-sverige-som-bidragsland-12507577

Anders Borg. Jag ogillar att människor inte hela tiden vågar säga sanningar. En så begåvad person som Borg måste även under sin tid som finansminister ha insett hur ohållbar den svenska migrationspolitiken var. Och han borde tydligt ha sett hur Liberalernas integrationsminister Erik Ullenhag ägnade sig åt att trixa med statistiken om utanförskapsområden istället för att lösa de växande problemen.

”Sverige hade en väldigt liberal migrationspolitik. Men det finns gränser för hur många människor man klarar av att integrera i ett samhälle. Vi skulle ha börjat bromsa tidigare. Alliansens överenskommelse med Miljöpartiet var en av anledningarna till att flyktingpolitiken gjordes mer generös.”
https://www.expressen.se/dinapengar/borg-om-splittringen-med-reinfeldtfinns-granser/

Leif Östling. Även han är en erfaren, framgångsrik och klok person som mycket tidigare borde ha vågat tala om att Sveriges migrations- och integrationspolitik var ohållbar. Han lämnade ordförandeposten i Svenskt Näringsliv efter att han tydligt klagade på det svenska skattetrycket. Nu märker man inte av Svenskt Näringsliv längre. Han hade med fördel kunnat göra större samhällsnytta genom att tidigare kritisera den ansvarslösa migrationspolitiken och den misslyckade integrationspolitiken.

”Han menar att detta är ett "jättestort problem" och att Sverige underskattar den kunskapsbrist som finns. Det krävs en kunskapsöverföring, som Leif Östling tror kommer ta minst en generation ytterligare för att föra över till invandrare. Detta eftersom Sverige är ett så "otroligt komplicerat samhälle".”
https://www.friatider.se/leif-stling-varnar-f-r-inb-rdeskrig-i-sverige

Dagens stjärna
Susanna Birgersson. Det finns gott om invånare även inom EU som flyttar till nya platser om de kan tjäna mycket mer där. Även bidragssystem har sådan "pull-effekt" på människor. Ylva Johansson kommer inte att lyckas med att exportera Sveriges ansvarslösa migrationspolitik till övriga länder inom EU.

”Retoriken kanske fungerar ett litet tag till, men snart nog kommer det att bli uppenbart för alla, det som Socialdemokraterna förstås redan vet, att frågan är stendöd på EU-nivå. Det finns inga utsikter till några bindande överenskommelser om något storskaligt kvotfördelningssystem”.
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/darfor-sager-osteuropa-nej-till-flyktingar-lofven/

måndag 28 oktober 2019

Respektfullhet

Hundar som skälsord
Västmänniskor kallas för "hundar" som ett nedlåtande uttryck bland en del människor på vår jord. Det är självklart mycket respektlöst både mot oss västmänniskor som grupp men också mot hundar. Den stor majoritet av västvärldens människor är bra medmänniskor. Hundar skänker idag många människor glädje och hjälper många till ett hälsosammare liv. Skäms på er som uttrycker liknande generella ord med föraktfull mening om andra medmänniskor. Särskilt troende kopplade till IS ser väldigt mycket ner på oss västmänniskor. De är inte enbart respektlösa mot oss, de vill gärna förödmjuka och döda oss också. Självklart är det oacceptabelt och tvingar oss till att försvara oss med bestämdhet. Naivitet kan inte möta ett sådant hat och en sådan destruktiv rörelse. Att ordet hund även användes förr, i vår del av världen, som ett negativt uttryck är ingen ursäkt. Om alla respektfullt bemöter medmänniskor tills de efter egna beteenden förtjänar annat är det ett klokt förhållningssätt.

IS terrorledare som nyligen eliminerats är inte värd respekt. Samtidigt är det klokt att förstå att många rörelser är större än enskilda människor. Jag gillar inte hur Trump, som vanligt, uttrycker sig mycket illa. Det är bland annat retorik som Trumps som bidrar till att öka spänningarna mellan människogrupper i världen. USA har länge ansetts vara demokratins och västvärldens ledande stjärna mot en friare och bättre värld. Tyvärr lever idag inte USAs högsta ledning upp till den viktiga och värdefulla rollen. Det är beklagligt. Jag gratulerar att USA sannolikt slagit ut en av de vidrigaste krafterna mot till exempel vårt sätt att vilja leva. Samtidigt tycker jag inte om den barnsliga och vulgära retorik som han använder när han berättar om elimineringen. Budskapet ska enkelt vara att vi inte tolererar mördare och krafter som med alla medel vill försöka krossa vår frihet och vår form av samhälle. Det religiöst sekulära och det toleranta samhället. Inget mer. Kampen mot de onda krafterna blir mycket effektivare så. Det kommer alltid nya som känner sig kallade att bli ledare. Framgångsrik eliminering bidrar inte till att göra hemska människor till martyrer.
https://www.expressen.se/nyheter/uppgifter-is-ledaren-dodad-i-rad-som-trump-beordrade/
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/vQyE4X/trump-bekraftar-terrorledarens-dod
https://www.svtplay.se/video/23437526/agenda/agenda-21-okt-23-45?start=auto
Dagens besvikelse
Alex Schulman. På många sätt är den bifogade artikeln bra. Samtidigt visar han stort exempel på bristande konsekvenstänkande. I den verkliga världen är det lätt spårbart att sakfrågor som sjukvård, skola, långtidsarbetslöshet, brottslighet, bostadsbrist går att starkt koppla till en misslyckad migrations- och integrationspolitik. Därför kräver också förbättringar inom skolan, sjukvården, rättssystemet och så vidare en klok migrations- och integrationspolitik.
https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/statsminister-akesson-det-kommer-att-bli-sa/

Dagens stjärnor
Expressens ledare. Hatiska krafter får energi av att de har tydliga människor som de kan utifrån sitt eget perspektiv klä i ondska. IS har garanterat nya krafter som gärna tar över ledarroller.
https://www.expressen.se/ledare/hotet-mot-sverige-dog-inte-med-is-ledaren-/

Peter Hjörne.
"Det är inte ditt fel att det ser ut som de gör men det är ditt ansvar att göra det bättre!"
https://www.gp.se/ledare/en-studerande-en-handbollsspelare-en-prinsessa-1.19586177

Uppsalas bästa damlag i fotboll. Fantastiskt att de genom vinsten mot Hammarby nu blir en del av den högsta divisionen, Allsvenskan, 2020.
https://www.expressen.se/sport/fotboll/damallsvenskan/uppsala-klart-for-damallsvenskan/

söndag 27 oktober 2019

Projekt social hållbarhet

Fokus
Antonio Guterres, FNs generalsekreterare, gick igår ut och uppmanade världens överklass och länders verklighetsfrånvända (sett ur de flestas perspektiv) politiska ledare att just börja se verklighetens verkligheter och fokusera bättre på social hållbarhet. I Sverige är situationen inte annorlunda och här har rikspolitikerna av egen kraft skapat allt större sociala problem. Sociala problem som både skapar allt mer social ohållbarhet och ökad brottslighet. På toppen av det drabbar den sociala problematiken våra ekonomier mycket negativt. Är du imponerad av hur riksdagen tagit sitt ansvar för just svenskarnas bästa? Det är inte jag.

Paulina Neuding skriver nedan läsvärt om delar av våra integrationsutmaningar i Dagens Samhälle. I takt med att integrationsmisslyckandet växer i kraft minskar också toleransen för individualiserade inkluderingsmetoder:

”Det råder förstås inget tvivel om själva grundproblemet. Det finns enklaver i Sverige dit det svenska samhället inte når – inte språket, inte kulturen och fläckvis undermineras själva rättsstaten av lokala maktstrukturer. Barn som växer upp i dessa områden har betydligt oftare än svenskfödda barn med svenska föräldrar svårt att klara skolan.”

”Det är en individuell tragedi för varje enskilt barn som faller igenom. Det är också en social krutdurk – i Rinkebyskolan rör det sig exempelvis om över 60 procent av eleverna som inte klarar den obligatoriska skolgången.”

Samtidigt har regeringen och stödpartierna givetvis rätt i att språk lärs bäst från tidig ålder. Det stämmer att det finns gott om forskning som har visat förskolans positiva effekter för barns lärande. Men frågan om obligatorisk förskola är också en påminnelse om hur problem av det slag som följt av de senaste decenniernas misslyckade integration fortplantar sig genom samhället i stort. Med utanförskap av en sådan omfattning återstår till slut inte annat än krav på likriktning genom social ingenjörskonst.”

”Det skulle behövas en politik för mer flexibilitet under småbarnsåren, inte mer av institution, separation och tvång. Men i skuggan av växande dysfunktionella enklaver i samhället försvinner sådana nyanser.”
Peter Santesson skriver också en läsvärd krönika i det senaste numret av Dagens Samhälle. Förhoppningar om att låglönejobb bär på framgångsvägar för det svenska samhället är korkade. Samtidigt måste vi se till så att alla som kan får göra rätt för sig.

”Låglönevägen har aldrig varit en realistisk väg till etablering och integration i Sverige. Ändå biter sig tanken envist kvar hos många, kanske för att det andra alternativet — åtstramad migration — inte heller är en sko som passar. Men för lågutbildade nyanlända är läget alltjämt tröstlöst.”

”Hur kommer det sig att det fortfarande inte har dykt upp några kringvandrande skoputsare i Sverige, bara tiggare? Frågan låter lite bisarr, men fundera allvarligt på den en stund. Skulle problemet vara att kollektivavtalens höga ingångslöner kväver den fackligt välorganiserade skoputsarbranschen? Är det de där höga skatterna och avgifterna som hindrar alla momsredovisande skoputsare från att sätta igång? Och hur kommer det sig att det låter som att man bara raljerar när man återger det slags argument och tankar som faktiskt förekommer i debatten?”

”Låglönevägen eller åtstramningsvägen, vilken valde vi? Idén att ”skoputsarmodellen” skulle kunna vara lösningen på integrationen släpper aldrig. På den borgerliga sidan i debatten återuppstår tankarna gång på gång. Men låglönevägen har i praktiken aldrig funnits som ett genomförbart och realistiskt alternativ, varken då eller nu. Följdriktigt är vi inte närmare någon integration genom sänkta ingångslöner idag än för sju år sen. Det var lätt att räkna ut redan då.”


”I Arbetsförmedlingens rapport från etableringsuppdraget (programmet för att jobbintegrera nyanlända) kunde man år 2012 läsa att strax över hälften av de som var inne i programmet inte ens hade en utbildning som motsvarade grundskolenivå. I rapporten från 2018 finns snarlika siffror för alla som varit inne i programmet mellan 2010 och 2018: 54 procent har ”förgymnasial utbildning”. En fjärdedel i den gruppen som nu är föremål för ”utbildningsplikt” har ingen formell utbildning alls. Ingen alls. Men nu har etableringsuppdraget stängts ned och ersätts av etableringsprogram. Nytt namn, nya tag!”
Det är nog bara nyliberaler, som inte ser några problem med ett nytt fattigdoms-Sverige, som ivrigt stöttar fortsatt invandring av mycket outbildade människor utan kunskaper i svenska. Samma människor som genom Januariöverenskommelsen gjort en svår situation på arbetsmarknaden väldigt mycket svårare för väldigt många människor i kommunernas verkliga verklighet. Så som Arbetsförmedlingen monteras ner vittnar om ett totalt ointresse för socialt svaga människor.
https://www.expressen.se/debatt/arbetsformedlingen-laggs-ned-pa-ett-ovardigt-satt/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=facebook&social=fb&fbclid=IwAR20DBOa0YHJnDWTOyCId3GjLh6vNG9kNY8ZXJhq0l36-4jL_HMBPrydGZA

Dagens besvikelse
Politiker som inte har modet att leda mot en positivare utveckling. Trots att vi vet att övervikten och fetman fortsätter att utsätta många invånare för dålig hälsa görs inget för att bryta utvecklingen i Sverige. Redan år 2010 som nyblivet kommunalråd lyfte jag denna viktiga hälsofråga och ”kölhalades” i media och av oansvariga politikerkollegor. Jag lyfter också de erfarenheterna och beteendevetenskapliga problem kopplade till överkonsumtion av mat i min bok ”En stund på jorden”. I viktig sakfråga efter sakfråga har jag under min tid som folkets företrädare fått lära mig att politiken idag är usel på att ta nödvändigt ledarskap för positiv utveckling. Växande problem försvinner inte bara för att de är känsliga och många politiker inte vågar prata om dem. Karin Pihl reflekterar läsvärt över fetmaproblematiken nedan.

”Mer än hälften av alla svenskar lider av övervikt, rapporterade i veckan (21/10). Det är en dramatisk ökning på bara några decennier. Var sjätte svensk lider av fetma, vilket är en tredubbling sedan 1980-talet. Sverige är inte unikt. I hela västvärlden, och även i stora delar av Asien, ökar problemen med övervikt. År 2025 kommer en av fem personer i världen att vara överviktiga enligt forskning presenterad i The Lancet(2/4 2016).”
”Kostnaderna för detta är enorma. Folkhälsomyndigheten menar att enbart fetman kostar samhället 70 miljarder per år. Värst är så klart det lidande de följdsjukdomar som av övervikt orsakar. Att vara överviktig ökar risken för högt blodtryck, höga blodfetter, typ 2-diabetes, flera cancerformer, infertilitet, demens, stroke och hjärtinfarkt.”

”Men övervikt är fortfarande ett samhällsproblem. Så, vad ska staten göra? Införa sockerskatt? Det har något präktigt över sig. Vänsterdebattören Göran Greider framstod som lite udda när han i SVT pratade om att en skatt på godis bör införas, samtidigt som han själv stod vid lösgodishyllan och plockade ner hallonbåtar i påsen. Man har trots allt ett ansvar över sin egen hälsa.”

”Handeln måste också ta ansvar. Förhoppningsvis kan en växande medvetenhet om problemet med överkonsumtion av socker och transfetter leda till ett tryck på butikerna att inte kränga chokladkakor i kassan till stressade småbarnsföräldrar med griniga barn.”
https://www.gp.se/ledare/fetma-är-vår-tids-folkhälsoproblem-1.19539541

Dagens stjärna
Svend Dahl. Självklart går det att bryta den negativa sociala utveckling som sedan några år råder. Kommuner som har erfarna och metodiska företrädare som handlingskraftigt bekämpar utanförskapet kommer att lyckas.

”Det senaste halvåret har krisrapporterna från svenska kommuner avlöst varandra. Det har handlat om växande socialbidragskostnader, slumbostäder i gamla bruksorter och otrygghet i städer som aldrig tidigare förknippats med omfattande brottslighet.”

”Politiken har en mycket lång resa framför sig. På många platser befinner man sig sannolikt bara i början av en process där bidragsberoende kommer att gå i arv, där vi får se framväxten av ett mer eller mindre permanent låglöneproletariat och där otryggheten får människor att ändra sina beteenden.”

”Nyligen presenterade opinionsinstitutet Novus en undersökning som visade att 55 procent av väljarna känner sig otrygga eller mycket otrygga med dagens politiska ledarskap. Samtidigt säger 59 procent att de tror att barnen i Sverige idag kommer att växa upp till ett sämre samhälle.”

”Det som gör Landskrona intressant är framförallt den långsiktighet och systematik som i mer än tio års tid präglat styrets arbete med att lösa samhällsproblem snarlika de som idag dominerar den nationella debatten. Det är något som skulle kunna inspirera alla politiker som vill lägga grunden för en ny, verklighetsförankrad, mitten i svensk politik.”
https://www.gp.se/ledare/det-finns-lösningar-på-kommunernas-kris-1.19525866

lördag 26 oktober 2019

Konsekvenser

Sent ska syndarna vakna
Gång efter gång, och i nationella debattartiklar, genom åren har jag uppmanat till en klokare migrations- och integrationspolitik samt ett klokare förhållningssätt till Sverigedemokraterna. SDs stora framgångar är främst ett resultat av övriga riksdagspartiers oförmåga till rimligt konsekvenstänkande. De kanske är nöjda om Jimmy Åkesson senast 2022 blir Sveriges statsminister. Jag personligen anser inte att SD bär på de stora lösningarna som löser de problem Sveriges riksdag försatt landet i. Våra problem går självklart att lösa. Det kommer att ta tid. Helt klart är att det lösningsarbetet inte kommer att inledas inom kort framtid. Och lösningarna mot en attraktiv och konkurrenskraftig framtid går inte genom att skapa stora konflikter mellan människor som idag är en del av det svenska samhället.
https://www.expressen.se/tv/politik/jimmie-akesson-redo-anta-statsministerposten/

Självklart är inte vänsterpolitik en hållbar väg framåt mot attraktions- och konkurrenskraft. Även om övriga partier tappat mycket trovärdighet bland väljarna är det Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet som står kvar vid en socialt och ekonomiskt ohållbar väg framåt. Trots stort tappat förtroendekapital efter många års oansvarig politik har ändå övriga partier insett den bristande förmågan att verka för svenskarnas bästa. Och Stefan Löfven och sosseledningen valde personlig makt före rikets bästa. Miljöpartiet är inte ett parti som ska vara i maktställning vare sig lokalt eller nationellt. Nedan några läsvärda reflektioner från Expressens ledarredaktion:

”Men Novus avviker. Hos Demoskop, Sifo och Ipsos har SD satt rekord och legat så nära S att målfoto inte kunnat avgöra vem som är störst. M är distanserad trea. Den rimliga slutsatsen är att S i ökande takt blöder till SD, som dessutom fortsätter att locka över moderater. Utvecklingen är hisnande men inte ologisk. SD var länge helt ensam om sitt budskap: migrationspolitiken är ohållbar och integrationen fungerar inte. När andra partier började ompröva sin egen politik på dessa områden, beträdde de en planhalva där Jimmie Åkesson har värmt upp i åratal.”

”Framgångarna för SD beror på verkligheten - fakta som sparkar. Många väljare är oroade över samhällsutvecklingen. En majoritet har varit emot riksdagens migrationspolitik i decennier och ser nu hur ansvariga partier står handfallna inför några av följderna: segregation, utsatta områden och gängkriminalitet. Den bästa medicinen mot SD:s medgång är att ta denna verklighet vid hornen.”

”Stefan Löfven borde därför försöka rätta till ett av sina strategiska misstag, nämligen att han gav Miljöpartiet plats i regeringen.”
https://www.expressen.se/ledare/nej-vansterpolitik-ar-inte-kuren-mot-sd/
Personer och organisationer som inte har förmågan till konsekvenstänkande kan tro att de gör gott närde i verkligheten "krattar manegen" för ont. Om Sossarna inte nu slänger ut MP ur regeringen och riskerar nyval blir garanterat SD största riksdagsparti. Hur sugna på nyval tror ni övriga partier är? Släng ut dem! För Sveriges skull! Sossarna kan ändå skylla på andra partier för de dåliga tider som stundar när ”kohandeln” i riksdagen fortsätter. 

Dagens besvikelse
De partier som gärna kallar sig liberala men som totalt tappade kontakten med det stora flertalet invånare. Och de fortsätter att leva i sina priviligierade bubblor utan empatisk förmåga att förstå hur ansträngt allt fler har det i Sverige. I dagens Sverige är till exempel verkligheten att försörjningsstödskostnaderna ökar kraftigt och matkasseköerna till Stadsmissionen är redan över 100 meter lång enbart i Uppsala. Och vi har tills nyligen beskrivits som att vara i högkonjunktur. Johan Hakelius har rätt, det finns fortfarande många ledande företrädare inom L och C som lever på ”en annan planet” än de flesta av oss andra. Nedan följer en betraktelse av Hakelius som är läsvärd:

”Sverigedemokraterna kan vara på väg att bli, eller kanske redan är, Sveriges största parti.”

”DN är tydligast i den här liberala genren, men den har många utövare. Grundtesen bland utövarna är att det enda egentliga problemet med Sverigedemokraterna är just Sverigedemokraterna. Försvann partiet vore allt bra igen. Det är inte så att Sverige dras med spänningar, problem och klyftor som givit upphov till Sverigedemokraternas framgångar. Det är Sverigedemokraterna som, genom sina framgångar, skapar spänningar, problem och klyftor som ”sliter sönder Sverige”.”

”När en så här stor förskjutning i opinionen sker, borde det vara naturligt att fråga vad det etablerade toppskiktet i samhället har gjort fel. Men för liberaler är frågan tabu. DN konstaterar att vänstervågen på 60- och 70-talen aldrig hade brett folkligt stöd, men att Sverigedemokraterna har det. Sedan går ledaren bara vidare. Inget ”varför?”. Om någon gjort något fel är det väljarna. De få gånger liberaler ändå närmar sig frågan lägger de ned enorm energi på att förklara att alla skäl egentligen saknas. Det finns ingen ökad misstro i samhället. Det finns inga ”no-go-zoner” i förorten. Det finns ingen elit. Det har egentligen inte hänt någonting i Sverige.”

”Det värsta är att jag tror att liberaler är alldeles uppriktiga. De tänker verkligen på det här sättet. De kan helt enkelt inte förstå vad som sker. De kan inte bemöta missnöjet, för de begriper det inte. De kan bara slå fast att missnöjet inte borde finnas.”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/darfor-ar-sds-tillvaxt-en-gata-for-liberaler/

Dagens stjärna
Dana Pourkomeylian. Hon visar på stor personlig integritet. Vi behöver fler politiker med ordentlig livserfarenhet och personlig integritet. Den personliga integriteten ska också inkludera att man håller sig inom de värderingsramar som ett parti ska ha formulerade. Man har själv valt att vara med och ska då hålla sig till de ramarna. Du som undrar om inte Stefan Hanna avvek har helt fel. Jag ansåg att Centerpartiets uttryckta politiska ambition inom det sociala området var viktigare än en mycket fri inställning till invandring. Partiledningen klarade uppenbarligen inte av den utmaningen.
https://www.expressen.se/nyheter/dana-pourkomeylian-lamnar-cuf-efter-debatten-om-omskarelse/

fredag 25 oktober 2019

Visdom och pragmatism

Nytänkande i kombination med visdom
Vår personliga och gemensamma verklighet förändras ständigt. Enskilda människors ambitioner och hårda ansträngningar gör ständigt skillnad. Igår träffade jag bland annat finalister till utmärkelsen Årets Uppsalabo, Årets mest kreativa Uppsalabo och Årets marknadsförare av Uppsala. Fantastiska människor som påverkar vår nutid och framtid på påtagliga sätt. Mycket inspirerande att träffa människor som vågar testa gränser och satsa mycket för att göra det som engagerar dem mest.

Entreprenörer tillhör skaran som vågar prova att skapa nytt och att utmana gällande ordning. I den digitala världen är det fullt av nya idéer som testas och enskilda drömmar som prövas. Det är fantastiskt för människans utveckling. Samtidigt ska dessa idéer och ambitioner testas mot hållbarhet kopplat till ett samhälles gemensamma ambitioner. Till exempel ambitionen att ge alla svenskar en god vård efter behov och inom ramarna för begränsade medel. Ann-Charlotte Marteus reflektioner nedan kopplade till nätläkartjänster är exempel på att det är viktigt att hitta balans mellan entreprenörsanbitioner och det större samhällsintresset.

”Nätläkarna tuggar stora hål i landstingens budgetar och kostnaderna har fått skena. 2018 kostade besöken över en kvarts miljard kronor - en ökning med 80 procent jämfört med 2017. I Region Stockholm, där mobilerna går särskilt varma, gick notan på mer än 100 miljoner kronor. Det motsvarar mellan 80 och 120 läkartjänster i Stockholms riktiga sjukvård.” 

”Digitala vårdtjänster har visst en plats inom modern sjukvård, men de måste integreras i den vanliga vården och användas på ett sätt som gynnar sjukvården och folkhälsan som helhet. Politikerkåren måste ta sitt ansvar. Riksdagspartierna älskar att tävla i grenen ”bättre tillgänglighet i vården”. De verkar ibland vara blott ett snäpp ifrån att erbjuda varenda väljare en egen doktor på sängkanten. Men det finns andra värden som inte får kompromissas bort: sjukvården ska vara behovsstyrd, jämlik och effektiv.”
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nej-natlakarna-avlastar-inte-den-riktiga-varden/
Dagens besvikelser
De politiker som inte bra respekterar rollfördelningen som är viktig inom en kommun. Vissa har i samband med lanseringen av Utvecklingspartiet Demokraterna ondgjort sig över att likna en politiskt tillsatt styrelse med en företagsstyrelse. Det vittnar om stor okunskap om hur välskötta bolagsstyrelser fungerar. Ett företag med en mängd aktieägare, utan någon mycket dominant huvudägare, kan mycket väl jämföras med en kommunstyrelse som ska företräda alla medlemmar som ingår i en kommun. Skatteskriva människor och organisationer med sitt huvudsäte i en kommun är medlemmar i kommunen.

En bolagsstyrelse ska företräda alla sina aktieägares bästa. En kommunstyrelse ska företräda alla sina medlemmars bästa. Rollfördelningen mellan att vara ägarrepresentant eller verkställande ledning ska vara glasklar. En styrelses förmåga att göra ett gott arbete för dem de representerar förutsätter relevant kompetens. Den utgångspunkten har alltid professionella bolagsstyrelsers valberedningar. Så fungerar inte valberedningar till politiska ledande uppdrag. Om en styrelse är kompetent och dess medlemmars kompetenser kompletterar varandra kan de med kvalitet både stötta och klokt utmana den verkställande ledningen. Den verkställande ledningen, i ett bolag och i en kommun, ska vara kompetent för sina uppdrag och verka med stor integritet i förhållande till styrelsen. Styrelser ska säkerställa att uppsatta mål genomförs och löpande pröva om övergripande strategier behöver omprövas på grund av ständiga förändringar i omvärlden. Det operativa ansvaret ska ligga på välbetalda tjänstemän. Trots att det är våra ledande politiker som är ansvariga för kommunala och regionala verksamheter är denna ordning viktig.

Nedan analys, artikel i Dagens Samhälle, av hur många kommundirektörer som fått sparken de senaste åren vittnar om ett dysfunktionellt ledningssystem. Tveklöst finns direktörer som inte är kompetenta för det uppdrag de tagit på sig. Omsättningen på kommunala direktörer vittnar enligt mig om att statens orimliga krav på kommunerna och politikernas oförmåga att i tuffa tider ta ansvar för nödvändiga prioriteringar drabbar även skickliga direktörer och oss medlemmar i en kommun. När politiker inte tar ansvar för sin egen oförmåga att prioritera inom begränsade resurser är det kortsiktigt lättare att skylla på tjänstemannaledningen. Och tjänstemannaledningar som bara lallar med utan tydlig professionell integritet i förhållande till oss politiker är lika skadliga för kommunens medlemmar som en dysfunktionell styrelse.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/var-fjarde-toppchef-har-bytts-ut-efter-valet-29827

Riksbankens ledning. NU tycker de att räntehöjningar kan vara lämpliga. Jag blir inte klok på hur Stefan Ingves och hans kompisar tänker. Det är hög tid att utse en ny riksbankschef.
https://www.di.se/live/riksbanken-lamnar-rantan-oforandrad-pa-minus-025-procent/

Dagens stjärnor
Många av våra grannländers rikspolitiker. Gång efter gång visar de på en betydligt snabbare förmåga att anpassa lagstiftningen till nya samhällsmönster. Till exempel möjligheten för anonyma vittnesmål under ordnade former. Det är bland annat kloka vägval när vårt tillitssamhälle utnyttjas maximalt av till exempel de hänsynslösa nigerianska organiserade brottslingar som nu etablerar sig i Uppsala och andra av Sveriges större städer.
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/vastafrikanskt-gang-etablerar-sig-i-uppsala-5435544.aspx
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1186731/FULLTEXT01.pdf
https://www.google.se/amp/s/www.nj.se/nyheter/anonyma-vittnen-hot-eller-mojlighet%3fhs_amp=true

torsdag 24 oktober 2019

Hur positivt stimulera i dåliga tider

Nya tider
Det är alltid klokt att eftersträva balans. I alla sammanhang. Precis som Adrian Wooldridge efterlyste kopplat till liberalismens kris. Om Sveriges partier som har mer eller mindre liberala kompass hade agerat mycket klokare de senaste 10 åren hade aldrig nuvarande politiska läge uppstått. Ett stort misslyckande. I DN/IPSOS senaste mätning är SD Sveriges klart näst största riksdagsparti. Och bara 1% lägre stöd än S bland svenskarna. SD har nu ett mycket större opinionsstöd än C, L och MP tillsammans. Det är en tydlig signal om hur missnöjda väldigt många svenskar är över hur Sveriges riksdag har hanterat sitt ansvar för svenskarnas bästa.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Opinionsundersökningar_inför_riksdagsvalet_i_Sverige_2022#Ipsos

I dessa politiskt röriga och oroliga tider är vi också påväg in i lågkonjunktur. Då kommer sannolikt inte missnöjet minska, och vilka stimulansverktyg finns nu för att minska de negativa konjunktureffekterna? Hur ska världen stimulera till investeringar i nästa lågkonjunktur när många investeringar redan är gjorda eftersom räntorna länge varit låga? Och många kommuner och länder är upp över öronen skuldsatta. Och att till exempel svenska staten just nu har en stark balansräkning ändras fort när arbetslösheten ökar och skatteintäkterna minskar. Och vi vet redan att Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Försvaret är underfinansierat.... Håll i hatten!
Dagens besvikelse
De som inte skyndsamt ser till så att anonyma vittnesmöjligheter i domstol blir verklighet och att straffrabatter kopplade till unga förövare kraftigt minskar.

”Johanna Skinnari, utredare på Brottsförebyggande rådet, säger till SVT att det i kriminella miljöer länge funnits en kultur att inte prata med polisen. Det som är nytt är att synliga kriminella nätverk kräver att även vanliga boende ska följa samma norm.”
https://www.expressen.se/ledare/straffriheten-maste-bort-om-fler-ska-vaga-vittna/

Dagens stjärnor
Chilenare som tydligt säger ifrån att de rikedomar som skapas inte klokare och rättvisare fördelas bland befolkningen. Vem skulle inte gå ut och demonstrera om man till exempel efter ett helt arbetsliv med medellön endast får en pension på minimilönsnivå? I synnerhet om de som aldrig jobbat och betalat skatt samt avgifter får lika mycket. Kan det hända i Sverige? Vad tror du?
https://www.expressen.se/nyheter/har-ar-orsakerna-till-valdsamma-protesterna-i-chile/

onsdag 23 oktober 2019

Trovärdighet och kulturella förändringar

Seriösa alternativ
Uppsala och övriga Sverige behöver seriösa politiska alternativ som kan leda sina lokalsamhällen och riket i stort mot en attraktiv och konkurrenskraftig framtid. Även om Karin Pihl i GP beskriver Moderaternas dilemman i nedan artikel är inte Socialdemokratin vitalare för att klara det som krävs. Är det nödvändigtvis ledningarnas fel? Den som har omfattande erfarenhet av dagens politiska system vet att det är extremt svårt att förändra ett politiskt parti. Precis som i vilken annan organisation som helst har ett parti en egen kultur som du inte lätt ställer om. Management gurun Peter Drucker uttryckte det som ”culture eats strategy”. Det är därför kulturkrockar alltid ska tas på största allvar och det är därför som imperier faller och nya krafter växer fram. Krafter som stelnar och ängsligt slits sönder av inre strider faller. Förr eller senare. Och att ställa om kulturer som utvecklats under lång tid tar enormt mycket kraft och tid. Jag skriver bland annat om detta i min bok ”En stund på jorden”. Några reflektioner på Moderaternas utmaningar nedan av Karin Pihl:

-”Vi är just nu Sveriges viktigaste kraft för politisk förändring”, sa Moderatledaren Ulf Kristersson när han inledningstalade på partiets stämma i Västerås i helgen. En snäll tolkning av uttalandet är att det är Kristerssons ambition. För Moderaterna är inte Sveriges viktigaste politiska kraft."

"Problem nummer två är att Moderaterna är ett passivt parti. Ulf Kristersson har krönt sig själv till den vuxna i rummet och framhåller ofta vikten av att vara resonerande. Inget fel med det. Men som oppositionsledare kan man inte möta regeringsföreträdarna som om riksdagsdebatten vore ett seminarium i politisk teori. Prata gärna om att ”upprätta samhällskontraktet”, men fyll det med konkret politiskt innehåll."


"Utöver detta handlar integration om mer än jobb. Moderaterna känner sig mer bekväma med att prata om ekonomi än om rena kulturfrågor. Och när de väl gör det blir det ofta svajigt, som förslaget att utreda ett förbud mot huvudsjal i skolan. Samhällelig sammanhållning byggs inte genom sådan symbolpolitik. Det sista problemet för Moderaterna är kanske det svåraste. Partiet har varit med och skapat många av de problem som de nu försöker ta strid emot: omorganiseringen av polisen, nedmonteringen av försvaret och den havererade migrationspolitiken. De som styr Moderaterna i dag är Fredrik Reinfeldts gamla gäng. Både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson var statsråd under Reinfeldt-tiden."
https://www.gp.se/ledare/h%C3%A4r-%C3%A4r-moderaternas-fyra-problem-1.19294318
https://www.cordial.se/affarsmodellbloggen/culture-beats-strategy-every-time/
https://www.google.se/amp/s/quoteinvestigator.com/2017/05/23/culture-eats/amp/
Dagens besvikelse
De riksdagsledamöter som inte stöttar legalisering av aktiv dödshjälp under mycket ordnade former. Allvarligt sjuka utan hopp och till exempel oerhörda regelbundna smärtor måste kunna få humanitär hjälp att dö på ett värdigt sätt! Bland svenska folket är en stor majoritet för denna rättighet. Men en majoritet av Sveriges riksdag tycker sig veta bättre...
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/1n8LOB/avslutade-sitt-liv-med-aktiv-dodshjalp

Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Ja, självklart ska kreativa nya former för trevliga och trygga äldreboenden möjliggöras i Sverige. Jag har länge drivit behovet av det i Uppsala. Under lång tid motarbetades det av Socialdemokrater, Miljöpartister och vänsterpartister i Äldrenämnden och i Uppsalas kommunfullmäktige. När den S-märkta nationella regeringen insåg värdet ändrade de sig lokalt... Alternativa äldreboendeformer behövs även för människor som inte kan få biståndsbeslut! Och den paradox Wetterberg lyfter är viktig att förstå.

”Mellanboendet borde vara en del av svaret på många människors önskan att få leva ett normalt, verksamt liv så länge som möjligt, även när man blir skröpligare och får lite svårare att röra sig. Men mellanboendet kan också bidra till att lösa den offentliga ekonomins besvärliga paradox. Den ökade produktiviteten fördubblar våra realinkomster ungefär vart trettionde år, men staten och kommunerna får det ekonomiskt allt svårare. Det beror på att våra ökade inkomster visserligen ökar skatten, men i kommuner och landsting är löner den överlägset största utgiften – och den ökar i samma takt. Eller kanske ännu mer, när det blir ont om vårdpersonal och lärare.”

”Om inte pengarna kommer till behoven, så måste behoven komma till pengarna. Om kommunerna och landstingen får det svårare att möta alla behov, då måste fler vara beredda att betala mer ur egen ficka. Och det är där mellanboendet kommer in. Mellanboendet skulle vara vanliga hyres- eller bostadsrätter. Många äldre som flyttar in skulle antagligen ha rätt till kommunalt bostadstillägg, men en stor del av hyran eller avgiften skulle de själva stå för.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/byrakratiska-fanerier-far-inte-falla-en-klok-reform/

tisdag 22 oktober 2019

Den ljusnande framtid är vår

Nu är tiden för att bygga nytt för framtida framgångar
Alla innovatörer och entreprenörer vet att motståndet mot nytänkande är stort. Nytänkande mot strömmen är självklart svårt även inom partipolitikens värld. Om det lyckas kan belöningen bli stor. Om det misslyckas gjordes ändå ett seriöst försök. I vår demokrati är det ändå väljarna som avgör vilka krafter de mest tror på. Uppsala är tveklöst en av norra Europas mest innovativa samhällen. Nu även med en innovativ demokratisk rörelse. Idag är partiets andra dag ute i verkligheten. Nu är partiet tillgängligt för invånare att ansluta sig till. Utifrån de ramar Utvecklingspartiet Demokraterna har kommer vi nu med experter och invånare konkretisera den politik vi rullar in i år 2022 med. Tänk att vissa politiska ”förståsigpåare” inte förstår att detta är centralt. Varför skulle de göra det? De tänker i gamla invanda banor. Utvecklingen av demokratin i sig självt är centralt i vårt bidrag till samhällsutvecklingen. Om andra partier hakar på är det toppen. De har inte tagit till sig mycket av slutsatserna i demokratiutredningarna under ledning av Göransson och Wästerberg! Särskilt människor som hittills valt att rösta på S, SD, M, C, L och till viss del MP kommer att se Utvecklingspartiet, UP som ett starkt alternativ i valen 2022.

Jag är stolt över den nya partistyrelsen efter gårdagens pressträffar. Ett genuint och ideellt engagemang för att bidra till stärkt demokrati, attraktivare utveckling av Uppsala och en konkurrenskraftig utveckling av våra barn, unga företag, universitet och stödjande kringverksamheter. Stora delar av partistyrelsen symboliserar den demokratiska nytändningen som behövs.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7325862
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/politiken-maste-likna-en-bolagsstyrelse-5434076.aspx
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/uppsalas-nya-parti-mat-resultaten-och-prata-om-det-forbjudna
https://mobil.unt.se/asikt/debatt/ett-nytt-uppsalaparti-for-framtidsoptimism-5431727.aspx

Den välskrivande Sakine Madon, UNT, reflekterade idag om det nystartade partiet Utvecklingspartiet Demokraterna. Lite förvånad är jag över att inte en så briljant tänkare snabbt efter lanseringen hann förstå att en mycket grundläggande idé med det nya partiet är att nutidsorientera vår demokrati. Om vi redan nu, utan djupa samtal med relevanta experter och många engagerade Uppsalabor hade presenterat ett helt program, då hade vi varit som övriga partier. Att bidra till demokratisk vitalisering är ”bara” väldigt viktigt, det drar inga röster. Det viktiga är viktigt för oss. När vi rullar in i valåret 2022 kommer Utvecklingspartiet Demokraterna erbjuda Uppsalaborna både ett brett och konkret politiskt program samt många mycket praktiskt erfarna företrädare som brinner för att bidra till ett attraktivare och konkurrenskraftigare Uppsala. Redan nu har UP satt ner pålarna i viktiga lokala sakfrågor. Invånare och företag ska få behålla så mycket av sina intjänade pengar som möjligt. Vi är för antingen BRT, långa bussystem på avskild yta, eller stadsbana. Vi är emot spårväg, särskilt i grundvattenkänsliga områden. Med fördel kan bland andra Madon läsa nedan artikel kopplad till "Dagens stjärna". Hur ser den framtid vi och våra barn vill leva i ut? UP kommer att klä den i en möjlig attraktiv och konkurrenskraftig bild.

”Att partiets representanter kom från olika politiska läger – bland annat Moderaterna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet – öppnade upp för en bred väljarbas. Personer som ger upp karriärer i etablerade partier för någonting oprövat ger intryck av att vara ärligt engagerade. Väljare som var missnöjda med den politiska kulturen i Göteborg fick ett alternativ. Nu när bygget av Västlänken är i full gång säger sig Demokraterna vilja göra ”kommunalt slöseri” till ny profilfråga. Frågan är vad som skulle vara Uppsalas nya partis ”Västlänken”. Frågor som förtätning och spårväg engagerar, men det är svårt att i dagsläget se den avgörande politiska frågan. Dyker en sådan upp, samt ett ambitiöst program och fler intressanta partiprofiler, kan saker hända. Om inte, är det upplagt för platt fall.
Det räcker inte långt med att vara framtidsoptimister – eller missnöjd med sitt gamla parti.”
https://mobil.unt.se/ledare/nytt-parti-behover-mer-an-optimism-5434109.aspx

Dagens besvikelse
Särskilt Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet som drivit och driver en ansvarslös migrationspolitik utan rimlig förmåga till konsekvenstänkande. "Bara" nedan pensionsutmaning innebär att Sverige återigen går mot att få ett riktigt "fattigdoms-Sverige".
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6799941&fbclid=IwAR1Rk8WIJnyJijVGuuyLGffNLig30ZPxj6GIAKJK_1cPLnXq1jzIx6-o7PM

Dagens stjärna
Joakim Broman, GP. Ja, centraliseringen av allt för mycket makt är en oklok väg framåt. Särskilt inom EU där olikheterna globalt sätt också är en Européisk konkurrensfördel. Jag delar dock inte Bromans åsikt att motståndet mot oklok centralisering och korkad elitism är populism. Det är en klok invånarreaktion och en klok liberal balansakt.

”Västvärldens liberaler har tappat balansen. Så kanske man kan sammanfatta Adrian Wooldridge, politisk redaktör på tidskriften The Economist, som i en essä förra året (12/6 -18) försökte analysera liberalismens tillstånd.”


”Överallt där det sker har liberaler svårt att stå emot. Vad beror det på? Wooldridge menar att liberalismen kommit att domineras av det som i andra sammanhang kallas “anywheres”: en elit i näringsliv, politik och kultur som känner sig hemma var som helst i världen. Han pekar på att liberalism är att balansera mellan fyra motsatsförhållanden: elitism och demokrati, toppstyrning och självorganisering, globalt och lokalt, samt “hårda” respektive “mjuka” värden.”
”Misstaget liberaler gjort är att i alltför stor utsträckning omfamna det förstnämnda alternativet i dessa fyra motsättningar. Man har flyttat makt till EU-institutioner, centralbanker, IMF och Världsbanken, visserligen ofta med goda syften, men alltjämt på bekostnad av lokalt och nationellt självbestämmande. De federalistiska principer som EU-positiva liberaler ibland hänvisar till tycks samtidigt bara innebära att makt kan flyttas uppåt – aldrig nedåt. Man har värderat produktivitet och effektivitet över allt annat.”
”Det är bland annat detta, skriver Wooldridge, som föder populismen. Och när den rusar fram är den liberala ryggradsreaktionen att distansera sig. Svaret på populisternas ilska blir än mer elitism, än mer toppstyrning, än mer globalisering – vilket förstås bidrar till att stärka populisterna ytterligare.”
”Woldridge hävdar att lösningen är en annan. Liberalismen måste återbalanseras. Liberaler måste närma sig och tala med såväl marxistiska som högerpopulistiska kritiker, utan att själva hänfalla till populism. Tron på demokrati och lokalt självbestämmande måste återupprättas.”
”Det handlar till exempel om att ta kontroll över migrationsfrågorna, om att acceptera resultatet i Brexit-omröstningen istället för att motverka det, om att låta väljarna rösta fram ledamöter i EU-kommissionen. I detta ryms en insikt om att liberalismen, med alla sina universella ideal, alltid måste börja som en lokal kraft. Även om de processer som Wooldridge beskriver varit positiva på det stora hela, lever de flesta människor sina liv i det lokala samhället, inte i det globala. Det är något som tydligare borde återspeglas i det politiska beslutsfattandet och i de politiska strukturer som formar samhället. I svensk kontext skulle det kunna översättas till ett revitaliserat kommunalt självstyre. Kommunerna är idag bakbundna av lagkrav, regleringar och riktade statsbidrag. Staten dikterar inte bara vad de får göra utan vad de måste göra, och därtill ofta hur.”
”Det finns förstås goda argument på båda sidor av sådana reformer. Statliga stordriftsfördelar står mot lokalt inflytande. Ta frågan om kommunala tiggeriförbud: liberala, principiella invändningar ska vägas mot den lokala bestämmanderätten över det offentliga rummet. Men det är svårt att förneka Wooldridges poäng: all maktförflyttning bort från det lokala, all toppstyrning och alla avsteg från demokratin, hur välmotiverade de än är, riskerar ytterst att ha ett pris i form av en växande populism. Ska liberaler ha en chans att stå emot är det kanske dags att börja göra sina balansövningar.”
https://www.gp.se/ledare/liberalismen-kan-inte-vara-ett-elitprojekt-1.19223631


måndag 21 oktober 2019

Ett nytt parti är fött

Utvecklingspartiet Demokraterna erbjuder en attraktiv framtid

Ett nytt Uppsalaparti är lanserat
Utvecklingspartiet demokraterna är nu lanserat. Utifrån ett vitt papper har vi skapat en ny modern demokratisk rörelse. I en brytningstid, och en orolig tid, behövs nytänkande. Stora delar av västvärldens demokratier brottas med parlamentarisk oordning och många av de gamla partierna har stelnat i sin förmåga att lösa problem, att förstärka möjligheter och att ständigt vara nära invånarna de ska företräda. Politikens innehåll är blekt och den folkliga förankringen mycket svag. Idag är endast runt 2,5 procent av Sveriges befolkning medlemmar i ett politiskt parti. Trenden är att landets invånare har allt mindre förtroende för politiker och politikens förmåga att verka för vårt gemensamma bästa. Bland annat efter förra höstens regeringskaos uppgav hela 70% av befolkningen att deras förtroende för politikerna sjunkit, enligt SVT/Novus. I flera andra liknande mätningar bekräftas denna negativa utveckling. Den utvecklingen går att vända med hjälp av framtidshopp, löpande invånarrespekt, moderna demokratiska arbetssätt och ett praktiskt förbättringsarbete. Det behövs nya framtidsoptimistiska politiska alternativ som tar invånarnas åsikter och förslag på största allvar. Därför har nu Utvecklingspartiet demokraterna, UP, lanserats.

UPs värdegrund bygger på pelarna demokratiskt, jämlikt, decentraliserat och respektfullt. Orden invånarnytta och näringslivsvänligt har också stor vägledande betydelse i vårt politiska arbete med att bidra till en attraktivare och konkurrenskraftig framtid. Vår ambition är att bli en modern folkrörelse i invånarnas tjänst. Invånarinflytandet behöver kraftigt stärkas för att återuppbygga en stark legitimitet för vårt demokratiska system. Ett demokratiskt system som trots flera statliga demokratiutredningars många förändringsförslag i stort förblir oförändrat. 

Det demokratiska arbetssättet måste moderniseras. Ett väl invånarförankrat högre demokratiskt tempo krävs i en tid där världen förändras i en hastighet människan aldrig tidigare upplevt. Idag är en mycket annorlunda verklighet jämfört med den tid då dagens svenska demokratiska system formades. Det går att förändra. De som sitter vid makten riskerar att förlora på en nyordning och är därför inte aktiva för att skapa en vitaliserad demokrati. Nu erbjuds Uppsalaborna ett framtidsoptimistiskt parti med fullt fokus på Uppsalabornas attraktiva utveckling och invånarnytta. Det nya partiet har en tydlig agenda för att stärka det demokratiska arbetet med konkreta nya arbetsmetoder som flyttar makten närmare oss som enskilda invånare. 
Enskilda politiska företrädare har stor betydelse för hur väl en kommun, eller en region, fungerar. Ett av UPs viktigaste bidrag till Uppsalas politik är att det nya demokratiska arbetssättet attraherar många kunniga och erfarna företrädare utan tidigare politisk erfarenhet. Våra närsamhällen kommer att stärkas när många nya erfarna lokala krafter erbjuder sig att axla viktiga politiska uppdrag för vårt gemensamt bästa. De senaste veckorna har vi i Uppsala kommun upplevt allvarliga kvalitetsproblem inom färdtjänsten och inom sjukvården i Region Uppsala. Vår övertygelse är att fler praktiskt erfarna politiska företrädare med kvalitetsfokus, efter snabb politisk skolning, kan säkra att inte liknande kriser återupprepas. Kvaliteten i kommunal och regional verksamhet påverkas till stor del av kompetensen bland ledande politiska företrädare. 

Det representativa demokratiska uppdraget måste tas på större allvar. Även människor mitt i livet, med ansträngda kalendrar, måste bättre kunna göra sin röst hörd mellan allmänna val. Idag är det mest yngre engagerade från ungdomsförbund och äldre med utflugna barn som aktivt deltar i det demokratiska arbetet. Det duger inte för att säkerställa en attraktiv och konkurrenskraftig framtid.
Utvecklingspartiet demokraterna satsar på valen i Uppsala kommun och till Region Uppsala. Samtidigt kommer UP konstruktivt ryta till när riksdagen avser att fatta, eller fattar, beslut som vi anser är dåliga ur ett lokalt invånarperspektiv. Det är en styrka för ett kommunalt och regionalt parti att inte begränsas av nationella partiprogram. 

Några exempel på UPs moderna arbetssätt är att vi arbetar med lösningskort inom viktiga politiska sakområden och positionskort kopplat till stora enskilda frågor. Två exempel på positionskort är:
Utvecklingspartiet är för att enskilda människor och företag ska ha så stor egen frihet över eget intjänade pengar som möjligt. Utvecklingspartiet är för utbyggnad av modern miljövänlig kollektivtrafik. UP är i huvudsak för flexibla systemlösningar. UP är positiva till fasta systemlösningar som finansieras av staten eller privata operatörer om inte resepriserna kraftigt ökar. BRT eller stadsbana kan bäst och ekonomiskt smartast möta Uppsalas behov under en avskrivningsperiod. UPs lösningskort arbetas fram tillsammans med relevanta experter, partimedlemmar och berörda invånare. Ett lösningskort innehåller en kortfattad problembeskrivning och ett mätbart förbättringsmål. Förbättringsarbetet ska alltid vara lätt för invånarna att mätbart följa upp. 
Demokratisk modernisering med stärkt invånarinflytande och attraktiva arbetsmetoder kommer att förbättra förtroendet för den representativa demokratin. Ett lokalt mer pragmatiskt ansvarstagande för Uppsalas attraktiva och konkurrenskraftiga utveckling blir en konsekvens av ett starkt Utvecklingspartiet Demokraterna efter valen 2022.
https://www.unt.se/asikt/debatt/ett-nytt-uppsalaparti-for-framtidsoptimism-5431727.aspx
Dagens besvikelse
De enskilda politiker och partier som redan innan Sverige är i lågkonjunktur har ställt till det så illa att väldigt många kommuner och regioner redan brottas med stora problem.

"Det kom inte som någon chock att ekonomirapporten från Sveriges Kommuner och Landsting innehöll en dyster prognos. De stora underskotten i många kommuners ekonomier har den senaste tiden seglat upp som en av de stora frågorna i den svenska politiken. De överskott som genererats under högkonjunkturen räcker inte för att hålla budgeten när kostnaderna ökar. Många kommuner har fått tillfälliga tillskott från staten för flyktingmottagande, men när dessa pengar försvinner efter etableringsperioden stiger underskotten igen."

Dagens stjärna
Anna Dahlberg. Hur ofta har jag bjudit på exempel på hur riksdagen leker snäll tomte och lastar över problem och ofinansierade reformer på landets kommuner. Det är en mycket skadlig ordning.

”Det är provocerande att se hur staten dumpar problem på landets kommuner och sedan tar en springnota.”