Även kvinnor kan

Grova brottslingar finns även bland kvinnor

Snabba pengar lockar inte bara kortsiktigt penningberoende finanspersoner. I en värld full av lyxprodukter som influensers marknadsför varje dag vill även "vanliga" människor hitta vägar till snabba pengar. För människan "på gatan" är det enklast genom brottslighet. Det gäller även kvinnor i allt högre utsträckning. Särskilt kvinnor som självklart finns kopplade till de växande organiserade brottsgängen. Gäng som är ekonomiska verksamheter, olagliga företagsprojekt.

Det stora svenska utanförskapet och lockelsen efter farliga snabba pengar är i stor utsträckning ett resultat av en misslyckad, i princip obefintlig, integrationspolitik. Den kärnfråga alla samhällsplanerare, inklusive politiker, behöver ställa sig är "hur blir våra invånare lojala mot vårt gemensamma?" Att de flesta ser till sitt eget bästa är inte konstigt. Att allt fler inte känner rimlig lojalitet mot vårt gemensamma samhälle är dock ett allvarligt problem som vi mycket bättre måste ta i. Det är dags att prata om lojaliteter!

I tidskriften "Smedjan" kan vi läsa intressant om kvinnors allt större roll inom organiserad brottslighet.

"De gängkriminella och deras offer är nästan alla unga män. Men medan politiken försöker hitta åtgärder mot de unga männens kriminalitet är det betydligt tystare kring hur samhället ska hantera kvinnors relationer till brottsligheten. Många skötsamma kvinnliga anhöriga står kvar när dödsfallen tickar på. Dessutom växer gruppen tidigare helt ostraffade kvinnor som tar aktiv roll i kriminaliteten, skriver Li Jansson."

https://folkochforsvar.se/event/kvinnor-i-organiserad-brottslighet/

https://timbro.se/smedjan/unga-kvinnor-ar-gangkriminalitetens-nya-ansikte/

https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2023-03-01-socioekonomisk-bakgrund-och-brott.html

Även om Hovrätten sannolikt kommer att ändra domen mot de två yngre kvinnorna i Vetlanda kommer de att straffas hårt. Det är en tragedi men samtidigt bra att de får hårda straff. Den de dödat är död och bestulen på ett långt liv. Själva får de leva vidare som mördare, frihetsberövade och en tydlig samhällsbelastning.

BBCs reportage nedan, om miljardärsdottern Patty Hearts, som blev grovt kriminell är relevant kopplat till ovan blogginlägg. 

https://www.bbc.com/reel/video/p0ff53yc/patty-hearst-from-kidnapped-girl-to-infamous-criminal

Konkurrenskraft för våra barns skull

Bättre, bättre och bättre
Det är en sorgens dag. Efter mer än 50 års nära samarbete har till och med Liberalernas medlemmar(tidigare Folkpartiet) slagit i sista spiken i kistan för Alliansen. I Uppsala kan L tänka sig att luta sig mot Fi och V i en minoritetsregering med S och MP. Det är ett svek av historiskt stora mått mot säkerligen hälften av deras väljare. SD-kortet, besvikelsen över att Centerpartiet blev näst största borgliga parti, förakt mot väljarnas vilja och viljan att få fler ordförandeposter är sannolikt de fyra huvudskälen till denna stora politiska vänstersväng. I en tid där allt kommunen gör måste bli bättre hotar denna vänstersväng att kraftigt försämra Uppsalas attraktion och konkurrenskraft. Behovet av förändringsarbete är mycket stort. Förutsättningen för framgångsrikt förändringsarbete är att högsta ledningen, ledande politiker, förstår vad det innebär. Bland dem som nu presenterats som nya kommunalråd i minoritetsregeringen är erfarenheten av krävande förändringsarbete obefintligt. Erfarenheten att vara operativ chef över chefer obefintlig. Erfarenheten av att leda större och komplexa bolagsverksamheter obefintlig. Det är djupt beklagligt för oss Uppsalabor. Men, men det finns gott om politiskt aktiva som inte tycker att relevant erfarenhet och kompetens är viktig. De tycker att år i politiken är tillräckligt relevant...... Det är det inte om man ska göra invånarnytta på riktigt i en stor kommun som Uppsala. Särskilt i en kommun där många av de ledande tjänstemännen inte är skattebetalarna i Uppsala kommun. Om C varit offensiva i opposition under denna mandatperiod är det inget mot vad vi nu kommer att vara.

För Centerpartiet var det självklart att ge våra allianskollegor en ordentlig chans. Eftersom L direkt efter valet påbörjade förhandlingar med S och MP blev de alternativen aldrig spelbara. Grattis till S som lyckades motivera Ls företrädare att välja kraftig vänstersväng istället för att bidra till andra och bättre minoritets eller majoritetslösningar. Nu är det som det är. Alliansen har begravts av L. Som C sagt hela valrörelsen, och därefter, samarbetar vi inte med Fi, V eller SD.


Eftersom C hela tiden under mitt ledarskap har fokus på Uppsalabornas bästa, inget annat, fick vi ett nytt sakläge när Ls medlemmar satte den sista spiken i Allianskistan. Det klart bästa i de svåra tider som råder är ett majoritetsstyre med kraften att motverka vänsterkrafter. Därför öppnade Centerpartiet tidigt i morse upp för alternativa lokala regeringsförhandlingar. Ambitionen var att i ljuset av Ls stora svek öppna upp för nya samarbetsformer som skulle kunna bilda en majoritet utan beroende av vänsterkrafter eller SD. Vår ingång i en sådan förhandling är det vi gett som löften till Uppsalaborna, det vill säga sakpolitiskt se om vi kunde enas om en regeringsförklaring som matchar så många av våra vallöften som möjligt. Hade det gått att lyckas i förhandlingar med ambition om att kunna skapa en majoritet? Kanske var vår bedömning, annars hade det varit onödigt att försöka. Hade andra partier då också kunnat öppna dörrarna för nya former av förhandlingar? Kanske, om de har Uppsalabornas intressen, och inte kortsiktiga egenintressen, som fokus borde möjligheten att bilda en majoritet ändå testas efter Liberalernas medlemsbeslut. Eftersom Liberalerna länge förhandlat med S och MP valde Socialdemokreterna att tacka nej till möjligheten att ändå ge ett majoritetsalternativ en chans. Det indikerar tydligt att inte alla partier i Uppsala kommun har invånarnas bästa i fokus. Politikers uppdrag är att kämpa både för ett bra nu och en ljus framtid. Då krävs stort ansvarstagande av partier och enskilda politiker. Egenintressen måste neutraliseras av seriösa partistrukturer. Nu är det som det är och vi får se hur det går för det nya vänsterminoritetsstyret som hoppas få tillräckligt med röster den 15/10.

Uppsalas olka verksamheter måste bli bättre, bättre och bättre. Och alla dessa verksamheter måste stöttas att tänka i nya banor för att lösa sina allt mer krävande uppdrag på smartare sätt. Det brådskar. Oppositionsrollen är viktig och kan konstruktivt bidra till förbättringar. Oppositionens dilemma är dock att alla tjänstemannaresurser i huvudsak arbetar för dem som styr. Tro mig, Centerpartiet kommer tydligt lyfta fram möjligheter som inte stöttas och vi kommer kraftigt lyfta fram de brister som finns inom kommunens ansvarsområden. Och tro mig, Centerpartiet kommer att fortsätta att vara konstruktivt med förslag på hur problemen kan lösas. Tyvärr finns i den nya minoritetsledningen ingen med de erfarenheter och kunskaper som krävs för att driva det förändringsarbete som krävs. Vi får se hur många år som nu blir förlorade i arbetet att förbättra och konkurrensstärka Uppsala.

Dagens kalkon
Tjänstemän som uppträder som politiska aktivister! Om det här landet och Uppsala i stort fortsätter att skötas så dåligt som nu av på tok för många politiker kan vi inom 20 år ha en V eller SD regering. Så kan det bli i en demokrati. Det gör övriga partister klokt i att inse. Men bland annat kortsiktiga egenintressen och naivism tycks förblinda många. Om det händer ska tjänstemän göra det de politiker som bestämmer kräver. Om man inte tycker att det är en självklar ordning är man inte en demokrat! Hur kan det vara svårt att inse? När börjar övriga partier motverka V och SD på betydligt klokare sätt än hittills?

”Sverige har av tradition haft en oberoende statsförvaltning, även om den under perioder varit utsatt för politiseringsförsök. Om inte den pågående utvecklingen inom förvaltningen rullas tillbaka öppnar det upp för ett scenario där kommande regeringar finner det fullt legitimt att börja byta ut statsanställda efter valen. Priset för att förlora ett val blir i så fall väldigt högt. Speciellt i ett land som Sverige med svag maktdelning och en omfattande stat. Det är allvarligt om de politiskt neutrala institutionerna förtvinar på det sättet, något som hotar både frihet och rättssäkerhet och på sikt själva demokratin.”
http://www.gp.se/ledare/boström-ett-hot-mot-folkstyret-1.9505689

Dagens stjärna
Den som kan hinder vänsterinflytande genom att till exempel ringa upp och säga: Hej! Får du tillräcklig sömn? Det får inte jag. Först en intensiv valspurt och nu det här.... Du, jag respekterar demokratin och alla Sveriges väljare. Det är en viktig utgångspunkt för oss demokratiskt valda folkrepresentanter. Jag, eller någon annan i mitt parti, kommer inte att samarbeta med er. Vi har ett antal viktiga politiska hinder för att det ska vara meningsfullt. Däremot kan jag ge löften om att jag självklart tycker att alla partier ska ingå i de större reformsamtalen som är viktiga. I dessa samtal, i utskott och i debattsalar, kommer jag aktivt lyssna på alla och se om det finns värdefulla synpunkter som kan förbättra ett förslag till beslut. Tack för samtalet, nu måste jag gå hem och lägga mig.
https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/akesson-kan-radda-alliansen-om-kristersson-ringer-upp/

Svek mot väljarna

Uppsala röstade inte vänster
Det är ett extremt svek mot det samarbete vi under många år haft mellan C, L, M och KD att L parallellförhandlat med S och MP utan att först tydligt stänga Alliansspåret. Då skulle förutsättningarna framåt varit ärliga och försök kunna göras för att bättre matcha det valresultat Uppsala har i kommunen. Nu är L villiga att ingå i en minoritetsregering med S och MP som mycket sannolikt kommer att ha V som stödhjul. Det är mycket anmärkningsvärt och ett stort väljarsvek. S gick tillbaka i valet. MP halverades i valet. L gick fram endast ett mandat i valet. De som anser sig ha demokratisk legitimitet att styra Uppsala i minoritet har tillsammans förlorat 4 mandat. En liknande makthunger är ett hån mot stora delar av Uppsalas invånare. Det finns hopp om att en majoritet av Ls medlemmar på deras medlemsmöte den 27/9 säger Nej! till förslaget att regera med vänstern. Oavsett sannolika avgångshot. Då kan ett klokt medlemsmöte ändå öppna upp för nya förutsättningslösa förhandlingar mellan fler möjliga partier för att eventuellt få till ett majoritetsstyre. Det kanske inte går av sakpolitiska skäl men är värt att testas. Det är ansvarsfullt beteende om man ser till Uppsalabornas bästa.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7048291
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7048723

C Uppsala kommun gjorde förbättringsmässigt ett av sina bästa val på över 40 år. Med tanke på vår kloka politik och allt slit i valrörelsen är jag inte förvånad över förbättringen. Samtidigt är jag besviken då jag vet att potentialen i Uppsala var mycket bättre om vi hade hållt oss till valplattformen  och inget annat. Med ett möjligt resultat runt 12% hade aldrig en vänstersväng när Uppsalaborna absolut inte röstat vänster i 2018 års val varit möjlig. Nu riskerar vi att få en svag politisk ledning utan reformförmåga under en mandatperiod som kommer att bli turbulent.

Dagens kalkoner
Liberalerna som inte väljer att avsluta ett samarbete innan man inleder ett nytt. Ett nytt samarbete med partier man innan valet stod långt ifrån. Jag kan inte förstå något annat skäl än personlig makthunger om man agerar på ett liknande sätt som L gjort. Minst hälften av dem som valde att rösta på L blev mycket besvikna igår. Centerpartiet har hela tiden varit tydliga med att vi inte kommer att samarbeta med Fi, V eller SD. Eftersom C har respekt för samarbeten skulle vi inte föra parallella minoritetsstyresförhandlingar innan det tidigare samarbetet tydligt avslutats. Att ensidigt förhandla om ett minoritetsstyre när ett majoritetsstyre skulle kunna vara möjligt är både svekfullt och dåligt för Uppsalaborna.

UNT som inte stort har faktumet att L spräckt Alliansen på förstasidan. L har inte bara spräckt alliansen, de påbörjade direkt efter valet parallellförhandlingar bland annat med ett parti som tappade 50% av sitt förtroende bland Uppsalaborna. Men visst, S, MP och L vill ju tvångstaöver väldigt bördig jordbruksmark för att bygga cykelväg, så de har gemensam politik. Och de vill försämra för bilister.

Dagens stjärna
Torbjörn Nilsson. Mycket klokt som skrivs i bifogad artikel. Oppositionsrollen och erfarenhet är skrämmande underskattat.

”Det mest intressanta handlar om att partierna har blivit så svaga att de inte klarar av att utveckla politik själva utan har gjort sig så beroende av att ha ett departements utredningsresurser till förfogande att ett liv utanför kanslihusen inte är tänkbart. Ett annat svar är att partiledarna är så unga. De kan inte skilja på makt och på inflytande. Makt, det är titlar och sådant. Inflytande, det är att faktiskt påverka.” 

”En väl fungerande demokrati behöver en opposition som står på tårna. Varför ska regeringen göra sitt bästa om den inte behöver vara rädd för oppositionen? Nu blir det bara demokrati när det är val men inte demokrati mellan valen.”

https://www.expressen.se/nyheter/vad-ar-det-som-hander-i-annie-loofs-hjarna/

Önsketänkande

Maktspel
I mycket stor utsträckning handlar möjligheter till samarbeten om förtroende mellan människor. Om man inte har respekt för varandra och när förtroende saknas är det svårt att skapa konstruktiva lösningar tillsammans. Ibland är problemet mellan individer ”bara” att personkemin helt enkelt inte fungerar.

Efter val är det alltid mycket maktspel. Nu mer än vanligt. Vissa förhandlar tydligt utifrån valresultat och den sakpolitik man gett löfte om till invånarna att driva. Andra tycks tydligt förhandla utifrån egenintressen. Det borde vara självklart att partiers företrädare förhandlar utifrån sin politik och vallöften. Det borde också vara självklart att möjliga vinnare samarbetar och att förlorare faktiskt får inse att folket sagt sitt mer eller mindre tydligt. Och beroende av vilka samarbeten man går in i gäller det att inte bli lurad av viljan att få vara med att styra. Allt har ett pris. Hur högt pris är ett parti berett att betala för att ingå i ett maktblock? Hur värdefullt är det till exempel för Cs väljare att slippa högre skatter på bekostnad av problem med förtätning? Den nuvarande förtätningspolitiken är oattraktiv för de flesta. Många vägval är det i de förhandlingar som pågår.
https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/s-har-kontaktat-jan-bjorklund/
https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/kravet-inifran-lamna-alliansen/

Jag tror inte alls att det nationellt är en klok väg att gå med en samlingsregering mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Logiken inom Sveriges riksdag är en annan än inom en kommun. Sverige har i huvudsak haft minoritetsregeringar under många många år. Beslutslogiken inom Sveriges riksdag är att man inte kan få igenom ett beslut om man har en majoritet emot sig. I en kommun däremot är det väldigt mycket jobbigare att regera i minoritet då logiken är att man ska ha en majoritet med sig. Och en mittenregering borde rimligen ha väldigt svårt att regera kopplat till positioneringen inom migrationspolitiken. Invånarna har dag sitt. Vi får se vad ”det möjligas konst” innebär efter detta val. Både lokalt och nationellt.
https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/dags-att-ta-ansvar-lofven-och-kristersson/

I det svåra parlamentariska läge som nu råder i Sverige och i Uppsala gäller det att hålla "tungan rätt i mun". En sak är helt klar. Socialdemokraterna tappar mer och mer förtroende bland svenska väljare och är definitivt inte längre den "sol runt vilken övriga partier snurrar". Nedan ledarartikel är läsvärd.
"Sverige håller sakta på att bli mer likt USA och andra europeiska länder. Det innebär att inte minst de borgerliga partierna måste uppdatera sin långsiktiga samhällsanalys. Utan en grundläggande förståelse för de nya konfliktdimensionerna är risken för strategiska missgrepp stor i den kommande regeringsbildningen." Att Sverige i en tid med behov av stora reformer ska få en stark regering är inget annat än önsketänkande. Vi får se om Moderaterna för förtroendet själva eller väljer att komplicera den lilla minoriteten med ytterligare ett regeringsparti.
http://www.gp.se/ledare/bostr%C3%B6m-v%C3%A4ljarna-har-sagt-nej-till-l%C3%B6fven-1.8197241

Det centrala för folkets företrädare borde vara sakpolitiken. Vilka är de partier som kan samarbeta på nationell nivå för att reformera inom de sakpolitiska områden som kräver reformer för att försvara svenskt generellt välstånd?
https://www.expressen.se/ledare/atta-odesfragor-nasta-statsminister-maste-losa/

Dagens kalkoner
De som tror att det är klokt med demokratiskt okloka lösningar som Decemberöverenskommelsen.
"Socialdemokraterna gör nu ett historiskt dåligt val. Stefan Löfven var kompromisskandidaten, men han löste egentligen inga problem. Men han ställde upp och han har kämpat men nådde inte ända fram."
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/det-ar-nya-tider-nu-for-det-gamla-arbetarepartiet/

Dagens stjärna
Naomi Abramovicz. Det är mycket oansvarigt att inte ta överkonsumtionen av socker på större allvar.
"Däremot bör man försöka hjälpa barn innan det är för sent. Den som är överviktig som barn löper större risk att bli överviktig som vuxen. Då följer en rad hälsoproblem, både fysiska och psykiska. Där finns ett samhälleligt ansvar att försöka utjämna klasskillnaderna och se till att de inte går i arv. Ett första steg är att vården i större utsträckning försöker identifiera barn som är överviktiga. Ju tidigare man kan sätta in insatser och förändra ohälsosamma beteenden desto bättre."
http://www.gp.se/ledare/abramowicz-fetma-%C3%A4r-en-klassfr%C3%A5ga-1.8203585

Nationell spelteori

Talmannen får utmaningen
Hur ska Sverige styras efter riksdagsvalet 2018? Det är trots att EU bestämmer väldigt mycket som påverkar dagordningen inom Sveriges riksdag. Typ 70% styrs via EU.... Och Sveriges kommuner regleras hårt av EU-regler och svensk lagstiftning samtidigt som kommunpolitiker inom de ramarna, och kopplat till det praktiska organiserandet för att lösa uppgifterna, har stort inflytande. Eftersom kommunerna måste få mer självständighet att lösa sina unika demografiska utmaningar behövs en fungerande riksdag med en regering som fattar att det är hög tid att återinföra mer av det kommunala självstyret.
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/sa-bildas-regeringen/
http://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/talmannen/talmannens-uppdrag/
http://www.riksdagen.se/sv-LL/sprak/lattlast/det-har-gor-talmannen/

Lite intressant är det att Centerpartiet och SD sannolikt ser ut att bli de avgörande partierna för hur det ska gå för talmannen.

Runda 1:
- M, C och L
- Övriga i riksdagen röstar emot
- SD har jokerposition

Runda 2:
- S och MP
- Övriga förutom V röstar emot
- C och SD har jokerposition
- C och L har gett löfte om att rösta emot

Runda 3:
- S
- Övriga, förutom V och MP, röstar emot
- C och L har tydligt sagt att S regeringar ska fällas
- SD har jokerposition

Runda 4:
- M
- S, MP och V röstar emot
- C och SD har jokerposition

Runda 5:
- C och L
- V, SD och S röstar sannolikt emot

När talmannen tröttnar och tycker sig tvingad att utlysa nyval, det får vi se. Rörigt kommer det att bli och i en tid med stora reformbehov är det en olycklig situation för alla svenskar. Möjligen är det starkaste minoritetsstyre vi kan hoppas på om ett parti tar på sig den svåra rollen att med ett stort samordningskansli försöka baxa reformförslag efter reformförslag igenom riksdagen med hjälp av att inte få majoriteter emot sig.

Vem vill dansa med vem? Och vilka tål inte vissa som andra gärna dansar med? Det blir inte lätt för talmannen att få till nästa svenska minoritetsregering.

I DN kunde vi i dagarna läsa om hur optimistiska eller pessimistiska partiernas språkrör uttrycker sig. Enligt analysen har alla partier blivit mer pessimistiska, även Socialdemokraterna ”trots högkonjunktur”. Personligen tycker jag det är ett sundhetstecken att de inser allvaret i Sveriges och dess delars stora utmaningar. Att inse det och att visa att man ser och ogillar problem är inte med nödvändighet pessimism. Pessimism är att se problem och gnälla utan att komma med förbättringsförslag som leder mot en bättre framtid. Förbättringsförslagen är bärarna av optimismen. Vi måste väl ändå tro att varje parti tror att deras förslag leder mot något bättre och därför representerar optimism.

Jag har sagt det förr, och säger det igen, svensk ”högkonjunktur” är skapad genom farligt låga räntor, farligt vidlyftig utlåning, en migrationsdriven efterfrågan och en svag valuta. Parallellt med ”högkonjunkturen” har bland annat rättssystemet, skolan, vården, försvaret, integrationen och till exempel spårinfrastrukturen kraftiga problem. Att i det läget låtsas som om allt är optimistiskt är naivt. Lägg därpå till de parlamentariska utmaningar som väntar i många kommuner och i Sveriges riksdag så finns goda grunder för kortsiktig pessimism. Men lugn, du som bara vill höra positiva och glädjande besked, nästan alltid kommer en vändning till det bättre. ”Efter regn kommer solsken”. Men tro mig, en attraktiv framtid kommer inte av sig själv, den måste skapas genom kloka reformer, höga ambitioner och företagsamhet.

Jag är mycket positiv om Uppsalas och Sveriges framtid om vi inom kort kan få ett ansvarsfullt ledarskap som inte ger löften om ”guld och gröna skogar” utan om en företagsam och mödosam väg där vi glädjs över att vi åter skapar nya globalt kraftfulla företag, där rättsväsendet klarar sina uppdrag, ett försvar som avskräcker från enkla anfall, en skola som ger våra barn en individuellt konkurrenskraftig utbildning, snabb tillgång till sjukvård för dem som behöver den, en möjlighet att flytta hemifrån för alla och spårinfrastruktur som fungerar. Det går att skapa det attraktiva samhället som rimligt bra inkluderar alla svenskar! Vilka politiska krafter tror du har bäst förutsättningar att leda oss rätt? Min utgångspunkt är att en stor majoritet av svenska folket har gott om sunt förnuft. De klarar av tuffa besked om de är trovärdiga och samtidigt förpackas med ett optimistiskt framtidsscenario. Nästan alla förstår att man inte kan bli världsbäst i fotboll om man inte har duktiga spelare, en duktig förbundskapten och har tränat hårt under en längre tid. Det finns inga genvägar till hållbar framgång. Och det går inte att leva länge på gamla meriter. Särskilt inte om man vill leva gott. Lyssna gärna på dagens bifogade stjärna, Hans Jensevik, så kanske du bättre börjar inse vilket läge Sverige och dess kommuner befinner sig i.
https://www.dn.se/nyheter/politik/pessimismen-breder-ut-sig-nar-partierna-talar/

Och den som vill roa sig med lite historiska reflektioner om hur fort ett parti kan tappa kraft när de går snett i för folket viktiga frågor kan med fördel läsa Torbjörn Nilssons bifogade artikel. Partier som har allt svårare att vara förankrade bland folket tappar självklart också sin maktplattform. Svensk Socialdemokrati har dessutom en väldigt hög medelålder bland sina väljare. Bra det borde få dem att ligga sömnlösa om nätterna.

https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/joda-landets-storsta-parti-kan-bli-landets-minsta/

Dagens kalkon
De som inte självklart skyddar barn från pappor som mördat barnets mamma. Barnets bästa sägs vara det viktigaste. För mig är det helt obegripligt, utan att känna till ett särskilt individärende, hur en liknande mördare kan anses som lämplig vårdnadshavare.
”Det behövs en lag som säger att vårdnaden alltid ska prövas av domstol när en pappa har dödad sina barns mamma. Att fortsätta förlita sig på att socialtjänsten alltid utgår från barnets bästa innebär ännu ett svek mot de barn som redan är så ofattbart hårt drabbade och traumatiserade.”
https://www.expressen.se/ledare/sofie-lowenmark/att-morda-mamma-ska-inte-ge-ensam-vardnad/

Dagens stjärna
Hans Jensevik. En av Sveriges mest kompetenta nationalekonomer och dessutom en mycket praktiskt skolad person inom kommunekonomi. Jag inleder dock med en ”godisbit” av Monica Z!
https://m.youtube.com/watch?v=ZTwx3juJY3c
https://m.youtube.com/watch?v=ncf3oLU0a_U
https://m.youtube.com/watch?v=5tU5pe9iltQ

Sveriges första kvinnliga statsminister

Alliansen på Riks 
Chicken-race, det vet du väl vad det innebär? Är det ett sådant vi beskådar inom Alliansen nu? Kommer Alliansen att få ihop en trovärdig politisk valplattform innan sommaren 2018? Går det om Alliansen inte enbart är en Allians utan att ett femte parti mer eller mindre aktivt tas in i maktekvationen? Och vad tycker väljarna om inte C, M, L och KD fäller vänsterpolitik om det faktiskt går? Om inte spelet sorteras ut inom kort så är det Socialdemokraterna som vinner på splittringen? I morse sändes några av mina perspektiv på frågan på TV4 Riks.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Chicken_race

Först på Sverigetronen
Hur sannolikt är det att Centerpartiet kan få med Socialdemokraterna på nödvändiga arbetsmarknadsreformer? Hur sannolikt är det att C får med S på nödvändiga bostadsmarknadsreformer? Låg sannolikhet! Chanserna är betydligt högre inom ramen för ett Allianssamarbete. Sverige behöver många reformer men vänsterns mediciner är högre skatter och mer av det som inte längre fungerar.
https://www.svd.se/hur-ska-det-ga-for-nasta-miljon

Inget parti får, som tur är, egen majoritet i Uppsala kommun eller i Sveriges riksdag. Den verkligheten borde de flesta fatta. Samarbetsförmåga för att maximera egna politiska ambitioner blir med andra ord avgörande för sakpolitiska framgångar. Jag hoppas att partistyrelserna till Allianspartier förstår och respekterar det. Inte kan väl möjligheten att bli Sveriges första kvinnliga statsminister, en lång plats i Sveriges historia även om makttiden blir kort, påverka partiers vägval? Vår mänskliga historia är full av liknande bevekelsegrunder, så det är inte uteslutet. Jag hoppas inte det! Håll med om att det är talande att det endast är bland Alliansens partiledare som vi hittar kvinnor. Vi måste slippa vänsterpolitik! Den är mycket destruktiv och full av floskler. Sverige är i desperat behov av pragmatiska reformer för att vi ska lösa stora och växande samhällsproblem. Delningen bland befolkningen mellan de som har och känner hopp och samhörighet och dem som inte har, som känner hopplöshet och som definitivt inte känner samhörighet med begreppet "svensk" ökar i farlig styrka. Inkluderingspolitiken är bara ett område som skyndsamt är i behov av reformer. Det är hög tid för politisk pragmatism för att börja ta ansvar för problemlösning! Efter nästa val måste de partier som är ansvarsfulla bidra till att det skapas samarbetsformer som kan reformera Sverige för framtida framgångar. En stor majoritet av befolkningen är inte vänstervridna eller djupt missnöjda. Övriga måste ta sitt företrädande demokratiska uppdrag på större allvar.
http://www.expressen.se/nyheter/annie-loof-har-en-rav-bakom-orat/

"Demokratin är ett åsiktstorg, inte en smittskyddsklinik."
http://www.gp.se/ledare/pestsmitta-eller-ett-parti-som-andra-1.4144088

Att ta folkrepresentantuppdraget på allvar

Murbyggare
Trump tar nu snabba beslut i linje med sina vallöften. Helt klart är att han nästan gör det han i valrörelsen har sagt att han ska göra. Det kan väl klassas som respektfullt mot dem som ändå valde att rösta på honom? Är det inte så demokratin ska fungera oavsett hur dumma förslag en person eller ett parti som vunnit än salufört? "Nästan" vad gäller muren då han sa att mexikanerna skulle betala muren. Men det kanske han kan slingra sig ur genom att säga att de får betala med jobb eftersom han ska handelskriga med sin granne också. Ett krig han tror att hans kompisar kommer att tjäna på. Han själv och "America first", det är hans agenda. Håll med om att han i vart fall är tydlig med att det är USAs egna intressen som kommer först.

Du tror väl inte att det finns något land, förutom möjligen Sverige, som sätter andra medborgare först? Allt annat är ju konstigt eftersom det är dem man fått uppdraget att företräda som folkvald. Men det är självklart inte ett klokt sätt att uttrycka sig på om man vill vara en global mäktig kraft som kan vinna fler vänner än fiender. I Trumps fall tycks han också ha en lång väg kvar innan han, om möjligt, förstår att mycket av det han anser vara satsningar som inte sätter USAs intressen först är just vad de varit. Det globala maktspelet är ett komplext spel. President Trump och hans kompisar blir nog rikare under hans tid vid makten men USAs kraft i världen, och det amerikanska folket, blir garanterat mycket svagare. Är skulden Trumps? Självklart inte. Oförmågan hos konkurrenterna om makten gjorde det möjligt för att det som hände har hänt. Maktens människor runt om i den så kallade fria världen har tappat markkänslan, då går det på detta destruktiva sätt. Inget ont sagt om murare men murar som ska tjäna som hinder för människor som söker ett bättre liv är på många sätt en oklok metod. Murar som metod för att stoppa terrorister kan upplevas som en klok metod. Problemlösning och välståndsspridning är den bästa och enda hållbara metoden!
https://www.nytimes.com/2017/01/24/us/politics/wall-border-trump.html?hp&action=click&pgtype=Homepage&clickSource=story-heading&module=first-column-region&region=top-news&WT.nav=top-news&_r=0
https://mobile.nytimes.com/2017/01/20/opinion/donald-the-unready.html?mc=aud_dev&mcid=fb-nytimes&mccr=JanIntlMidMC&mcdt=2017-01&subid=JanIntlMidMC&ad-keywords=AudDevGate&referer

Murbräcka
Vad är en murbräcka?
http://www.synonymer.se/?query=murbr%E4cka
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/murbr%C3%A4cka
Finns det någon mur genom historien som tidlöst klarat sitt tänkta uppdrag? Nej. Med lite fantasi kan vi tänka oss en mur runt Alliansens fyra partier som syftat till att skapa ett varumärke som signalerar systerskap, starkt samarbete och en gemensam positiv målbild för svenskarna. Håll med om att Maud Olofsson och gänget som gick fram gemensamt som Allians 2006 lyckades bryta en lång tid av kraftig Socialdemokratisk dominans i Sverige. Tyvärr fick de bara en mandatperiod i majoritet. Därefter hamnade de i komplex minoritet vilket gjorde dem mycket mindre handlingskraftiga. Självklart är det redan väldigt komplext att vara ett gäng på fyra partier. Men C, M, L och KD hade tillsammans mer röster än alla moderna enskilda Socialdemokratiska minoritetsregeringar har haft! Ett av säkert många problem för den nationella Alliansledningen har varit att de tyckts och tycks stirra sig blinda på sig själva. Precis som Socialdemokraterna gjorde kan givetvis de utgå ifrån att de måste utöka komplexiteten med ytterligare partier för att få igenom beslut. Ja, ja... Vi får se om Alliansen är historia. Vi får se om ideologisk liberalism och mer konservativ pragmatism kan kompromissa fram en gemensam hållning i de för väljarna viktigaste frågorna. Vi får också se hur personkemin mellan olika företrädare fungerar. Ska vi slå vad om vad som kommer att hända? Vad tror du minst 80% av icke vänsterväljare tycker? Vissa tycker inte att det spelar någon roll. Vad innebär det att vara folkrepresentant om man tar det uppdraget på allvar?
http://www.svd.se/alliansens-offentliga-gral-en-bottennotering/i/tv
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6615614
http://www.synonymer.se/?query=folkrepresentant
https://sv.wiktionary.org/wiki/personkemi
http://www.synonymer.se/?query=personkemi

Fina ord
Visst kan vi vara överens om att det är trevligare med "fina" ord än "fula"? Visst är det trevligare att umgås med en trevlig person än med en elak och tråkig? Jag kan hålla på med liknande jämförelser på många sätt. Samtidigt undrar jag, om du måste välja mellan att leva i stor otrygghet och osäkerhet jämfört med i trygghet och med en tydlig målbild för samhällsutvecklingen, vad väljer du? Om den "fina" retorikern inte klarar av att också trovärdigt visa hur det som upplevs trasigt ska fixas, tror du hen får stora reella framgångar bland folket? Om du istället har människor som använder "ful" retorik, som ger intryck av att ha handlingskraften att rätta till det som upplevs fel och som beskriver en attraktiv framtidsbild,  tror du de blir mer framgångsrika i dagens röstfiskemiljö? Tyvärr vinner de senare krafterna allt mer. Det finns dock inga enkla förbättringslösningar. Personligen är jag dock övertygad om att det finns ledare som kan klara av ledarskapets svåra konst och samla många invånare runt en positiv och enande målbild. Ena oss i ansträngningen att fixa alla de växande problem vi har inom skola, omsorg, vård, näringslivets konkurrenskraft, totala omställningen till det digitala samhället, matförsörjningen, övrig energiförsörjning, försvarsförmåga, bättre inkludering och så vidare. "Fina" ord räcker inte. Nu krävs tydlig probleminsikt, förslag på förbättringar, en tydlig kollektiv målbild och ett kompetent ledarskap som coachar mot framgång. Svenska folket kanske ska lämna in en ansökan till en head-hunting firma att hitta hen som kan fixa detta. Den främsta tillgången hen har är sannolikt en pragmatisk förmåga. Vad tror du? Det har blivit populärt med åldersrika ledare även i västvärlden, är det kanske sossen Jan Eliasson som kan fixa uppdraget.... Det är jättekul att Centerpartiets partiledare har störst personligt förtroende bland svenskarna! Men att Löfvén med låga förtroendesiffror toppar förtroendelistan bland sannolika statsministerkandidater är sjukt. Var är framtidsbilden? Var är nödvändiga reformer? Vem är Ylva Johansson? Riv alla murar och sprid välståndet! Mer delningsekonomi! Patienten Sverige behöver räddas och botas! Det går!
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nar-systemen-brister-hotas-manniskovardet/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/gladjesiffror-for-stefan-lofven/

Vilka är alternativen?

Att regera är svårt
Det är lätt att tycka saker och ge löften när man är i opposition utan risk att få löftena synade? Det kan vara ett perspektiv på ett enskilt partis förda politik. Ett annat kan vara att politik ska vara en drömfabrik som människor får rösta på och om de kollektiva drömmarna får en chans att prövas i kompromisser med andra partiers drömmar så är kompromisser och ansvarstagande pragmatiska offer. MP är ett lysande exempel på att ett parti som hållbart vill föra en politik som val efter val kan stärka partiet inte kan agera så. Visst ska man ha drömmar och tydliga ambitioner. Men om man översäljer sig som politisk kraft blir det bara kortsiktiga vinster. I en så komplex parlamentarisk situation som nu är det sannolikt klokt att ha sina "mycket begränsat förhandlingsbara" kort klara. Jag tycker vi invånare är värda den respekten. Utan "ryggrad" inom politiken kan man inte förvänta sig annat än ett ökat politikerförakt.

Nästa regering
Blir nästa regering en egen M regering? De kan sannolikt förhandla med alla förutom Fi och V. De har en liknande politik som S i några för väljarna mycket viktiga frågor. Det är inte ett osannolikt scenarie. Särskilt inte om nästa lågkonjuktur snart slår in, eller inflationen börjar rusa.

Om inte C på riksnivå mycket snart gör upp migrationspolitiken inom Alliansen så ser jag det som omöjligt att kampanja ihop. Den enda fråga Kinberg-Batra, AKB, kommer att få är vad som gäller inom migrationspolitiken om Alliansen "vinner" 2018. Om AKB skulle svara måste Lööf svara.. Hur mediatränad  man än är kommer man inte runt de frågorna. De måste alltså lösas ut mycket snart. Självklart kan C gå till val helt själva eller ihop med Alliansen. Vägvalen har dock stor betydelse för vilken politik man seriöst kan kommunicera. Att ha en egen partilinje är självklart, det har alla partier. Beroende av hur invånarna röstar fördelas inflytandet olika mellan partier som samarbetar. De med flest röster har också fått mest folkligt stöd för att just deras politik och deras företrädares röster ska få mest genomslag. Om den senaste opinionsmätningen blir verklighet 2018 är det sannolikt peggat för en mycket liten minoritetsregering som får ha en stor stab av förhandlingsstöd. Vad tror du?
http://www.expressen.se/ledare/mp-har-infort-sveriges-mest-korkade-skatt/
http://www.expressen.se/nyheter/flera-partier-nara-fyraprocentssparren/

Kraftiga försämringar
Samtidigt som politikens vardag i praktiken blivit mycket komplexare och tuffare än förr försämras villkoren för politiskt fullt engagerade kraftigt. Är det bra eller dåligt för att försöka få bra och befolkningslojala politiker? Vad är en rimlig ersättning till människor som saknar arbetstider men där de i ledarroller måste lägga många, många arbetstimmar per vecka? Och alltid vara tillgängliga för media och få acceptera personangrepp? Nyligen ändrades det mycket generösa fallskärmssystemet, "livstid", för politiker som tjänstgjort på heltid under 12 år. Från "livstid" till max två års fallskärm. Nu flaggas även för att stänga möjligheten för att bygga firma under de åren. Det gäller självklart inte nuvarande politiker... Om det blir verklighet blir det en enorm skillnad mellan politikers ersättningssystem förr och nu.

Jag tycker att det är märkligt att det inte problematiseras mer runt politikers ersättningssystem. Hur stor integritet får dessa politiker? Hur påverkas riskerna för korruption i olika former? Om medborgarna får en bättre förståelse för hur många timmar, obekväma arbetstider, hur utsatta politiker är och hur stort ansvar de har tror inte jag att de flesta anser dem överbetalda. Jag tycker att de förändringar som gjorts är bra, även de förslag på ytterligare försämringar som nu dykt upp. Samtidigt anser jag att det är fel att dessa förändringar inte balanseras med till exempel betydligt högre tydliga ersättningar. Om kraven och komplexiteten i uppdragen aldrig varit större, är det logiskt att kraftigt försämra villkoren? Är det opportunt att tala om dessa frågor? Sannolikt inte. Men tänk efter, hur klokt är det att försämra villkoren utan att hitta modernare och bättre ersättningssystem som inte nödvändigtvis måste vara kraftigt ekonomiskt sämre? Kommer dessa förändringar förbättra möjligheterna för oss att få bra demokratiska företrädare? Förutom de risker jag beskrivit ovan, riskerar det inte också att göra politiken än mer till en livstidssysselsättning där verklighetsförankringen blir allt svagare och inställsamheten allt starkare? Hur tror du vårt samhälle utvecklas då? Om vi nu ska ha nya större regioner som ersätter dagens landsting och län, då kanske antalet riksdagsledamöter kan halveras? Varför inte? Då skulle till exempel de som blir nya riksdagsledamöter kunna få 50% högre månadsarvoden än de som har tidigare villkor. Vad tycker du?

Om man nu har alternativa sysselsättningsmöjligheter, varför väljer man ändå politik i en utsatt position? För att man brinner för att kämpa för att just de man företräder ska få en bättre framtid och för att man gillar att ha en stor påverkansmöjlighet över hur framtiden blir. Politik är viktigt. Vad är bättre alternativ?
http://www.dn.se/debatt/inkomst-till-eget-bolag-ska-minska-statsradspensionen/

Legitimitet

Hur leds Sverige?
Hur mår svensk demokrati? Vid en mätning av hur många som var partimedlemmar i ett riksdagsparti 2014 var det 236.961 stycken. Enligt SCB var vi vid utgången av år 2014 = 9.747.355 svenskar. Det innebär i så fall att endast 2,4% av svenskarna på andra sätt än att rösta valt att engagera sig mer eller mindre aktivt i ett parti som bl a genom riksdagen politiskt verkar för hur det svenska samhället ska utvecklas. Hur mycket legitimitet ger det riksdagen? Hur representativa blir våra rikspartier när basen av medlemmar är så liten att de knappast kan anses ha en stark folklig förankring?
http://www.dagensopinion.se/veckans-brief/2014/alliansen-tappar-medlemmar-–-oppositionen-ökar?print=✓
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Riket/262459/

Vilka leder Sveriges kommuner, regioner och staten?
I många artiklar har vi kunnat ta del av att det i allt större utsträckning är icke demokratiskt valda tjänstemän, lobbyister och journalister som påverkar mycket mer än de representanter som i allmänna val fått sina förtroendeuppdrag. I det senaste numret av Dagens Samhälle kan man också läsa att Olle Wästberg, demokratiutredaren, tycker att de offentliga utredningarna har förfallit. Och att det är privata tankesmedjor i olika former som allt mer styr utvecklingen. Wästberg säger bl a "idag har man en uppfattning om vad man vill göra, sedan ska en ensamutredare fixa till det på kort tid." Och mängden utredningar som leds av andra krafter än av offentligt anställda ökar. "Det är inga problem att det startas privata grupper som fördjupar sig i samhällsfrågor. Men det är ett problem om det inte finns konsensusbildande fora, där olika intressen möts och skaffar sig en gemensam uppfattning", säger Olle Wästberg. Bidrar denna utveckling till att stärka det offentligas legitimitet?

Konsensusmaskineri
Att eftersträva konsensus runt de stora samhällsutmaningarna är en klok väg framåt. Men har vi idag ett klimat kopplad till ledningen av Sverige som bygger på ambitionen att hitta en så bred konsensus som möjligt runt våra huvudutmaningar? Som utomstående betraktare känns det absolut inte så. Försök till röstoptimeringstaktik och exkludering av vissa partier skapar knappast en god grund för att söka så breda lösningar som möjligt. Och i takt med att de personer som fått förtroendeuppdrag inte klarar av att nå egna breda överenskommelser ökar andra krafter sin makt över utvecklingen. Är det kanske bra? Är det bra för den demokratiska legitimiteten? Hur mycket får det kosta samhället i stort att politiken inte kan hitta bättre former för det demokratiska hantverket?

Decemberöverenskommelsen ger en minoritet möjligheten att få igenom sin budget utan att behöva kämpa hårt för att försöka få stöd av en majoritet. Samtidigt används så kallade tillkännagivanden i riksdagen, beslut som regeringen ska följa, allt mer. Tillkännagivanden som om de efterlevs formellt hindrar regeringen från att genomföra önskade reformer. För att tillkännagivanden ska gå igenom krävs idag att förslagen får stöd av SD. När nästa minoritetsregering tar över finns ingen anledning att tro att om Decemberöverenskommelsen fortfarande lever så kommer den dåvarande oppositionen agera lika. Hur bra är detta för att Sverige ska utvecklas positivt? Är det så kul att sitta vid makten att man inte bryr sig om att hitta ett bättre system för hur landet ska styras? På vilket sätt skapar den nuvarande situationen legitimitet kopplat till hur Sverige styrs? I praktiken kan jag inte se annat än att  ytterlighetspartierna är de som tjänar mest på nuvarande ordning. Är det så här som Sveriges 2,4% partiaktimedlemmar vill att Sverige ska styras? Och tycker 77% av de röstande svenskarna att detta är ok? Det vi vet är att idag har vi en mycket svag regering som saknar legitimitet för den politik de försöker föra. Politik kallas det möjligas konst. Dags för politiken att hitta en ny ordning som med större legitimitet kan försöka leda vårt gemensamma!
http://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-far-vika-sig-i-hjartefragor/
http://www.dagenssamhalle.se/debatt/doe-aer-ett-allvarligt-svek-mot-folkets-roest-15655
http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/

Valvinst till varje pris?

Men vad innebär ett alternativ till Alliansen nationellt?
Partiledardebatten, tidigare kongressbeslut och partiledares olika utspel borde ge Reinfeldt rätt. Vad innebär ett alternativ? Även om Alliansen är en minoritetsregering redan idag så har de ändå lyckats väl med att inte köra Sverige i diket trots tuffa ekonomiska tider i Europa. Det kanske blir allt fler väljare som allt närmare valdagen nyktrar till och inser att bland upplevt dåliga alternativ är vänsterpolitiken den absolut sämsta. Hur ska den kunna rädda Sverige från att hamna lika dåligt som flera av våra Europeiska grannländer? Vilka konkreta förslag har dom på hur t ex integrationspolitiken betydligt kan förbättras som avviker från det Alliansen hittills provat? Det börjar bli dax att återigen fundera kring hur Sverige ska kunna regeras efter ett val där Alliansen inte får egen majoritet och blir en svagare minoritet. Och en Socialdemokrati som inte blir större än Max 35% och där en eventuell mardrömskompromiss med MP inte räcker för egen majoritet. Vad händer då? Sossarna och Moderaterna verkar ju komma överens i många frågor så det kan ju vara ett scenario som då bidrar kraftigt till att stärka övriga partier. Knappast sannolikt. Moderater själva? Knappast möjligt om dagens dåliga opinionssiffror håller i sig. Sossarna själva? Om de får över 35% och ett samarbete med MP inte ger egen majoritet, då tror jag S chansar på sin paradgren att regera själv i minoritet. Om det skulle bli så är det i vart fall bättre än att tillväxtovänliga och väldigt destruktiva vänsterkrafter får sitta i en regering. Helt klart vill Sossarna tillbaka till makten så dom är nog beredda att chansa och att göra slitet för att försöka få det att fungera. Annars blir det nyval. Hur tror du det går?
http://www.dn.se/valet-2014/sjostedt-valjer-redan-ministrar/
http://www.dn.se/valet-2014/opinion/
http://www.unt.se/asikt/ledare/blir-det-en-minoritetsregering-s-3214764.aspx

Valkampanj med fackligt stöd
På många fronter, och i valtider, är facken militanta. Strejker, strejkhot och olika manifestationer organiserade av offentligt anställdas fack avlöser varandra. Budskapen är tydliga, de vill att vår Sverigebild ska bli att Sverige är misskött. De vill att Alliansen ska falla. Mycket kan bli bättre men vad blir bättre med vänsterkrafter vid makten? Och om något, hur länge? Det finns ett engelskt ordspråk som är passande i detta sammanhang, "B careful of what U which 4".
http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisen-protesterar-parkerar-bilar-i-hela-landet/
http://www.dn.se/ekonomi/allt-fler-rika-svenskar/
http://www.dn.se/ledare/signerat/tagstrejken-skyttegraven-gravs-allt-djupare/

Urvattnat och otydligt

Uppsala måste kunna regeras
Det är onekligen så att en plats måste kunna regeras hyfsat stabilt om den ska kunna erbjuda sina invånare välstånd idag och förhoppningsvis även i morgon. Runt om i världen, och inte minst i Sveriges riksdag, kan vi se och lära oss att det inte är bra om inte stabila majoriteter kan bildas mellan demokratiska, ansvarstagande och kompromissvilliga politiska företrädare och partier. På svensk regeringsnivå har vi en komplex minoritetsregering. Svenska folket gav inte Allianspartierna egen majoritet i valet 2010.

I Uppsala kommun fick Allianspartierna egen majoritet med en röst. I det politiska landskap som vi idag befinner oss i tror jag att det är mycket viktigt att Alliansens olika partier blir tydliga med sin egen helhetspolitik. Det är inte Alliansen som går till val. Det är C, FP, M och KD som enskilt går till val MEN vi vet att vi kan samarbeta, ta ansvar och kompromissa för att ett gemensamt styre ska fungera. Det är viktigt att vi vet det. Samtidigt är gårdagens budgetpresskonferens i Uppsala ett utmärkt exempel på hur dåligt det blir för t ex C när vi reduceras till ett nischparti när vi är ett parti med en tydlig politik inom alla samhällsområden. C kan mycket bra ta ansvar för vår gemensamma ekonomi. C har den bästa skolpolitiken. Den bästa omsorgs och vårdpolitiken. Den bästa näringspolitiken. Den bästa idrotts och fritidspolitiken. Den bästa kulturpolitiken. Den bästa miljöpolitiken. Den bästa landsbygdsutvecklingspolitiken o s v. Hur får man ut det till väljarna när ett ur Cs perspektiv kompromissat förslag presenteras? Vi behöver andra metoder för att hindra att vänstern och främlingsfientliga krafter får makten.
http://www.unt.se/uppsala/vi-raknar-med-ett-overskott-pa-100-miljoner-3121558-default.aspx

En ny tid & skolresultaten

Stora förändringar
Sverige behöver enligt vissa en ny berättelse. En berättelse om hur Sverige i grunden kraftigt förändrats under de senaste 50 åren. Från i huvudsak ett avskilt, blont och blåögt land till ett mångkulturellt land där blonda och blåögda blivit en minoritet. Dagens kolumn i DN är läsvärd! Den beskriver kortfattat vilken enorm förändring vi genomgått. Frågan är om vi blivit ett nybyggarland eller ett land med allt för många bidragsberoende? Vad tycker du? Berättelsen blir bäst om den också beskriver en positiv vision av var vi kan vara, eller vill vara, om 30 år. Om vi inser var vi är och bättre bygger vår framtid från den basen är jag övertygad om att även kommande generationer i vår del av världen kan se fram mot ett generellt välstånd.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/sverige-behover-en-ny-berattelse

En segregerad skola i fritt fall?
Skolan fortsätter att engagera. Självklart. Den är den enskilt viktigaste verksamheten för att säkra välstånd och för att ge alla våra invånare en så jämbördig start i livet som möjligt. Oron är dock stor för att dagens skola inte klarar av att säkra vårt fortsatta välstånd och absolut inte att ge alla våra barn och unga bästa möjliga (och så jämlik) start i livet. Vad är då skolans problem?

I dagens UNT är det en intressant debattartikel från en akademisk organisationsforskare om just skolan. Artikeln är lite förvirrande men ändå bra. Precis som med mina egna erfarenheter tycker han att det är allt för många som försöker lösa problem genom omorganisation när det inte löser de grundläggande problemen. Omorganisation är ibland helt nödvändigt men handlar oftast om maktkamper och okunskap snarare än att angripa grunderna till varför verksamheten inte presterar som man önskar. I grunden tror jag delar av svaren går att finna i de stora förändringar som Sverige genomgått de senaste 50 åren. Svenskarna är inte längre ett lika homogent folk som förr.

Det är inte bara sociala skillnader som skiljer invånarna åt. De kulturella skillnaderna är idag väldigt mycket större än förr. Ibland undrar jag om DN inte minns sin förra grävande serie reportage om skolan där de visade att det finns ett starkt samband mellan skolans resultatutveckling och svensk invandring. Är det konstigt? Istället för att prata om att helt förstatliga skolan, som redan styrs av staten, kanske det är mer värdefullt att tala om hur den pedagogiska verksamheten skall klara av att bättre undervisa väldigt heterogena grupper. Om det var stora skillnader mellan individer i en klass när jag gick i skolan så är dessa skillnader betydligt större idag. På vilket sätt hanteras det praktiskt i våra skolor? För att vända skolans negativa trend måste man se verkligheten. Oavsett hur jobbigt det är att se den. I Uppsala satsar vi väldigt mycket pengar på skolan. Är mer pengar till skolan lösningen för att generellt få bättre skolresultat? Om mer pengar behövs anser jag att det är staten som skall skjuta till mer integrationspengar (eller något nytt ord som snart skall användas) till kommunerna. Vad tror du är skolans huvudsakliga problem? I Uppsala vill folkpartister och sossar omorganisera bl a skolverksamheten...... Tänk om det var så enkelt att lösa grundläggande problem.....
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern-undervisning-far-underkant
http://www.unt.se/debatt/den-skadliga-omorganisationen-2349546.aspx
http://www.unt.se/ledare/skippa-ordet-integration-2348063.aspx