Misshandlade underleverantörer

Framgångsrika värderingar är inte PR produkter

Värderingar kan formuleras på många olika sätt. Inte minst människor som är starkt ideologiskt inriktade kan landa i väldigt olika värderingspelare i sina liv. Så är det. Så kommer det alltid att vara. Därför är det inte något att förvånas över. Det man kan bli förbannad över är enskilda människor eller organisationer som marknadsför en värdegrund men inte lever upp till. Det är både oseriöst och falsk marknadsföring.

Jag gillar att Di utmanar storföretags-Sverige och deras marknadsförda värdegrunder. Många ideologiskt kopplade människor ser ofta offentlig sektor som näringslivets största problem. För väldigt många mindre företag är de stora privata företagen ofta ett mycket större problem. I tider där ekonomierna är ansträngda är till exempel extremt långa betalningstider från stora bolag till små väldigt plågsamma för mindre företag. 

Dagens Industris, Di, ledare skriver läsvärt om detta i nedan länk. Bara för att man är på börsen och ska försöka försvara börskurser är det illa att behandla mindre leverantörer orimligt. Att kräva extremt lång kredittid är verkligen inte att vårda sina underleverantörer. Dis kritik är befogad eftersom det är de mindre och medelstora företagen som i stor utsträckning bär på det framtida svenska välståndet. Och det är främst i de mindre och medelstora företagen som framtidens arbetsplatser växer fram.

"Som att Sveriges tio största börsbolag har satt i system att låta sina underleverantörer agera bank och på detta vis skaffat sig räntefria lån på en halv miljard kronor. "

"Agerandet är inte bara oetiskt, det blottlägger hur innehållslösa bolagens värderingar är i praktiken." 

"Det är uppenbart att vissa bolag i kraft av sin storlek förlänger betalningstider till leverantörer och därmed förbättrar sina kassaflöden."

"Sveriges största företag borde veta bättre än att skörta upp underleverantörer. Det är i små- och medelstora företag som fyra av fem jobb skapas. Om dessa företag får problem med likviditeten till följd av långa betalningstider försvåras jobbskapandet i hela ekonomin."

"Att betala räkningar i tid är inte bara en fråga om vad som är juridiskt bindande. I grund och botten är rimliga betalningstider en självklar del av företagens samhälleliga ansvar, precis som klimatutsläpp eller anställdas rättigheter." 

"Hållbarhet ska fokusera på väsentligheter, som att betala i tid. Ett ansvarstagande företag använder inte leverantörer som bank."

https://www.di.se/ledare/storbolagen-maste-leva-upp-till-sina-varderingar/ 

I min värld är ett företag klokt som efter noggrann utvärdering väljer ut sina samarbetspartners och sedan vårdar dem på ett sätt där de också har en bra chans att tjäna pengar. Det tycks inte vara alla företagsledningars inriktning. Kortsiktiga bonusprogram är dåliga. Långsiktiga bonusprogram kan vara bra och uppmuntra hållbart värdebyggande. Varje seriöst företagsbygge borde ha långsiktighet som en del av sin värdegrund. Då bryr man sig även om sina underleverantörer och kommande generationers välbefinnande. Di har haft flera bra artiklar om hur kortsiktiga bonusprogram ”bombat” aktiekurserna. 

Offentliga bonussystem

Höga löner men litet ansvar

Om vi bortser ifrån att det finns drygt 6000 onödiga politiker kopplade till Regionerna är inte heltidspolitiker överarvoderade. Det är ett uppdrag du lever med dygnet runt, året runt, och om du gör något, och vågar stå upp för den politik partiet företräder, möter du ständigt motstånd som måste hanteras på sociala medier. På många sätt otacksamt men viktigt och nödvändigt för oss som vill påverka hur våra samhällen utvecklas till gagn för kommande generationer. Lägg ner Regionerna och låt många av de 349 riksdagsledamöterna göra större nytta för sina regioners bästa. Varför inte återinföra en tvåkammarriksdag liknande i Schweiz? Om vi avvecklar regionerna som särskild politisk regional nivå kan rikets kammare ha 99 folkvalda och 251 folkvalda i den regionala kammaren. Med fördel inför vi som i Schweiz också löpande inslag av direktdemokrati.

Demokrati är oslagbart som framgångsrikt och rättvist system för samhällsstyre. Så är det. Alla alternativ är snabbt dåliga. Mycket dåliga. Med det sagt behöver allt ständigt förbättras och utvecklas om det ska matcha nya tiders behov, krav och moden. Det vet alla som t ex ägt ett eget boende. En klok förändring är att introducera rörliga delar av högt avlönade tjänstemäns ersättningar. För alla förutom domare som ska tjäna tillräckligt för att vara helt fria.

”Vill Ulf Kristersson (M) ta revansch och åstadkomma vad varken Fälldin, Bildt eller Reinfeldt lyckades med, ett regeringskansli som lutar åt samma håll som regeringen det tjänar? Är det vad som ligger bakom de nya lönedirektiv som DN avslöjade för två veckor sedan, att ”särskilt uppmärksamma skickliga medarbetare” som bidrar till ”genomförandet av sina politiska prioriteringar som de kommer till uttryck i regeringsförklaringen och Tidöavtalet”?”

https://unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/de-har-klantat-sig-men-pa-vilket-satt/lz498yzr

https://www.akavia.se/rad-och-stod/lon/verktyg-for-din-lon/att-tanka-pa-vid-rorlig-lon-bonus-provision/

Och som jag lyfte igår får SJs lågpresterande VD, Monica Lingegård, runt 8 miljoner kronor i ersättningar per år. Och Vattenfalls VD, Anna Borg, hisnande lön på 1 351 417 kronor per månad, det innebär drygt 16 miljoner kronor i ersättningar per år. Och Anne-Marie Gardshol, VD Postnord, tjänar över 10 miljoner kronor per år. På oligopolmarknader och i statliga bolag. Man kan lätt inbilla sig att det är något feministiskt politiskt aktivistiskt som ligger bakom denna enligt mig orimliga ersättningsnivå för statliga VDar. Jag är helt säker på att vi kan få minst lika dugliga till halva priset! Inte ens trots att två av dem är ekonomiutbildade är ersättningarna rimliga. Samtidigt begripligt att den högst betalde är utbildad på Uppsala universitet…. Och vet du vad, idag är samtliga SJs avgångar i region Uppsala/Stockholm inställda på grund av ”fordonsbrist”… Region Uppsala blir nog bättre än SJ på att köra spårvagn 😱

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/alla-sjs-regionaltag-installda-jattefa-fordon-just-nu/r9w6dpvj

Vet du vad Sveriges högste domare tjänar per år? Justitierådet, och ordförande för Högsta domstolen i Sverige, tjänar runt 1 500 000 kr per år. 1,5 miljoner kronor. 

Vet du vad Sveriges statsminister tjänar per år? Årsarvodet till statsministern är 2 292 000 kronor. Nästan 3 miljoner kronor. 

Jag är absolut inte missunnsam utan tycker att duktiga människor inom alla yrken ska tjäna mer än mindre duktiga. Samtidigt måste det vara rimligt och rättvist när det är det offentliga som styr. Privata får göra hur de vill så länge deras aktieägare tolererar det. Jag tycker inte ersättningarna till VD för Vattenfall, PostNord och SJ är värda de garanterade ersättningsnivåer de får. 

Varför inte sätta ett lönetak för fasta ersättningar på offentligt styrda jobb? Och samtidigt börja tillämpa resultatbaserade rörliga ytterligare ersättningsmöjligheter. Det skulle ge de styrande politikerna mer kraft vilket demokratiskt borde gillas av dem som röstat på dem. Och tro mig, det går alltid att få tag på tillräckligt dugliga för 2 292 000 kr om året i dagens penningvärde. 

Varför inte börja tillämpa rörliga arvoden även till politiker? Typ om de som formerar sig för att styra beskriver vad de ska åstadkomma under fyra år får de bara det rörliga arvodet som en bonus om de levererat vad de gett löfte om året efter ett allmänt val. Och som i alla andra sammanhang borde ersättningarna till politiker differentieras utifrån vilka meriter de för med sig in i ett uppdrag. 

Det finns behov av mycket nytänkande i nutidens Sverige! 

Rädda oss från ordstormarna

Belöna företagsamhet och mätbara resultat

Det sticker ordentligt i ögonen på många att VOLVOs VD, Martin Lundstedt, tjänat nästan 60 miljoner kronor 2022. Ett resultat främst av att bolaget som han är operativt ansvarig för gått bra. Också att ledarskapet över den svenska kronan inte imponerar. Det finns gott om svenskar som är avundsjuka på ”framgångsrika” personer. Personligen har jag återkommande förvånats över att vissa som klagar över direktörsersättningar inte klagar på till exempel Zlatans eller Stensons enorma årliga ersättningar. Stenson som säkert kan prestera bra ytterligare tio år. Hur kan man tro att en skicklig VD i ett globalt företag är mindre värdefull än en världsspelare i fotbollslaget PSG? Med det sagt tjänar nästan varje spelare i PSG årligen mer än VOLVOs VD 2022.

Det är styrelsen och ägarna som tyckt att Lundstedt varit värd de arvoden han får för 2022 utifrån det belöningssystem de gett honom. Andreas Cervenka, journalist, ogillar det skarpt och ger i nedan artikel i Aftonbladet uttryck för hur orimligt han tycker det är. Och att det är ytterligare exempel på ”Girig-Sverige”. Jag gillar Cervenkas attack på orimliga orättvisor. I detta fall tycker jag dock ”bara” det är uttryck för att svensk Jante-kultur blivit mycket mindre slagkraftig i en global värld och en värld där finansmarknaden styr. Att ägare kan förstöra sina bolag har vi gott om exempel på. Två sjuka exempel är KODAK och NOKIA. En sak de exemplen lärt vissa ägarkretsar är att ersättningssystem, inklusive bonusar, får inte tillåta kortsiktiga möjligheter att vara egoistiskt girig.

https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/zExPJ9/sa-manga-fler-miljoner-fick-volvo-vd-i-bonus

Vissa företagsledare tycks tro att proffspolitikernas vackra ambitioner och ordbajseri kan få dem att överleva på kapitalmarknaden. Så är det inte. På börsen, och i bonussystem, gäller leverans av löften eller kalla nyckeltal. Inget annat. Därför krossas nu också många börsbolags värderingar då VDn pratat för mycket och gjort för lite för att leverans av önskade och utlovade resultat ska ske. I Expressen nedan beskriver Malin Siwe mycket väl hur sjuk den politiska världen blivit. Det är inget för näringslivet att ta efter. Börsslakten på flera sådana bolag med ”snackis-VDar” har varit skoningslös de senaste månaderna. Det är bra även om jag själv är delägare i ett sådant ”utbombat” bolag.

”Utsläppsminskningar. Elpriser. Tågavgångar efter storm. Hur vore det att lova tunt och hålla runt? I stället för tvärtom. Sprid glädje i stället för ilska.”

”Politiker och företag bör sluta med ovanan att göra överoptimistiska prognoser för att behaga väljare och lobbyister. Ge oss glada överraskningar i stället. Det lär löna sig i längden.”

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/tank-att-fa-bli-glatt-overraskad-nan-gang/

Om jag enskilt fick bestämma skulle inga offentliga chefer kunna få högre fasta ersättningar än runt 130.000 kronor per månad. Därutöver tycker jag även invånarstyrda verksamheter ska tillämpa mätbara bonussystem. Då skulle både budgetdisciplinen och den styrande politikens vilja få bättre genomslag. Om det är jag helt säker. Många svenskar i gemen skaffade barn utifrån hur föräldrasystemet utformades. Ekonomiska incitamentssystem fungerar. Det är hög tid för även det offentliga Sverige att inse det och tillämpa dess principer kopplat till chefsersättningar. Men det måste göras klokt! Vattenfalls extrema löneinflation för de högsta cheferna luktar illa.

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/kEmJXa/vinnare-pa-vattenfall-direktorerna

Urspårad feminism

May the best person win

I den bästa av världar är det alltid erfarenhet, kompetens och meriter som ska avgöra vem som får ett uppdrag. Alla arbetsuppgifter kräver någon form av kunskap. Mer avancerade arbetsuppgifter kräver djupare kunskaper. Vill man prestera på topp, till exempel spela i Champions League, bästa fotbollsserien, måste man kvala in som en av världens bästa spelare. Och den som köper in spelarna gör sina spelarurval även utifrån sannolikheten att de kan verka framgångsrikt med övriga spelare. Elitism säger vissa. Viljan att vara konkurrenskraftig säger andra.

https://www.synonymer.se/sv-syn/meritokrati

Väl fungerande arbetslag kräver ofta liknande moraliskt kompass, arbetsvillighet och en inkluderande arbetsmiljö. Under gårdagens Företagargala, i Uppsala på Uppsala slott, var de vinnande företagen liknande med förmågan att skapa starka inkluderande företagskulturer oberoende av kön, etnicitet, trosuppfattning och sexuell läggning. Ett jämställt perspektiv på alla medarbetare med andra ord. Det är bevisligen ett framgångsrecept. Samtidigt är det bevisat att en mix av personlighetstyper är klokt att ha i väl fungerande lag. Och de bästa lagen har en mix av de ambitiösaste personlighetstyperna. 

https://www.mabra.com/psykologi/det-finns-16-psykologiska-personlighetstyper-vilken-stammer-du-in-pa/6664235

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om hur korkat det är att bara män kan vara knasiga. Om inte kvinnor också kan vara knasiga, normbrytare och nytänkande kan de inte heller bidra till förändrade och i bästa fall bättre samhällen. Det finns självklart gott om korkade kvinnor bland många korkade män. Framförallt finns gott om smarta och presterande kvinnor och män. Låt oss fokusera på vad människor gör och inte vilket kön eller till exempel vilken trosuppfattning de tillhör. 

"Ändå är det något trött över reaktionerna. Toxisk maskulinitet och destruktiva manlighetsideal, mansplaining, killgissningar och kränkta heterosexuella män… Allt detta har analyserats om och om igen."

"En som tröttnat på tugget är modelektorn Philip Warkander, som i Expressen (30/3) frågar sig varför det på motsvarande sätt aldrig talas om ”giftig” kvinnlighet och destruktiva kvinnonormer. Männen klagas det på för jämnan. Sällan, för att inte säga aldrig, är det någon som får för sig att ”dekonstruera” kvinnliga normer."

"Vissa skulle säkert påstå att könsmaktsordningen gör att mäns, och inte kvinnors, beteende styr samhället. Och att kvinnor har att förhålla sig till sociala normer, de skapar dem inte. Till exempel: Varför tenderar kvinnor med makt att slå ner på andra kvinnor? Ett vanligt svar är att kvinnor får en så liten del av maktkakan att de måste tävla inbördes. Kvinnors destruktiva beteende är blott en reaktion på manssamhället."

"Svaret på frågan om varför ingen pratar om ”toxisk femininitet” är helt enkelt att det inte finns någon sådan. Men det stämmer inte. Destruktiva kvinnonormer existerar. Social exkludering, verbal mobbning och intolerans mot avvikare kan sägas vara motsvarigheten till ”mansplaining” och mäns statusjakt. Ändå är det sällan eller aldrig någon i offentligheten som analyserar dessa fenomen. Varför?"

"Kanske för att kvinnan fortfarande betraktas som natur medan mannen är kultur. Kvinnan är reaktiv, mannen är aktiv. Trots att det är en uråldrig misogyn uppfattning har den hängt kvar, eller kanske gjort comeback, under feministisk täckmantel. Inte minst de senaste årens menskonst och kroppsaktivism är ett tecken på det. Kvinnan är främst kropp. Mannen är däremot en kulturell varelse vars agerande skapar de normer som råder i samhället och kan därmed kritiseras. Kvinnan å sin sida skapar ingenting. Inga normer, inga kulturella fenomen och beteendemönster, ingenting värt att dekonstruera och kritisera. Kvinnan mest bara är."

"Den naturliga, menstruerande kvinnan som vi sett i samtidskonsten är förvisso god – här gömmer sig en civilisationskritisk idé om det naturliga som det genuina och goda – medan den kulturella mannen är ond, genom sitt upprätthållande av patriarkatet. Faktum kvarstår dock. Mannen har förmåga att skapa medan kvinnan är fast i sitt (i och för sig goda) naturliga väsen. Men kvinnor är precis som män aktiva skapare av kultur och normer. Bra som dåliga. Det kanske kan låta kontraintuitivt. Men det är först när vi kan identifiera och kritisera destruktiva kvinnonormer, på samma sätt som vi i dag ältar skadliga mansnormer, som vi har uppnått en sann jämställdhet där kvinnor ses som ansvariga subjekt. För det är först då vi erkänner att kvinnor formar samhället lika mycket som män."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-pratar-ingen-om-toxisk-femininitet-1.69077909

Urspårat styrsystem

En ny maktordning i Sverige

Det är hög tid att vi invånare röstar fram partier som minst kräver många års arbetslivserfarenhet utanför politikens värld. Det är i vart fall hög tid för det om man vill att vi ska företrädas mer kompetent. Riktig arbetslivserfarenhet är självklart meriterande. Att acceptera en ordning där karriärpolitiker går från ett ledande ansvarsfullt förtroendeuppdrag till nytt ett annat duger inte. Politik är en egen ”gren” men den handlar om samhällsbygge och förtroende. Det senare kan man få om man är påläst, vältalig, ”går igenom rutan” och har lite beslutsförmåga. Det första kräver enligt mig meriterande arbetslivserfarenhet. Personligen tycker jag att en politiker under flera år ska ha bidragit med skatter innan hen helt blir skattefinansierad för politiska uppgifter. Vad tycker du?

En sak som jag tydligt upplevt med politiker utan ordentlig yrkeserfarenhet är oförmågan att förstå hur man bäst ska organisera verksamheter för att nå uppsatta mål. Att tycka att det är tjänstemännens ansvar är okunnigt. Toppen av en verksamhet måste ha en egen förmåga att uppfatta organisationsbrister och bedöma förändringsförslag. Jag är helt säker på att den svenska statsförvaltningens administrativa fader, Axel Oxenstierna, "vänder sig i graven" över hur byråkratiskt och administrativt tungt det offentliga Sverige blivit. Det måste vi få ett ordentligt stopp för genom att kraftigt avveckla verksamheter och uppgifter som driver fram på tok för mycket administration i våra viktiga verksamheter som till exempel skola, vård och omsorg.

"Ingen svensk har någonsin utövat så mycket makt under så lång tid som Oxenstierna – han utnämndes till rikskansler på nyåret 1612, och avgick med döden den 28 augusti 1654."

"Om man ska översätta kanslersämbetet till dagens terminologi, så var Oxenstierna statsminister, utrikesminister, långa tider finansminister, generaldirektör för den offentliga förvaltningen (det var innan politiken och verkställigheten hade skilts åt) och dessutom ordförande i AB Statsföretag, som på den tiden dominerade hela det svenska näringslivet."

"Viktigare än så – ingen har heller utövat mak­ten så konstruktivt som Axel Oxenstierna gjorde. Maktutövning är för det mesta som skriften i sanden – tjugo år efteråt är det ingen som minns vad den ene eller andre statsministern egentligen använde den till. Med Oxenstierna är det tvärtom. Dagens strukturer påmin­ner gång på gång om honom – långt efter att vi för länge sedan glömt de historiska omständigheter som frambringade dem. Om riksstyrelsen hade haft sin sjukamp, så vore Axel Oxen­stierna lika överlägsen som Carolina Klüft. Som strateg, analytiker, förhandlare, personalledare, institutionsbyggare, skribent, talare – i få grenar har han haft sin överman, och ingen har behärskat helheten så väl som han."

https://popularhistoria.se/sveriges-historia/stormaktstiden/tema-stormaktstid-den-maktige-oxenstierna

Gunnar Wetterberg är en klok person. I Expressen skriver han en läsvärd krönika om hur rikets styre behöver förbättras. Det är inte bara i kommuner och regioner som styrsystemet spårat ur och blivit för omfattande, för krångligt och för dyrt. Utvecklingspartiet demokraterna har en stor roll att fylla i att vi kraftigt ska börja avveckla administrationstrycket på våra viktiga kärnverksamheter skola, vård och omsorg. För att kunna göra bra nytta i detta viktiga politiska städarbete krävs yrkeserfarna politiska företrädare. Broilers bär en stor skuld för att vi fått och fortsätter att få allt mer administration kopplat till offentliga verksamheter. Begränsade skatteintäkter ska gå till rätt saker, det är mer kraft till våra lärare, sjukvårdspersonalen och omsorgspersonalen. Mindre administrativ börda.

"Rapporten pekade framför allt på behovet av att samordna alla statens myndigheter. Det var nästan så att jag undrade om rådet spelade under täcket med Sveriges Radio. Samma morgon som rapporten släpptes ägnade sig Vetenskapsradion åt många länsstyrelsers kritik av Trafikverkets utbyggnadsplan på 800 miljarder fram till mitten av 2030-talet. Verket självt bedömer att utbyggnaden ska leda till att utsläppen minskar – med en procent…"

"Den samlade styrningen av statens insatser är ett problem. Problemet ligger i regeringens knä. Klimatpolitiska rådet tackar regeringen för att flera statsråd möts i ett kollegium – men jag undrar om rådets professorer och docenter vet hur det egentligen går till när regeringen styr riket. Grandiosa kollegier i all ära – men det är tjänstemännen i departementen som ska utföra det jobb som måste göras." 

"Och departementen är statsförvaltningens värsta stuprör – där tjyvhåller var och en på information för att vinna fördelar mot de andra. Formellt är Regeringskansliet en enda myndighet, men i praktiken är varje departement ett kungarike för sig. Det dagliga arbetet leds av 35-40 statssekreterare, många av dem med ganska liten erfarenhet som arbetsledare." 

"I den bästa av alla världar skulle Regeringskansliet backa till före departementsreformerna 1840 och 1965. Reformen 1840 styckade upp det gamla kansliet i olika departement. Reformen 1965 slog samman departementens stora expeditionschefsavdelningar – där det mesta av jobbet gjordes – med statssekreteraravdelningarna, som skötte den politiska sidan av arbetet. Då skulle Regeringskansliet bli en sammanhållen enhet utan konstlade departementsgränser, ledd av opolitiska tjänstemän som bryggar över mellan regeringsskiftena." 

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/regeringens-departement-misslyckas-gang-pa-gang/

En spade är en spade

Kejsaren var naken

Löfven var aldrig tänkt att bli Socialdemokraternas ledare. Tre tidigare planerade eller valda partiordföranden utföll inte som de styrande inom Socialdemokraterna hade hoppats. Anna Lindh var påtänkt men mördades. Mona Sahlin höll inte måttet och fick sparken. Håkan Juholt som togs in efter haveriet med Sahlin fick också efter en kort tid sparken. Under Sahlins och Juholts ledning tappade Socialdemokraterna kraftigt väljarstöd parallellt med att SD stärktes ordentligt. Tredje gången gillt med partiledarval blev det Löfven som ändå hade några års arbetslivserfarenhet innan han på heltid blev fackpamp…. En trevlig och jordnära kille men verkligen ingen profil för en statsminister för ett land med ambitionen att försvara sin position som ett av världens rikaste och mest jämlika.

Självförsörjningen bland vuxna är allvarligt låg, arbetslösheten är allvarligt hög, växande utanförskapsområden skapar allt värre parallellsamhällen, den grova och organiserade brottsligheten har kraftigt ökat, skolresultaten är oacceptabelt låga, sjukvårdsköerna är långa, SDs väljarframgångar är stora och Socialdemokraterna har fått ett allt lägre väljarstöd. Att Löfvens avslutande tid som statsminister ”kröns” med återvändande IS kvinnor får symboliskt representera hans insatser som statsminister. Löfven tog inte över ”ett dukat bord” men han såg inte heller till att få det dukat. ”Kejsaren” som skulle rädda både Socialdemokraterna och Sverige var ”naken”. En förhandlare som trixat sig kvar vid makten till varje pris men vilka förutsättningar har Andersson att undvika en ny regeringskris? Särskilt i ljuset av att Lööf fortfarande kämpar för att bli Sveriges första kvinnliga statsminister…. Och eftersom jag anser att en spade ska kallas för en spade kan Löfvens tid vid makten bara definieras som ett stort misslyckande. Ett särskilt stort misslyckande för oss invånare i Sverige som drabbas påtagligt när uselt politiskt ledarskap får råda.

I Expressens artikel nedan tycker jag att de bra beskriver vilken misslyckad tid för oss svenskar som regeringarna Löfven representerar. Visst har han rätt i att även tidigare regeringar bär en stor skuld för att vi hamnat där vi är på grund av en ansvarslös migrationspolitik och en obefintlig integrationspolitik. Om sossarna ändå hade satt folkets bästa före sitt eget bästa hade de låtit partier som inte inkluderar Miljöpartiet i sitt regeringsunderlag under en tid få styra Sverige. Då hade det nödvändiga problemlösningsarbetet kunnat ta nödvändiga steg framåt och sossarna hade kunnat slicka sina sår och efter en tid sannolikt göra come-back i modernare form. 

”Ett annat exempel: Kvällstidningen Diligensen publicerar ett år före valet en omfattande granskning av för regeringspartiet inte särskilt smickrande statistik över långtidsarbetslösheten. Frågan är politiskt laddad och kritiken från oppositionen omfattande.”

https://www.expressen.se/nyheter/kanske-20-ars-brister-vi-ser-resultatet-av-nu/

Hur kan man med ordspråk sammanfatta ovan? ”Som man bäddar får man ligga” får det bli. Och jag vägrar att inte kalla en spade för en spade. Sverige behöver en demokratisk reform. Dagens demokratiska system är inte tillräckligt bra på att företräda oss invånare. Det politiska systemet har blivit en "klubb för inbördes beundran" som inte levererar i linje vad de flesta invånare förväntar sig av dem som tar på sig att styra. Det är till exempel inte rimligt att ett litet parti som MP får påverka politiken i en så stor destruktiv riktning som de defacto gör. Under Bolunds (en av två partiledare för MP) besök hos TV4 i morse visade de tydligt att MP bland annat är ett mycket vänsterorienterat parti. De senaste demokratiutredningarna har efterlyst omfattande demokratireformer. Har vi sett några större förändringar? Nej. Varför det? Tror du att de som tycker sig tjäna på det nuvarande systemets toppstyrning vill se några förändringar?

Respekt för kompetens

Ansvar och befogenheter

När respekten för relevant kompetens är låg sker en gradvis kvalitetsförsämring i vilken verksamhet som helst. Alla verksamheter måste styras och det är ägarna i olika former som ska bestämma vilka målsättningar som ska uppnås och ha förmågan att följa upp hur operativa ledningar arbetar för att uppnå de uppsatta målen. De uppsatta målen måste vara mycket begränsade för att den verkställande ledningen ska få ett bra fokus och ledning, och övriga medarbetare, måste få rimliga resurser till sitt förfogande för att kunna nå måluppfyllelsen. Ägarrepresentanter inom en kommun och inom en region är politiker. 

Håkan Boström har helt rätt i att det gradvis har skett en nedmontering av respekten för olika professioner inom vårt samhälle. En nedmontering som är dålig för att skapa en god arbetsmiljö samt för att uppnå önskade verksamhetsresultat. Allt för ofta idag sitter källan till problemen inom svensk offentlig förvaltning i dess topp, bland politiker. Politiker som saknar relevanta operativa erfarenheter och politiker som inte lyckas förhandla fram kloka vägval för de verksamheter de ansvarar för.

"Det krävs en omfattande attitydförändring – och den måste börja i toppen. Det politiska ledarskapet ska gå före och vara tydligt med att det inte är skönmålning eller att problem sopas under mattan som efterfrågas, utan ärlighet och uppmärksammande av felaktigheter. Utöver ett förändrat ledarskap menade Darvik att skyddet av visselblåsare och medarbetare som utsätts för hot måste stärkas rejält samt att en central funktion måste inrättas i kommunen för att ge stöd och hjälp med att upprätthålla dessa normer."

"I skolans fall handlar det om att respekten för lärarkåren måste upprätthållas och i många fall återupprättas. Något Darvik också var inne på. Så länge glåpord, förolämpningar och stök tolereras som något normalt på vissa skolor så är steget kort till att hota lärare och försöka påverka betygssättning och arbetsupplägg. Problemet finns inte bara i utsatta områden. Även välbärgade och inflytelserika föräldrar som försöker påverka lärarnas betygssättning är ett uttryck för sådant gränslöst beteende som det ska råda nolltolerans emot."

"Sverige har länge drivit en politik som monterat ned respekten för myndighetsföreträdare och professionella i mötet med allmänheten. Det har skett genom medborgaren allt oftare betraktas som ”kund” med rätt att ställa krav. Men det har också skett genom att en antiauktoritär ideologi drivits så långt att respekten för auktoritet och ämbete närmast malts ned fullständigt. Det har satt avtryck i yrkesbeteckningar, status, attityder och regelverk. Resultatet är en kultur av respektlöshet från delar av allmänheten och en kultur av bristande självrespekt, tystnad och passivitet från de drabbade. Utan befogenheter tar man heller inte ansvar för något större än sig själv. Man byter jobb eller anpassar sig."

https://www.gp.se/ledare/att-%C3%A5teruppr%C3%A4tta-respekten-f%C3%B6r-kommunanst%C3%A4llda-%C3%A4r-grunden-1.53041515

Gudmundsson, Bulletin, har i värsta fall rätt. Det stora svenska migrations- och integrationsmisslyckandet riskerar att landa i ett ointresse för integrationspolitik då mångas vilja är att invandrare ska lämna Sverige. Vi vet av erfarenhet att väldigt få icke högt välutbildade, icke framgångsrika företagare eller icke framgångsrika idrottare flyttar tillbaka till sina tidigare hemländer. Vi måste bedriva en mycket bättre integrationspolitik än hittills. Inte minst måste den politiken inkludera att återskapa en tydlig respekt för bland annat lärare, blåljuspersonal, sjukvårdspersonal och domare.

”Utanförskapets karta slutade man uppdatera när det visade sig att Alliansens invandringspolitik bara förvärrade problemen.”

https://bulletin.nu/gudmundson-kan-mauricio-rojas-losa-l-dilemmat

Om kompetens och erfarenheter ska räknas in är Magdalena Andersson den mest meriterade för att ta över som ledare för Socialdemokraterna nu när Löfven äntligen valt att lämna. Att personkemin mellan Andersson och Lööf inte påstås vara den bästa kan jag förstå. Andersson har ändå arbetslivserfarenhet, kan räkna, är rätt pragmatisk och kommer ifrån Uppsala. Eftersom jag har dansat både med Andersson och Lööf vet jag också att Andersson är en mycket bättre dansare. Att Lööf kanske ändå bråkar om en utnämning av Andersson kan jag förstå eftersom hon så innerligt visat hur gärna hon själv vill bli Sveriges första kvinnliga statsminister. För svenskarnas bästa är det bra om titeln "Sveriges första kvinnliga statsminister" kan städas bort som en faktor i maktlekarna i Sveriges riksdag. Nedan artikel handlar om den "Cat fight" som tydligen råder mellan ovan nämnda damer. Det finns förvånansvärt många personer som har svårt att skilja mellan sak och person. Oavsett vad man tycker om Andersson som person är hon tveklöst den mest meriterade och erfarne av kvinnliga statsminiserwannabe-er. En statsminister har ett stort ansvar och mycket befogenheter. Rollen som statsminister och kommunstyrelsens ordförande är mycket viktigare än vad många verkar förstå och det är illa att vi invånare inte direkt kan påverka vilka personer som får dessa viktiga roller.

https://www.expressen.se/nyheter/anderssons-svaga-punkt-relationen-till-c-och-loof/

kompetens och mod

Ledarskap, ledarskap och åter ledarskap

Vad gjorde den tidigare så hyllade Hamid Zafar som framgångsrik rektor i utanförskapsområden? Att han var så korkad att han under pseudonym/falskt namn spred hat mot vissa etniska grupper är inte ok. Samtidigt är det korkat att inte lyssna på alla de erfarenheter han delade med sig av som hyllad rektor. Det är svårt i Sverige att skilja mellan sak och person. I detta fall får vi fokusera på sakfrågan, vad krävs för att skolresultaten och tryggheten kraftigt ska förbättras i skolor med stora kunskaps och trygghetsproblem? 

Håkan Boström skriver läsvärt i GP om att pengar inte bär på lösningarna för att göra skolan framgångsrikare för våra elever och attraktivare för lärare.

"Tidskriften Kvartal har i ett par artiklar undersökt resursfördelningen till olika skolor (9-11/2). Granskningen visar sig att skillnaderna mellan hur mycket kommunerna satsar per elev skiljer sig markant, både mellan olika kommuner och mellan olika skolor i samma kommun. Skillnaderna är störst i Stockholm och därefter kommer Göteborg. Kopplingen till vilket resultat man får ut är dock långt ifrån tydlig."

"Journalisten Ludde Hellberg har för Kvartals räkning mer specifikt gått igenom hur mycket extra pengar olika kommuner satsar på grundskolor i utsatta områden. Det är inte så enkelt att räkna ut som man kan tro. En mängd olika statsbidrag, komplicerade interna debiteringssystem och skilda beräkningar av utgiftsposter gör det svårt att jämföra kommuner – exempelvis vad som bekostas av central respektive lokal budget. Hellberg har dock gjort sitt bästa för att renodla statistiken.Resultatet för Göteborgs del är att staden, lågt räknat, satsar 94 500 kronor per elev och år på skolor som ligger i vanliga (icke-utsatta) områden, samt 122 000 kronor per elev och år på skolor som ligger i utsatta områden. En differens på 27 500 kronor. Den skola som får mest resurser per elev och år i Göteborg får 150 500 kronor, och ligger i ett utsatt område."

"Differensen är ännu högre i Stockholm än i Göteborg: 44 500 kronor. Orsaken är främst att Stockholms stad satsar mindre på skolor i icke utsatta områden än vad Göteborg gör. I alla de övriga undersökta kommunerna är differenserna lägre, nästan undantagslöst gäller det även satsningarna i absoluta tal."

"Att mer pengar satsats på skolor i socioekonomiskt svaga områden är en del av skolans kompensatoriska uppgift. Faktum är att det ändå inte leder till att de resursstarka skolorna i utsatta områden kommer ikapp skolor med många elever från gynnade uppväxtmiljöer. Kvartal exemplifierar detta med att Mälarhöjdens skola i Stockholm når bättre (bland de bästa i Sverige) studieresultat trots hälften så mycket resurser per elev som Hässelbygårdsskolan som ligger i ett utsatt område i samma stad. Detsamma torde gälla i Göteborg."

"Man kan dra olika slutsatser av detta. En är att det måste satsas ännu mer pengar på skolorna i utsatta områden för att kompensera. Den andra är att det inte hjälper att bara ösa på med mer pengar. Extra resurser är inte oviktiga – de kan till exempel användas till högre lärarlöner eller fler hjälplärare – men det hjälper bara en bit på vägen.Något som talar för den senare tolkningen är att sambandet mellan hur mycket extra som satsas på skolor i utsatta områden och studieresultat verkar vara svagt bortom en viss nivå på satsningarna. Två skolor med – åtminstone på papperet – liknande förutsättningar kan komma till helt olika resultat. Seminarieskolan i Landskrona, som också ligger i ett utsatt område, når exempelvis med hälften av resurserna bättre studieresultat än Hässelbygårdsskolan i Stockholm."

"Det kan förstås finnas slumpfaktorer som påverkar den här statistiken när man tittar på enskilda skolor. Storstäderna har också andra förhållanden än landsorten. Men det är ett faktum att det länge satsats stora resurser på skolor i utsatta områden och att resultatet inte alltid är så entydigt. För politiker är mer pengar ofta det enklaste verktyget att ta till. Givetvis ger det ofta effekt. Frågan är bara hur effektivt det är. Om arbetsmiljön för lärarna är dålig, på grund av mycket stök och sociala problem som skapar kringarbete, så väger pengar sällan upp det. Arbetsmiljön för lärarna är A och O. Höga löner och mycket resurser hjälper inte om lärarna bränner ut sig eller ledarskapet är dåligt. Då får man dessutom lätt en hög personalomsättning som förvärrar problemen ytterligare. Vid sidan av elevernas motivation är lärarnas motivation skolans i praktikens viktigaste resurs."

"Hur man organiserar skolan är därför minst lika viktigt som resurstilldelningen. Mängder av regelverk begränsar dock vad man kan göra i dag – regler som inte alltid är utformade för de problem som kan råda på skolor i utsatta områden. Den besvärande dokumentationsbördan blir i praktiken också större i skolor med ”mer strul” än i skolor där allt rullar på. Slutligen bör det också påpekas att skolans möjligheter att kompensera för skillnader i attityder och resurser ute i samhället alltid kommer vara begränsade. Skolan är inte en avgränsad bubbla i förhållande till samhället i övrigt. Att skolan kan ge alla ungdomar någorlunda möjligheter att skaffa sig rättskaffens liv är en viktig målsättning att hålla fast vid. Men lösningen är ofta mer komplicerad än fler satsningar, utökade kontroller och nya regelverk. Sådant kan rentav stå i vägen för verkliga resultatförbättringar om fokus hamnar på fel saker."

https://www.gp.se/ledare/pengar-%C3%A4r-inte-alltid-svaret-p%C3%A5-skolans-problem-1.41528316  

Mod behövs för att få ordning på våra skolor. Att våra skolor levererar goda möjligheter för våra barn är alla vuxnas skyldighet att säkerställa. Alla våra skolor eftersom inga barn väljer sina föräldrar och även barn som växer upp i socioekonomiskt svaga förhållanden ska få en god chans att nå sin potential. Det tjänar alla i ett särskilt samhälle på. 

Mod behövs alltid för att prioritera vad våra skattepengar ska gå till. Modet att till exempel säga att bara barn ska få gratis tandvård är klokt. Övriga har ett eget stort ansvar för sitt eget vuxna välbefinnande och allt mer resurser måste gå till att vända skolans negativa utveckling parallellt med att för våra äldsta invånare skapa bättre förutsättningar för ett drägligt liv. Tänk att till och med en vänstersosse förstår det.

https://www.expressen.se/ledare/en-valriktad-kaftsmall-mot-vansterpartiet/

I morgon kommer jag att skriva om inkluderingshysterin i Sveriges skolor. Den har förstört för alla våra barn. Och därför för oss alla. Jag har modet att säga JA! till en fungerande skola istället för till dagens icke fungerande skola.

Konsekvenstänkande

Invånarnas bästa

Hur kommer det sig att tidigare i grunden framgångsrika samhällen utifrån ett invånarperspektiv inte kan utvecklas bättre än nu? Bättre kan aldrig bedömas på något annat sätt än ur ett långsiktigt perspektiv. Att kortsiktigt mjölka ur kraften ur ett företag, en kommun eller en stat är lätt om man inte bryr sig om, eller har förmågan, att förstå långsiktiga konsekvenser av sitt agerande. Att till exempel i ett företag genomföra allt för kraftiga vinstutdelningar till sina ägare, istället för att ständigt satsa tillräckligt på produktutveckling och kundservice, kan leda ett företag mot kraftigt förfall. Att till exempel i en kommun sköta den löpande verksamheten så dåligt att man tvingas till okloka utförsäljningar kan bli väldigt dyrt för en kommuns invånare. Konsekvenstänkandet inom svensk politik har stor förbättringspotential. Ett sätt att förbättra konsekvenstänkandet är att stärka det personliga ansvaret för politiker. Ta till exempel förändringar i arbetsrätten. När politiker går in och bestämmer i sakfrågor, som hittills varit föremål för arbetsmarknadens parter att komma överens om, då får också politiken ansvar för konflikter mellan parterna. De samhällsekonomiska konsekvenserna av det kan bli mycket höga. 

Alice Teodorescu skriver en läsvärd krönika i GP om varför det är av stort värde för oss invånare om vi har politiska företrädare som har förmåga till konsekvenstänkande. Idag har vi farligt många ledande politiker som saknar viktiga referensramar från de flesta invånares ”verkliga verkligheter”. När ideologi och känslor utgör de ständiga referensramarna för oerfarna beslutsfattare blir också besluten ofta dåliga. 

"Handlingar kan bedömas utifrån intention eller konsekvens. Enligt sinnelagsetiken avgörs en handlings moraliska värde utifrån den avsikt eller det motiv som den som utför handlingen hade vid dess utförande. Det innebär att handlingar som utförs utifrån en vilja att göra väl är rätt, även om konsekvenserna blir förödande."

"Mot sinnelagsetiken ställs konsekvensetiken som innebär att handlingens moraliska värde i stället ska mätas med utgångspunkt i utfall och konsekvenser, oavsett avsikt eller motiv. I svensk politisk debatt tenderar det förstnämnda att övertrumfa det sistnämnda; symbolik värderas ofta högre än resultat, också i de fall där de dåliga konsekvenserna varit kända eller uppenbara från början." 

"Slutsatsen av ovanstående är att konsekvensen av bristande konsekvensetik, egentligen oavsett sakfråga, motverkar sitt eget syfte. Genom att inte objektivt tala om verkligheten som den är skapar man i praktiken det stigma som man helst ville undvika. Problemet som inte adresseras, oavsett anledning, kommer inte att kunna lösas. När det inte åtgärdas kommer det tvärtom att växa och bli än mer svårlöst. På vägen kommer en massa oskyldiga människor att hamna i kläm."

"Därför är det av yttersta vikt att politiker, journalister, myndighetsföreträdare och andra beslutsfattare en gång för alla gör upp med föreställningen om att symbolik trumfar resultat, liksom att medborgarna, tillika väljarna, börjar utvärdera myndigheters och politikers handlingar utifrån konsekvenser i stället för ambitioner."

https://www.gp.se/ledare/god-vilja-eller-konsekvens-1.34441979

Uppsala kommun sköttes i slutet av 1990-talet så illa att kommunen i början av 2000-talet anmärkningsvärt billigt sålde Uppsala Energi. Ur ett invånarperspektiv har det blivit en usel affär. Vi kan väl vara överens om att det viktigaste måttet för oss invånare kopplat till pengar är hur mycket disponibla pengar vi har att röra oss med per månad? Förutom att Uppsala Energi såldes på tok för billigt valde sedan den nya ägaren att under några år kraftigt höja priserna. Det drabbade förstås Uppsalaborna. Nedan artikel om elförsörjningsmarknaden är i sammanhanget läsvärd. Artikeln är skriven av Karin Pihl, GP.

"En viktig orsak till att man inte kunde förutse dagens situation är också att ägarstrukturen på eldistributionsmarknaden såg helt annorlunda ut då. För trettio år sedan var över hälften av eldistributionen i kommunal ägo. Då fanns en naturlig politisk prövning av avgifterna. Men de stora bolagen köpte upp de små. Hedén skriver att den ”gängse uppfattningen” var att själva elhandeln skulle konkurrensutsättas men att kommunerna skulle behålla den regionala och lokala infrastrukturen. Så blev det inte."

"Maktbalansen mellan nätbolagen å ena sidan och myndigheten och konsumenterna å andra sidan är skev. Den förre energiministern Ibrahim Baylan förstod att han var tvungen att göra något åt detta. Men hans efterträdare uppvisar i stället en arrogans inför alla de konsumenter som svettas över stigande elräkningar. Inte heller har han någon förståelse vad hans jobb går ut på, nämligen att se till at reglerna om nättariffer anpassas efter lagstiftningens intentioner om skälighet. Att Eon kan pressa ut miljarder av kunderna och skicka upp som koncernbidrag är inte skäligt."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-betalar-du-s%C3%A5-h%C3%B6ga-eln%C3%A4tspriser-1.34794234

Kämpa för framgång

Lata människor blir inte framgångsrika

Det finns människor som inte bryr sig, som nöjer sig med det som är så länge det finns mat på bordet och tak över huvudet. Människor som driver människans utveckling framåt är inte sådana människor, de strävar hela tiden efter att bli bättre och efter bekräftelse på att de lyckas. Bekräftelsen kan komma i form av medaljer, rankingar och förmögenhet. Ingen människa som någonsin bidragit till mänsklighetens utveckling eller ett enskilt samhälles positiva utveckling har gjort det utan stora insatser av arbetstimmar. Så enkelt är det.

Hur mycket ska de lata få snylta på de hårt arbetande? I hur många av världens länder tror du att det offentliga år efter år efter år ger omfattande stöd till arbetsföra invånare? En ny tid stundar. Det svenska systemet är inte längre hållbart. 

Alice Teodorescu skriver klokt i GP. Jag vill leva i ett samhälle där "klassresor" på ärliga sätt är mycket möjligt. Det kräver tydlig matchning av människor att nå sin fulla potential. Sambandet mellan satsade timmar, engagemang, och resultat är mycket starkt. Ändå tillåts flumtänkande om hur framgång skapas. Inte bara Zlatan eller Sjöström vittnar om vad som krävs för att bli framgångsrik. Självaste Ingemar Stenmark uttryckte det i en intervju som typ "Det konstiga är att ju mer jag tränar ju mer tur får jag".... Undrar om någon under 25 års ålder idag vet vem Stenmark är?....

"Men reaktionerna avslöjar något om det öppna föraktet mot ansträngning och strävsamhet, liksom hur kontroversiellt det blivit att peka på den logiska kopplingen mellan insats och utfall - i varje fall när det kommer till skolan. Hur många hade reagerat om Zlatan hade twittrat om vikten av att träna - också - på jullovet?" 

"Hur många reagerade på nämnde Zlatans uttalande på en pressträff inför Sveriges första match i EM för fyra år sedan när han bland annat talade om vikten av att: ”utvecklas, om att lära sig något nytt hela tiden, inte vara nöjd med det du är bra på. Det är det jag strävar efter alltid, att vilja bli bättre, vilja ta det till nästa nivå. /…/ Jag måste hela tiden kräva av mig själv att jag kan mer, att jag vill mer och jag skall göra mer. Det är det som det handlar om. Inte känna sig nöjd, och allt sitter i huvudet. Vill du så kan du.”? Ytterst få, sannolikt." 

"När det kommer till idrottsliga prestationer tycks sambandet mellan ansträngning, utveckling och resultat vara självklart för de flesta. När samma tankegods appliceras på andra sammanhang, såsom de akademiska, avfärdas de däremot snabbt som exkluderande elitism. Märkligt kan tyckas givet att läsning och bildning kan lyfta alla människor, oavsett startpunkt och slutmål - idrottsproffs blir ytterst få."

"Den som tror på klassresans kraft vurmar således för gedigen (ut)bildning för alla barn. Sådan förutsätter flit, disciplin och målmedvetenhet. Tyck därför inte synd om Mannerheims elever! Synd är det däremot om alla de barn vars bokhyllor gapar tomma och vars lärare inte förstått sin kompensatoriska roll."

https://www.gp.se/ledare/ansträng-dig-som-zlatan-1.32123051

Spännande utveckling

Bättre
Det mesta på vår jord har blivit mycket bättre än för 55 år sedan då jag föddes. Så är det. Utvecklingstakten i våra samhällen går bara snabbare och snabbare. Samhällen som vill vara konkurrenskraftiga måste lyckas med att motivera stora delar av sin befolkning att bli och vara välutbildad. De måste också uppmuntra innovationer och företagsamhet samt en lojalitet till närsamhället. Det sista är viktigt för det samhälle som vill behålla talanger.

Idag drivs allt mer av den avancerade utvecklingen från Asien. En enorm mängd av de ledande vetenskapliga framstegen görs idag av asiater. De toppar också allt mer sin bildningskultur med förmågan att skapa framgångsrika företag. Med tanke på att Asien är den kontinent med särskilt många miljarder invånare är det inte konstigt att flera av dessa länder har utvecklats snabbt. Och självklart har de precis som USAs president ofta lyfter fram sitt lands intressen i fokus. Kan ett lands befolkning förvänta sig något annat? Nej. Det är en självklar del av spelet mellan parter som också förstår att de på ett eller annat sätt måste leva tillsammans. Oavsett vad vi gillar det innebär Asiens konkurrenskraft ett ännu högre utvecklingstempo än förr. Finns sätt att minska tempot? En ordentlig lågkonjunktur kyler av ett tag men tro mig, efter några års lågkonjunktur återvänder högkonjunkturen. Riskerna är dock att nästa lågkonjunktur blir väldigt smärtsam på grund av den över tio år långa perioden vi haft med sjukligt låga räntor. Låga räntor som innebär att i så kallad högkonjunktur har många gjort sina investeringar upplevt billigt. Det innebär att de inte hjälper igång marknaderna genom att investera i lågkonjunktur. Det innebär att vi nu har överkonsumerat på bekostnad av dem som lever i framtiden. Och bara för att Sveriges balansräkning ser bra ut idag (tar inte in kommunernas problem) är det inte läget i många andra länder. Nästa lågkonjunktur kommer att bli smärtsam. Livet går ändå vidare. Det blir bara lite tråkigare ett tag.
https://varldenshistoria.se/teknik/uppfinningar/tio-i-topp-historiens-viktigaste-uppfinningar

För ett EU land som Sverige är det mycket olyckligt att britterna snart lämnar EU. Då har inte längre EU något av världens högst rankade universitet... I en allt tuffare global konkurrens är ledande forsknings och utvecklingsförmåga helt avgörande för ett unikt samhälles framtida nivå av välstånd. En konsekvens av BREXIT för Sverige borde vara att samla högre studieresultaten till färre universitet, inte fler. Med fördel kan man organisera våra konkurrenskraftiga universitet med Uppsala universitet och campus Gotland som modell. Gör om! Gör rätt! Nu! Det brådskar!
https://www.listor.se/varlden/varldens-basta-universitet/

Det finns nästan bara tre saker som blir allt sämre, vår personliga integritet, rovdriften av vår miljö och digitaliseringsstressen. Även maktkoncentrationen är allvarlig. Min tolkning av varför Hong-Kong borna fortsätter att demonstrera trots uppenbara faror för sina liv är att de anser att det är hög tid att stå upp för en bättre respekt för den personliga integriteten, rättssäkerheten och för en rimlig distribution av makt. Jag tror att ledningen i Peking inser att det är en väg att vandra som är nödvändig och positiv. Samtidigt vill de att det ska ske under ordnade former. Nästan vem som helst kan förstå att ingen ansvarsfull ledning kommer att ta risker som kan leda till omfattande dödande runt om i ett land med 1,4 miljarder invånare. Jag hoppas att inte upplösningen av demonstrationerna i Hong-Kong slutar ännu blodigare än hittills. Yttrandefrihet, personlig integritet och rättssäkerhet är viktigt att stå upp för i ett demokratiskt land.

Dagens besvikelser
Att EU parlamentet godkände Ylva Johansson. Vilka positiva resultat har hennes ledarskapsuppdrag levererat?
https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/eu-utskott-godkande-ylva-johansson-s

Att det politiska ledarskapet brister så mycket i kvalitetssäkringsarbetet. I Uppsala kommun är färdtjänsten ett mycket misskött verksamhet. Och nu har vi kris i region Uppsala på grund av oförmåga att säkra upp leveranser av viktiga förbrukningsmaterial!
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/hela-region-uppsala-i-stabslage-5425194.aspx

Dagens stjärnor
Kommunpolitikerna i Utrecht, Holland. De lyckas driva stadsbyggnadsprojekt som både utvecklar en trång stad attraktivt och inom givna ekonomiska ramar. De tycks vara hälsosamt pragmatiska. Jag antar att många av deras ledande politiker har många års arbetslivserfarenhet.
https://www.visit-utrecht.com/

Bara förlorare

Komiskt att alla tycker de var duktiga
Valet till Europaparlamentet måste betecknas som ytterligare ett steg mot mer polarisering och oklokhet. För att ge lite perspektiv på Sveriges representation motsvarar den kraftigt splittrade gruppen av endast 20 svenskar inte ens antalet EU parlamentariker som Frankrikes högerpopulistiska Le Pen parti har i parlamentet! Sug på den ett tag för att förstå vilken svag representation vi har inom EUs parlament. Hela Sverige är som typ Eskilstunas kamp att företräda sina intressen i Sveriges riksdag. Och du, vet du att över 30% av Sveriges befolkning är över 60 år? Vet du hur många av Sveriges EU parlamentariker som är över 60 år? Ingen! Sverige kan solklart definieras som ett land där åldersdiskriminering råder. Särskilt partier med fler än två representanter borde skämmas. I nästa hela övriga världen förstår de värdet av kunskap och erfarenhet. Högre ålder innebär ofta mer kunskap och mer erfarenhet.

Ett av de stora misslyckandet med EP-valet var att 2,5 miljoner färre människor röstade i valet till Europaparlamentet än i septembers riksdagsval. Bara 55% av de röstberättigade. I riksdagsvalet röstade 87% av de röstberättigade. I ljuset av det är framförallt Cs och Ls val usla. Deras väljare tillhör de mer duktiga röstarna medans vänster och SD sympatisörer är svårare att mobilisera.
https://www.gp.se/ledare/2-5-miljoner-färre-väljare-än-i-höstas-blev-liberalernas-räddning-1.15314709

L skryter inte med sitt resultat men firade ändå att det usla valdeltagandet gjorde att de ”överlevde” med representation inom Europaparlamentet. Centerpartiet firade sin ökning i % och ytterligare ett mandat i det Europeiska parlamentet. Men hur bra var valet för till exempel sett i ljuset av valdeltagandet och L, MP och Fis superdåliga val? Resultatet var uselt. L tappade 5,7%. MP tappade 3,8%. Fi tappade 4,5%. Tillsammans tappade L, MP och Fi 14%. Centerpartiet ökade trots detta, och trots massiva reklamkampanjer, endast öka med 4,3%. Var tog de övriga nästan 10% vägen? Vänstern ökade enbart med 0,4%. Socialdemokraterna tappade 0,8%. Vad vittnar detta om? Svårt att säga men jag tror det vittnar om att Centerpartiet nu lockar vänsterorienterade väljare men tappar högerorienterade. Ja, ja det är ett nytt politiskt landskap i Sverige. Och nedan raljerande över att samtliga partier framställer sig som vinnare är skrattretande.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=438&artikel=7233129

I mandat räknat tappade L, MP och Fi hela 4 mandat. C kunde inte ens ta Ls procentuella tapp. Centerpartiet vann enbart 1 mandat. Inte imponerande. Även om alla partier försöker skapa en positiv bild av sig själva är det din och min uppgift att objektivt försöka analysera hur bra eller dåliga de är.

Dagens besvikelse
Kraftigt ökande spänningar i världen på grund av geopolitiska intressen, handelskrig och presidentval. USA skramlar med vapen mot Iran och Kina. Kina skramlar tillbaka kopplat till territorier de anser ligger inom ”Mittens rike”. Den syd kinesiska sjön tillhör det riket enligt Kinas ledare. I början av förra veckan var det ett mycket viktigt möte mellan Kina, Taiwan och USA i Shanghai. Min förhoppning ligger hos kloka taiwanesiska ledare som inte går i en konfliktsfälla. USAs handelskrig kan förhoppningsvis snabbare bidra till att kineserna ännu bättre respekterar patenterade rättigheter. Också att det gigantiska landet mycket snabbare bygger upp sin egen tjänstesektor. De stora riskerna ligger i Trumps personlighet och att hans kortsiktiga intresse är att bli omvald som president. Tyvärr är väpnade konflikter ett välkänt grepp för att få fler röster... En väpnad konflikt mellan USA och Kina kommer att få katastrofala följder. USA har sannolikt förmågan idag att skada Kinas maktstruktur ordentligt, men vad händer då och därefter... Alla människor på vår jord blir förlorare. Konflikten visar tydligt att världens stormakter inte längre är USA och Europeiska länder, det är USA och Asien, särskilt Kina, som geopolitiskt är i centrum nu.
https://www.di.se/live/kina-krig-mot-usa-vore-en-katastrof/
https://www.svd.se/bors/news_detail.php?newsid=bc3658c1-c4dc-4331-b4ac-a7f8de337fb4

Dagens stjärna
Expressens ledare. Jo, tyvärr är många ledande politiker omogna det stora ansvar de försöker axla. Det gagnar inte det folk de ska företräda ansvarsfullt och framgångsrikt. Förutom att vi blir allt fler väldigt gamla finns allt fler mediciner och medicintekniker som kan hålla oss vid liv längre. Det är långt ifrån en okomplicerad fråga. Och det påverkar kraftigt behov av prioriteringar bland begränsade resurser.
https://www.expressen.se/ledare/politiker-far-inte-vara-naiva-infor-lakemedelsjattarna/

Ett samlat vänsteralternativ

Vägval mot framtiden
Vad handlar politik om? Konsten att leda ett samhälle på ett ansvarsfullt sätt och ett sätt som vinner acceptans bland en stor andel av den befolkning man ska leda. Konsten att bidra till att just det egna samhället utvecklas konkurrenskraftigt i förhållande till andra samhällen. Vad som är ett attraktivt samhälle skiljer sig ideologiskt åt mellan olika partier. Det politiska arbetet handlar om att få så mycket kraft som möjligt bakom egna framtidsvisioner för till exempel Uppsala och för den sakpolitik som leder oss dit. Enkelt eller hur? Och inget parti har egen majoritet så de som vill ha en chans att påverka mer än mindre måste hitta samarbetspartners som skiljer sig minst ifrån egna ambitioner. Inte egna ambitioner i en eller några sakpolitiska frågor utan sett till partiers hela politiska program. Med tanke på till exempel tillväxtens avgörande betydelse på samtliga sakområdena möjliga politik är det en sakfråga som borde exkludera eller ena partier. Tillväxt är det samhällssyre som gör att samhället kan utvecklas, så enkelt är det.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Politik
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Statsvetenskap
https://www.levandehistoria.se/historia-som-mening-och-makt/historia-i-politiken

Maud Olofsson har fått erkännandet som den viktigaste kraften för att Alliansen bildades. Det är ingen dålig bedrift. Det var tack vare Allianssamarbetet som Socialdemokraternas långvariga och starka maktposition för alltid kunde brytas. Tack Olofsson för den viktiga insatsen. Alliansen kan fortsatt tjäna berörda invånare väl. Då måste de svåraste och viktigaste frågorna lösas ut, och laget före jaget måste finnas med för att det ska hålla. Om det finns ett starkt vänsteralternativ måste Alliansens företrädare inse att sammanhållningen har stor politisk betydelse. Om man inte förstår det är man egennyttig och kortsiktig i sina ställningstaganden.

Ulrica Schenströms bifogade gästkrönika är läsvärd. Det är ett stort misslyckande att inte Allianspartierna kunde förhandla ihop sig redan innan valet. I Uppsala hade vi kommit långt med det men de splittrande kortsiktiga egenintressena fick ta över vägvalen för vissa tidigare Allianspartier.

"”Nu skickas Svarte Petter mellan de borgerliga partiledarna. Ingen vill ha skulden för Alliansens haveri. Den som pekas ut riskerar att tappa många väljare. Men det viktigaste skälet till att samarbetet är på väg att gå under är inte någon partiledare utan det nya politiska landskapet”, skriver Ewa Stenberg i Dagens Nyheter i en kommentar dagen före den historiska statsministervoteringen om Ulf Kristersson, eller ska vi se det som dagen före Alliansens uppbrott?"

"Jag som var med i Högfors de där augustidagarna 2004 har svåra dagar just nu. Det gör nästan ont. Det är väldigt känslomässigt och det känns både så otroligt och onödigt. Jag tror heller ingen går utan skuld för problemen vi nu ser. Historisk sett så var Alliansens fyra partier som alla var lika ansvariga för att bygga, ansvara och fördjupa alliansen."

"Borgerligheten hade, innan 2004, aldrig någonsin kommit samman före ett val och processen var inte smärtfri för något parti. Men det var nödvändigt – socialdemokraterna använde sig konstant av borglighetens oförmåga att samla sig. Denna situation ledde till att socialdemokratin kunde sitta och regera landet i 65 av 74 år. Detta var det vi försökte att vända och ändra på."

"Det sägs att en generation bygger upp, andra generationen förvaltar och att den tredje generationen fördärvar. Skulden ligger dock inte helt och hållet på den tredje generationen utan allt som oftast på den första och andra generationen som inte haft förmåga att förklara vad Alliansen egentligen var och hur det historiskt såg utan innan mötet i Högfors 2004."

"Jag hoppas att alla nu tar sig samman och arbetar framåt med riktigt politiskt innehåll – före nästa val."

"Allt annat riskerar leda till ett Sverige som leds av Socialdemokraterna under en lång tid framöver, eller ett Sverige som leds av Sverigedemokraterna. Det kan väl ändå inte finnas någon borgerlig, liberal eller konservativ person som verkligen vill det?"
http://www.gp.se/ledare/schenstr%C3%B6m-alliansen-beh%C3%B6vs-fortfarande-1.10966362

Dagens kalkoner
De som inte tycker att även pojkar ska HPV vaccineras.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/hpv-vaccin-maste-aven-erbjudas-pojkar-24886

De som allt för länge drev på en ohållbar migrationspolitik. Bra att nästan alla partier till sist vidtog förändringar när de sent började förstå volymutmaningarna och de sannolika konsekvenserna. Dag för dag blir konsekvenserna tydligare. Det märks bland annat i Malmö och Uppsala. Idag har kommunstyrelsens arbetsutskott i Uppsala ett särskilt fokus på Gottsunda. Det är klokt att driva en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar politik.
https://www.expressen.se/kvallsposten/antalet-hemlosa-okar-lavinartat-allvarligt/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=facebook&social=fb&fbclid=IwAR2zbnXzq_RtmgDVZzv7_EhNYmhKGJTc1oRjTijwhn7SdXmM6gveQGCmWqE

Dagens stjärna
Emma Hammarlund, geolog med en banbrytande hypotes om syrets betydelse för livet och den biologiska mångfalden. Inom paleontologin anses hennes hypoteser kraftigt utmana etablerade tankar. Jag tror hon har rätt och när det är bekräftat kommer det få stora positiva effekter. Bland annat inom cancerforskningen.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6865145
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1184699?programid=412

Svek mot väljarna

Uppsala röstade inte vänster
Det är ett extremt svek mot det samarbete vi under många år haft mellan C, L, M och KD att L parallellförhandlat med S och MP utan att först tydligt stänga Alliansspåret. Då skulle förutsättningarna framåt varit ärliga och försök kunna göras för att bättre matcha det valresultat Uppsala har i kommunen. Nu är L villiga att ingå i en minoritetsregering med S och MP som mycket sannolikt kommer att ha V som stödhjul. Det är mycket anmärkningsvärt och ett stort väljarsvek. S gick tillbaka i valet. MP halverades i valet. L gick fram endast ett mandat i valet. De som anser sig ha demokratisk legitimitet att styra Uppsala i minoritet har tillsammans förlorat 4 mandat. En liknande makthunger är ett hån mot stora delar av Uppsalas invånare. Det finns hopp om att en majoritet av Ls medlemmar på deras medlemsmöte den 27/9 säger Nej! till förslaget att regera med vänstern. Oavsett sannolika avgångshot. Då kan ett klokt medlemsmöte ändå öppna upp för nya förutsättningslösa förhandlingar mellan fler möjliga partier för att eventuellt få till ett majoritetsstyre. Det kanske inte går av sakpolitiska skäl men är värt att testas. Det är ansvarsfullt beteende om man ser till Uppsalabornas bästa.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7048291
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=7048723

C Uppsala kommun gjorde förbättringsmässigt ett av sina bästa val på över 40 år. Med tanke på vår kloka politik och allt slit i valrörelsen är jag inte förvånad över förbättringen. Samtidigt är jag besviken då jag vet att potentialen i Uppsala var mycket bättre om vi hade hållt oss till valplattformen  och inget annat. Med ett möjligt resultat runt 12% hade aldrig en vänstersväng när Uppsalaborna absolut inte röstat vänster i 2018 års val varit möjlig. Nu riskerar vi att få en svag politisk ledning utan reformförmåga under en mandatperiod som kommer att bli turbulent.

Dagens kalkoner
Liberalerna som inte väljer att avsluta ett samarbete innan man inleder ett nytt. Ett nytt samarbete med partier man innan valet stod långt ifrån. Jag kan inte förstå något annat skäl än personlig makthunger om man agerar på ett liknande sätt som L gjort. Minst hälften av dem som valde att rösta på L blev mycket besvikna igår. Centerpartiet har hela tiden varit tydliga med att vi inte kommer att samarbeta med Fi, V eller SD. Eftersom C har respekt för samarbeten skulle vi inte föra parallella minoritetsstyresförhandlingar innan det tidigare samarbetet tydligt avslutats. Att ensidigt förhandla om ett minoritetsstyre när ett majoritetsstyre skulle kunna vara möjligt är både svekfullt och dåligt för Uppsalaborna.

UNT som inte stort har faktumet att L spräckt Alliansen på förstasidan. L har inte bara spräckt alliansen, de påbörjade direkt efter valet parallellförhandlingar bland annat med ett parti som tappade 50% av sitt förtroende bland Uppsalaborna. Men visst, S, MP och L vill ju tvångstaöver väldigt bördig jordbruksmark för att bygga cykelväg, så de har gemensam politik. Och de vill försämra för bilister.

Dagens stjärna
Torbjörn Nilsson. Mycket klokt som skrivs i bifogad artikel. Oppositionsrollen och erfarenhet är skrämmande underskattat.

”Det mest intressanta handlar om att partierna har blivit så svaga att de inte klarar av att utveckla politik själva utan har gjort sig så beroende av att ha ett departements utredningsresurser till förfogande att ett liv utanför kanslihusen inte är tänkbart. Ett annat svar är att partiledarna är så unga. De kan inte skilja på makt och på inflytande. Makt, det är titlar och sådant. Inflytande, det är att faktiskt påverka.” 

”En väl fungerande demokrati behöver en opposition som står på tårna. Varför ska regeringen göra sitt bästa om den inte behöver vara rädd för oppositionen? Nu blir det bara demokrati när det är val men inte demokrati mellan valen.”

https://www.expressen.se/nyheter/vad-ar-det-som-hander-i-annie-loofs-hjarna/

Ta i problem och lös dem

Låsningar i förmåga att lösa problem
Det som hänt flera gånger förr händer väl inte igen? Varför sker ständigt nya laviner och jordbävningar? Naturlagar. Är det någon skillnad jämfört med mänskligt beteende? Det tycks inte så. Vi är ju en del av naturen. Regelbundet uppstår liknande problem som förr. Det är bara i mer eller mindre nya former. Kommer det en sättning på bostadsmarknaden? Ja. Kommer det en sättning på börserna? Ja. Varför blir det inga förändringar kopplade till ränteavdragen i Sverige trots att de flesta partier inser att det är skadligt? Kan det återigen vara SD som spökar? Om alla utom SD stöttar en reform som avvecklar ränteavdraget, vilka riskerar då att få missnöjesrösterna? Går det att få med SD på en lösning för Sveriges bästa? Knappast, eftersom inga vill föra den typen av förhandlingar med dem. Är det liknande lägen som brukar kallas "moment 22".
http://mobil.unt.se/ledare/i-vantan-pa-bostadskraschen-4601443.aspx

Angenäma problem
I Sverige lever vi i ett högskatteland. Det är ett faktum. Det är inte positivt. Jag delar definitivt inte Mona Sahlins uttryck att "det är häftigt att betala skatt". Samtidigt är en lägsta möjliga skatt rimlig för att säkerställa ett fungerande rättssamhälle, Försvar, bra sjukvård för alla och jämlik skolundervisning för våra barn och unga.

Den framgångsrike företagaren Bengt Ågerup vill gärna slippa mer skatt än han redan betalat. Vad ska man säga? Jag väljer att säga att han ändå måste betraktas ha positiva problem. Om han betalar det skattemyndigheten kräver har han sannolikt några miljarder kronor kvar. Han kan nog roa sig ordentligt och skapa nya företag för delar av den stora förmögenheten... Han kan nog till och med ha råd att stötta sociala projekt i fattiga länder med allt större problem kopplade till klimatförsämringarna. Du som "lärt känna mig" lite vet att jag inte är någon förespråkare för orimligt höga och destruktiva skatter. Samtidigt ska de regler vi har gälla oss alla likvärdigt, oavsett våra inkomster och förmögenheter.
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/bengt-agerup-overklagar-enorm-skatteskuld

Klansamhälle eller rättsstat
På Sveriges radio, P1, kan du idag lyssna på flera inlägg om problemen i Angered, en förort i Göteborg. Ett så kallat utanförskapssamhälle. En förort med fler invånare än i över 200 av Sveriges 290 kommuner! Det är en stadsdel som sägs styras av en kriminellt fokuserad klan och som sprider rädsla, skräck och frustration bland de allra flesta av dem som bor där. De allra flesta av dem som bor där är säkerligen hederliga människor som gör sitt bästa för att vara bra samhällsmedborgare. En av reportrarna på P1 frågar typ "varför har det fått pågå så länge?" Och "varför har Polisen inte sett mönstren tidigare?" Den andre reportern svarar typ "För att vi är så rädda för att tala om grupper i generella termer i Sverige, alla i en grupp är säkerligen inte brottslingar". Ja, ja... som vanligt tycker jag att spadar ska kallas spadar och att det är klokt att lösa problem när de är små istället för när de är stora! Angered var en av samhällena jag besökte på min utanförskapsturné. Det var lätt att uppfatta problemen på plats. Och flera av dem jag försökte tala med hade bott i Sverige i över 10 år och talade inte någon form av svenska. De allra flesta nysvenskar är fantastiska nya krafter. Samtidigt är inte det skäl nog för att blunda så länge som vi gör för problem som också finns när helt olika kulturer möts. Kravlöshet och otydlighet är inte kärleksfullt. I Sverige är det det demokratiskt uppbyggda svenska rättssystemet och demokrati som ska råda och inget annat!
http://www.gp.se/nyheter/göteborg/polischef-maffialiknande-släkt-styr-brottslighet-i-angered-1.4212317

Punktskatt på läsk fungerar
På P1 idag kan du också höra ett reportage om att punktskatt på läsk fungerar! Flera städer i Kalifornien, USA, och Mexiko kan nu vittna om det. Dessutom är de kloka nog att använda punktskatterna till andra hälsofrämjande insatser! Härligt med människor och samhällen som tar i problem och börjar lösa dem! Det är oansvarigt att låta diabetes typ 2 explodera som det gör bland människor runt om på jorden! I år inför även Portugal sockerskatt på läsk. Storbritannien har gjort det tidigare. Hellre punktskatter på konsumtion som är farlig eller lyxig än den orimligt höga skatten vi har på arbete!
https://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Diabetes-typ-2/
http://www.di.se/nyheter/gunhild-stordalen-nyarsoptimism-fran-landet-i-vast/
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/godis-och-lask-blir-dyrare-i-allt-fler-lander-men-inte-i-sverige