Hoppfullhet

Det finns skäl till hopp

Hans Rosling blev globalt känd för att han reste runt i världen och på ett enkelt pedagogiskt sätt förklarade att människan på jorden bara får det bättre. Hans globala genomslagskraft byggde på hur det positiva budskapet presenterades och auktoriteten i hans kompetens som professor i Internationell hälsa från KI. Att han var Uppsalabo hjälpte nog också till 😉. Uppsala är trots en dels ständiga klaganden ett av världens mest nytänkande och nyskapande platser. Det är fantastiskt både för oss Uppsalabor, svensk konkurrenskraft och världens positiva utveckling. Tänk på människans positiva utveckling som en välskött aktie. Ibland går aktiekursen ner men den återhämtar sig och stiger över tid. Då och då dyker destruktiva personer som Hitler, Putin och Netanyahu upp och ställer till det. Men det korrigeras till sist. Rosling dog tyvärr allt för tidigt år 2017. Hans positiva framtidstro ska vi hålla levande. Inte minst för våra barn och barnbarns bästa. 

När en mycket stor del av världens länder valde att lämna FNs Generalförsamling när Netanyahu talade ingav framtidstro. Vi får aldrig, utan undantag, acceptera att en grupp bedriver apartheid och slakt av en annan grupp medmänniskor. Det är viktigt att komma ihåg att väldigt många judar i både Israel och i många andra länder förkastar den politik team Netanyahu driver. 

https://edition.cnn.com/2025/09/26/world/video/cnn-breaks-down-netanyahus-un-speech-vrtc

Att Europa nu tycks slå USA i Ryder cup i USA inger också framtidshopp. USA är på dekis och det är dags för Europa att ”step up” och åter bli demokratins och marknadsekonomins 2.0 ledarkraft. Europa kan återta den ledartröjan nu när USA spårat ur och blir allt mer auktoritärt, planekonomiskt och inhumant. Kom igen nu Europalaget och vinnnårets Ryder cup och slå USA! Yes we can ✊

https://www.rydercup.com/

Världen blir faktiskt allt bättre för många miljoner fler människor än förr! Om vi bortser ifrån ”det militärindustriella komplexet” och galna, giriga och makthungriga män som skapar blodiga konflikter blir väldigt mycket i världen allt bättre. Det behöver våra barn och barnbarn också få höra! Om de bara får höra om krig, död, klimatkatastrofer och minskad köpkraft kan man förstå att många blir deprimerade och saknar framtidstro.

https://www.nytimes.com/2019/01/05/opinion/sunday/2018-progress-poverty-health.html

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Hans_Rosling

https://lakartidningen.se/kultur/recensioner/bra-bok-visar-en-battre-varld/

Förmåga att räkna och att koncentrera sig

Integrerat lärande

Ett mycket kraftfullt sätt att förbättra utbildningspedagogiken är att koppla ämnen som matematik till fler sammanhang i den verklighet som alla behöver förhålla sig till. Matematiken är fantastisk på det sättet eftersom den finns inom allt i våra samhällen. Samtidigt kan matematiken för många upplevas som väldigt teoretisk och onödig att lära sig. Inte minst jag själv tog lång tid på mig innan jag förstod hur viktig matematiken är för just det mesta i våra liv. Själv utbildade jag mig till civilekonom. Där fanns matematik som var tillräckligt intressant för mina huvudsakliga intressen. Under universitetsstudierna fick man också lära sig att varje uppsats med stor trovärdighet helst skulle innehålla en matematisk regressionsanalys. Det vill säga en metod för att matematiskt kunna styrka att det man undersöker och dess resultat faktiskt kan påstås stämma, eller inte. Inom den viktigaste forskningen, den som kan kopplas till naturvetenskap och teknik är matematiken helt avgörande. En sak är helt säker och det är att om vi kan öka motivationen att lära sig lite mer matematik i våra skolor kommer vår konkurrenskraft garanterat stärkas och enskilda invånares liv kommer att förbättras.

Om matematiken till exempel i mycket större utsträckning kopplas till vardagsutmaningar kan kompetensnivån kraftigt stärkas. Matematiken kan med fördel kopplas till hur man räknar ut sin skatt. Oavsett vad man gör som vuxen kommer man inte ifrån att betala skatt. Matematiken kan med fördel kopplas ihop med hur man får sin privatekonomi att gå ihop, lära sig att räkna på intäkter och kostnader. Lära sig att förstå vilka effekter sparande kan ha för att klara att köpa sitt första boende. Lära sig att förstå vad som krävs för att få ett eget företag att gå ihop ekonomiskt. På gymnasienivå finns idag den förträffliga möjligheten att lära sig tillämpad matematik genom att driva ett UF-företag. Ung företagsamhet, UF, är en metodik som starkt bidrar till att få unga människor att bättre förstå vad som krävs för att skapa och driva ett företag. Inte minst lär sig ungdomarna hur viktigt det är att räkna rätt för att prissätta sina produkter eller tjänster så att företaget har ekonomisk bärkraft. Liknande metoder och pedagogik måste inkluderas mycket tidigare i skolan. Genom att göra det i större utsträckning är jag säker på att många personer också kommer att slippa att redan i unga år hamna i ekonomisk knipa.

Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om att skolan kan göra större individ och samhällsnytta genom att redan i grundskolan drilla våra barn i att förstå sambanden mellan intäkter och kostnader. Du som följer min blogg vet också hur många gånger jag lyft problemet med att riksdagen tillåter allt för enkla lån med ocker räntor, till exempel SMS-lån, som kraftigt bidragit både till skuldfällor och omfattande brottsverksamheter.

"Är det skolans fel att tiotusentals unga vuxna har skulder hos Kronofogden? Hade problemet kunnat undvikas om det funnits mer privatekonomi på skolschemat? 32 000 unga vuxna mellan 18 och 25 år har skulder hos Kronofogden. Sammanlagt är de skyldiga 1,3 miljarder kronor. En svindlande summa. Och förra året fördubblades antalet unga som ansökte om skuldsanering jämfört med 2019. Att unga kör sönder sin ekonomi redan i entrén till vuxenlivet är en tragedi. Det sätter krokben för deras chanser att hyra lägenhet, ta lån för att köpa en egen lya eller en jobbnödvändig bil. Hälsan nöts ner och skammen växer."

"Mer privatekonomi i skolan! Det säger representanter för såväl Kronofogden som Nordnet och Unga aktiesparare. Självklart är privatekonomi ett viktigt ämne och det ingår i undervisningen redan i dag, i högstadiet och på gymnasiet. Kanske behöver stoffet anpassas mer till kreditsamhällets krav, men utöka undervisningen? Det finns knappt ett samhällsproblem som skolan inte ombeds att lösa med mer lektioner."

"Bland dem som ansöker om skuldsanering är de främsta orsakerna arbetsbrist, överkonsumtion och spelberoende. Det illustrerar hur oändligt lätt det är att skuldsätta sig i dag. Tidigare generationer klarade sig ju inte undan skulder för att de hade jättemycket privatekonomi på schemat. Det handlar mer om vad de inte hade: möjlighet att nätshoppa hemma i sängen, handla på kredit och ta sms-lån. Det fanns inga sociala medier eller influencers som lockade till köphysteri. Och man kunde inte spela bort studiebidraget på nätet."

"Men det uppkopplade överflödssamhället lider av en ”allting genast”-sjuka som svårligen kan lagstiftas bort. Unga måste helt enkelt rustas för att motstå locktonerna. Vid sidan av föräldrarnas uppfostran kan skolan göra en insats varje dag i veckan genom att öva eleverna i icke-kognitiva färdigheter: koncentration, uthållighet, känslokontroll och förmåga att skjuta upp belöningar. Idén att elever ständigt ska ”gå på lust” och följa motståndets minsta lag framstår mer som en gåva till morgondagens lånehajar. Och kanske även till dem som rekryterar till kriminella gäng."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/skolan-kan-hjalpa-unga-att-inte-kora-sonder-sin-ekonomi/

Barnbrist

Befolkningspyramiden
Vi är av många skäl i behov av en ny ekonomisk ordning. Eftersom ekonomin kraftigt påverkar en demokratis förutsättningar kan ett nytt ekonomiskt system med fördel inkluderas i Demokrati 2.0. I många västländer har vi en allt mer omvänd befolkningspyramid. Allt fler äldre i förhållande till yngre. Allt färre som vill ha egen bostad, allt färre som ska fylla bostäder med möbler och andra prylar. Allt färre för arbetsgivare att konkurrera om. Vissa länder försöker lösa ”demografiproblemen” med hjälp av invandring. Det kan säkert fungera bra om det i stor omfattning handlar om arbetskraftsinvandring av personer som snabbt kan bli självförsörjande. Och om ett land är duktigt på integration och inkludering. Sverige tillhör ett exempel på länder där invandringen har stor betydelse för befolkningspyramidens utveckling. Om självförsörjning och integration fungerar bra är det berikande. Om man misslyckas att säkerställa en stor självförsörjningsgrad och bra integration försvagas ett berört samhälle. Ingen komplicerad ekvation, eller hur? Och inte konstigt att många mindre svenska samhällen älskar tanken att invandring ska rädda deras kraftigt åldrande befolkningsstruktur. Med få undantag är det dock blott önskedrömmar. De flesta människor söker sig dit jobben, liknande och nöjen finns. De finns framförallt i städerna. Därför ökar också den kraftiga integrationsutmaningen i främst städerna där invandrade särskilt flockas i områden där tidigare landsmän bor, i stor utsträckning i utanförskapsområden. Många västländer upplever barnbrist. Det är dock i nuläget inget svenskt problem. Det demokratiskt svåra problemet i dagens Sverige är att antalet barn med rätt till förskola, skyldighet till studier och allt fler äldre i behov av omsorg och vård kraftigt påverkar kostnaderna för alla rättigheter. Balansen mellan dem som jobbar och övriga är ur balans. Att möta det med högre skatter är en oklok väg framåt.

”Sveriges befolkning växer så det knakar. Vid utgången av detta år antas befolkningen vara 10 225 000 personer, enligt SCB. Vi är många som fick lära oss i skolan att Sverige hade åtta miljoner invånare. I 35 år var – mellan 1969 och 2004 var det en någorlunda sanning.”

”Prognosen har nu, 2018, skjutit fram den punkten till 2028. Avgörande är vilken invandringspolitik Sverige kommer hålla sig med. I stort sett hela befolkningsökningen de senaste decennierna kan relateras till invandring. Ja, Sverige skulle i praktiken ha en sjunkande befolkning utan invandringen.”

”Utomeuropeiskt födda kvinnor i Sverige föder i snitt 2,42 barn. För svenskfödda kvinnor är siffran 1,69 (för inomeuropeiskt födda kvinnor i Sverige är siffran 1,72). Endast 70 procent av de barn som föds idag har en mor som är född i Sverige. Den viktigaste orsaken till detta är att invandrare i hög grad kommer hit i den åldern då man bildar familj. Ja, många anhöriginvandrare kommer faktiskt just för att bilda familj.”

”Utan invandring skulle knappast något land i Europa ha en befolkningsökning.”

”Det mesta talar för att en utbyggd barnomsorg och hög kvinnlig förvärvsfrekvens, snarare än motsatsen, är förutsättningar för att få upp det inhemska barnafödandet (enda undantaget är Irland). För konservativa regeringar runtom i Europa, som sällan är särskilt förtjusta vare sig i jämställdhet eller invandring, innebär det ett dilemma. Utan jämställdhet krävs en större andel invandrare för att klara befolkningstillväxten. En stagnerande befolkning innebär en stagnerande ekonomi, och i förlängningen risk för emigration och en försvagning av det nationella självbestämmandet.”
http://www.gp.se/ledare/europa-har-slutat-föda-barn-1.11890049

Dagens besvikelse
De som nationellt och kommunalt ansvarat för skolverksamheter de senaste 20 åren. Jag är inte imponerad och i takt med att kunskapsutvecklingen tappar kraft, i förhållande till andra länder, tappar också svenska företag konkurrenskraft. Det är för mycket vänster- och naivisttänkande inom skolans sätt att arbeta.

”I efterhand kan jag skratta åt min naivitet, men samtidigt sörja det faktum att skolan svek de elever som behövde en bra kunskapsskola allra mest. Varför? Borde inte jag, och alla andra lärare, ha stannat upp och ifrågasatt varför skolan var uppbyggd utifrån en pedagogisk idé som uppenbarligen inte fungerande i praktiken? Jag tror att en stor del av svaret går att finna i kvaliteten på den forskning som låg till grund för våra lärarutbildningar – den svenska pedagogiken.”

”Samtidigt som den svenska pedagogiska forskningen allt mer har glidit ifrån klassrummens verklighet finns det ett allt större internationellt fält inom inlärningsforskningen som faktiskt har potential att förbättra skolan rejält: kognitionsvetenskapen. Genom vetenskapliga metoder av hög kvalitet och strikt granskning vet vi i dag mer om inlärning än någonsin tidigare – och ett flertal av de som inom svensk pedagogik betraktas som heliga sanningar har blivit totalt motbevisade.”

”Varför fick vi inte lära oss det redan på lärarutbildningen? Antagligen på grund av att pedagogerna inte släpper in forskare från andra discipliner i en tillräckligt stor utsträckning. Dessvärre lär inget hända om inte politikerna vågar reformera de svenska lärarutbildningarna rejält. Då det inte lär ske är det lika bra att vi vänjer oss vid att de pedagogiska institutionerna förblir öar isolerade från verkligheten.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/svensk-pedagogisk-forskning-ett-haveri-23327

Dagens stjärna
Maria Hagberg. Klantänkande och klankulturen är inget vi vill få tillbaka i Sverige.

”De nyligen så uppmärksammade och samordnade bilbränderna i bland annat Frölunda i Göteborg är enligt polisens hypotes knutna till en kriminellt belastad klan i området. Under en längre tid har dessutom ett stort antal gängrelaterade brott med begåtts på olika håll och vedergällning i form av blodshämnd, inte minst genom skjutningar.”

”Vedergällning är en form av blodshämnd och det är ett ”hedersrelaterat fenomen” starkt sammankopplat till kollektiva system där klaner ingår. Det som upprätthåller normeringen i dessa klaner är ofta ryktesspridning. Om någon i en klan kränker någon i en annan klan krävs vedergällning – utan majoritetssamhällets inblandning.”

” I debatten om hedersrelaterat våld och förtryck talas det sällan om vikten av en demokratisk barnuppfostran. Det har tagit oss drygt hundra år att förstå vikten av den.”

”Om vi vill förändra en destruktiv utveckling för många unga i Sverige idag måste vi satsa på tidiga insatser i form av folkbildning i jämställt föräldraskap och i demokratisk barnuppfostran. Detta är verktyg som knappt nämns i det preventiva arbetet mot hedersvåld och förtryck, men utan dem kommer vi inte nå en hållbar förändring.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/motverka-klansystemen-med-demokratisk-barnuppfostran-23773

Mot mer individuell frihet

Inkluderingsprogram

Sedan flera år har jag efterfrågat en målgruppsanpassad integrationspolitik. Det driver också C i Uppsala sedan många år. Håll med om att det är dumt att tro att ett inkluderingsprogram kan passa alla eftersom många "nysvenskar" kommer från mycket olika kulturer. Självklart är det nödvändigt med skräddarsydda inkluderingsprogram. Ett generiskt program blir för lamt och uddlöst. Det minsta vi behöver är ett generiskt inkluderingsprogram per kultur som många kommer ifrån och där vi tydligt jämför generella perspektiv från deras tidigare hemländer med våra svenska perspektiv kopplade till viktiga värderingsfrågor. Hur kommer det sig att detta självklara inte är självklart i Sverige?

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/vaga-beraetta-om-svenska-normer-26962
http://www.gp.se/ledare/vem-styr-i-biskopsg%C3%A5rden-1.3721272

Skolan ett stort misslyckande!

För att klara av att vända Sveriges svåra situation med bättre inkludering och behov av kompetent arbetskraft måste våra skolor prestera mycket bättre än nu! Det är både skandalöst och tragiskt att ta del av den svenska skolans förfall. Att vi tappar så mycket i global konkurrenskraft är allvarligt och besvärande. I skolan och hemma läggs grunden för hur väl just vårt samhälle kan försvara och utveckla sitt välstånd framöver. Var det inte den erfarne Fridolin som skulle "fixa" skolan på 100 dagar.... 

Tyvärr är det ett kollektivt politiskt misslyckande att skolan blivit så dålig på att stötta elever mot omfattande och god kunskap. En skola där varje elev ges möjlighet att nå sin fulla potential. Det är bedrövligt att inte våra barn får bästa möjliga start i livet och en rimlig chans att nå sin fulla potential.

För att lyckas vända den negativa inkluderingspolitiken till något bra är skolan central. Känns det hoppfullt?...

Läs gärna bifogad artikel där en professor på ett bra sätt beskriver hur han tyvärr själv bidrog till skolans flumförfall. Hur kan vi vända den negativa skolutvecklingen utan nya reformer? Inom skolan har reformsjukan en stor skuld till varför vi tappat så mycket i konkurrenskraft.

http://www.dn.se/debatt/jag-ber-om-ursakt-for-90-talets-pedagogiska-ideer/

http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/modig-professor-mosar-flumskolan/

Det finns lösningar som är rättvisa och rimliga

För att inkludera många fler som idag lever i utanförskap i samhällsbyggandet, och snabbare, krävs främst tre åtgärder; 

1) många fler lärlingsutbildningar

Alla kan inte, eller vill inte, gå långa teoretiska utbildningar. Tjat om utbildningars stora värde hjälper inte för denna grupp människor. De är inte mottagliga för det budskapet. De vill börja jobba så snart som möjligt.

2) stärk Vuxenskolan

När människor kommer på vad de vill göra eller vill vidareutbilda sig utan att ha fullständiga eller tillräckligt bra betyg ska chansen att göra omstart i livet finnas.

3) Inkluderingsjobb

Nysvenskar med asylkoppling, eller svenskar som länge varit arbetslösa, och fullt beroende av försörjningsstöd måste inkluderas mycket fortare eller överhuvudtaget mot självförsörjning. De "enkla" jobben blir sannolikt färre och färre. Dagligvaruhandeln automatiseras mer och mer, fordon blir självstyrande etc. Därför behövs ett alternativ från 100% meningslöst bidragsberoende till 50% uppdrag kopplat till offentliga åtaganden. De "låglönejobben", ersättning motsvarande försörjningsstödet, kallar vi Inkluderingsjobb. 

Vad väntar vi på?

Mindfullness och hälsopedagogik

Harmoni och hälsa
Igår hade SVT ett reportage om att "trenden" mindfullness används mer och mer även i våra skolor för att försöka få mer lugn i annars kaotiska klasser. Ett barn vittnade om att studiemiljön kraftigt förbättrats efter att lärarinnan börjat använda metoden för att förbättra barnens inlärningsförmåga. Lärarinnan är ett utmärkt exempel på en smart pedagog! Varför prata om att lära sig t ex svenska om studiemiljön för det är omöjlig? Jag har länge, och tänker fortsätta, drivit att hälso- och koncentrationspedagogik måste få en mycket större roll inom skolan. Det är tjänstefel av rektorer att inte driva på den utvecklingen och det är kassa skolpolitiker som inte också hjälper till att skapa bättre förutsättningar för detta. Varför är det fel att inte göra det? Är inte skolans uppdrag att lära våra enskilda barn så mycket som möjligt utifrån deras egen förmåga? Jo, det är uppdraget. Med hjälp av t ex mer och regelbunden fysisk aktivitet mellan inlärningsstunder finns MASSVIS med forskning som visar att varje människas inlärningsförmåga ökar med i genomsnitt 30%!! Om man har skolans uppdrag i fokus, är det svårt att fatta att man måste satsa mer på hälso- och koncentrationspedagogik då? Bifogar en debattartikel som ur ett annat perspektiv slår för förebyggande hälsoarbete.
http://www.unt.se/asikt/debatt/nya-ider-for-battre-vard-3473490.aspx

Om man dessutom väger in den senaste rapporten i Stockholm om invånarnas utveckling kopplad till övervikt och fetma blir de positiva effekterna med mer hälso- och koncentrationspedagogik i skolan enorma. Katastrofalt många invånare uppskattas snart ha diabetes typ 1! Och det främsta skälet är ett överintag av SOCKER och för lite fysisk aktivitet.
http://www.dn.se/sthlm/fetare-stockholmare-framtida-diabeteschock/

Tänk att vi genom att inkludera mer hälso- och koncentrationspedagogik i våra skolor både kraftigt kan förbättra studieresultaten och hjälpa många fler människor mot ett friskare liv! Är det inte självklart att vi ska gå den vägen? Varför görs inte det? Tröttsamt!

Och pengar... Visst kommer pengarna från himlen? Det finns alltid någon annan att ta ifrån, eller hur? Och världens redan högsta skattetryck kan ju höjas ännu mer, eller hur?
http://www.dn.se/debatt/kostbehandlingar-kan-spara-miljoner-i-diabetesvarden/

Skolans huvudproblem

Rätt fokus
Det är avgörande för svensk positiv utveckling att våra barn och unga lär sig mer och utvecklar en bättre samarbetsförmåga om välståndet ska försvaras. Så långt verkar de flesta partier överens. Skolan kommer att vara i fokus under valrörelsen eftersom den inte kan anses göra annat än att den lågpresterar. Jag ser fram mot skoldebatten och om den ska vara värdefull är det viktigt att partiernas konkreta skillnader i praktiska åtgärder redovisas och fokuseras i debatterna.

En bra skola förutsätter en kompetent och engagerad ledning samt kompetenta och engagerade lärare. Att skolans styrelse rekryterar dugliga rektorer, och avskedar odugliga, är självklart mycket viktigt för verksamhetens resultat. Rektorn måste sedan förhålla sig till rikets arbetslagar och inom givna ekonomiska ramar försöka få det bästa av sina lärare, rekrytera kompetenta och engagerade lärare och trots svårigheterna försöka bli av med dem som gör ett dåligt jobb. Rektorn och hens lärarkår får sedan göra sitt bästa för att med de elever de attraherar och behåller på skolan ska få bästa möjliga start i livet. Oavsett social status och bakgrund. Så enkelt är det. Den gordiska knuten inom skolan handlar inte om att förstatliga eller att dela upp skolan på det ena eller andra sättet. Den gordiska knuten (vad som löser problemen) kan bara lösas genom konkreta verksamhetsåtgärder och att befintliga ekonomiska ramar används klokare. Problemen handlar om för mycket statlig detaljstyrning, att lärarna inte får större frihetsgrader utifrån sin kompetens, att lärarna inte har tid med mer elevcoaching, att det i många klasser ingår flera elever med särskilda behov som inte hanteras väl, att lokalkostnaderna är för höga och att IT stödet i lärandet är undermåligt. Att tro att övergripande organisationsförändringar löser grundläggande verksamhetsproblem är "skuggboxning"
http://www.unt.se/uppsala/politisk-oppning-for-ny-organisation-2812528.aspx.
Redan på den tiden när jag jobbade på IBM lärde jag mig att det är klokt att analysera problemställningar och sedan förhandla om kloka vägval framåt innan man gick ut med lösningar.

Vetenskap
Tänk att det finns skolor som inte respekterar tydliga vetenskapliga slutsatser. Är inte det lite komiskt! Lite mindre tyckande om skolan skulle inte skada. Bara för att vi alla gått i skolan är vi inte några pedagogiska experter. Ta gärna del av länken nedan som ger ett bra exempel på skola som gick från dålig till mycket bra på tre år. Jag har inte lyckats ta reda på om det var möjligt inom givna ekonomiska ramar. Personligen tycker jag att den allra viktigaste rättvisefrågan är att ge alla våra barn och unga bästa möjliga start i livet.
http://www.sydsvenskan.se/sverige/nar-skolan-ar-som-allra-bast/

En ny tid & skolresultaten

Stora förändringar
Sverige behöver enligt vissa en ny berättelse. En berättelse om hur Sverige i grunden kraftigt förändrats under de senaste 50 åren. Från i huvudsak ett avskilt, blont och blåögt land till ett mångkulturellt land där blonda och blåögda blivit en minoritet. Dagens kolumn i DN är läsvärd! Den beskriver kortfattat vilken enorm förändring vi genomgått. Frågan är om vi blivit ett nybyggarland eller ett land med allt för många bidragsberoende? Vad tycker du? Berättelsen blir bäst om den också beskriver en positiv vision av var vi kan vara, eller vill vara, om 30 år. Om vi inser var vi är och bättre bygger vår framtid från den basen är jag övertygad om att även kommande generationer i vår del av världen kan se fram mot ett generellt välstånd.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/sverige-behover-en-ny-berattelse

En segregerad skola i fritt fall?
Skolan fortsätter att engagera. Självklart. Den är den enskilt viktigaste verksamheten för att säkra välstånd och för att ge alla våra invånare en så jämbördig start i livet som möjligt. Oron är dock stor för att dagens skola inte klarar av att säkra vårt fortsatta välstånd och absolut inte att ge alla våra barn och unga bästa möjliga (och så jämlik) start i livet. Vad är då skolans problem?

I dagens UNT är det en intressant debattartikel från en akademisk organisationsforskare om just skolan. Artikeln är lite förvirrande men ändå bra. Precis som med mina egna erfarenheter tycker han att det är allt för många som försöker lösa problem genom omorganisation när det inte löser de grundläggande problemen. Omorganisation är ibland helt nödvändigt men handlar oftast om maktkamper och okunskap snarare än att angripa grunderna till varför verksamheten inte presterar som man önskar. I grunden tror jag delar av svaren går att finna i de stora förändringar som Sverige genomgått de senaste 50 åren. Svenskarna är inte längre ett lika homogent folk som förr.

Det är inte bara sociala skillnader som skiljer invånarna åt. De kulturella skillnaderna är idag väldigt mycket större än förr. Ibland undrar jag om DN inte minns sin förra grävande serie reportage om skolan där de visade att det finns ett starkt samband mellan skolans resultatutveckling och svensk invandring. Är det konstigt? Istället för att prata om att helt förstatliga skolan, som redan styrs av staten, kanske det är mer värdefullt att tala om hur den pedagogiska verksamheten skall klara av att bättre undervisa väldigt heterogena grupper. Om det var stora skillnader mellan individer i en klass när jag gick i skolan så är dessa skillnader betydligt större idag. På vilket sätt hanteras det praktiskt i våra skolor? För att vända skolans negativa trend måste man se verkligheten. Oavsett hur jobbigt det är att se den. I Uppsala satsar vi väldigt mycket pengar på skolan. Är mer pengar till skolan lösningen för att generellt få bättre skolresultat? Om mer pengar behövs anser jag att det är staten som skall skjuta till mer integrationspengar (eller något nytt ord som snart skall användas) till kommunerna. Vad tror du är skolans huvudsakliga problem? I Uppsala vill folkpartister och sossar omorganisera bl a skolverksamheten...... Tänk om det var så enkelt att lösa grundläggande problem.....
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern-undervisning-far-underkant
http://www.unt.se/debatt/den-skadliga-omorganisationen-2349546.aspx
http://www.unt.se/ledare/skippa-ordet-integration-2348063.aspx

Välståndets grundpelare

Lärare skall vara pedagogiska ledare
Hur svårt kan det vara? Är det inte självklart att våra lärare skall lägga minst 90% av sin tid på sitt pedagogiska uppdrag och inte på en massa annat? Jag är själv mycket engagerad i denna fråga eftersom den är av central betydelse för vårt välstånd och för att ge alla våra barn och unga bästa möjliga start i livet oavsett social bakgrund. Vad tycker du?
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/byrakratiskt-odjur

Är det trångt i mitten?
Visst upplevs det vara trångt i mitten i svensk politik. Samtidigt är skillnaderna i praktisk politik rätt stor och det måste "mittenpartierna" bli bättre på att marknadsföra. Alla är överens om att jobben är centrala för att vi skall kunna upprätthålla vår generella välfärd. Det är dock stora praktiska skillnader mellan hur de olika partierna tror att vi kan skapa ett samhällssystem som är byggt för tjänste och informationssamhället som vi lever i. Tycker du att partierna är bra på att marknadsföra sina skillnader? Vilket parti har bäst praktisk politik för att fler jobb skall skapas bland våra mindre företag? Jag anser mig veta svaret. Gör du?
http://www.dn.se/ledare/signerat/trangt-i-mitten-jobben-jobben-jobben

Unga arga män med låg empati

Förebyggande arbete viktigt

Jag har talat om unga arga män tidigare. Jag har flera gånger nämnt att det är klokt för en makt att förebygga så att unga män inte blir arga. Unga arga män har inte bara, med stor regelbundenhet, fått regimer att falla. Unga arga män med låg empatisk förmåga kan också, enligt flera vetenskapliga studier, kraftigt minska ett samhälles förmåga att ta till sig kunskap. Kunskap och ambitiöst arbete är källan till välstånd. Det är centralt för ett samhälle som vill lyckas att förebygga så att vi undviker arga unga män med låg empatisk förmåga. Enligt en intressant kolumn av Hans Bergström, fd chefsredaktör på DN, står unga arga pojkar och män, med låg empatisk förmåga, i vägen för lärandet.

http://www.dn.se/ledare/kolumner/i-vagen-for-larandet

Pedagogiken avgörande men vi använder inte den bästa pedagogiken i Sverige

Hans Bergström sågar Jan Björklund och Folkpartiets skollinje. Sågningen bygger på svensk oförmåga att ta till sig internationellt känd vetenskap om pedagogik som fungerar. Jan Björklund och Skolverket tror att en återgång till den gamla skolan är lösningen. I grunden måste pedagogiken runt lärande utvecklas till något betydligt bättre än idag. Pedagogiken är avgörande men om svensk skola idag använder en mycket sämre pedagogik än vad internationellt ledande forskning pekar mot, då måste reformarbetet av skolan i grunden även ifrågasätta pedagogiken. Om det är som Bergström skriver är det beklagligt och då får vi inom Centerpartiet ligga på så att det blir en positivare riktning.

Snabba lösningar för en skola i världsklass

Hur svårt kan det vara att få en betydligt bättre utbildningskvalitet och kunnigare elever? Om du fick bestämma själv, vad skulle du fokusera på för att förbättra skolans resultat? Som jag ser det idag så tycker jag det är ett rätt enkelt recept;

- Ställ mycket högre kunskaps och erfarenhetskrav på skolledningar

- Inför en pedagogik som bygger på internationell spetsforskning gjord av bl a Diederik Stapel och Siegwart Lindenberg. Empiriskt grundad forskning från framstående socialpsykologer, hjärn och lärarforskare talar tydligt om att dagens pedagogik inte är tillräckligt bra!

- Inför ett kraftfullt och rimligt rättvist lärarutvärderingssystem som gör att lärarnas löner kraftigt kan differentieras. En lärare som bevisligen får sina elever att lära sig väldigt mycket skall få en betydligt bättre löneutveckling än den som inte lyckas med det. Det går att utveckla ett system som tar hänsyn till elevernas olika utgångspunkter!