Bättre integration avgörande
Det i särklass viktigaste för Sverige att lyckas mycket bättre med är integrationen av många invandrare. Hur kan det vara svårt att inse? Bland annat snabbare och bättre kunskaper i svenska, en kraftigt ökad självförsörjning samt minskad brottslighet får mycket positiva förbättringseffekter. Särskilt för de invandrare som annars ”fastnar” i utanförskap, bidragsberoende och underklass. Går den misslyckade integrationen att lösa? Det är någon form av ansvarsfördelning mellan moderater och liberaler just nu. Hur mycket blir prat istället för handling? Och om det kommer bra förslag låter då S bli att skrika ”varg” bara för att?
Klankulturer, hederskulturer och väldigt starka etniska kopplingar får gärna försvinna. Med ett dugligt politiskt ledarskap kan ”vi svenskar” inkludera även invandrare som respekterar Sveriges jämlika lagar. Det vill säga att de lagliga invandrarna får en stark svensk del av sin identitet.
Var hittar jag regeringens integrationspolitik? När får vi en trovärdig integrations- och inkluderingsminister? Det borde vara statsministern men hen tycks aldrig ha tid för det viktiga löpande arbetet. Eller väljer aldrig att prioritera det.
Susanna Birgersson, GP, skriver mycket läsvärt om hur viktigt det är för regeringen att få till en ordentlig integrationspolitik. Går det när SD skuggstyr regeringen? Tveksamt.
”Och där, precis där, mellan de arga föräldrarna och den förhoppningsfulle pojken, står Lawen Redar, som leder Socialdemokraternas arbete med att skapa en ny integrationspolitik. Hon beskriver den segregation som hennes parti hittills spelat ner. Hon inser att omfattningen av 2000-talets invandring (ja, ”volymen”) inte kan frikopplas från omfattningen av problemet. Hon talar klarspråk, och det är frisk luft som blåser in från vänster. Vi behöver blanda upp människorna i det här landet, och det kommer att krävas politiska åtgärder som vi ännu inte föreställt oss. Tänk makarna Myrdal, säger Lawen Redar i den stora intervju som publicerades i DN härom veckan. Men uppblandningen, den som i teorin verkar så självklar, skapar också väldigt arga svenska medelklassföräldrar, som de i Sandviken.”
”Ja, borgerligheten borde inspireras av den genuina sorg, vrede och beslutsamhet som lyser igenom hos Lawen Redar. Det räcker inte att vara emot bussning av elever, och i övrigt tala stjärnögt om hur en bra skola kan göra klassresor möjliga. Det räcker inte att bura in gängbrottslingarna. Det är alldeles nödvändigt, men det räcker inte. Segregationen är för stor, för djup, för skrämmande. Pojken på Murgårdsskolan finns på riktigt.”
”Det talas mycket om värnplikten i dessa Nato-tider. Vem ska göra vad, och var, och hur är det möjligt att bara en tredjedel av årskullarna anses tillräckligt fysiskt och mentalt frisk för att mönstra? Hur skulle det vara om värnplikten byggdes ut till en allmän medborgarplikt, med flera spår, inte bara ett militärt. Att leda scoutverksamhet i Biskopsgården och prata svenska med skolbarnen i Hjällbo och Länsmansgården, är kanske aktiviteter lika avgörande för vårt land som att träna prickskytte och minröjning.”
”Hur ser frihetlig social ingenjörskonst ut? Det tror jag att borgerligheten behöver bli bättre på att svara på. Försök inte att meja ner Lawen Redar. Överträffa henne i stället.”
Migrationsministern gör ett bra jobb att få stopp på vårdslös invandring till Sverige. Det är dock långt ifrån tillräckligt. Redan i landet finns väldigt många nya invånare som måste bli en bidragande del i vårt gemensamma samhällsbygge. Allt annat är ohållbart.
