Vem vill vinna

Nyfiken och skapande eller rädd och isolerande

Paradigmskiftet mot en ny global och digital världsordning, där supermakten har sitt huvudsäte i Asien, närmar sig sitt slut. Personligen tror jag vi inom 20 år helt är inne i denna nya världsordning och med anpassade regelverk. Avsluten mellan en tidsepok in i en annan är alltid jobbig för många. Särskilt för alla som är rädda för förändringar och som ser sig som förlorare i en ny tid. Maktbalanser ändras och nya allianser bildas. De som håller emot brukar historiskt ställa till det ordentligt innan det nya är helt på plats. Det nya vinner alltid. Förr eller senare. Min inställning är att det är bättre att nyfiket och skapande reka läget och göra bästa möjliga av en ny tid. Jag har väldigt svårt att förstå människor som istället väljer rädsla och att försöka gömma sig från det nya. Anna D summerar väl vad jag sedan flera år tycker kopplat till det politiska landskapet. Jag, Stefan Hanna, är en "tråkig" människa i mitten. Livet är inte svart eller vitt. Därför är det för mig klokt att sträva efter balans oavsett vad man ägnar sig åt. Det är den mest hållbara vägen framåt, eller hur?

"I den gamla höger-vänsterskalan har "mitten" sedan länge varit ett etablerat begrepp. Vi talar om mittenpartier och mittenpolitik. Inte sällan förknippas mitten-prefixet med en högre grad av förnuft medan det per automatik anses vara dåligt att vara extremvänster eller extremhöger. Märkligt nog förs inte motsvarande resonemang i förhållande

till den nya politiska skalan, även kallad GAL-TAN. Där ges ofta bilden av att det endast finns två möjliga positioner. Antingen är man för slutenhet eller för öppenhet. Antingen är man pessimist eller optimist. Antingen är man nationalist eller internationalist, auktoritär eller frihetlig, populist eller liberal. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att man har att välja på att vara en upplyst världsmedborgare eller en bakåtsträvande populist. Varsågod och bekänn färg! Men det finns skäl att slå ett slag för mitten även i den nya skalan. Demokratin och välfärden som vi känner den är bara möjlig inom ramen för en fungerande stat. Det lägger restriktioner på vilken grad av överstatlighet och öppenhet som ett land kan ägna sig åt."

http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/inget-fel-pa-lagom-i-synen-pa-nationen/

Framtiden är ljus

Paradigmskiften har alltid varit stökiga tider. Varför skulle nu vara ett undantag? Det är sannolikt en "naturlag". Personligen vill jag möta urladdningen mycket snart så att vi kan ta oss igenom det stålbadet snabbt och bygga det nya fantastiska med full kraft. I den digitala och globala världen är möjligheterna enorma och trots att skolan måste bli bättre på att matcha våra barn mot konkurrenskraft så är många ungdomar idag mycket duktigare än vad vi var när jag gick ur gymnasiet. Nybyggarlandet Sverige har fantastiska möjligheter att erbjuda sina invånare mycket fria och välmående liv. Vad kan vara bättre än det? När vi fokuserar på en moderniserad demokrati, jämställdhet, flit och att skyldigheter som matchas mot rättigheter har vi en framgångsrkvation.

"I en komplicerad tid, där marken gungar under den världsordning som vi länge tagit för given och många av samhällets konfliktytor är ovana och infekterade, finns ett skriande behov av ledare som hjälper oss att hålla tillbaka våra inre surgubbar."

http://www.expressen.se/kultur/karin-olsson/tank-om-faktiskt-allt-gar-at-helvete/

Timing

Nästa lågkonjunktur blir parallellt med slutet av det pågående paradigmskiftet. Det blir en mycket stökigare tid än nu. Kan Le Pen vara Frankrikes nya president efter ikväll? I så fall måste det bli startskottet på nästa Europeiska lågkonjunktur. Om SD eller V/Fi får styra Sverige under nästa mandatperiod så får vi se hur det går... Kan det vara så att ingen vill leda Sverige eller Uppsala efter nästa val? I kristider måste ledningen skära och blir oundvikligen förknippad med dåliga tider. Hur många väljare klarar av finliret att förstå att ett ledarteam jämfört med ett annat kan vara skillnad mellan en tuff tid och en bedrövlig tid? Att undvika lågkonjunkturerna är omöjligt eftersom Sverige är så beroende av omvärlden. 

Offermentalitet

En sak är för mig dock helt klar. Oavsett om det är hög eller lågkonjunktur så är offermentalitet aldrig ett vinnande koncept. Och jag vill leva i ett sekulärt samhälle där arbetsgivare absolut kan få ställa klädkodskrav om det är befogat eller om de jämlikt kan försvara varför en viss klädkod anses viktig. Det är fritt att söka jobb men det är arbetsgivaren som bestämmer vem de vill anställa. 

"Det är en klassisk halmgubbe. Ta av dig slöjan så kan du arbeta på SAS. SAS struntar i vilken gud du tror på – de bryr sig om sin uniform och värnar neutraliteten. Fast just det där är det ingen som säger – den muslimska kvinnan som har valt att bära slöja betraktas av diffusa skäl som "marginaliserad” och ”maktlös”. En person som förmått nästan varenda ledarsida i landet att skriva om just henne och hennes problem är knappast maktlös. Det är en person med förmåga att få saker att hända."

http://www.gp.se/ledare/heberlein-offrets-förmåga-att-få-något-gjort-1.4262624

Förtroende

Vet var du är och var du är påväg
För vem känner du förtroende? Jag känner förtroende för människor som inte kommer med tvärsäkra svar, som kan beskriva saker på ett sätt så att jag förstår och tycker att det känns rätt och dem som även undrar vad jag tycker. Om det är en ledande person måste jag också ha en klar uppfattning om vad personen vill åstadkomma för att känna förtroende för hen. Då räcker det inte med floskler när framtiden beskrivs.


Låt oss säga att du är ute och kör med Stefan Löfvén. Löfvén är den som kör bilen. Ni åker mellan centrala Uppsala --> Gottsunda --> Knivsta --> Kista --> Husby--> Rinkeby --> Östermalm i Stockholms city --> Söder i Stockholm --> Nacka och avslutar kvällen på en fest på Lidingö. Om han beskriver vad han sett och upplevt på ett sätt som överensstämmer med dina intryck tror jag att du kan känna lite förtroende för honom. Om han visar sig vara en trevlig person tror jag att din respekt för honom ökar. Om han dessutom inledde bilfärden med att berätta vilken tur ni skulle ta och vilken målsättning ni hade med dagen hade ditt förtroende för honom ökat ännu mer. Om han dessutom lyckades ta er från plats till plats utan att ni krockade eller råkade ut för annat än värdefulla verklighetsupplevelser utan våldsinslag tror jag att han kommit långt i att vinna din tillit. När däremot en person/parti beskriver verklighetsbilder som människor inte känner igen sig i, då byggs inget förtroende. När en person/parti inte klarar av att beskriva vilken framtid hen vill bidra till att skapa, då byggs inget förtroende.


Det politiska ledarskapet på många platser runt om i Sverige och för Sverige har stora förtroendeproblem. Jag tycker synd om Stefan Löfvén. Visst kan han ha varit sugen på att få tjäna sitt land i den finanste roll den kan erbjuda. Men jag kan inte föreställa mig att han förstod hur enormt svårt och krävande uppdraget är. När han dessutom har MP med i regeringsbåten blir en svår uppgift ännu svårare. Milljöpartister är idealister och Löfvén typen är realister. Hur hjälper man Löfvén att kunna kliva av utan att förlora sin stolthet? Vem skulle i nuläget kunna göra detta bättre av möjliga partiledare? AKB? Åkesson?
http://www.expressen.se/nyheter/ny-fortroendekris-for-stefan-lofven/


Nybyggarlandet
Ett av skälen till varför jag blev mest intresserad av Centerpartiet som politisk plattform var berättelsen som Nybyggarlandet. Det var en visionär berättelse om hur hela Sverige kunde stärkas genom att vi bland annat attraherade drivna och ambitiösa människor från alla jordens hörn att bli en del av vårt samhällsbygge. Kraften i det fortsatta samhällsbygget var vår värdegrund och människors idéer och energi. Olikheterna och mångfalden bränslet som skapade det fortsatta välståndet. Olikheter och mångfald som hölls samman av en tydlig värdegrund. Även om SD ofta raljerar över den visionen är den attraktiv för mig. Jag har som utgångspunkt att tro på mina medmänniskor. Jag anser att svenska generationer utvecklat en fantastisk värdegrund i vårt samhälle som har enorm positiv kraft om den upprätthålls. Jag vet från alla mina ledaruppdrag med engagemang runt om i världen att etnicitet, trosuppfattning och sexuell läggning har mycket liten betydelse för människors beteenden. Jag vet att kulturer har stor betydelse för människors beteende. Samtidigt vet jag att ett tydligt värdegrundsarbete kan överbrygga de kulturella skillnaderna och skapa den enorma och positiva kraft som olikheter och mångfald kan erbjuda. Samarbetsförmåga ligger inte i yta utan i värdegrund och ledarskapets förmåga.


I bifogad artikel skriver författaren att Sverige ska vara ett invandrarland. Sverige har i alla tider varit ett land dit folk flyttar och flyttar ifrån. Det är inget nytt. Med tanke på vårt klimat ska vi vara glada över att så pass många av de flitiga och mest intelligenta valt att bo kvar när de inte saknar erbjudanden från varmare breddgrader. Artikeln beskriver väl hur vänsterkrafter och nyliberaler kan tycka samma sak om öppna gränser men med helt olika om under vilka villkor invånare ska leva. Skillnaderna är enorma. För mig blir också det praktiska perspektivet ett problem. För att trovärdigt kunna argumentera för mycket öppna gränser måste vi i nuläget visa att vi också har nya system som hållbart kan få det att fungera. Hållbart för mig och de allra flesta svenskar innebär bland annat att inte brottsligheten kraftigt ökar, att inte andelen kraftigt bidragsberoende ökar, att inte skolresultaten fortsätter att försämras, att inte tillgången till sjukvården försämras, att vi inte får årskullar där det är 30% fler män än kvinnor osv. Hållbart innebär också för mig att våra ledare dagligen jobbar med den viktiga värdegrunden och att vi inte kompromissar om den!
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article22148990.ab


Det finns gott om dumheter i vårt samhälle och det måste vi motverka. Den kommunistrosande och nyproducerade konsten i Uppsalas offentliga finrum är ett exempel på dumhet. Dumhet som man kan erkänna och därefter korrigera på ett anvarsfullt sätt.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/satt-taggtrad-kring-ddr-konsten-4079953.aspx


Ett land och lokalsamhälle som byggs allt mer av människor från väldigt olika bakgrunder behöver en fungerande skolmiljö som bildar maximalt och som bygger den viktiga värdegrunden. Skolan i Sverige måste kraftigt förbättras. Om inte det blir en verklighet kan vi definitivt inte hållbart fortsätta att ha en invandring med dagens mönster. Det är bråttom att få till förbättringarna. Huvudproblemet som jag och många andra svenskar ser är att inte de stora problemen åtgärdas. När inte det sker är det svårt att vinna folks förtroende.
http://www.unt.se/uppland/uppsala/friskolor-i-fokus-pa-debatt-4079459.aspx

En ny tid & skolresultaten

Stora förändringar
Sverige behöver enligt vissa en ny berättelse. En berättelse om hur Sverige i grunden kraftigt förändrats under de senaste 50 åren. Från i huvudsak ett avskilt, blont och blåögt land till ett mångkulturellt land där blonda och blåögda blivit en minoritet. Dagens kolumn i DN är läsvärd! Den beskriver kortfattat vilken enorm förändring vi genomgått. Frågan är om vi blivit ett nybyggarland eller ett land med allt för många bidragsberoende? Vad tycker du? Berättelsen blir bäst om den också beskriver en positiv vision av var vi kan vara, eller vill vara, om 30 år. Om vi inser var vi är och bättre bygger vår framtid från den basen är jag övertygad om att även kommande generationer i vår del av världen kan se fram mot ett generellt välstånd.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/sverige-behover-en-ny-berattelse

En segregerad skola i fritt fall?
Skolan fortsätter att engagera. Självklart. Den är den enskilt viktigaste verksamheten för att säkra välstånd och för att ge alla våra invånare en så jämbördig start i livet som möjligt. Oron är dock stor för att dagens skola inte klarar av att säkra vårt fortsatta välstånd och absolut inte att ge alla våra barn och unga bästa möjliga (och så jämlik) start i livet. Vad är då skolans problem?

I dagens UNT är det en intressant debattartikel från en akademisk organisationsforskare om just skolan. Artikeln är lite förvirrande men ändå bra. Precis som med mina egna erfarenheter tycker han att det är allt för många som försöker lösa problem genom omorganisation när det inte löser de grundläggande problemen. Omorganisation är ibland helt nödvändigt men handlar oftast om maktkamper och okunskap snarare än att angripa grunderna till varför verksamheten inte presterar som man önskar. I grunden tror jag delar av svaren går att finna i de stora förändringar som Sverige genomgått de senaste 50 åren. Svenskarna är inte längre ett lika homogent folk som förr.

Det är inte bara sociala skillnader som skiljer invånarna åt. De kulturella skillnaderna är idag väldigt mycket större än förr. Ibland undrar jag om DN inte minns sin förra grävande serie reportage om skolan där de visade att det finns ett starkt samband mellan skolans resultatutveckling och svensk invandring. Är det konstigt? Istället för att prata om att helt förstatliga skolan, som redan styrs av staten, kanske det är mer värdefullt att tala om hur den pedagogiska verksamheten skall klara av att bättre undervisa väldigt heterogena grupper. Om det var stora skillnader mellan individer i en klass när jag gick i skolan så är dessa skillnader betydligt större idag. På vilket sätt hanteras det praktiskt i våra skolor? För att vända skolans negativa trend måste man se verkligheten. Oavsett hur jobbigt det är att se den. I Uppsala satsar vi väldigt mycket pengar på skolan. Är mer pengar till skolan lösningen för att generellt få bättre skolresultat? Om mer pengar behövs anser jag att det är staten som skall skjuta till mer integrationspengar (eller något nytt ord som snart skall användas) till kommunerna. Vad tror du är skolans huvudsakliga problem? I Uppsala vill folkpartister och sossar omorganisera bl a skolverksamheten...... Tänk om det var så enkelt att lösa grundläggande problem.....
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern-undervisning-far-underkant
http://www.unt.se/debatt/den-skadliga-omorganisationen-2349546.aspx
http://www.unt.se/ledare/skippa-ordet-integration-2348063.aspx

C kris & integration

Rikast, inte programmässigt vilse och allt fler reformförslag som möter de samhällsproblem som många människor upplever idag och de mycket besvärande framtidsscenarier som inträffar om vi fortsätter som nu. Centerpartiet har det mesta som krävs för att kunna attrahera många väljare. Jag är fortsatt partisk men förstår att väldigt olika politiska ledarskribenter kan se bakom rampljusen och där ser ett av få partier som på bred front för fram reformförslag som har potential att rädda och utveckla svenskt välstånd. PJ Anders Linder på Sydsvenskan tycks se det och, hör och häpna, även Lena Melin på Aftonbladet. Varför är det då så svårt för Centerpartiet att på riksnivå få folkets förtroende?
http://www.expressen.se/nyheter/bottensiffror-for-stefan-lofven/
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sma-rorelser-mellan-partierna_7883644.svd

http://www.dn.se/nyheter/politik/c-valjarna-flyr-till-m
http://www.dn.se/nyheter/politik/jag-ar-trott-pa-inten

Jag har precis deltagit på några dagars kommundagar för Centerpartiets ledande företrädare från hela Sverige. En brokig samling kommunrepresentanter med delvis liknande men oxå mycket olika utmaningar. Huvudanförandena var välregiserade med starka värdeord och mycket fokus på medmänsklighet och landsbygdens betydelse för landets välstånd. Det är bra att man peppar sina ledare men när man är i djup kris är det min erfarenhet att man också måste jobba med att få en gemensam syn på varför krisen finns, få alla att förstå allvaret för att inse att något fundamentalt kopplat till partiet inte stämmer. Det räcker inte med att några få tror sig förstå felen i en demokratisk organisation.

Grundläggande för att göra rätt är att förstå den värld man beginner sig i och man måste aktivt lyssna till invånarna. Utifrån omvärldsanalys och lyssnande måste man sedan utifrån sina värdegrunder, som i de bästa av världar delas av alla oavsett övriga skillnader i utmaningar, forma sin politik, sina förslag på reformer dvs systemlösningar som man tror kan lösa dagens och morgondagens problem.

Sveriges problem är omfattande om vi på sikt, i hela landet, vill erbjuda vår befolkning en liknande och generell välfärd som idag. Befolkningen blir allt äldre, stora delar av landet avbefolkas och de som bor kvar blir också allt äldre med behov av allt mer stöd och flera av övriga som bor kvar blir allt mer socialt utsatta. Flyktinginvandrade och deras anhöriga, särskilt de allt större grupper som också är analfabeter, har mycket svårt att integreras i vårt samhälle. En mycket hög arbetslöshet och allt mindre andel arbetande som skall försörja en allt större grupp. Samtidigt efterfrågas kvalificerad arbetskraft som som inte kan hittas i våra närsamhällen och därigenom hämmar t ex företagens utvecklingsmöjligheter. En sak är helt säker, mer pengar är inte en lösning för att lösa problemen långsiktigt utan det handlar om systemskiftesfrågor för att klara utmaningarna.
http://www.dn.se/debatt/sociala-problem-vanligast-i-orter-med-fa-invandrare
http://www.expressen.se/nyheter/storre-problem-i-orter-med-liten-invandring/
http://www.dn.se/nyheter/politik/muf-kritiskt-mot-billstroms-forslag
http://www.sydsvenskan.se/opinion/huvudledare/billstrom-ar-for-ensam/

Utmaningarna är enorma och det krävs en öppen debatt med högt i tak för att få fram nödvändiga reformer. Att de mindre orternas integrationsutmaning är minst lika stor som integrationen av stora delar av storstädernas nyinvandrade är viktigt att förstå. Utmaningarna är mycket olika. Det som förenar dem är att båda stimulerar främlingsfientlighet. Vilket parti har bäst reformförslag på systemlösningar som kan bidra till att läsa problemen? Centerpartiet kan med fördel ta fram en reformplan som kan döpas till Nybyggarland 2.0. Om inte Centerpartiet klarar av att finna huvudskälen till varför en bra politisk grund och många bra förslag inte räcker för att få folkets förtroende förtjänar vi inte folkets förtroende. Varför saknas förtroendet på risknivå? Som det rika parti C är kansk vi på riksplanet endast skall vara den "think tank" som tar fram de välståndsskapande systemförslagen som partier som också får folkets förtroende kan införa..... Jag vill självfallet inte att det blir så men om man inte förstår hur man får människors förtroende i en förtroendebransch då har man ingen legitimitet. Vad tror du är Centetpartiet huvudproblem på riksnivå? Helt klart lyckas centerpartister få ett mycket starkare lokalt stöd för vår politik och våra företrädare än vad vi lyckas med nationellt. Jag hade gärna deltagit i konstruktiva samtal om detta under de senaste dagarnas konferens. De lokala ledarna måste involveras i det viktiga arbetet och det måste göras i fysiska arbetsmöten.

Tycker du att inlägget blev långt? Hur uttrycker man liknande reflektioner kortare? Lär mig gärna!

Den svenska drömmen

Signerat i UNT den 7/7 av Carl Lagerqvist var läsvärd. "Att vara amerikan är att ställa sig bakom principerna som uttrycks i den Amerikanska konstitutionen, dvs idéerna om frihet, jämlikhet och möjligheter för alla! Det tråkiga är att Lagerqvist tydligen inte lyssnat på mina relevanta tal eller läser min blogg. Då skulle hans avsaknad av politiska ledare som försöker formulera ett medborgarideal för Sverige inte vara ett problem. Det medborgerliga kontraktet är viktigt och det är viktigt att kunna sammanfatta det enkelt. Som jag sagt många gånger uttrycks kontraktet demokratiskt i vår lag men den lagen saknar de övergripande formuleringar som lätt och fritt vägleder ett folk mot en okänd framtid men där frihet är en självklarhet men också en kultur som inte är missundsam. Fransmännen ersatte en överhet med en annan under parollerna frihet, jämlikhet och broderskap. Amerikanerna gjorde realpolitik av dessa underbara tre ord och tog världen till en ny tid där förmåga och arbetsvillighet kunde avgöra hur väl du kan lyckas istället för i vilken familj du är född i. Centerpartiet är nära att kunna erbjuda en medborgerlig konstitution. Är det förvånande att den växer fram inom C? Nej, Centerpartiet är redan det som andra vill bli, en folkrörelse. Om Centerpartiets nya ledarskap kan engagera fler nya, och i synnerhet yngre medlemmar i vår folkrörelse, då kan "nybyggarland" bli den plattform som kan omfamna alla som vill bidra till att det vi kallar Sverige kan erbjuda även kommande generationer välstånd, frihet, jämlika möjligheter och en hållbar utveckling.