Lokala partier på stark frammarsch

Det möjligas konst

Vad menas med att "politik är det möjligas konst"? Med det menas att politiken både måste vara rimligt i sync med vad en majoritet av väljarna tycker men också att det går att få till en hållbar majoritet i ett fullmäktige för den politik som drivs. Det är ett svårt och krävande pussel som gör att det blir rörigt och sällan bra om det krävs för många partier som ska ingå i ett politiskt styre. Det är bland annat denna verklighet som gör det mycket viktigt att en kommun och en region har ett starkt lokalt och regionalt parti som helt fokuserar på det lokala och regionala samt som är pragmatiska och inte fastnar i konflikterna som finns mellan partier på riksnivå. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är ett sådant parti. På UPs hemsida kan du enkelt hitta en kort film som beskriver vad vi UPare kämpar för. 

www.updem.se

Runt om i hela Europa går lokala partier starkt framåt. Många invånare har insett styrkan i att ha ett helt lokalt och regionalt inriktat parti i kommun- och regionfullmäktige. Vi gör inga nationella kompromisser i vår sakpolitik. UPs sakpolitik är helt anpassad till Uppsalas särskilda möjligheter som vi vill stärka och Uppsalas särskilda problem som vi vill lösa. UP vill inte ha karriärpolitiker, "broilerpolitiker". Vi vill ha lokalt engagerade invånare som är beredda att fokusera på politiskt arbete som gör närsamhället bra och konkurrenskraftigt. Nedan artikel beskriver hur allt fler lokala partier blir en maktfaktor att räkna med. Det innebär att allt fler invånare runt om i landet Sverige blir allt klokare. Rösta på Utvecklingspartiet demokraterna, UP!

"I allt fler kommuner är stora lokala partier en självklar del av den politiska spelplanen."

https://timbro.se/smedjan/sa-har-lokala-partier-blivit-en-maktfaktor/

Tillväxt

Hur får vi det bättre

En sak är säker, utan tillväxt får vi det sämre. Om vi dessutom hamnar i ett ekonomiskt läge där ekonomin krymper och inflationen är hög blir vi snabbt fattigare. För Utvecklingspartiet demokraterna är Uppsalas positiva tillväxt central. Det är klokt att ta ekonomiska frågor på stort allvar. Det gör aldrig Miljöpartiet. Miljö- och klimatarbetet är enligt dem nummer 1, nummer 2, nummer 3 och så vidare i deras prioriteringar. Regeringsdugliga partier kopplat till alla demokratiska plattformar fattar att man klokt måste arbeta för social-, ekologisk- och ekonomisk balans. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. På individnivå finns kloka miljöpartister men när de kollektivt tar ställning till frågor går det ofta fel. 

Håkan Boström, GP, efterlyser nedan en tydligare och bättre tillväxtpolitik för Sverige. Jag håller med! Det minsta staten borde göra utöver att stärka rätts- och försvarssystemet är att modernisera svensk basinfrastruktur kraftigt i tillväxtområden. Vatten- och avloppssystem, elsystem och järnvägssystem. Det om något stärker Sverige både nu och för framtiden.

”Hur Moderaterna vill öka tillväxten är dock inte särskilt uppenbart. Talets huvudnummer, förslaget om ett jobbskatteavdrag för småbarnsföräldrar, kan kanske med lite god vilja ses som en tillväxtreform på lång sikt – Sverige behöver få upp barnafödandet. Men faktum är att det behövs mer precisa insatser för att göra Sverige till det rikaste landet i EU. Moderaterna borde också kunna ha större fantasi än att föreslå ännu ett jobbskatteavdrag. Det kommer behövas både statliga infrastrukturinvesteringar och åtgärder för att förbättra företagsklimatet.”

”Tillväxtpolitik låter kanske osexigt. Men ekonomisk tillväxt är avgörande om Sverige ska klara att fortsätta rusta upp försvaret och samtidigt bibehålla en stark välfärdsstat. Det är i hög grad oseriös populism att tro att det kan lösas med skattehöjningar på miljardärer. Riktade skattehöjningar mot kapitalägare är betydligt enklare att tala om än att genomföra utan att det skadar ekonomin på ett sätt som faktiskt leder till att staten får in mindre pengar till skattkistan. Man kan tycka att det är beklagligt. Men vi kommer inte ifrån att det är den vanliga medelklassen som står för lejonparten av alla skatteinbetalningar genom sitt arbete och sin konsumtion. Ska vanligt folk slippa skattehöjningar eller försämrad välfärd behövs det en politik för ekonomisk tillväxt.”

”Svenska politiker får gärna höja blicken lite till. AI-utvecklingen och utmaningarna mot den globala världsordningen och frihandeln kommer få stora konsekvenser. För ett litet exportberoende land som Sverige innebär det nya risker, men också nya möjligheter. Sverige har tjänat på internationell frihandel. Men när världen sluter sig samman i regionala block behöver vi stärka vår position inom Europa. Förutsättningarna är goda eftersom Sverige har ett starkt näringsliv och ligger långt fram i it-utvecklingen. Men vi behöver också politiker som inte bara är engagerade och insatta i de här frågorna utan dessutom vågar ta en öppen debatt om dem inför väljarna.”

https://www.gp.se/ledare/sverige-fortjanar-ett-tillvaxtval.62d4723e-cf32-48c8-9b80-dd83be4a8436

Ett parti som absolut inte förstår sig på tillväxtpolitik är Miljöpartiet. De slänger gärna mer pengar på olönsam vindkraft. De stoppar gärna projekt för att säkra mer balanskraft i vårt energisystem. De stoppade Uppsalas pensionsfond ifrån att få äga svenska försvarsaktier. Ett beslut som kostat pensionsspararna miljarder i uteblivna värdeökningar. Nedan Di artikel är helt rätt ute. Miljöpartiets aktivistiska kultur ska inte ingå i en svensk regering. 

”I det arbetet ska framförallt Saab och ingenjörerna i Göteborg och Linköping äras. Men det var inte en slump att Saabs vd Micael Johansson inledde presskonferensen i Ankara med att med eftertryck tacka den svenska regeringen. Den har nämligen förstått vad som krävs för att lyckas som Nato-land och försvarsexportör.”

”När Miljöpartiet senast satt i regeringen var situationen en helt annan. Då försvårade de på flera sätt för svensk försvarsexport, bland annat genom att lägga ned Försvarsexportmyndigheten som hade till uppdrag att främja just försvarsexporten. MP går nu igen till val på att strama åt regelverket. Om den politiken får genomslag efter valet i höst kommer det drabba Saab och många andra svenska försvarsföretag. Det kommer också försvaga Sveriges ställning i Nato.”

https://www.di.se/ledare/hade-mp-hjalpt-saab-att-salja-global-eye/

I den verkliga världen ser nuläget ansträngt ut på grund av team Netanyahus och team Trumps alla dumheter. AI bubblan på börserna tycks äntligen ha spruckit och tyvärr ökar räntorna. Ökade räntekostnader är inte bra för den viktiga tillväxten. Nedan ser du i CNBC reportaget att den långa räntan stiger. 

https://www.cnbc.com/2026/07/29/treasury-yields-fed-interest-rates.html

Inga som driver framtidskraft

Politiken levererar inte

Det är uppenbart att svensk politik underpresterar. Det är illa för våra barn och barnbarn. AB Sverige borde åter investera kraftigt i basinfrastruktur som nya och utvecklade vatten och avfallsanläggningar. Moderna och robusta elförsörjningssystem. Väl fungerande järnvägssystem. Ett sammanhållet kollektivtrafiksystem med ett gemensamt biljettsystem. En investeringsplan med fokus på Sveriges tillväxtområden. Det är bäst för alla svenskar. Mycket av detta kan tas från en allt högre försvarsbudget. Försvaret av Sveriges frihet och en fungerande försvarsmakt kräver en väl fungerande och robust basinfrastruktur. Istället för en massa kortsiktigt valfläsk är det liknande investeringar en ansvarsfull regering gör. 

Utöver ovan är det att få ordning på skolan och specialistsjukvården som den nationella regeringen borde koncentrera sina insatser. Vad gäller skolan påbörjas nu många bra förbättringsreformer som kommer att stärka enskildas värde av skolan och svensk långsiktig konkurrenskraft. Akut- och specialistsjukvården är ett sorgligt kapitel som borde förstatligas och bortsett ifrån upphandlingar styras utifrån en i huvudsak decentraliserad länsorganisation.

Som du märker ovan finns stor politisk förbättringspotential. Allt för ofta hindras kloka förbättringar av egenintressen och rädsla för att tappa väljare när nödvändiga effektiviseringsprogram undviks eftersom många inom offentlig sektor då måste byta jobb. Sverige behöver stärkas genom att många inom offentlig administration tvingas byta jobb och gärna till kärnuppdrag inom skola, vård och omsorg. Offentlig sektor måste utnyttja AI mycket mer för att få fart på dessa nödvändiga reformer. När USAs riksbankschef nyligen avgick uttryckte han stor glädje över de stora produktivitetsförbättringar som särskilt offentlig sektors administration uppnått de senaste fem åren. Ledaren på GP nedan efterlyser partiernas AI ambitioner. Det gör jag också. UP är det enda partiet i Uppsala som kraftigt effektiviserar administrationen och ser till så att kommunens produktivitet kraftigt förbättras. 

”I de senaste partiledardebatterna som sänts i SVT har AI knappt nämnts. Frågan är som bortblåst. Är inte det märkligt? Vi befinner oss mitt uppe i vad som kan jämföras med den industriella revolutionen, då bönder blev fabriksarbetare, samhällsordningen kastades om och spelreglerna sattes för de kommande seklerna.”

https://www.gp.se/ledare/darfor-vill-politikerna-inte-tala-mer-om-ai.2e9f2c8b-0bc5-4657-820f-702b007b6ec6

Är det i Afrika vi hittar Sveriges framtid? Kanske. Människan härstammar från Afrika. Medianåldern i Europa är 45 år. Medianåldern i Afrika är 20 år. Utan att utsätta afrikanska länder för destruktiv brain-drain borde vi kunna locka många begåvade och arbetsvilliga afrikaner att bli en del av vårt svenska samhällsbygge. Studiebegåvningar eller redan självförsörjande utan framtidshopp i de afrikanska länder de växer upp i. Av Afrikas cirka 1,6 miljarder människor kan vi lätt attrahera säg 100.000 begåvade och arbetsvilliga afrikaner till våra universitet. På våra universitet kan vi kombinera utbildningen med obligatoriska kurser i svenska och svensk samhällskunskap. Varför skulle inte detta kunna vara en lysande strategi för att försvara och utveckla det den generella svenska välfärden? Inom fotbollen, inte minst i den svenska VM truppen, ser vi tydligt hur personer med afrikanskt ursprung gör det svenska laget starkare. Inte minst Marockos VM trupp bjöd på fin fotboll när de slog Australien och gick vidare.

IUppsala visar sig politikens oförmåga att göra mer rätt än fel tydligt i spårvägsprojektet. Uppsalas infrastruktur för kollektivtrafik behöver kraftigt förstärkas. Men inte med onödig och gammal teknik som går i samtrafik. Nedan UPs kritik av Region Uppsalas usla hantering av utvecklingen av en mer kapacitetsstark kollektivtrafik. Gör om! Gör rätt!

”Man bygger inte en stad genom att först beställa möblerna och sedan hoppas att huset får bygglov, skriver Stefan Hanna med flera.”

https://www.unt.se/debatt/artikel/riskfylld-sparvagnsbestallning-av-region-uppsala/r0e3k89j

Och vad gäller förbättrad infrastruktur borde Sverige på allvar samverka med andra industriellt duktiga och lyfta Afrikas länder till en framgångstid. De har mycket rikedomar och en stor ung hungrig befolkning. Med ett bättre stöd än hittills kan de genomgå en lika häftig förändring som Asien. 

Underhållande eller…

Politiken är rörig i en tid som behöver ordning

Partier som tävlat om vilket som är mest liberalt har länge haft det tufft. Många strategiska och taktiska misstag har drabbat dessa politiska rörelser hårt. Som jag flera gånger bloggat om var Cs stora misstag att man slarvade bort sin starka landsbygdsförankring och valde en dålig väg i sin kamp mot SD. Dessa misstag kommer partiet få lida länge för. Bara två tidigare engagerade i det partiet vågade på C-stämmor lyfta denna idioti. Staffan Danielsson och jag själv. Strategiska misstag som förstört mycket för ett tidigare pragmatiskt parti som hade den starka rollen att värna livet i områden som inte är så tätbefolkade och vår extremt viktiga livsmedelsnäring. 

Både Håkan Boström, GP, och Malin Siwe, Expressen, skriver läsvärt om viktiga perspektiv som gör att även C är ett krisparti. Att kortsiktigt få väljarstöd från ledsna avhoppare från Liberalerna är mycket kortsiktiga vinster. Stureplans C med stöd av Lööf gjorde stor skada för ett parti som förlorade chansen att åter kunna bli regeringsbärande. Livsmedelsföretagare och de framgångsrika företagarna är först och främst pragmatiker. Broilifierade politiker förstår knappt vad det betyder. 

https://www.gp.se/ledare/centern-blir-nasta-krisparti.0e9d8669-df42-47bb-98d1-5e9edf014beb

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/hall-centern-borta-fran-allt-foretagande/

Tillväxt, tillväxt och tillväxt

Urspårad ekonomi utan tillväxt

Vill du leva i ett rikt och tryggt samhälle? Det vill jag. Vill du leva i ett samhälle med ambitionen att ha ett högt generellt välstånd? Det vill jag. Det kräver en ständigt utvecklad politik som säkrar en hållbar ekonomisk tillväxt. Och den utvecklade politiken kräver att man på allvar försöker förstå vad en ständigt snabbare teknikutveckling för oss. 

Det är viktigt att politiken börjar ta i svåra frågor om hur välfärden ska finansieras när befolkningspyramiden blir "upp och ner" samt då teknikutvecklingen bland annat robotiserar samhället i en mycket kraftigare utsträckning och då AI kraftigt rationaliserar många av dagens stora yrkesgrupper. Nedan varning från Riksgäldschefen ska tas på allvar! Rikspartiernas förtroendevalda måste börja visa att de är stora nog för att ta i dessa mycket viktiga frågor mycket bättre än hittills! Istället för att åka på två veckors dyr studieresa till New York måste betalda riksdagsledamöter börja göra mycket bättre på individnivå mätbar nytta. Tidningen Näringslivet bjuder nedan på en intervju med Riksgäldschefen.

"Sveriges tillväxt har rasat jämfört med andra länder och om inte utvecklingen vänder väntar hotat välstånd och hårda ekonomiska prioriteringar, varnar tre toppekonomer. ”Då handlar det inte längre om en konjunktursvacka utan om en stagnerande ekonomi”, säger riksgäldsdirektören Karolina Ekholm till TN."

https://www.tn.se/ekonomi/46814/riksgaldschefen-da-fastnar-sverige-i-stagnation-en-risk-for-samhallsutvecklingen/

Det enligt folkrätten oacceptabla kriget i Mellanöstern driver ekonomierna i världen i negativ riktning. Det är hög tid att förstå att vi i Uppsala, och övriga Sverige, måste göra vad vi kan för att frigöra offentliga resurser från byråkrati till kärnverksamheterna.

I det rika och trygga Sverige jag vill bo i ger vi våra barn rättvist bäste möjliga fritidsmöjligheter och skolgång. Som bejakar våra fantastiska olikheter. Och vi sköter om våra äldsta respektfullt. Det inkluderar att vi erbjuds en variation av äldreomsorg av hög kvalité och snabb tillgång till nödvändig sjukvård med kvalité. Det går. Det senare går definitivt tack vare att AI och robotiken nu snabbt frigör massor av människor från många av dagens jobb. Nedan ledare i UNT har dålig omvärldskoll. Partier som UP har sakpolitiken som klarar bemanningsbehovet inom omsorg och vård framöver. 

””Högre lön”, sade också en undersköterska i SVT:s reportage om äldreomsorgen (18/3). Frågan kom sig av en rapport från Socialstyrelsen om att 50 000 behöver anställas i äldreomsorgen fram till 2030. Det är extremt många i en verksamhet med sammanlagt 207 000 undersköterskor och vårdbiträden, och beror på den åldrande befolkningen, att de stora 1940-talistkullarna får ett ökat behov av omsorg.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/en-fruktkorg-till-uppsala-kommuns-aldreomsorg/r90dz4xr

Ja, ja, utan bättre tillväxtsiffror svensk ekonomi blir det varken bättre skolor, äldreomsorg eller sjukvård! Svårt att förstå? Plugga på! 

Hur liberala är Liberalerna

Vad ska de göra?

Jag är inte förvånad över att Liberalerna till sist gjorde en överenskommelse med SD. Vad skulle de göra när de i kristider valt en ny partiledare och väljarstödet bara kraschar? Istället för att bara gå på som hittills satsar de på stödröster för att överleva. 

Vad är det ett parti står för om de väljs in i en demokratisk församling på stödröster? Och varför ska vi tro att hundratusentals svenska väljare ska stödrösta på Liberalerna? Med det sagt tror jag inte de hade en chans att överleva i Sveriges riksdag om de inte gör detta drag. Den stora frågan är självklart om det är värt att överleva om man övergett sin själ? Vi får se vad som händer på Liberalernas partistämma nästa vecka. En sak är säker, Liberalerna i både Uppsala och i riksdagen ändrar sig ofta.

Många gånger har Liberalerna och Centerpartiet försökt gå ihop. Även om Centerpartiet absolut inte kan tänka sig att samarbeta med SD kanske vi nu får se att Sverige enbart får ett parti som vill kalla sig liberalt i Sveriges riksdag. Vi får se. 

Centerpartiet stängde Liberalernas chans att vara sossekramare. Nu är Liberalerna där de är och processen mot detta läge har pågått i många år. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Det är inte imponerande av C och L att de sköter sina partier så dåligt att de inte ens har 8 procents väljarstöd tillsammans samtidigt som minst 40 procent av svenskarna betraktar sig som liberala. Expressens ledare tycker i nedan artikel att Ls partiledning fattat rätt beslut. Vi får se vad nästa veckas medlemsstämma bestämmer. Jag har svårt att tro att partistyrelsen har mandatet att bestämma att partiet ska kramas med SD.

"Räcker det? Kanske är skadorna redan för stora. Simona Mohamsson borde ha ställt sitt ultimatum redan när hon erbjöds partiledarposten. Men utan omsvängningen hade Liberalernas sorti ur riksdagen varit given. Nu är det en öppen fråga."

"Mohamsson har gjort rätt val."

https://www.expressen.se/ledare/ledare-nu-har-liberalerna-antligen-en-chans/

Som sagt, Liberalerna har inget alternativ än att göra en önskad överenskommelse med SD för att försöka överleva i riksdagen. Centerpartiet har ju tagit vänsterflanken bland de partier som vill kalla sig liberala. Vi som kan lite politik vet att överenskommelsen mellan SD och L inte är något som är skrivet i sten. Den ”lilla” ekvationen av partier som ska komma överens är SD, M, KD och L för att det nuvarande laget ska ha ett gemensamt alternativ i årets riksdagsval. Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om att Liberalerna inte hade något annat alternativ om de vill försöka överleva i riksdagen.

"Uppgörelsen mellan L och SD är djärv men logisk givet att Liberalerna går till val på fortsatt borgerligt styre. Det skulle inte heller bli mer liberalism i sällskap av C, MP och V."

https://www.gp.se/ledare/liberalerna-gor-det-enda-rimliga.d8ab2187-324a-4845-88dc-c675c646e73c

Det bästa du som bor i Uppsala kan göra är att rösta på Utvecklingspartiet demokraterna i valen till kommun- och regionfullmäktige. Partiet har en tydlig vision för Uppsala. Partiet har i morgon en uppdaterad 100% Uppsalaanpassad sakpolitik. Partiet är inte ”höger” eller ”vänster”! 100% Uppsala och fullt fokus på att få maximalt genomslag för den sakpolitik du hittar här: www.updem.se

https://updem.se/

Mer rätt än fel

De som bara klagar ska inte kasta sten

Sverige är fortfarande en demokrati. Vår representativa demokrati har dock tappat mycket legitimitet eftersom färre än 3% av befolkningen år 2026 är medlemmar i ett parti. Det skiter de etablerade riksdagspartierna i och de har bara höjt och höjt skattefinansierade partibidrag till sig själva. Systemet är som det är. Vill man förändra får man ge sig in i spelet och försöka ändra det inifrån. Det gnällande som allt för många ägnar sig åt imponerar inte. De som imponerar är de yrkeserfarna som ger sig in i det politiska spelet för att försöka ändra det till det bättre. Det går. Bland annat måste vi få stopp på ett omfattande skatteslöseri i kommuner, regioner och staten.

Di skriver nedan läsvärt om det omfattande skatteslöseriet som sker i våra kommuner, regioner och inom staten. Det är en mycket dålig ordning att vi invånare tillåter våra rikspolitiker att slösa bort massor av skattekronor. Bortslösade på grund av inkompetens och vänskapskorruption. Med det sagt kan jag bara upprepa att det inte bara är färre än 3% av befolkningen som är medlemmar i ett riksparti. Det är också extremt få erfarna och meriterade svenskar, från riktig arbetslivserfarenhet, som ställer upp som kandidater för att försöka förbättra ett trasigt demokratiskt system inifrån. Särskilt få med ordentlig näringslivsbakgrund. Några av dessa som inte ställer upp som partikandidater gnäller och gnäller. Det duger inte! Det är i min värld värt 0 eftersom det är inom befintliga politiska system som förbättringar kan ske. Välj det minst dåliga partiet. Inget parti har en politik som helt stämmer med vad man själv tycker. Att bara klaga är ett lika konstruktivt engagemang som att som förälder stå vid sidan om en fotbollsmatch och veta bättre om hur de på planen borde spela. Det är bara de som är på planen som kan spela. Det är bara på planen tillsammans med lagledningen man kan förändra spelet. 

”Vad har Kiruna badhus, vårdsystemet Millennium och en räkodling i Sandviken gemensamt? Jo, det är tre av tio bidrag som riskerar att få priset för årets värsta slöseri.”

https://www.di.se/ledare/satt-stopp-for-skattesloseriet/

AI kommer att ta över om vi inte minskar mängden dumheter inom våra demokratier. Särskilt illa är det att demokratier röstar fram mycket olämpliga ledare. 

Idag höll jag ett Rotaryföredrag för två Rotaryklubbar. Temat var "Det politiska spelet". Det blev gott om intressanta frågor. Det kommer att bli rörigt inom politiken efter den 13/9 2026.

Altruism

Kärleken är störst

Det är ingen tvekan om att kärleken och harmonin är de största och finaste känslor/tillstånd människor kan uppleva. Långt ifrån alla får uppleva dessa känslor. Alla med förmågan att göra det vill det. Farligt många av dem som tagit sig makt har ”en skruv lös” och saknar empatisk förmåga samt är fulla av sig själva. Dessa personer är aldrig några som bjuder på harmoni. 

Många kristna församlingar uppfylls av altruism och kristendomens kärleksbudskap. Ett kärleksbudskap där förlåtelse är ett centralt begrepp. Det är unikt bland religioner och både vackert och positivt. Samtidigt är det inget som kan styra inom den politiska världen och särskilt inte inom geopolitiken där enskilda människor och samhällen fostrats i helt olika världsåskådningar. Att tro att kristendomens altruistiska kärleksbudskap kan fungera i realpolitiken är ideologiskt blint. Altruism är egoismens motsats. Altruism är att sätta andra människors välmående före sitt eget och att hjälpa utan att förvänta sig något tillbaka. Genom historien har vi lärt oss att få kristet engagerade lever så. Den kristendom som levt vidare har varit pragmatisk. 

Susanna Birgersson, GP, skriver läsvärt om hur naivt Svenska kyrkan försöker vara en politisk röst i en geopolitiskt orolig tid. 

”Det många kristna ledare inte verkar förstå är att deras tro inte är en filosofisk rättviseteori som enkelt kan översättas till praktisk global politik.”

”Ärkebiskop Martin Modéus har rätt i sin kritik av ett visst slags så kallad kristen nationalism, som han framförde i Dagens Nyheter häromdagen: Det finns inget stöd i Bibeln för att använda kristna attribut för/till att skapa en exkluderande nationell identitet, att hävda kristnas överhöghet eller att bygga samhälleliga institutioner som förtrycker människor av annan eller ingen tro.”

”Den universalism Martin Modéus skissar på och som ofta hörs från just Svenska kyrkan har om möjligt ännu mindre stöd i Bibeln än vad nationalismen har. Framför allt tycks ärkebiskopen sakna insikt om att politik, till skillnad från religion, går ut på att göra avvägningar, gränsdragningar, prioriteringar och tragiska val.”

”Detta är den politiska vänsterns blinda fläck: att den ofta vägrar erkänna att välfärdsstaten förutsätter tydliga avgränsningar om det ska vara möjligt att värna de svagaste i befolkningen. Det är också många kyrkors blinda fläck, att man inte låtsas om de inneboende målkonflikterna i migrationspolitiken.”

”Ja, många människor i världen behöver en fristad från krig och förtryck. Men när segregationen blir allt djupare, våldet eskalerar och radikala moskéer planeras i stor skala, då utgör lösryckta gammaltestamentliga bibelord om att "visa barmhärtighet mot främlingen" inte någon trovärdig politisk position.”

”Det är utmärkt att teologer och kyrkoledare engagerar sig i samhällsdebatten och kritiserar politik ur ett kristet perspektiv. Även migrationspolitiken kan behöva justeras! Men teologiska fantasier och felslut främjar inte debatten. Tvärtom, de förvillar, förvirrar och blir i längden förfärligt tröttsamma.”

https://www.gp.se/ledare/svenska-kyrkan-forstar-inte-politik.7c78ba39-6685-4d00-b3d3-9fd2493dae7a

Enligt Bibeln är kärleken störst. Om man vill att tillvaron ska bjuda på mycket harmoni och kärlek är ett pragmatiskt förhållningssätt klokt. 

En klokare väg framåt

Informationsbehandling

För mig är det obegripligt att inte SKR varit arenan inom vilken kommunerna kravställt tre variationer av kommunstödsystem och ett Regionstödsystem! Varför är det inte så när de har samma uppdrag och de vill väl vara varsamma med våra skattepengar…. En sak är helt säker, våra politiska företrädare är ofta inte tillräckligt kvalificerade för den maktposition de har. Och på tok för många ledande tjänstemän saknar ett viktigt tjänstemannaansvar. Det är en dyr och oklok ordning.

Beroendet av amerikanska IT jättar är osunt. Och nedan exempel på slösande idioti borde få den mjukaste demokrat att inse att vi behöver mer meritokrati även bland ledande politiker. Nedan GP artikel säger det mesta om hur illa det blir. I Uppsala har vi spårvägsprojektet.. 

”Att införa journalsystemet Millennium, levererat av det amerikanska bolaget Oracle, har kostat Västra Götalandsregionen (VGR) 3,7 miljarder kronor.

”Pengar man lika gärna kunnat kasta i sjön. För det blev inget av Millennium. Det fungerade inte tillräckligt väl och vårdpersonalen revolterade till slut, med all rätt. Regionen tillsatte en utredning som skulle föreslå alternativ. Utredningen vill nu i stället ha en “modulär lösning” med olika delar. Det låter rörigt. Men det blir säkert bättre än Millennium. Oracle finns dock fortsatt med i bakgrunden och VGR köper alltjämt tjänster från dem. Debaclet med Millennium är tyvärr en del av ett större problem som svenska, och europeiska, offentliga förvaltningar och myndigheter haft under hela 2000-talet.”

”Medvetet eller omedvetet har svenska politiker gjort offentligheten beroende av amerikanska moln- och mjukvarutjänster. Digitaliseringen av offentlig sektor har skett på bekostnad av en vital europeisk mjukvarumarknad.”

”Men politikerna fortsatte som om inget hade hänt. För mycket tid och pengar hade gått åt till upphandlingen. Känns det igen från införandet av Millennium? Man var villig att kasta goda pengar efter dåliga eftersom så mycket pengar redan gått åt. Det handlar om efterfrågan, pengar och en långsiktig vilja att bygga kompetens och oberoende i vår del av världen. Det har från svenskt myndighetshåll inte funnits någon sammanhållen strategi om att efterfråga en svensk, nordisk eller europeisk marknad för nödvändiga IT-tjänster.”

https://www.gp.se/ledare/norden-kan-frigora-sig-fran-amerikanska-it-losningar.aaed4df7-5ff2-47f8-8642-fd6266c046c4

När Donald Trump visade Europa till dörren säkerhetspolitiskt så innebar det en uppryckning i delar av kontinenten. Det var inte två krig i Ukraina som triggade det. Europa har varit militärt beroende av USA. Men vi har också ett långvarigt IT-beroende av USA. Det har hämmat och försenat den inhemska utvecklingen av bolag och tjänster. Låt Millennium till slut väcka oss ur den här passiviteten.

Sent ska syndarna vakna

Dåligt men ändå bra

När jag redan 2017 började argumentera emot spårväg i Uppsala, och fram till flera år senare, var jag väldigt ensam bland ledande politiker att tycka så. Nu finns ändå fler kommunala politiker som i vart fall ger sken av att vara negativa till spårväg i Uppsala. Problemet met de politiska företrädarna är att de inte har ”klart bakåt” i sina partier. I Region Uppsala, som ansvarar för Uppsalas kollektivtrafik, har till exempel Centerpartiet och Moderaterna aldrig röstat nej och tydligt tagit avstånd ifrån spårvägsprojektet. Tvärt om. De har röstat ja till det spårvägsprojekt som regionen upphandlat depå till, ska upphandla spårvagnar till och ska upphandla samt själv säkerställa drift av. Alla beslut som fattats rörande spårvägsprojektet går att hitta i regionens och kommunens digitala arkiv. Tyvärr har medias grävande journalister aldrig besvärat sig att sakligt och helt faktabaserat redogöra för hur alla partier i Region Uppsala och Uppsala kommun röstat i spårvägsrelaterade frågor sedan 2017.

Det tog lång tid för UNTs ledarsida att bli skeptiska och kritiska till spårvägsprojektet. Nu, väldigt sent, ser vi en positiv förändring. Hade ledarredaktionen tidigare förstått, och engagerat sig i, vansinnet med spårvägsprojektet hade sannolikt många träd räddats och kommunens ekonomi varit mycket starkare. Nedan en läsvärd artikel från UNTs ledarredaktion. Både de miljömässiga och ekonomiska riskerna är stora i detta spårvägsprojekt. Ja, ja jag ska inte älta att delar av UNT tog lång tid på sig att inse dumheterna med spårvägsprojektet. Bättre sent än aldrig.

”Den blivande spårvägen i Uppsala finansieras av kommunen med hjälp av statliga bidrag. Regionen ska bygga spårvagnsdepån, hållplatser och sedan ansvara för driften. Det går att bena ut kostnaderna på de olika nivåerna, men knappast var dessa kan skena iväg. Vem tar de största riskerna i spårvagnsprojektet?”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/visst-far-nagra-sta-tillbaka-/r04v28dl

Socialdemokraterna måste sluta att styras av Miljöpartiet i kollektivtrafikfrågor. Det parti som bär störst skuld för att Uppsala inte drivs socialt-, ekologiskt- och ekonomiskt hållbart är Miljöpartiet. Ideologisk extremism och att låsa sig vid enskilda teknikval är ofta oklokt.

Sossarnas återkomst

Vad fel det blev att mobba SD

Allt för ofta hade jag de senaste 15 åren kunnat säga ”vad var det jag sa”. L och C okloka förhållningssätt till SD lyckades med två saker. Att stärka SDs väljarstöd och kraftigt försvaga dem själva. Hur det går i riksdagsvalet 2026 för dessa partier blir intressant att uppleva. Två nya partiledare ska tydligen göra susen. Vi får se. Johan Cweijman, GP, bjuder nedan på några intressanta reflektioner.

”Liberalerna har inte haft det lätt det senaste decenniet. I takt med att Sverigedemokraternas stöd växte i riksdagen under 2010-talet så blev den största politiska frågan den om regeringsbildningen. När de borgerliga inte längre kunde samla egen majoritet i riksdagen så lät sig Liberalerna utnyttjas för att hålla SD bortanför den politiska makten. Olika uppgörelser med S och C säkerställde det.”

”Men hur väl gick det att göra motståndet mot SD till politisk huvudfråga? Varken Liberalerna eller Centerpartiet belönades. I stället så förlorade L förtroende bland borgerliga väljare som prioriterade en borgerlig regering, även om en sådan får stöd av och förhandlar med SD. Och Centerpartiet har sent omsider insett att det är en tunn soppa att bara vara emot SD på bekostnad av allt annat.”

”Men de konstanta sidbytena och en inre opposition mot både Sabuni och Pehrson har gjort att många inte vet var de har partiet idag, för att inte tala om morgondagen. Så trots att Liberalerna har utvecklat sin politik, kunnat samarbeta någorlunda friktionsfritt inom Tidöregeringen, så har de gamla såren kvarstått och stödet för partiet har inte ökat.”

https://www.gp.se/ledare/dodsstoten-for-liberalerna.6efc7dd2-680c-4b37-9005-7105c1d5639f

Nästa regering för Sverige blir sannolikt en ny minoritetsregering. Sannolikt ledd av Socialdemokraterna. SD fortsätter att stöka till det i svenska regeringsbildningar. Minoritetsregeringar har dock varit mer regel än undantag. Hur ska då ett nytt alternativ som kan tolereras i riksdagen se ut? I nuläget tror jag det blir Socialdemokraterna + något av partierna som kallar sig liberalt. Är det en regering som kan göra det som krävs för svensk konkurrenskraft och brottsbekämpning? Tveksamt. Inte minst Di skriver om hur mycket som skiljer mellan Socialdemokraternas och Centerpartiets ekonomiska politik.

https://www.di.se/nyheter/rodgron-splittring-om-budgeten-ligger-valdigt-fel-i-tiden/

Så är det

Nej tack!

Vi invånare behöver verkligen inga fler broilers inom politiken! Tvärt om behöver vi hitta en metod som motiverar många fler kunniga, arbetserfarna och lite altruistiska (tänker inte bara på egennytta) att företräda oss invånare. Det är viktigt att minnas att när Sverige byggdes demokratiskt starkt var nästan alla politiker också människor som hade yrken de utövade. Det är bland annat därför som riksdagen har så långt sommaruppehåll för att bönderna skulle kunna sköta sina lantbrukssysslor. På den tiden var inte heller den offentliga sektorn så gigantisk stor som idag. 

Att Sveriges riksdag har 365 riksdagsledamöter är på tok för många. Om regionerna avvecklas som en egen politisk plattform kan jag acceptera mängden om de får ta ansvar för specialist- och akutsjukvården med länsindelningen som utgångspunkt. Inget annat land i världen har så många riksdagsledamöter i relation till sitt invånarantal. Skrotar vi dagens regionindelningar kan vi avveckla minst 2000 politiska uppdrag. 

Mathias Bred, GP, skriver läsvärt om broilifieringen av politiken nedan.

”Proffspolitiker som tillbringar en livstid i politiken är inte bra för den lokala demokratin.”

”Skandalen i Alingsås har skakat om Kommunsverige. Två kommunalråd, ett moderat och ett socialdemokratiskt, avgick efter att GP publicerat utdrag ur privata chattar. I dessa gjorde de båda kommunalråden tillsammans med en vänsterpartistisk kollega upp om olika politiska beslut. Vid sidan om sexuella skämt och nakenbilder innehöll chattarna grova tillmälen om andra politiker samt ett förakt för ”röstboskap”.”

”Hursomhelst påminner händelserna om att kommunalpolitiken är känslig för kartellbildningar,vänskapskorruption och en sluten politisk kultur. Det är via de politiska partierna som personer får tillgång till kommunens viktiga poster. Jämfört med tidigare är färre människor är idag engagerade i något politiskt parti. Det innebär att de lokala politiska frågorna görs upp i allt snävare kretsar. Kommunalråd har sällan stora partigrupper som de ska förklara sig inför efter olika beslut.”

”Till detta kommer professionaliseringen av politiken, eller åtminstone kårandan. Politiker är idag oftare heltidspolitiker som inte har haft andra jobb. I varje fall inte under lång tid.”

”Det har vuxit fram en kultur där yrkespolitiker jämför sig med chefer i näringslivet, snarare än med sina egna väljare. När politiker börjar se sig själva som en egen elit snarare än folkets tjänare, är det inte konstigt att väljarna reagerar. Den här utvecklingen har inte gått väljarna förbi. Internationellt brukar väljare ha högre förtroende för lokala politiker än för politiker på nationell nivå. I Sverige är det tvärtom. Enligt SOM-undersökningarna litar väljarna sedan år 2010 mer på rikspolitiker än på lokala företrädare. Politik är som bekant en förtroendebransch och kanske borde vi oroa oss mer över att misstron är störst där demokratin är som närmast medborgarna – i kommunerna.”

https://www.gp.se/ledare/det-behovs-fler-amatorer-i-kommunpolitiken.e2abd660-0ba1-4080-97f8-c263352d1e15

Vad gör du förutom att gnälla? Vi behöver bli fler som inte bara knyter näven i byxan eller bara spyr galla i sociala medier, bloggar etc. Gör något mer konstruktivt för att bidra till en verklig positiv förbättring. Eftersom vår demokrati styrs genom politiska partier, gå med i det du anser vara det minst dåliga partiet. Du som är klok har också insett att du kan rösta på olika partier i de fyra allmänna val vi får rösta i. Gå gärna med i Utvecklingspartiet demokraterna, UP! Vi är 100% Uppsala och har många kunniga, erfarna och engagerade medlemmar. Du är varmt välkommen att bli en del av vår rörelse.

https://updem.se/bli-medlem/

Den breda mitten

Misskötta partier

Jag såg det hända. Jag är politiker men definierar mig inte som politiker. Yrkesmässigt definierar jag mig som affärsman och verksamhetsutvecklare. Min bana som politiskt aktiv började först 2006 då jag axlade ett ersättaruppdrag i en kommunal nämnd. Mitt val av parti gjordes efter att jag bestämt att utifrån några för mig viktiga sakfrågor välja det minst dåliga partiet. För mig var rikspartierna redan då för broilifierade och den ”politiska korrektheten”, PK, var förlamande. 

PK bidrog starkt till SDs väljarframgångar. Om mitt val av ”det minst dåliga” skriver jag i min bok ”En stund på jorden”. Mitt val blev då Centerpartiet. De hade då den bästa företagarpolitiken, den bästa politiken för att hela Sverige ska utvecklas och tog miljöfrågorna på allvar. Det var 2006. Då fanns alla möjligheter för C att stärka sitt politiska program och kraftigt öka sitt väljarstöd. Jag kämpade för det trots att jag aldrig var intresserad av att bli riksdagsledamot. Tyvärr drog partiledningar fel slutsatser och gjorde många okloka val. Ungdomsförbundarna tog över och Stureplans Centern fick ledarroller. Personer som Annie Lööf, Fredrik Federley och Gustaf Hemming visste minsann hur det skulle vara. Och de hejades på av en vilsen Michael Arthursson. Jag tillhörde de mycket få som på riksstämma efter riksstämma vågade ”ropa varg” och under ett antal år konstruktivt föreslå klokare vägval. 

Både Centerpartiet och Liberalerna har kraftigt misslyckats att bli relevanta politiska krafter med starkt väljarstöd i Sverige. Ett stort misslyckande eftersom det tveklöst hade varit möjligt utifrån en liberal grund. En stor del av svenskarna är liberala i sina värderingar men få är ideologiska. Och oavsett värderingar vill nästan alla ha rimlig ordning och reda i ”klassrummet”. Nedan opinionsmätning talar sitt tydliga språk. Gammelpartierna C och L har totalt misslyckats att göra sig relevanta i en ny samhällstid. Jag såg det komma på nära håll och med stor sannolikhet åker något av dessa partier ur riksdagen 2026. Vilket säger bettingföretagen?

SVT bjuder nedan på en artikel som vittnar om Centerpartiets och Liberalernas stora misslyckanden. Så går det när de som röstar i partier röstar mer fel än rätt. På fel sakpolitik och fel ledande företrädare. Underhållande är det att följa opinionsutvecklingen. 

”Det är ingen munter läsning för Centerpartiet och Liberalerna i SVT/Verians februarimätning. Mittenpartierna får tillsammans det lägsta stödet i opinionen sedan institutets mätningar inleddes för över 50 år sedan.”

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svtverian-lagsta-stodet-for-de-liberala-partierna-nagonsin

Idag är en positiv dag. Nu kanske Sverige vänder och sakta går mot positivare tider. Reinfeldt petas som ordförande för Svenska fotbollsförbundet. Nu är snart alla nyliberaler borta från viktiga uppdrag. 

https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/reinfeldt-avgar-inte-nominerad

Och Region Uppsala fick Centerpartiet idag en ordentlig smäll från Kristdemokraterna. Det krävs mer än ord och leenden för att göra ett bra politiskt arbete för invånarnas bästa. 

”Vad har då Centerpartiet egentligen levererat under det senaste året? Svaret är – ingenting av värde. Inga reformer för att stärka vården, inga konkreta åtgärder för att förbättra ekonomin, inga initiativ för att korta vårdköerna. I stället har vi fått vänsterstyrets vanliga mix av symbolpolitik och ineffektiva punktinsatser.”

https://www.unt.se/debatt/artikel/ett-ar-efter-maktskiftet-c-levererar-ingenting-av-varde/rk320wwl

Nyliberalism i kombination med miljöpartistisk naivism och fanatism blev en mycket dålig politisk soppa. En politisk soppa som starkt bidragit till SDs väljarframgångar. Det är lite komiskt. 

Småföretagandets lycka

Det lilla och fungerande tycker många är bäst

Effektivitets- och produktivitetsförbättringar är viktiga. Det är smart att inse det. Precis som inom idrotten är det den mest effektiva och mest kreativa som vinner. Det skapar konkurrenskraften som krävs för ”överlevnad”. Allt som är effektivt är dock inte stort. Små länder och små företag kan också få fram många världsmästare och många hållbara små företag. Oavsett krävs effektivitet och kreativitet. Och mindre butiker måste tänka ”communities”. Städer utan mindre företagare med egna butikskoncept eller egna café- och restaurangkoncept blir tråkiga! Mångfald, passion och hög servicenivå blir bättre. Det går att få det att fungera men det kräver unika koncept, gärna inklusive Micro communities, och någon form av digital närvaro.  

Håkan Bodström, GP, skriver en läsvärd ledare om hur stora kedjor slår ut mångfalden av företagare i våra citykärnor. Fri konkurrens är viktigt och det är en dålig väg att försöka reglera sönder vår marknadsekonomi. Det han föredömligt lyfter är att det med fördel kan införas skatteregler som gynnar småföretagande då det om något erbjuder oss invånare en bättre valfrihet och attraktivare citymiljöer.

"Få länder är så dominerade av butikskedjor som vårt nordliga land. Det är ingen slump. Sverige har haft ett ogynnsamt klimat för småföretagare sedan Socialdemokraternas långa maktinnehav under efterkrigstiden. Det var nämligen under flera decennier en medveten politik att gynna det storskaliga och likriktade. Tanken var kortfattat att stora företag är effektivare, vilket ger större skatteintäkter och större möjligheter för facken att ta ut högre löner. Men lika viktigt var att de större företagen var lättare att kontrollera och reglera. Staten och kapitalet kunde gå hand i hand."

"Priset för denna politik var en forcerad urbanisering med utarmad landsbygd och stora betongtunga miljonprogram i städerna. Men även utslagning och stark ägarkoncentration i olika branscher. Det är ingen slump att Sverige skapat internationella exportsuccéer som H & M och IKEA, de passade väl in i folkhemsbyggets inneboende likriktning – masskonsumtion och massproduktion är två sidor av samma mynt."

"Man skulle kunna tro att den här funktionssocialistiska politiken borde ha mötts av starkt motstånd från näringslivet. Men det var i regel bara ett lamt muttrande. De stora företagen drog nytta av utvecklingen, kompenserades av staten eller berördes bara på marginalen. De många små hade svårt att göra sin röst hörd. Småskalighet låg inte i tiden under rekordåren. Gradvis blev Sverige annorlunda än våra nordiska grannländer och ett allt mindre borgerligt land, samtidigt som storföretagen gjorde stora vinster."

"Historien spelar roll. Kedjornas dominans fortsätter sätta sin prägel på Sverige. De formar vår vardag. Det är ett skäl till att mysighetsfaktorn i många svenska småstäder är som hämtad från Smolensk eller Karl-Marx-Stadt. Kontrasten mot civiliserade länder på kontinenten, som Italien och Frankrike blir lätt både slående och nedslående. Det mänskliga landskapet ser ut som det gör av en anledning. Det är en kombination av historiskt arv, regler och skatter som avgör om stadskvarteren präglas av samvaro och identitet, har ett trevligt kafé, en kvarterskrog och några småbutiker – eller om det som finns att välja på är Coop, ICA och Waynes Coffee."

"Det genuina och äkta går nämligen inte att reproducera. Det är därför småskalighet måste få förbli just småskalig, den kan inte skalas upp. Kaféer, liksom krogar och butiker med själ är inte resultatet av något koncept utan av en spontan ordning underifrån. Verksamheter med själ är aldrig bara plattformar för rena ekonomiska transaktioner, utan lika mycket platser där mänskliga relationer skapas. Det är sådant som skapar levande kvarter och städer."

"Det finns inte en sorts kapitalism. Marknadsekonomin kan antingen styras till storskalighet, effektivitet och strömlinjeformning eller så kan den styras mot småskalighet, brokighet och fritt utbyte. Italien är inte ett mindre kapitalistiskt land än Sverige. Det vore välkommet om fler marknadsvänner insåg det."

https://www.gp.se/ledare/brod-och-salt-laker-inte-saren-fran-staten-och-kapitalet.68a04626-052c-44cb-a7a0-4098d565157b

En sak är säker, precis som med personer som ska ta över ledarskapet i ett familjeföretag är det inom politiken viktigt att dess företrädare har relevant skit under naglarna. De som tillåts axla ledande politiska roller måste enligt Utvecklingspartiet demokraterna ha flera års riktig arbetslivserfarenhet i bagaget. Nedan SvD artikel om hur viktigt för successionen inom familjeföretag är lika viktig inom politiken. Att lära sig det politiska spelet är inte svårt. Det lär sig en rimligt erfaren person snabbt. Särskilt fort lär man sig det om man varit aktiv i en förening och arbetat på en större arbetsplats där det är fullt av intern politik. Och de flesta som haft ledande roller inom en förening eller på en riktig arbetsplats har lärt sig att räkna. Då kan man förstå att i en demokratisk organisation måste man säkra en majoritet av rösterna för att få igenom sina önskade förslag.

https://www.svd.se/a/1My5GG/sa-jobbar-bonnier-och-wallenberg-for-hallbara-familjeforetag

De värdefulla små och medelstora företagen behöver dock på allvar hjälp av politiker att ta de konkurrensvillkor som råder på allvar. Vill vi bara ha stora globala butikskedjor? Nej, det vill i vart fall inte jag. Jag delar Bodströms vilja att Marknadsekonomi 2.0 måste göra det affärsmässigt möjligt med småskalighet. Det öppnar för mer närproducerat. Det är väl i Trumps anda...... 

Nu är Trumpans handelskrig igång…

Demokrati på tillbakagång

Inga demokratiskt vidriga avtal

I en väl fungerande demokrati, som skapar bästa möjliga invånarvärde, är en konstruktivt kritisk opposition lika viktig som ett politiskt styre. Oavsett om det är ett majoritets- eller minoritetsstyre. 

December- och Januariöverenskommelserna som gjordes av riksdagspartierna för att slippa förhålla sig till SDs mandat var uttryck för ett stort demokratiskt misslyckande. Sommaren 2015 skrev Lars V. Kylberg, Sören Gyll och jag en debattartikel om hur fel det var att göra liknande överenskommelser och att Sverige behövde fullt fokus på stärkt konkurrenskraft. Det är snart 10 år sedan! Fokuset på stärkt konkurrenskraft behövs fortfarande både nationellt och i våra kommuner. Nedan den debattartikeln i Di som retade upp team Lööf som kört in i en politisk återvändsgränd. Team Lööf bidrog kraftigt till att SD idag har Sveriges näst största eller tredje största väljarstöd i Sveriges riksdag.

”Det är dags att acceptera verkligheten och sluta exkludera något riksdagsparti från samtal och förhandlingar, skriver Sören Gyll, Lars Kylberg och Stefan Hanna.”

https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

Nyligen skrev Di en ledare om att vi åter närmar oss valtider. Att kortsluta den konstruktiva oppositionsrollen genom att göra partipolitiska överenskommelser liknande december- och januari överenskommelsen får inte upprepas. Alla demokratiskt invalda partier måste fullt ut ta sin roll i ett styre eller i opposition på fullt allvar. Och inga demokratiskt invalda partier ska mobbas utan partierna ska i god demokratisk anda utmana sina motståndare i debatter och sakpolitiska omröstningar. Nedan Dis ledare av Tobias Wikström. 

”Runt årsskiftet 2014–2015 inträffade märkliga saker i svensk inrikespolitik. S–MP-regeringens budget hade fallit, Decemberöverenskommelsen (DÖ) slöts och Moderaterna fick hasta fram sitt partiledarval. Händelserna ledde till åtta år av uteblivna reformer, dåliga beslut och ett skakigt parlamentariskt läge.”

”Händelserna ledde till åtta år av uteblivna reformer, dåliga beslut och ett skakigt parlamentariskt läge.”

”Det var två mandatperioder som skadade Sverige. Det är viktigt att komma ihåg när diskussionerna om framtida regeringsupplägg snart kommer att intensifieras.”

https://www.di.se/ledare/vagvalet-for-tio-ar-sedan-far-inte-upprepas/

Efter valet 2022 i Uppsala grupperade sig S, V och MP samt M, C, KD och L i två minoritetsblock som gjorde anspråk på att styra Uppsala kommun. Båda blocken behövde stöd av ett eller båda övriga partier som kom in i kommunfullmäktige. Det första blocket hade 39 mandat. Det andra endast 32. SD 8 mandat och UP 2 mandat. Maktmatematiken krävde minst 41 av 81 mandat för att få en chans att styra. UP gjorde en överenskommelse med S som gjorde att UP kraftigt kunde påverka sakpolitikens innehåll inom ett antal områden som stärkt lokal demokrati, ekonomi, skolan, äldreomsorgen och näringslivsutvecklingen. Så ska ett parlamentariskt dilemma demokratiskt skötas. Utöver den sakpolitiska överenskommelsen är UP ett konstruktivt oppositionsparti. 

I Region Uppsala bildade M, C, KD och L ett minoritetsstyre med stöd av SD efter 2022 års val. Det styret kraschade och Centerpartiet bytte sida och sitter nu istället i styret för Region Uppsala med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Så kan det gå i den politiska världen. Eftersom det är så är det klokt att som väljare rösta på det lokala och regionala parti man tycker har bäst vision, bäst sakpolitik och de bästa politiska företrädarna. 

Demokratierna i världen har försvagats. Jag är stolt över att UP under denna mandatperiod bland annat kraftigt bidragit till att stärka den lokala demokratin. Vi fick göra vår röst hörd i en folkomröstning 2024. Och 2024 har vi fått möjligheten att starta Stadsdels- och bygderåd, vilket många delar av kommunen också gjort. ✊

Ständigt senfärdiga

Det krävs högre förbättringstempo för att bygga Sverige konkurrenskraftigt

Sex av tio doktorander på våra bästa universitet inom teknik- och naturvetenskap kommer från andra länder. En majoritet av dem lämnar Sverige efter sin utbildning. Många på grund av att Sveriges riksdag är puckade och säkrar inte att de får längre uppehållstillstånd efter avslutade studier. Inte heller finansierar riksdagen ett matchmakingsystem doktorand v/s intresserat bolag. Mååånga gånger har Uppsala universitet lyft detta problem de senaste åren och på tok för lite förbättras. Sverige är inte så attraktivt som vissa tror men vi måste försöka behålla många fler av dem. Särskilt dem från Indien. 

Di skriver nedan en läsvärd artikel om hur illa Sverige sköter hanteringen av mycket kunnig, relevant kompetent invandrad kompetens. Har de ledande riksdagspolitikerna inte lärt sig något av USAs, Kanadas och Australiens framgångsrika modeller för att stimulera ”brain-drain” från andra delar av moder jord? Regeringens ansvariga för detta är korkade som inte redan säkrat att särskilt naturvetenskapliga och tekniska specialister är varmt välkomna att stanna kvar i Sverige om de följer våra lagar.

”För att bromsa forskarflykten från Sverige föreslår en färsk regeringsutredning att utländska doktorander snabbare ska få uppehållstillstånd i Sverige.”

https://www.di.se/nyheter/naringslivets-kritik-regeringen-maste-gora-mer/

Ett av flera systemfel i hur Sverige idag styrs är att tjänstemannaansvaret är svagt. När tjänstemannaansvaret är otydligt, och vissa tjänstemän uttrycker det som ”jag ska göra det politikerna säger åt mig att göra”, har professionalismen tappat kraft. Varför ska en högre tjänsteman utmana en politisk ordförande om det enda resultatet av det kan bli att de får sparken? Nedan GP ledare är relevant i sammanhanget. 

”Behovet av en ärlig förvaltning fanns redan på Machiavellis tid och gäller än i dag. Tjänstemannen ska vara orädd, eftersom viljan att vara makten till lags förvandlar intelligenta människor till idioter. Den viljan kommer från rädslan, men den rädslan är inte rationell. Som statligt anställd är man skyddad av såväl LAS som en pålitlig (och ofta växande) budget. I praktiken är ett jobb för staten ett jobb för livet, och en svensk statstjänsteman riskerar därför mycket lite när han talar ur skägget.”

”Så kära byråkrater: Ängeln hade rätt. Ni ska inte vara rädda för att tala sanning till makten.”

https://www.gp.se/ledare/bibelord-for-byrakrater.09f63d7d-ffa7-4fd7-bc3f-7ad7e24244f4

Bortsett ifrån migrationspolitiken kopplad till expertkompetens, energipolitiken, skolpolitiken och flatheten mot team Netanyahu tycker jag den nationella minoritetsregeringen gör ett bra arbete i oroliga tider. Liberalerna accepterar uppenbarligen SDs stora inflytande och att KD ingår i minoritetsstyret. Allt för att få sitta vid köttgrytorna trots noll liberal politik. 

Även i Uppsala tycker jag minoritetsstyret gör en ok insats bortsett ifrån det vansinniga spårvägsprojektet, en oacceptabel tillgänglighet till city och en naiv miljö- och klimatpolitik. Övriga brister tas på allvar och hade inte skötts bättre av alternativa styren. När vi dömer dem i styren är det klokt att försöka förstå om alternativen blivit bättre. Hade problemen inom äldreomsorgen hanterats bättre? Nej. Hade det nya Näringslivsprogrammet blivit bättre? Nej. Hade takten i förbättringsarbetet blivit bättre? Kanske. Hade ett minoritetsstyre med endast 32 av 41 nödvändiga mandat hållits ihop? Nej. 

I Region Uppsala fick vi 2024 svaret på att M, C, KD och L inte ens kunde hålla ihop när de ”bara” var beroende av stöd av SD. I Uppsala kommun hade de varit beroende av både UP och SD… I Uppsala kommun slapp Uppsalaborna 2024 politiskt kaos. 

Ett nytt år har startat. Det krävs ett högre tempo i det nödvändiga förbättringsarbetet. Hade Utvecklingspartiet demokraterna, UP, fått 51 procent av Uppsalabornas röster hade UPs målsättningar och budget fått fullt genomslag. Då hade spårvägsprojektet varit avslutat och kvalitén inom skolan, vården och omsorgen varit säkrad samt att framkomligheten för invånarna i staden hade fungerat väl. Inte minst hade nya invånare inkluderats mycket bättre i vårt närsamhälle och många fler hade blivit självförsörjande. 

Må den bästa vinna

Kunskap, erfarenheter och relevanta meriter

Jag gläds över att det finns människor som vill ställa upp som invånarnas representanter i den representativa demokrati vi har. Många fler borde i vart fall under en mandatperiod ställa sig till förfogande till demokratin genom ett aktivt deltagande i ett parti. Det är via partier som våra representanter utses i landet Sverige. I Sverige röstar vi inte till exempel direkt fram enskilda borgmästare eller stadsministrar i personval. Med det sagt är det besvärande att vi idag, i detta partisystem, allt för ofta har ledande företrädare för oss invånare som inte har de kunskaper, erfarenheter och meriter som gör att de kan företräda oss på ett tillräckligt kompetent sätt.

Det räcker inte att vara bra på att prata och debattera för att axla mycket ansvarsfulla roller inom politiken. I vart fall inte om vi vill att våra kommuner, regioner och vårt land ska utvecklas positivt. Det borde många väljare ha lärt sig idag. Har många gjort det? 

Karin Pihl, Expressen, bjuder nedan på lite broilerkonsekvenser kopplat till svenska politiker.

”I dag är dagen då handeln med det nya beräkningssystemet för el börjar.

”Allt annat lika kommer elräkningarna att bli dyrare. Den nya modellen kallas flödesbaserad och syftet är att optimera elnäten. Men resultatet blir dyrare el för svenskar – och billigare för tyskar och norrmän. Kostnaderna ökar för charkfabrikerna att tillverka basmat åt svenskarna. Ansvarig myndighet Svenska kraftnät har struntat i att göra samhällsekonomiska analyser. Men regeringen då, som styr riket? Den har rullat tummarna. Ebba Busch lovade att det skulle bli billigare att vara svensk. Men så blir det inte. I en debattartikel i SvD försvarar hon modellen med vad som ärligt talat framstår som en hel del blaha-blaha-argument. Det kanske blir lite höjda priser, skriver Busch, men det är på det stora hela bra och nu ger regeringen myndigheten i uppdrag att följa upp förändringen och se hur det blir.”

”I fjol publicerade Riksrevisionen en genomgång av vad som händer när man blundar, kör och hoppas på det bästa. För den som funderar på att läsa den rekommenderas både skämskudde och stressboll. Det är haveri efter haveri. Här kommer kortversionen.”

”Vad kan vi lära oss av detta? Att svenska politiker sedan millennieskiftet haft samma inställning som Busch har till det nya beräkningssystemet. Och att det har slutat illa. Flödesbaserad kapacitetsberäkning kan nu läggas till stressbollslistan av dåliga energipolitiska beslut. Det är synd att regeringen, med energiminister Busch i spetsen, inte bryter det här mönstret. Sorgligt, faktiskt.”

https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/hjalp-ebba-busch-later-ju-som-stefan-lofven/

När vi svenskar får chansen att rösta på erfarna och meriterade politiska ledare går Sverige och dess delar mot bättre tider. När händer det? Jag tycker att medierna mycket bättre behöver jämföra ledande politiska kandidaters meritförteckningar i valrörelser! Vad tycker du?

Politisk dumhet

Dyr dumhet

Det blir ofta dåligt när politiker driver igenom beslut av ideologiska skäl. Särskilt när det inte matchas med en trovärdig genomförandeplan av ett reformförslag. Jag är mycket positiv till konkurrens. Jag är 100% marknadsekonomiskt övertygad. En marknadsekonomi som måste nutidsorienteras eftersom den totala och globala digitalisering kraftigt förändrat den liberala marknadsekonomins förutsättningar. Med det sagt är jag inte naiv eller ideologiskt begränsad i mitt tänkande. Om ett tidigare offentligt monopol blir upplöst och konkurrensutsätts måste det göras med en ordentligt genomtänkt genomförandeplan och en fungerande process för kvalitetssäkring. Och den digitala tidens ”the winner takes it all” logik måste motverkas. 

Nedan ledare i Expressen är exempel på oklok ideologisk politik.

”Arbetsförmedlingen förmedlar inga arbeten. Därför ska alltsammans privatiseras. Under den förra mandatperioden försvarade C-topparna Martin Ådahl och Annie Lööf med en dåres envishet sina planer för myndigheten. De var övertygande. Reformeringen av Arbetsförmedlingen var en av de mest omdebatterade reformerna som regeringen Löfven genomförde inom ramen för Januariavtalet med C och L. Tanken var att myndigheten skulle bli som ett slags kontrollorgan som delade ut pengar till fristående aktörer. Allt enligt principen ”det staten gör kan marknaden göra billigare”.

”Reformeringen av Arbetsförmedlingen var kritiserad redan när den infördes. Remissinstanser varnade för Centerns visioner.”

”Nu visar det sig att kritikerna fick rätt. Reformen har gjort jobbförmedlingen betydligt dyrare, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Hjälpen för arbetssökande med ett måttligt behov av stöd, som fick hjälp inom ramen för entreprenadförmedlarna, kostade 46 procent mer än kontrollgruppen. Alltså arbetslösa som gick i ett ”vanligt” program på myndigheten. För personer med ett större behov var stödet hela 70 procent dyrare, enligt studien.”

”Sicket fiasko! Och då har den uppenbara risken för fusk och mygel inte ens nämnts, vilket givetvis också kostar staten pengar. En utvärdering som Arbetsförmedlingen själv gjort påvisade problem med felaktiga utbetalningar och jobbmatchningar som inte genomförts. Vem är förvånad. Ogenomtänkta privatiseringar är ju en viktig förklaring till att det kan fuskas så mycket med skattemedel.”

”Reformen av Arbetsförmedlingen gör en sak tydlig. Centerpartiets inflytande över välfärden bör hållas på en minimal nivå.”

https://www.expressen.se/ledare/centerns-galenskap-blev--dyr-for-skattebetalarna/

Ideologisk extremism är korkad. Precis som all annan extremism är det ett destruktivt förhållningssätt till praktiska problem och möjligheter. Inte minst under dagens kommunfullmäktige bjuds på ideologiskt driven miljö- och klimatpolitik som är allt annat än pragmatisk och på allvar nyttomaximerande. Och oklok privatisering är både dyr och ineffektiv. Tänk att det tidigare pragmatiska Centerpartiet helt spårade ur under ledning av team Lööf-Federley. Ja, ja så kan det gå.