Sund nationalism

Konceptet nationer har stor betydelse

Inte bra att Socialdemokraterna nu vill strunta i det finansiella överskottsmålet. Visst är det ett allvarligt läge på grund av pandemieffekter, och nu krigseffekter, men det är alltid viktigt att säkra en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är viktigt i en kommun, en region och för ett land. Inga undantag. Den som har en dåligt skött ekonomi är inte fri. Den som inte är fri är motsatsen, ofri. För att nationen Sverige ska stå starkt måste också vår ekonomi stå stark. 

Att Sverige kopplat sig till det Europeiska energinätet har inte varit till vare sig enskilda konsumenters eller företags fördel i Sverige. Men staten drar in mer intäkter via Vattenfall och nätavgifterna. Nu vill de att en högre försvarsbudget ska finansieras med mer skatter, det är oklokt.  Precis som Uppsala kommun måste även staten börja fokusera på sina kärnuppgifter. Försvaret är en sådan funktion. Det är hög tid att inse att det krävs ordentliga reformer i Sverige som gör att vi fokuserar på kärnuppdragen och inget annat till kvalitén i dem är tillräckligt bra. Så försvarar vi bäst välståndet i landet Sverige i det läge vi nu är i. Ett lokalt exempel på vansinnig ekonomisk hushållning är Uppsala kommuns projekt om spårväg. Ett projekt som kommer att kosta minst motsvarande tio tusen lyxiga Mercedes bilar, mycket oklokt i nuläget. Oklokt även om vi inte redan hade varit skuldtyngda med värdet motsvarande sexton tusen lyxiga Mercedes. Jag upprepar, den som är satt i hög skult är inte fri utan mycket sårbar. Det är oklokt att låta skatteslösande politiker bara höja och höja redan mycket höga skatter. 

Nu när EU äntligen tycks förstå värdet av att nära samarbeta är det samtidigt viktigt att få slut på fortsatt centralisering av makt inom unionen. Decentralisera mera men förhoppningsvis börjar EUs länder nu förstå att ett starkt försvarssamarbete av många skäl är klokt. 

Samtidigt som Sverige ska vara en rimligt självständig nation, inom EU-samarbetet, är det viktigt att förstå värdet av EU samarbetet. Idag är det geopolitiskt helt nödvändigt för alla länder i Europa som inte vill tillhöra ett nytt försök till "Sovjet unionen". Om EU hade fokuserat bättre på rätt saker och låtit bli att lägga sig i för mycket, som med fördel kan styras av ingående nationer, hade vi varit mycket starkare idag, och BREXIT hade sannolikt aldrig hänt. 

Du som vill försöka förstå dig på Putin och hans våldsamma gäng måste förstå att de vill vara med i den "geopolitiska leken". Det är inte länge sedan som geopolitiken dominerades av USA och Sovjet Unionen. Nu finns en annan union, EU. Förutom att vara ett fredsprojekt är EU också ett försök av Europas länder att få en tillräcklig geopolitisk kraft. Inte ens ett återförenat Tyskland skulle klara av det. Geopolitik handlar bland annat om egna intressen för att säkra tillgång till viktiga råvaror. I bästa fall har nu team Putin hjälpt till att ena ett annat splittrat Europa. Team Putin drömmer om en ny egen union. De vill inte tvingas bli en av flera länder med reellt inflytande. De vill vara högst upp i styrsystemet. Om inte USA imploderar, om EU fokuserar på rätt saker, då är det USA, EU och Kina som är dagens stora globala maktsfärer. Det gillar inte team Putin. De gör ett sista desperat försök att skapa en ny egen union, genom våld... Nationen Ryssland kommer nog tvingas välja om de vill krypa till det Europeiska korset eller bli en del av Kinas lag. Inte minst av skälen historisk stolthet och enorm geografisk yta vill de inte välja. De har en större självbild. Och för den krigar de gärna. Och nu återanvänder de också Busch jr och Chaneys retorik i Irak om att påstå att ukrainarna planerar användande av kemiska massförstörelsevapen. Självklart är det en del av det interna ryska propagandaarbetet.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/geopolitik

Håkan Boström, GP, skriver klokt om nationalism nedan. Människor behöver känna samhörighet, där spelar nationer en viktigt roll om man jobbar klokt med att skapa samhörighet och inkludering. Det gör vi inte tillräckligt i Sverige. Vi kan lära mycket av våra norska vänner. I min bok "En stund på jorden" beskriver jag hur viktigt det är att aktivt jobba med samhörigheten.

"Den ukrainska kampen mot det ryska imperiet engagerar hela Europa på ett sätt som vi inte skådat på mycket länge. Från vänster till höger. Det nya säkerhetspolitiska läget kan rentav ena tidigare splittrade nationer. För både nationalister och liberaler kan sluta upp bakom Ukraina. Den ukrainska frihetskampen är på samma gång en kamp för nationellt självbestämmande och en kamp för demokrati och individuell frihet. Den gemensamma fienden är Kremls auktoritära imperialism. Det är inte bara en klassisk David mot Goliat-historia. Det är en konflikt med djupa rötter i Europas idéarv."

"Progressiva borgare sympatiserade under hela 1800-talet med de olika öst- och centraleuropeiska folkens krav på oberoende och självstyre. Polacker, greker och även ukrainare. Tankar som kulminerar i den amerikanske liberale presidenten Woodrow Wilsons principer om ”folkens självbestämmanderätt” i samband med Versaillesfreden 1919. Bara några år innan dess hade stora delar av Europas intelligentia upprörts över det brittiska imperiets brutala underkuvande av de holländskättade boerna i Sydafrika. Sympatierna var dock förbehållna de europeiska folken."

"Sammansmältningen av liberalism och nationalism var på många sätt naturlig. Även om förståelsen för denna koppling idag ofta gått förlorad. Imperierna representerade ett aristokratiskt ideal där lojaliteten gällde det egna ståndet – inte folket. Ståndssamhället – i Sverige adel, präster, borgare och bönder – var grundpelaren för den rådande maktordningen. Man var representant för sitt stånd. En brittisk aristokrat hade mer gemensamt med en fransk än de bägge hade med sina egna undersåtar."

"Efter Sovjetunionens fall tappade dock många liberaler den liberala nationalismens insikter. Byråkratiska abstraktioner som marknad och stat tog över som ersatzideal. Individen bröts ur sitt sammanhang. Den gamla liberalismens ideal: personlig bildning, samhällsengagemang och kultur förföll i brist på en idé om kollektiva ideal. Individen skulle plötsligt enbart frigöras från något. Alla former av gränser sågs som suspekta, trots att de alltid varit är en förutsättning för politiska ideal. Följden blev professionalisering, cynism och byråkratisering av politiken. Något som sedan mynnade ut i den populistiska motreaktion och splittring som präglat västvärlden under 2000-talet."

https://www.gp.se/ledare/den-liberala-nationalismens-%C3%A5terf%C3%B6delse-1.67196383

Korruptionen växer

En självbild i gungning

Det är tveklöst så att den svenska självbilden förändrats mycket de senaste tio åren. Att vi fortsätter att ha globalt fantastiskt presterande företag, idrottspersoner och musiker räcker inte för att kompensera den nationella samhällsutvecklingens negativa resultat. Axel Oxenstiernas så framgångsrika administration av det offentliga Sverige har spårat ur. Skälen för det är många. Inte minst oförmågan att automatisera så mycket som möjligt snabbt och särskilt allvarlig är den överbyråkratisering och administrativa börda som lastas på alla offentligt styrda verksamheter men även privata. Den allvarliga urspårningen uppstod när efterfrågan på välfärdstjänster exploderade samtidigt som kompetenstillgången och skatteunderlaget att matcha med bra utbud inte gick när migrationspolitiken snabbt ökade Sveriges befolkning. I ett land där alla inkluderas i många kompetenskrävande rättigheter. Och i ett land med ett språk som talas av få människor på jorden men som ändå är viktigt att kunna i Sverige för att bli självförsörjande. 

Länge har Sverige varit ett land med liten annan korruption än vänskapskorruption. Redan i somras kunde vi läsa i Europaportelen att allt fler svenskar är övertygade om att korruptionen breder ut sig även i Sverige.

"Närmare en av tre svenskar tror att korruptionen ökat under det senaste året. Samtidigt uppger en av fem svenskar att de använt personliga kontakter för att få tillgång till olika tjänster. Korruptionsgranskningsorganisationen Transparency International har gjort en omfattande opinionsundersökning i EU:s 27 medlemsländer. Den visar att 31 procent av de tillfrågade svenskarna tror att korruptionen ökat under det senaste året. Det är en högre andel än i de flesta andra EU-länder." 

https://www.europaportalen.se/2021/06/sondering-en-av-tre-tror-pa-okad-korruption-i-sverige

Mathias Bred skriver läsvärt i GP om att korruptionen växer i Sverige. Det är ytterligare ett stor misslyckande och ett exempel på hur fel många av våra skattepengar hanteras. I min värld ska det vara näst intill omöjligt att vara korrupt om vi har mycket enkla och självklara attestrutiner.

"Inget kunde egentligen vara mer fel. Globalt sett är korruption det normala. Majoriteten av jordens befolkning lever i samhällen där korruption bromsar utveckling och vållar onödigt lidande. Frihet från korruption är därför en form av politikens heliga gral: En skör kombination av tillit, transparens och välfungerande institutioner som bara återfinns i några få länder."

"Är Sverige nu på väg att falla ur den lycksaliga gruppen okorrumperade länder och hamna i det egentliga normaltillståndet? Om detta larmar statsvetarna Peter Esaiasson, Carina Gunnarson och Bo Rothstein som på DN Debatt 20/12 efterlyser mer forskning om hur korruptionen i Sverige ser ut idag. Bo Rothstein är för övrigt en av grundarna till Quality of government-institutet vid Göteborgs universitet där det forskas om just korruption och offentliga institutioners kvalitet."

"Fusk med bidragssystem utgör den mest omfattande formen av korruption. De svenska systemen har byggt på tillit till människor och kontrollmekanismerna har visat sig alltför svaga när till exempel organiserad brottslighet går in för att utnyttja olika bidrag och stöd. Men korruptionen stannar inte där. Organiserad brottslighet har också kunnat nästla sig in i myndigheter och påverkat beslutsfattande. I till exempel Göteborg det funnits en tystnadskultur inom förvaltningen, och artikelförfattarna ställer frågor om det också finns en tystnadskultur inom politiken."

"Det är på det hela taget en ganska allvarlig utveckling och de tre statsvetarna nämner till och med att södra Italien skulle kunna vara en rimlig jämförelse. Bland statsvetare brukar södra Italien lyftas fram som ett typexempel på kombinationen svag stat, låg tillit och hög korruption."

"Riktigt så illa har det inte blivit i Sverige ännu. Men forskarnas larm måste tas på allvar. När korruption väl ätit sig in i myndigheter och politik är det oerhört svårt att bli av med den. Att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten kommer därför att vara en viktig uppgift i svensk politik. Ett första steg är förstås att erkänna att Sverige har problem med korruption."

"Som orsak till förändringen lyfter de tre statsvetarna fram två faktorer: valfrihetsreformerna på 1990-talet och den stora migrationen. Det är en intressant tanke: ett kvartssekel av politisk experimentverkstad skadade institutioner, öppenhet och mänsklig tillit som tagit århundraden att bygga upp."

https://www.gp.se/ledare/sverige-m%C3%A5ste-ta-den-inhemska-korruptionen-p%C3%A5-allvar-1.62080997

Sent, som vanligt, vaknar regeringen och ska nu visa handlingskraft med en "utredning" om hur korruptionen breder ut sig i Sverige. I vart fall enligt bifogad SvD artikel. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Om Sverige ska förändras ordentligt till det bättre måste vi rösta fram erfarna och lämpligt meriterade politiska företrädare. Se till att få relevanta myndigheter i kommun och stat att kraftfullt samarbeta bara så bryter vi möjligheterna som kriminella utnyttjar. Det är ett operativt uppdrag. Do it! Det är hög tid att inse att dagens demokratiska system inte klarar av att styra tillräckligt bra. 

https://www.svd.se/regeringen-vill-kartlagga-korruptionsbrotten

Värderingar som vägleder

Självklarheter som inte är självklara för alla

I vissa kulturer, till exempel i USA, är det vanligt att de som har råd löpande går till en psykolog för löpande terapi. Vilka av oss har inte sett detta beteende i någon av alla amerikanska filmer vi tittar på? Varför går de dit? För att få prata av sig till någon de hoppas respekterar sekretessen. För att bättre förstå sig själv. För att få hjälp med att själv komma fram till viktiga beslut. Uppenbarligen finns gott om köpstarka personer som inte förstår sig själva tillräckligt bra för att klara sig utan liknande terapeutiska möten. Hur svårt är det då inte att förstå andra om man inte ens klarar av att förstå sig själv? 

Det är inte lätt att förstå andra. Särskilt svårt är det att förstå människor som kommer från helt skilda miljöer än man själv, eller som inte har en liknande utbildningsbakgrund som en själv. Är det svårt att förstå? Nej. Det är därför alla lagbyggen alltid inkluderar "team-building" övningar. Det är därför head-hunters hjälper till i urval av nya medarbetare för att försöka hitta personer som kan matcha den kravprofil som eftersöks och någon som måste kunna passa in i "gänget". 

Per Brinkemo, Smedjan, skriver mycket läsvärt nedan om hur fel det blivit i Sverige när inte generationer av svenskars värderingar förstås och försvaras i vår tid. Problemet är inte att många skulle ha ändrat de grundvärderingar vi har mer eller mindre inprogrammerade i oss. Problemet är att vi inte förstår att vi tar dem för självklara och att de är långt ifrån självklara för människor som kommer från helt andra samhällen. Det är långfredagen. Om det jag skriver ovan intresserar dig har du nedan en lång artikel av Brinkemo att ta del av. Den är läsvärd. Den beskriver väl ett av huvudproblemen inom dagens politik vad avser vår förmåga att integrera nya invånare framgångsrikt in i våra svenska samhällen. Vi har ett akut behov av ledande politiker som förstår hur den misslyckade integrationen snabbt kan förbättras. Det kräver ett aktivt ledarskap från högsta politiska ledning. Ett inkluderande men bestämt ledarskap. Det brådskar.

"Man kan med lätthet föreställa sig hur Gud sitter i sin himmel och ler skadeglatt.Just som sekulariseringen har slagit igenom och kyrkan skilts från staten kommer hundratusentals människor från stora delar av världen som är lika eller mer religiösa än våra förfäder. Gud sitter nog där och ler i mjugg när han beskådar hur världens mest moderna och sekulariserade folk tar emot djupt troende människor: ortodoxa kristna, muslimer, yazidier, buddister, zoroastrier, hinduer, mandéer, druser, religiösa av alla de slag. Gud följer säkerligen med spänd förväntan hur religiösa analfabeter ska klara mötet med en strid ström av troende."

"Man behöver inte vara Gud för att inse att de flesta svenskar saknar förmåga att förstå människors religiöst motiverade handlingar och moraluppfattningar. De flesta svenskar har för länge sen kastat bort de verktyg som krävs för att tolka traditionella religioner och förstå deras kraft. Vilket ödets ironi."

"Svenskar förstår inte sig själva. Vi tror att vi är normala när vi i själva verket är extrema. I Sverige har moderniteten och det sekulära samhället omformats till något som inte så lite påminner om en gudlös religion. Det håller utövarna inte med om. De är helt oförstående. De förstår inte religion, men har likförbannat anammat doktriner som vore de av Gud givna. Om man hårdrar det skulle man kunna säga att Sverige förvandlats till något som skulle kunna beskrivas som en osynlig katedral. Policy- och värdegrundsdokument har ersatt Den Heliga Skrift och missionärer av utrikesdepartementet och Sida. Uppfattningen att Sverige står på det godas sida, den humanitära stormakten, är så vida spridd att det knappast spelar någon roll vilket parti man röstar på. Alla är frälsta. Nästan alla. Tvivlare finns och antalet avfällingar ökar vilket gör det allt svårare för ”prästerskapet” att utfärda bannbullor."

"Den uppblåsta självbilden har gjort oss osedvanligt illa rustade att möta människor från andra kulturer. En uppfattning om att alla människor – egentligen – längtar efter att bli svenska, att lära sig vårt språk, få jobb och börja ”göra rätt för sig”, har gjort oss totalt ointresserade av vilken typ av samhällen människor kommer från och av att på djupet förstå religionens roll. Varför bry sig om hemländernas sociala strukturer, varför ägna en tanke åt att vad det innebär att inte ha en enda dags erfarenhet av en gudlös demokratisk liberal stat, när ändå alla tros vilja bli som vi? Egentligen. Det ordnar sig med integrationen, tänker svensken. Det är bara fråga om tid."

"Utan vare sig utarbetade strategier eller genomtänkt planering sitter vi här och undrar varför parallella domstolar dömer brott i förorten, varför sunniter och shiiter inte vill bli kompisar, varför pashtuner ser ner på hazarer, varför hela släkter lägger sig i vilka de unga ska gifta sig med, varför könssegregering existerar och moralpoliser härjar i förorterna. Vi är ju i Sverige. Jaja, det blir lite friktion i början. Lite kulturkrockar. Men nästa generation?"

"Jag satt med några utlandsfödda unga killar i en förort till Göteborg. De berättade om en ung muslimsk flicka som till sin mammas förtvivlan älskade rapmusik. Dottern spelade dessutom så högt att hon störde mammans koranläsning. Det kom till en konflikt och flickan blev så arg på mammas tjat om att skruva ner volymen att hon slet Koranen ur hennes hand och slängde den i golvet. Varpå hon föll medvetslös ned för att på en sekund förvandlas till ett groteskt djur, en blandning av fågel och apa. När jag frågade om pojkarna verkligen trodde att historien var sann, blev de en aning generade. En av dem rynkade bekymrat pannan och sade: – En sak är säker, man leker inte med Allah."

"Sådana här föreställningsvärldar är inte något typiskt för bara muslimer. Jag är uppväxt med liknande, i en kristen frikyrka. Sedelärande historier med moraliska imperativ kännetecknar alla religioner. Även den sekulära. Rädslan för tvivlet, att gå snett och hamna i helvetet, ligger där latent vare sig det är gehenna eller fascism man fruktar och som bromsar den fria och kritiska tankens framfart."

"Kunskapen om religionen, vilken roll den spelat i vår egen historia, är hos de flesta obefintlig. Religionen ses bara som något förtryckande och denna enögdhet gör oss oförmögna att se att det var kristendomen som, tillsammans med andra aktörer i en växelverkan, banade väg för det som vi trots allt betecknar som osedvanligt lyckade projekt – de västerländska demokratiska staterna. Den meningsskapande funktion som religionen utgör, oavsett inriktning, ser vi ned på. Vi betraktar den som något primitivt. Särskilt när det kommer till islam."

"Okunniga islamkritiker har förpestat debatten under lång tid. Med svepande formuleringar och utan nyanser har de utmålat religionen som en besvärande integrationsfaktor. En religion!? Självklart ska man vara bekymrad över moskéer som sprider antidemokratiska budskap, kanske till och med uppmuntrar till terrorism. Självklart ska sådant bekämpas. Men låt oss för en stund titta förbi de yttre attribut som vi tenderar att stirra oss blinda på. Den inflytelserike franska sociologen Émile Durkheim menar att religionens funktion är att hålla samman den sociala grupp man tillhör. Det är genom religionen som man upplever kollektivet. Om man ägnar lite tid och tankemöda åt de länder varifrån människor flyr till Sverige kommer man finna att den viktigaste sociala enheten är den utvidgade familjen. Inte nationen. Utan släkten. Klanen. Sådana sköra sociala grupperingar behöver en stark omgivande ideologi som ger stöd åt synen på sexualitet, familj, plikt med mera. Denna ideologi skänks nästan alltid av religionen, och det kan vara vilken religion som helst."

"Religion och klan lever i ett ömsesidigt beroende av varandra, men jag vill trots det hävda att klan kommer före religion, eftersom klanorganisationen ytterst handlar om överlevnad. Religionen är ett verktyg för att hålla klanen intakt. I min bok Mellan klan och stat skriver jag: ”Om dessa två storheter – klan och religion – är ett hus är klan den bärande byggnadskonstruktionen med syllar, takstolar, bjälkar och reglar. Religionen är murstocken, eldstaden och fasaden.”"

"Vi har alltför länge stirrat oss blinda på fasaden, och därmed fixerat religionen och dess utövare i en fast form. Religion är däremot, som Eli Göndör skriver: ”…alltid resultatet av dess utövare vid varje givet tillfälle, vilket innebär att den är lika ryggradslös som anpassningsbar till rådande regler och lagar.” Tror någon att det är en tillfällighet att Sverige som är präglat av en stark feministisk rörelse nu har en kvinna som ärkebiskop?"

"I min barndoms kyrka, pingstkyrkan, hade vi syndakataloger. Alkohol var synd, tobak, liksom världslig kultur. I Psaltaren står: ”Säll är den man som icke vandrar i de ogudaktigas råd och icke träder in på syndares väg, ej heller sitter där bespottare sitta.” För att undvika att sitta där bespottare satt var bio synd, teater och konserter där popmusik spelades. Och att spela fotboll på söndagarna var fel. Man ska helga vilodagen. Det blev omöjligt för mig att spela i fotbollsklubb eftersom matcher spelades på söndagar. Så kan en fotbollskarriär gå om intet. I dag? Dagens frikyrkoungdomar skrattar när vi äldre berättar hur det var. Frikyrkan är numera något helt annat. Förändringen gick snabbt, på några årtionden."

"Eller ta somalierna. De har en månghundraårig historia av sufism, den esoteriska varianten av islam. När landet började krackelera och människor flydde till andra länder, däribland Sverige, drogs många på förhållandevis kort tid mot en salafistisk tolkning, en betydligt mer legalistisk och sträng form av islam. Från att flickor och pojkar gått i gemensamma klasser på 1970-talet och skolflickorna klätt sig i kjolar, började kvinnorna täcka sina kroppar. Varför? Sannolikt beror det på att klanen utsattes för sådana påfrestningar att en strängare tolkning av religionen behövdes för att hålla de sociala grupperingarna intakta. För vilka möter de här? På bara 50 år har jämställdhetsrörelsen växt sig stark. På 1960-talet kom också den sexuella frigörelsen och Sverige blev allt mer antiauktoritärt och sekulärt. De måste vara en chock att komma till ett sådant folk när man är uppväxt med traditionella värderingar i synen på familjen, barnuppfostran, sexualitet, könsroller och religion. Särskilt då det mottagande folket tror att deras värderingar omedelbart ses som något attraktivt."

"För den som är ovan att tänka att samhällen är olika kan det låta provocerande, men jag garanterar: Man hittar vare sig hen-dagis i Mogadishu eller läderklädda, hånglande bögar på pridefestivaler i Bagdad eller Tripoli. Sannolikheten att få syn på bikiniklädda kvinnor på stränderna i Gaza är obefintlig, liksom att finna skolor med elevinflytande och problembaserad undervisning i Kabuls skolor. Inte heller hittar man i Basra någon organisation som förespråkar humanism som livsåskådning och som skriver debattartiklar i syrisk press om att skolundervisningen bör ske utan religiösa inslag. Och något nationellt sekreteriat för genusvetenskap är svårfunnet i länder som Uzbekistan, Kirgizistan och Eritrea."

"Religionen är en spegling av samhället. Den svenska gudlösa religionen är en spegling av ett samhälle som haft lyckan att stå utanför krig i mer än 200 år och med en ofattbar ekonomisk utveckling under lång tid. En sådan religion är i en mening värre än traditionella religioner, då den utövas med sådan omedvetenhet. Det är en religion som inte spelar med öppna kort. Den är lika otäck i sitt stigmatiserande och fördömande av oliktänkande som på sin tid statskyrkoprästen mot den som inte kunde sin katekes. Den är lika floskelfylld i sitt mantraliknande upprepande om vikten av mångkultur, alla människors lika värde och feminism. Men definitionen av dessa ord? Var är de? Vad menas? På djupet. Det påminner inte så lite om erfarenheten från min barndoms kyrka där ifrågasättande och tvivel sågs som något hotfullt. Där sade man återkommande: Jesus är svaret. Men vad var frågan?"

https://timbro.se/smedjan/valkommen-till-vardegrundslandet/?fbclid=IwAR0N3LstSQQHYFKJ8qWoXXh2zbcefjsb6DyBQDkZwg2RugwsPi2hA6aXA5k

Frågan är: Hur ska vi kunna leva i rimlig harmoni tillsammans? Hur ska vi kunna leva i ett sekulärt samhälle där människor får tro på olika saker? Och vad är svaret? Våra lagar måste gälla oss alla jämlikt, utan undantag. Och lagarna måste upprätthållas eller avskaffas!

Generositet

Världsbäst
Vi svenskar är fortfarande väldigt bra på mycket. Det är särskilt imponerande att vi de senaste hundra åren presterat globalt framgångsrika företag, Nobelpristagare, idrottshens och en generell välfärd som inga andra per capita. Och trots att vi har världens högsta skattetryck så är vi, utöver alla bidrag skatten går till, också ett mycket generöst folk som på olika sätt skänker pengar och saker till behövande människor i Sverige och runt om i världen. Vi är världsmästare i generositet! Många svenskar mår bra med den självbilden! Så länge det är socialt och ekonomiskt hållbart är det en härlig medmänsklig kultur vi representerar.

På många sätt visar Uppsalaborna sin generositet mer tydligt än vanligt denna vecka. I över en vecka upplåts Stora torget för Musikhjälpens insamling för kampen mot HIV och AIDS. Det är ingen dålig satsning från Uppsalaborna då torget fortfarande utgör en mycket viktig kollektivtrafiksnod. Världen är full av fattigdoms och folkhälsoutmaningar.

För att vi svenskar enskilt, och tillsammans genom vårt land, ska kunna fortsätta att vara väldigt generösa och medmänskliga måste grunden i vårt samhälle vara att alla efter bästa förmåga bidrar och inte att det byggs upp på bidragsberoenden! Företagsamhet och lokalt jobbskapande är förutsättningarna för att vi ska kunna vara så generösa och medmänskliga som vi är. I marsvalet 2015 erbjuds en sådan kompromissframkallad budget, dvs en budget med fokus på jobbskapande och på att människor som kan ska bidra. Det är C, M, FP och KDs framarbetade budget. Om du vill att vi svenskar och Sverige kollektivt ska kunna fortsätta att vara generöst och medmänskligt, rösta på C i det riksdagsval som snart stundar. Och rösta på riksdagskandidater som du anser står för en socialt och ekonomiskt hållbar väg framåt!

Vi svenskar är fortfarande väldigt bra på mycket i förhållande till vårt befolkningsunderlag. Låt oss fortsätta att vara det. Låt oss inspireras av t ex världsmästarinnan i simning Sara Sjöström! Visst har hon talang (jag känner en som tränat henne när hon var barn) men det som skapar hennes storhet är ambitionen kombinerat med massor av träningstimmar! Så många träningstimmar att de flesta andra inte klarar av att vara lika motiverade. Hårt arbete bygger välstånd! Inget annat. Möjligen en och annan trixande och fuskande finanshaj oxå klarar det. Men det är inget eftersträvansvärt och absolut ingen respekt kopplad till en sådan fuskinsats. Uppsala och Sverige kan försvara och utveckla välståndet. Det kräver hårt och smart arbete. Och alla som kan måste bidra! LO behöver bli mer moderna. Nya tider kräver nya metoder för att leverera välstånd. Är det svårt att förstå?

Val & ödmjukhet

Vi har valt!
Livet handlar om ständiga val och varje val har hela tiden betydelse för vad som händer därefter. Vissa val har större betydelse än andra. Ditt val av tandkräm kanske inte har så stor påverkan på ditt liv. Men ditt val av vänner, utbildning, jobb, bostadsort och kärlekar har stor betydelse. Och du kan varje dag fatta beslut som på ett stort sätt ändrar riktningen eller farten i ditt liv. För vissa är det en underbar känsla. För andra skrämmande. Vissa försöker gå före mot nya marker medan andra kämpar för att det ska förbli som nu eller allra helst som förr. Förr och nu finns inte längre. Nu är bara NU och i övrigt finns bara framtiden och vår historia. Rätt enkelt men ack så mentalt svårt för många att acceptera. Det går inte att få det som förr. Förr finns aldrig mer.

I dagens UNT finns en ledare som enkelt beskriver Centerpartiet på riksnivå som i fritt fall och vilse mellan landsbygden och dess praktiska verklighet och "Stureplanmänniskors" mentala bild av vad som är våra stora samhällsproblem, en mental bild som ofta blir abstrakt och som är på en nivå som tilltalar mycket få.
http://www.unt.se/ledare/centern-kan-inte-valja-2826552.aspx

Det är omvärlden och väljarna som avgör om ett parti är framgångsrikt eller ej. Så enkelt är det. C har en bra politik. C behöver inte, och ska inte, vara ett landsbygds eller stadsdelsparti. C är ett mycket lokalt parti som tydligt värnar och utvecklar närsamhället så mycket som möjligt. C är ett parti för väljare både på landsbygd och i våra stadsdelar. Vi har politiska program som syftar till förbättringar oavsett var du bor. Att vilja reducera C till ett landsbygdsparti är att helt vilja avveckla större delar av vår landsbygd. För att även landsbygdens människor ska ha rimliga levnadsförhållanden måste ett parti som tycker bl a det även ha ett bra stöd av väljare i våra allt större städer. Är det svårt att förstå? C har också tydligt valt profilfrågor som är avgörande skillnader i förhållande till andra partier. Vi är för maximalt självbestämmande. Vi är för företagsamheten. Vi är för en ansvarsfull miljö och energipolitik. Vi är för en positiv utveckling av både vår landsbygd och våra stadsdelar, i hela Sverige. C särskiljer sig mycket bland våra partier inom dessa områden om du besvärar dig att titta på partiernas konkreta politiska förslag. Vi har mycket bra politiska förslag som lätt kan attrahera 25% av väljarna. Inte minst inom näringslivet har jag lärt mig att det inte räcker med bra produkter. Man måste också klara av att sälja sina produkter. Jag och Cs Uppsalamedlemmar försöker sälja det vi representerar. Jag tror att många Uppsalabor börjar tycka att C och Cs politik i Uppsala är relevant och värdeskapande för dem som bor här. Den bygger helt på våra tydliga profilfrågor. Vi gör stor och tydlig positiv nytta.

Balanserad självuppfattning
Att ha en ödmjuk inställning till livet är klokt. De som inte har det drabbas ofta av stora personliga motgångar och riskerar också att skapa stora problem för många andra. Ett gott självförtroende ska inte blandas ihop med att inte vara ödmjuk. Den kopplingen görs tyvärr ofta. Alla människor mår bra av ett gott självförtroende. En ödmjuk person har en balanserad självuppfattning och har insett sina begränsningar. Vi har alla svagheter. Vi har alla stora möjligheter men också begränsningar. En ödmjuk person inser det och försöker kompensera sina brister eller gör något annat. Kan våra barn tränas i ödmjukhet i skolan utan att det ska innebära Janelagens negativa budskap? Ödmjukhet är en tillgång. Både för den enskilde och för samhället i övrigt. Håller du med?

En ny tid & skolresultaten

Stora förändringar
Sverige behöver enligt vissa en ny berättelse. En berättelse om hur Sverige i grunden kraftigt förändrats under de senaste 50 åren. Från i huvudsak ett avskilt, blont och blåögt land till ett mångkulturellt land där blonda och blåögda blivit en minoritet. Dagens kolumn i DN är läsvärd! Den beskriver kortfattat vilken enorm förändring vi genomgått. Frågan är om vi blivit ett nybyggarland eller ett land med allt för många bidragsberoende? Vad tycker du? Berättelsen blir bäst om den också beskriver en positiv vision av var vi kan vara, eller vill vara, om 30 år. Om vi inser var vi är och bättre bygger vår framtid från den basen är jag övertygad om att även kommande generationer i vår del av världen kan se fram mot ett generellt välstånd.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/sverige-behover-en-ny-berattelse

En segregerad skola i fritt fall?
Skolan fortsätter att engagera. Självklart. Den är den enskilt viktigaste verksamheten för att säkra välstånd och för att ge alla våra invånare en så jämbördig start i livet som möjligt. Oron är dock stor för att dagens skola inte klarar av att säkra vårt fortsatta välstånd och absolut inte att ge alla våra barn och unga bästa möjliga (och så jämlik) start i livet. Vad är då skolans problem?

I dagens UNT är det en intressant debattartikel från en akademisk organisationsforskare om just skolan. Artikeln är lite förvirrande men ändå bra. Precis som med mina egna erfarenheter tycker han att det är allt för många som försöker lösa problem genom omorganisation när det inte löser de grundläggande problemen. Omorganisation är ibland helt nödvändigt men handlar oftast om maktkamper och okunskap snarare än att angripa grunderna till varför verksamheten inte presterar som man önskar. I grunden tror jag delar av svaren går att finna i de stora förändringar som Sverige genomgått de senaste 50 åren. Svenskarna är inte längre ett lika homogent folk som förr.

Det är inte bara sociala skillnader som skiljer invånarna åt. De kulturella skillnaderna är idag väldigt mycket större än förr. Ibland undrar jag om DN inte minns sin förra grävande serie reportage om skolan där de visade att det finns ett starkt samband mellan skolans resultatutveckling och svensk invandring. Är det konstigt? Istället för att prata om att helt förstatliga skolan, som redan styrs av staten, kanske det är mer värdefullt att tala om hur den pedagogiska verksamheten skall klara av att bättre undervisa väldigt heterogena grupper. Om det var stora skillnader mellan individer i en klass när jag gick i skolan så är dessa skillnader betydligt större idag. På vilket sätt hanteras det praktiskt i våra skolor? För att vända skolans negativa trend måste man se verkligheten. Oavsett hur jobbigt det är att se den. I Uppsala satsar vi väldigt mycket pengar på skolan. Är mer pengar till skolan lösningen för att generellt få bättre skolresultat? Om mer pengar behövs anser jag att det är staten som skall skjuta till mer integrationspengar (eller något nytt ord som snart skall användas) till kommunerna. Vad tror du är skolans huvudsakliga problem? I Uppsala vill folkpartister och sossar omorganisera bl a skolverksamheten...... Tänk om det var så enkelt att lösa grundläggande problem.....
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modern-undervisning-far-underkant
http://www.unt.se/debatt/den-skadliga-omorganisationen-2349546.aspx
http://www.unt.se/ledare/skippa-ordet-integration-2348063.aspx

Ny politisk verklighet

Reka läget eller nya vägar
Det politiska landskapet förändras i Sverige. Flera av de äldre partierna lever med en gammal självbild som bygger på gamla tiders folkstöd. Inom Alliansen är det fortsatt endast M som tycks tjäna på det nära Allianssamarbetet. Både på riksnivå och i Uppsala är den trenden tydlig. En lika tydlig trend är att SDs folkliga stöd ökar. Om utvecklingen fortsätter på riksnivå så har snart SD ett större folkligt stöd än C och KD tillsammans. Om utvecklingen fortsätter blir det än svårare att forma ansvarsfulla parlamentariska majoriteter. I ett kortsiktigt perspektiv, säg tio år, och i Europas mycket mörka ekonomiska situation, kommer ett allt starkare SD kräva mycket kreativt arbete från övriga partier. Annars tror jag att SDs stärkta folkliga stöd kommer att kosta det svenska folket mycket. Det är också viktigt att inte håna alla de hundra tusentals svenskar som säger att SD bäst kan driva deras intressen. Det är mer konstruktivt att fundera över alla faktorer som bidrar till SDs framgångar.

Oavsett om det kostar oss invånare mycket eller ej med ett stort SD så är det ur mitt perspektiv viktigt att både Folkpartiet och Centerpartiet får en självbild som stämmer med den position dessa partier har idag. Först då kan en ordentlig nytändning äga rum i dessa partier. En nytändning och en bättre självbild måste också bygga på förslag på samhällsförbättringar som upplevs som relevanta för många svenskar. Vilka frågor anser du vara de stora och folkligt relevanta? Om inga förnyade politiska vägar skapas är det bara att planera för ett stärkt SD och allt som det kommer att medföra.
http://www.dn.se/nyheter/politik/sifo-sma-forandringar-i-opinionen-1

Glöm inte heller att Europa är mycket politiskt instabilt. Jag tror att det är många i Sverige som inte förstår hur svår situation många Europeiska länder befinner sig i. Det innebär en politisk verklighet som handlar om "blod, svett och tårar" för att vända utvecklingen mot något positivt igen.