Urvattnat och otydligt

Uppsala måste kunna regeras
Det är onekligen så att en plats måste kunna regeras hyfsat stabilt om den ska kunna erbjuda sina invånare välstånd idag och förhoppningsvis även i morgon. Runt om i världen, och inte minst i Sveriges riksdag, kan vi se och lära oss att det inte är bra om inte stabila majoriteter kan bildas mellan demokratiska, ansvarstagande och kompromissvilliga politiska företrädare och partier. På svensk regeringsnivå har vi en komplex minoritetsregering. Svenska folket gav inte Allianspartierna egen majoritet i valet 2010.

I Uppsala kommun fick Allianspartierna egen majoritet med en röst. I det politiska landskap som vi idag befinner oss i tror jag att det är mycket viktigt att Alliansens olika partier blir tydliga med sin egen helhetspolitik. Det är inte Alliansen som går till val. Det är C, FP, M och KD som enskilt går till val MEN vi vet att vi kan samarbeta, ta ansvar och kompromissa för att ett gemensamt styre ska fungera. Det är viktigt att vi vet det. Samtidigt är gårdagens budgetpresskonferens i Uppsala ett utmärkt exempel på hur dåligt det blir för t ex C när vi reduceras till ett nischparti när vi är ett parti med en tydlig politik inom alla samhällsområden. C kan mycket bra ta ansvar för vår gemensamma ekonomi. C har den bästa skolpolitiken. Den bästa omsorgs och vårdpolitiken. Den bästa näringspolitiken. Den bästa idrotts och fritidspolitiken. Den bästa kulturpolitiken. Den bästa miljöpolitiken. Den bästa landsbygdsutvecklingspolitiken o s v. Hur får man ut det till väljarna när ett ur Cs perspektiv kompromissat förslag presenteras? Vi behöver andra metoder för att hindra att vänstern och främlingsfientliga krafter får makten.
http://www.unt.se/uppsala/vi-raknar-med-ett-overskott-pa-100-miljoner-3121558-default.aspx

Svagt ledarskap & punktskatter

Högt i tak
Inom alla organisationer, eller grupper av människor, där det finns mycket vilja, olika kunskaper, olika erfarenheter och olika andliga uppfattningar finns gott om motsättningar. Inom demokratins ramverk avgör majoriteten vilka vägval som görs kopplade till olika ställningstaganden. De flesta accepterar den ordningen. Organisationer som vill utvecklas positivt förstår att öppna och ständigt självkritiska samtal ökar chanserna till framgång. Sektliknande kulturer blir aldrig annat än korthus som kortsiktigt kan fungera för att sedan helt falla sönder. Varför försöker vissa ledningar i offentliga verksamheter, eller öppna partier, lägga locket på och trots uppenbara problem inte erkänner problemen och involverande jobbar med förbättringar? Att som ledning bara vilja höra positiva saker och att alltid se människor som vågar lyfta på problem som problematiska är inte ett ledarskap mot framgång. Om kejsaren är naken måste någon våga säga det innan priset för att vända en negativ utveckling blir för högt. Inom psykiatrin och inom polisen finns tydligen påtagliga förbättringsmöjligheter. Tror du dessa förbättringsmöjligheter även finns inom andra organisationer?
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/utan-reflektion-ingen-utveckling/

Aktivt folkhälsoarbete
Det är klokt att aktivt jobba med förebyggande folkhälsoarbete. Det är oklokt att inte göra det! Om vi människor lever hälsosammare liv blir våra enskilda liv bättre och det gemensamma samhällets ohälsokostnader betydligt lägre. En så kallad vinna/vinna situation. Att använda punktskatter som en mycket effektiv metod för att minska ohälsan och för att kunna finansiera mer förebyggande insatser är klok politik. Inom alkoholområdet tycks metoden vara politiskt möjlig i Sverige då en redan hög skatt på alkohol ska höjas. I ljuset av utvecklingen av övervikt och fetma borde vi även ha höga skatter på ingredienser som livsmedelsindustrin använder i för hög utsträckning för att öka konsumtionen. Samtidigt bör vi sänka skatten på t ex frukt och grönt.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/dyrare-alkohol-i-hostbudgeten/

Oklok alkoholkonsumtion är utan tvekan mycket ohälsosam och leder till mycket enskilt och familjelidande. Precis som med andra droger. Även omfattande konsumtion av t ex läsk, snacks, snabbmat och godis är mycket ohälsosamt och leder mot stora enskilda problem i nästan samtliga fall.  Varför går det att höja skatten på alkohol men inte på t ex socker som i stora mängder är mycket ohälsosamt? Att människor alltid ska få göra som de vill och att politiker inte ska lägga sig i frågor som kan upplevas som den enskildas egensak håller inte om konsekvensen av ett ohälsosamt liv självklart ska hanteras av samhällskollektivet.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/overvikt-bland-barn-har-blivit-en-klassfraga/
Eftersom mycket tyder på att övervikt och fetma generellt kan ses som en klassfråga kan strukturpengar till utsatta skolor också styras mot bättre kostvanor där skolan kan erbjuda både frukost och lunch som är klokt närproducerad.