UP hade rätt

Ett ohållbart alternativ

Makten är viktig. Men till vilket pris? Politiska partier finns för att som gemensam kraft kunna påverka så mycket som möjligt i önskad riktning. Maximera makt uttryckt i klarspråk. Och hur mycket kan man påverka i ett allt mer överreglerat samhälle? Allt för lite när EU och riksdagen toppstyr på tok för mycket. Samtidigt kan små partier påverka väldigt mycket i en tid där det politiska samarbetspusslet blivit mycket svårare än förr. Att tro att sossarnas långa minoritetsstyre i Sveriges riksdag, med dörrmattan Vänsterpartiet, ska fungera utan tydliga avtal när över tre partier behövs i leken är naivt.

När Utvecklingspartiet demokraterna efter valet 2022 skulle välja bland alternativa vägval var ”styrbarhet” av Uppsala kommun ett viktigt kriterium. Det mandatsvaga och stadsbyggnadsröriga alternativet M, C, KD och L tyckte att de hade förutsättningarna för att bra kunna styra Uppsala med endast 32 av 41 nödvändiga mandat. Ett svagt och rörigt gäng beroende av både SD och UP. Och ett SD de inte ens kunde skriva ett tydligt samarbetsavtal med… 

Gång efter gång bjuds nu Uppsala läns invånare på hur rörigt det är med samarbeten som inte har tydliga innehåll och processer för ordningen säkerställt. Inget parti som har möjlighet att spela avgörande roller ställer upp som ”dörrmatta” till makten. Så enkelt är det. UNTs ledare skriver läsvärt om den naiva inställningen att stödpartier kan behandlas som ”dörrmattor”.

”Tiden för renodlade höger- och vänsterstyren i Region Uppsala är över.”

”Egentligen har det hela tiden varit en tidsfråga. Nedräkningen började när Sverigedemokraterna för första gången tog plats i (dåvarande) landstingsfullmäktige – och nu har vi nått fram till noll. Tiden för renodlade rödgröna eller borgerliga regionstyren är över.

Fredagens pressträff med Sverigedemokraterna, där partiet förklarade att det inte längre kommer att passivt stödja alliansen är sannolikt slutpunkten för blockpolitiken i regionen. Det går inte för de traditionella partierna att agera som om de disponerade samtliga mandat i regionfullmäktige, när Sverigedemokraterna har 14 av 101 mandat.”

”Sverigedemokraterna kan med sina ledamöter agera tungan på vågen i regionen. Regionrådet Jonathan Othén (SD) och gruppledaren Christer Olsson (SD) förklarade på förmiddagens pressträff hur man kommer agera om alliansen fortsätter att ta deras stöd för givet och dessutom driva en politik som går på tvärs med vad SD önskar. Till att börja med kommer man att lägga ned sina röster i fullmäktige och nämnder med moderat ordförande. Om detta inte lyckas få det nuvarande styret till förhandlingsbordet kommer man även att börja lägga ned sina röster i de nämnder som leds av Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna.”

”Får partiet inte igenom sitt lokala Tidöavtal är alliansstyret i praktiken över – i varje enskild omröstning kommer de rödgröna partierna att vinna, eftersom de samlar 48 mandat mot alliansens 39. De har dock inte egen majoritet, så de kan också när som helst förlora en omröstning, om SD helt plötsligt röstar som de borgerliga.”

”Det går också att kasta in handduken och låta Socialdemokraterna försöka bilda ett hållbart styre. Men utmaningen är egentligen densamma, utan att locka över partier från andra sidan blockgränsen blir det skakigt.”

”Att bilda ett blocköverskridande styre borde dock vara målet, oavsett om det leds av S eller M. SD-alternativet bör kastas åt sidan. Det är klart att Sverigedemokraterna gärna vill få till ett avtal med alliansen, men frågan är om det är värt det. Både vad gäller de sakpolitiska eftergifter det skulle innebära och om det alls går att lita på att SD inte snart kommer med nya krav.”

”En sak är dock säker, tiden för stabila styren baserade på de traditionella blocken är förbi.”

https://unt.se/ledare/artikel/alliansstyret-i-regionen-ar-over-som-vi-kanner-det/l7eq4k5j

https://unt.se/nyheter/uppsala-lan/artikel/hotar-med-politiskt-kaos-i-regionen-slut-med-att-aka-rakmacka/lygxyp9l

https://unt.se/nyheter/uppsala-lan/artikel/alliansen-fortsatter-som-om-inget-har-hant-trots-sd-hotet/r9pkz9xl

https://unt.se/debatt/artikel/sverigedemokraterna-redo-att-falla-alliansen-i-region-uppsala/jdddn4xj

Både i Region Uppsala och i Sigtuna kommun kan nu länets Uppsalabor (alla som bor i Uppsala län och Region Uppsala) lära sig att styren utan säkrade spelregler inte fungerar. Hur ”borgerlig” man än är gör man bäst i att inse det. 

Strindberg spred budskapet ”Det är synd om svenskarna”. Jag säger, ”det är politiskt synd om Uppsalaborna”. Region Uppsala har länge misskötts. Det är hög tid för samtliga partier i demokratiska församlingar att inse att det är ett nytt spelsystem som man seriöst måste förhålla sig till. Det är komplext att vara fyra partier att försöka styra framgångsrikt. Det är extremt komplext att tro att man kan styra i minoritet och vara beroende av två andra partier. En röra av sex partier och utan tydligt definierade spelregler går inte. I Region Uppsala är det ”bara” fem partier som inte kan samarbeta….  

Yttrandefrihetens gränser

Vad får vi säga och tycka

Yttrandefriheten är en av våra viktigaste friheter i en demokrati. Den är, som den ska vara grundlagsskyddad. Enkelt uttryckt kan man säga att utan en stark yttrandefrihet kan man inte definiera ett samhälle som demokratiskt. I alla tider har det funnit starka åsikter om vad som är acceptabelt att tycka och inte tycka. Trender och makter med sina föreställningar om vad som är rätt eller fel har kommit och gått genom människans historia. Den kloke demokraten inser att yttrandefriheten är bättre än att de som har "fel" åsikter verkar i det dolda och i lönndom istället för att kunna mötas genom främst kloka motargument. I  lönndom bygger sig farliga krafter allt starkare genom att i slutna kretsar indoktrinera allt fler med idéer som det stora flertalet tycker är helt fel. Ramarna för tyckanden ska vara våra gemensamma lagar och inget annat. I dagens massmediala värld finns det tyvärr gott om ”tyckarpoliser” och orimliga skuldbelägganden mot meningsmotståndare. Tyvärr vet jag att även politiska partier, som anses demokratiska, har partiledningar som har mycket svårt att tolerera åsikter och argument som de anser vara fel. En människa som tänker till inser fort att partier som verkar med den logiken både stelnar och de kan verkligen inte klassas som demokratiskt kloka. Följande citat från Boström tycker jag är viktiga: ”Rädslan att ”sparka nedåt” utmynnar bara i en speciellt försåtlig form av ojämlikhet och hyckleri."

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt nedan om det hyckleri som råder kopplat till yttrandefriheten i Sverige. Vad gäller det som definieras som konst kan vi tycka mycket om. Det gör vi också och en del av konstens skönhet är att vi ofta tycker väldigt olika om den konst vi möter. Att jag som person anser att offentligt finansierad konst, i offentliga miljöer, inte tydligt ska vara politisk är en sak. Att uppröras och vilja begränsa människors konstnärliga uttryck för det de vill uttrycka är något helt annat. 

"Att utmana självcensuren – eller tystnadskulturen – var själva kärnan i både Jyllands-Postens agerande och Vilks provokation två år senare. I det mer liberala och konfrontativa Danmark var dock stödet för yttrandefriheten starkare än i Sverige. Få kritiserade förvisso Vilks öppet. Men få tog också helhjärtat hans parti. Rädslan var tydligt närvarande. Vilks teckningar togs ned från utställningen i Värmland. Chefredaktören för Nerikes Allehanda mordhotades en tid efter att han hade publicerat dem."

"Det blev i högre grad ett problem i Sverige än i Danmark. I Sverige har nämligen den vänsterinspirerade maktanalys som säger att minoriteter ska behandlas annorlunda en stark ställning. Vilks ansågs ”sparka nedåt”. Men oavsett Vilks motiv – som aldrig varit särskilt tydliga – så satte hans konstverk fingret på yttrandefrihetens värde för alla."

"Vilks poäng kan sammanfattas med att yttrandefriheten måste gälla alla lika. Såväl rätten att kränka som att bli kränkt. Att vi måste tala öppet om ”känsliga ämnen” om samhället ska förbli liberalt. Rädslan att ”sparka nedåt” utmynnar bara i en speciellt försåtlig form av ojämlikhet och hyckleri."

https://www.gp.se/ledare/vilks-satte-fingret-p%C3%A5-en-%C3%B6m-punkt-hos-sverige-1.56364406

Leva upp till förväntningar

Leverans på vallöften
Att vara i opposition har sina fördelar. Då kan ett politiskt parti göra sin röst hörd inom alla politiska områden. Samtidigt innebär det en mycket liten chans att leverera politik till berörda invånare som kan förväntas utifrån vallöften. Som en god vän uttryckte det är att sitta i opposition som att "skriva i vatten". Det bästa ett parti därför kan göra är att ingå i en majoritet där man får kompromissa mycket men ändå kan nå framgångar inom sakpolitiska områden man anser viktiga. För C i Uppsala är inte samarbeten med Fi, V och SD några alternativ i ett lokalt regeringsunderlag då vi både har stora ideologiska skillnader och viktig sakpolitik där vi står väldigt långt ifrån varandra. Sverige och Uppsala måste dock regeras. Frågan är hur med det svåra resultat som blivit en realitet både i Uppsala och Sverige.

MP har gjort ett katastrofval och upplevs av väldigt många som regeringsodugligt. Ändå, som en del av att försöka hitta möjliga vägar framåt, har Alliansen i Uppsala valt att fråga MP om det kan vara ett alternativ att samarbeta med Alliansens för att uppnå majoritet. En sådan fråga är inte samma sak som att vi sedan kommer att komma fram till att det är möjligt att regera ihop. Självklart finns alltid sakfrågor med i bilden som måste lösas ut när partier ska samarbeta. Det gäller även nationellt när till exempel Alliansen bjuder in Socialdemokraterna att samarbeta med dem. Det nationella utspelet är en fråga om det finns utrymme för samtal om möjligheten eller inte. Sannolikt svarar S nej. Vi har nu massor av rörelser mellan partier för att känna av vad som kan vara möjligt. Spännande är det.

Dagens kalkon
De som vill härska genom att söndra. Det är en känd taktik men den är allt annat än konstruktiv.
https://www.expressen.se/tv/nyheter/val-2018/annie-loof-s-vill-harska-sondra-och-splittra-alliansen/

Dagens stjärna
Alliansen. Det är ett svårt läge inom politiken i Uppsala och Sverige nu. Då är det ansvarsfullt att försöka hitta nya samarbetsformer som kan göra att Uppsala och Sverige kan hantera de stora reformbehov vi har på "bordet".
http://www.gp.se/nyheter/sverige/alliansen-bjuder-in-s-till-samtal-1.8216844

Förtroende

Förtroendevald
Det var aldrig min tanke att jag på heltid skulle tjäna Uppsalas invånare som förtroendevald. Den stora finanskrisen 2008 skapade de initiala förutsättningarna. Alla "stjärnor" stod på ett sätt som ville att jag skulle göra en insats inom politiken på riktigt, med full kraft. En av "stjärnorna" som stod rätt var att min företrädare ville gå i pension i förtid, fick det och gjorde det. Många gånger har jag fått höra mina näringslivskompisar både uttrycka en viss beundran över att jag tar det samhällsansvaret samtidigt som de oftast inte förstår varför jag inte går tillbaka och bidrar direkt till ett starkare svenskt näringsliv. Jag har haft många mycket givande uppdrag under mitt liv så långt. Jag har också fortsatt viktiga och helt Uppsalabaserade näringslivsuppdrag, utan intressekonflikter. Så helt har jag inte lämnat att bidra till det som skapar välfärdens grund, näringslivet. Det är tveklöst så att mitt förtroendeuppdrag för Uppsalaborna är det som gett mig mest stolthet och väldigt mycket energi.

Särskilt stärkande och hedersamt är det att få tusentals personkryss i ett val. Det förpliktigar. Som du vet anser jag att personval ska väga tyngre inom svensk demokrati. Jag försöker varje dag göra mitt bästa för att leva upp till det stora och ansvarsfulla förtroende jag fått. Bland annat ägnar jag mycket tid åt att försöka hjälpa enskilda invånare som av olika skäl fått oacceptabla problem med någon del av kommunen. Så mycket jag kan försöker jag också att stötta enskilda invånares initiativ som kan leda till något positivt för många av dem jag företräder.

Vi behöver många fler som ställer upp som förtroendevalda i nämnder och styrelser! Varför inte du? Nu är tiden då partierna letar efter människor som vill ställa upp och ta viktiga demokratiska uppdrag. Vår framtid blir inte bättre än vad vi hjälps åt att göra den. Och konkurrensen om de ledande förtroendeuppdragen behöver öka. Bara så kan kvaliteten på dem som ska företräda oss öka. De senaste veckornas regeringskris visar tydligt att vi måste få fram bättre politiska företrädare, om vi önskar oss själva och barnen en positiv framtid. Gå med i det parti du tycker är minst dåligt och hjälp till att höja kvaliteten bland dem som ska företräda våra intressen! Inga andras intressen! Knyt inte näven i byxan eller bara enkelt välj att missnöjesrösta! Välj aktivt det parti som mest tycker som du i dina viktigaste sakfrågor! För mig är jämlikhet, demokrati, företagande, konkurrenskraft, decentraliserat beslutsfattande, miljöansvar, trygghet, hälsofrämjande, att rättigheter ska matchas mot skyldigheter och ett värdigt åldrande viktiga sakfrågor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rtroendevald
https://sv.wikipedia.org/wiki/Personval

Dagens kalkon
Annah Björk. Varför kan hon inte bara låta denna Göteborgare vara! Precis som den fantastiska Anders Jonsson sjunger Håkan Georg Hellström om sitt Göteborg, om västkusten och om känslor kopplat till kärlek och sorg. Underbart härligt att det finns artister/konstnärer som inte måste göra politik av allt. Björk kan istället för att kritisera Hellströms andlighet hjälpa till i kampen mot den vidriga DDR-kopian på en plats som är ännu mer fantastisk än Göteborg, Uppsala : ).
http://www.gp.se/nöje/håkan-hellström/i-kväll-är-valet-håkans-1.4486708

Dagens stjärna
Johan Hakelius resonerar mycket klokt i bifogad krönika. Hur svårt kan det vara? Har dagens riksdagsledamöter de kvaliteter som krävs för att respektera demokratins grundtankar? Har de förmågan att samla nödvändiga majoriteter runt reformer som vi är i desperat behov av? De ska ju företräda ditt och mitt bästa, så det fixar de väl...
http://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/den-som-vill-bilda-regering-kan-val-borja-med-att-forhandla-fram-stod-i-riksdagen/

Historiskt svaga och tomtar

Majoriteter
Det är i grunden en viktig ordning, om man tror på demokratin, att det alltid ska krävas majoritetsbeslut för att säkra demokratisk legitimitet. Att en tidigare mycket starkare Socialdemokrati kunde styra i minoritet genom passivt stöd från vänster och hoppande majoritetspartners i övrigt är historia. Idag har vi en annan verklighet och vi har ett relativt nytt missnöjesparti som hittills bara växer och växer i styrka. Samtidigt som vi har en historiskt svag och inkompetent regering så ägnar sig dessa rikspolitiker allt mer åt att lägga ofinansierade bördor på kommunerna! Det är oacceptabelt och i sig själ nog för att spräcka Decemberöverenskommelsen. Hur kan vi tillåta att en regering som saknar majoritetsstöd, och som aldrig fått en majoritet av folket bakom sig, kraftigt får driva kostnader i våra kommuner? Hur kan vi acceptera att rikspolitiker leker tomtar för pengar dom inte har och pressar på kommunerna långsiktiga kraftiga kostnader som de själva inte finansierar? Och varför envisas många rikspolitiker med en retorik som ser flyktinginvandrade som arbetskraftsinvandrade? Anna Dahlberg, Expressens ledarsida, lyckas än en gång slå hammaren på spiken! Det är dags för Sveriges 297 kommuner att ryta ifrån!
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/kommunen-har-blivit-politikens-krockkudde/

Ohållbart
En efter en kommer landets ledarskribenter ur garderoben och konstaterar att Decenberöverenskommelsen, DÖ, är ohållbar. Av många skäl. Riksdagens lekstuga måste få ett slut, så många riksdagspartier som möjligt måste mogna och inse en ny verklighet, och talmannen måste börja fundera på möjliga regeringsalternativ. Nu talar snart även Wolodarski om att DÖ måste Dö och en ny ordning skapas. Och journalisterna måste som kollektiv sluta att jämföra förslag med extrema partier som V, Fi eller SD. Debatten behöver 1) probleminsikter 2) verklighetsbeskrivningar 3) egna framtidsberättelser 4) förslag som leder mot önskat framtidssamhälle. Då är det idiotiskt att kladda på t ex Moderaterna att de närmar sig Centerpartiet bara för att dom också efter moget övervägande inser att näringspolitiken inte fungerar och att förbättringar för småföretagande är nyckeln till framgång. Ett parti måste själva få processa fram 1-4. Och bara för att ett parti landar på liknande 1 + 2 är sannolikheten hög att de politiska skillnaderna hittas bland 3 + 4!
http://www.dn.se/ledare/signerat/peter-wolodarski-lofvens-seger-leder-mot-permanent-forsvagning/

Och eftersom flyktinginvandringen inte är synonymt med arbetskraftsinvandring är det hög tid att även rikspolitiker börjar inse det! Och i kombination med världens mest generösa bidrags-, omsorgs- och vårdsystem blir nuvarande migrationspolitik och den misslyckade integrationspolitiken oförenlig med ett framtida generellt välstånd. Tänk att det är så svårt att förstå. Hur ska skolor och klasser med många elever som enligt oss saknar rimliga baskunskaper kunna säkra bra utbildning för alla elever? Och hur ska bostadssegregationen i praktiken brytas om man önskar det? Och sen har vi dessutom bostadsbristen......
http://www.unt.se/omvarld/storre-andel-flyktingar-vagrar-utvisas-3709194.aspx

Enfald

Den enda vägen
Vår historia är full av misslyckanden på grund av enfald och oförmåga att förändra sig. Det stärker Darwins läror ännu mer. De som inte vågar tänka fritt, vill anpassa och förändra sig och som lyckas göra mer rätt än fel blir förlorare. Inom näringslivet är Facit, Kodak och Nokia lysande exempel på denna oförmåga och priset för den oförmågan. Inkariket, Faraonernas rike, de kinesiska kejsardynasierna, Romarriket och Sovjetunionen är några exempel på stora makter som fallit och nya krafter har tagit över. När ett företag, en förening, en kommun eller ett land ständigt vågar ifrågasätta gamla sanningar, och på riktigt tillämpar meritokrati (att de duktigaste och mest lämpliga får jobben inte de som fötts i "rätt" familj eller gift sig med "rätt" partner, då kan den organisationen överleva länge. Varför blir det inte så då? Jag är givetvis inte ensam om att förstå detta. Självgodhet, makthunger och girighet känner inga gränser. Och allt för ofta klarar inte en framgångsrik ledare att själv kliva av efter lämplig tid för att bereda plats för någon ny ledare med delvis eller helt nya perspektiv.

Nord Korea, Burma, Somalia, Sudan, Uzbekistan, Turkmenistan, Kuba, Mozabique, Iran och  är lysande moderna exempel på hur dåligt ett land utvecklas om man inte bejakar mångfald, öppenhet och meritokrati. Vissa av dessa länders diktaturer klarar sig sannolikt ett tag till pga oljetillgångar. Självklart kommer dessa länders system att haverera och sannolikt inte utan mycket blodspillan eftersom, precis som i Mellanöstern, har inte ett demokratiskt och maktbalanserande system byggts upp som kan skapa legitimitet hos hela folket. T o m den mest inskränkte personen förstår att 20% av en grupp mycket sällan klarar av att styra övriga 80%. Det går men då måste man vara en mästare på att härska genom att söndra. Ett samhälle byggt på Mångfald, marknadsekonomi, öppenhet, nyfikenhet och meritokrati (tack USAs tidigare befolkning) är framgångsrikt och klarar garanterat att ständigt anpassa sig till en ständigt förändrad värld. Tänk att vissa har svårt att förstå det trots alla exempel som bevisar att det är så.

Hur mycket bättre?
Om Sverige ändrar sitt demokratiska system så att vi får som i USA, blir det bättre än idag? Det är ju ändå 100% bättre än en diktatur med endast en beslutande eller politiskt påverkande organisation. Men måste Sverige gå den vägen för att skapa ett nytt parlamentariskt system som kan leda fram till majoriteter. Jag tycker det är värdelöst! Jag tycker att det är viktigt med mångfald även inom politiken. Demokratin och mångfaldstämkandet mår bra av att olika partier med olika fokus får en bättre chans att göra sin röst hörd i debatten än att de flesta röster endast ropar i partiernas öknar. Hur många invånare tror du följer de politiska partiernas interna debatter och maktkamper?... Möjligen ska spärren till riksdagen höjas till 8%. 8 är ju ett turtal i det land som nu är världens mäktigaste, Kina.

Varför en låsning?
Och varför är det rätt väg för C, M, FP och KD att hårt hålla fast vid varandra? Är det självklart endast de fyra politiska programmen som bäst kan kompromissa fram en ok väg framåt för Sverige? Är inte det lite enfaldigt tänkt? Lever vi i en föränderlig värld? Är gårdagens lösningar rätt idag? Runt om i landet finns gott om kommuner där andra politiska samarbeten äger rum och som fungerar bra. Jag hoppas att Decemberöverenskommelsen faller inom ett år. Jag vill inte ha en kraftig vänstersväng i Sverige! Svenska folket har inte röstat för en sådan vänstersväng! Nu åker jag och stärker min övertygelse om att totalitära system är värdelösa på att skapa en hög generell välfärd bland ett lands befolkning!

Centerpartiet & bröst

Ett område måste kunna regeras
Det kan inte ha undgått någon samhällsintresserad att vi har en minoritetsregering som består av tre små partier och ett stort. För närvarande pågår ett skådespel om regeringens önskemål om ytterligare jobbskatteavdrag som en samlad opposition avser att stoppa. Ett land och en kommun måste kunna regeras och helst ska ett regeringsalternativ lokalt och nationellt ha en egen majoritet. I ljuset av den nationella situationen och i ljuset av Centerpartiets nationella behov av att tydligare visa sin särprägel är det lysande att partiet för fram ett jobbskaparavdrag till företagare istället för ytterligare jobbskatteavdrag! Det är en avgörande skillnad och att stimulera företagare att vilja och våga anställa fler är helt avgörande för vårt välstånd. Ett jobbskaparavdrag är också mycket positivt oavsett om man är företagare på landsbygden eller i städer. Positivt att i morgonens tidning se att även UNTs ledare inser kraften i Centerpartiets önskemål. Jag hoppas verkligen att det får genomslag hos en majoritet inom Sveriges riksdag. Det är mycket positivt för svenska folket i så fall.
http://www.unt.se/ledare/centern-i-slaglage-2725883.aspx

Uppsala ligger mig nära om hjärtat. Även Uppsala måste kunna regeras. I synnerhet i oroliga tider är det bra om majoritetsregeringar kan formas. Centerpartiet är ett eget parti, med ett eget lokalt och nationellt partiprogram, med en stark lokal prägel. Vi gick till val 2010 som Centerpartiet och som en del av ett önskat Allianssamarbete. I förhållande till de politiska alternativen anser vi att det är bra för Uppsala. 2014 går vi åter till val som Centerpartiet med en stark lokal prägel. Hur vi väljer att kommunicera Allianssamarbetet återstå att se tills samtliga partier haft sina interna överläggningar.

Centerpartiet är inte ett vänsterparti! Vi har en socialliberal ideologisk bas. Vi har ett lokalt och nationellt politiskt program som vi kämpar för. Utifrån vår ideologiska bas och politiska program är vi politiskt pragmatiska. För att vi ska överväga formella samarbeten med andra partier måste de ha för oss rimliga politiska ambitioner kopplat till mångfald och valfrihet, företagsamhetens väl, miljöansvar och att man ser och värdesätter även landsbygden. Vänstern har mycket svårt med insikten om företagsamhetens väl för vårt välstånd. Vissa inom Alliansen har ofta svårt att värdera miljön tillräckligt högt. Jag hoppas att många Uppsalabor ser vilket positivt politiskt program för Hela Uppsala som Centerpartiet har. Jag hoppas också att många Uppsalabor ser vilka starka krafter Centerpartiet i Uppsala erbjuder som folkets politiska företrädare. Jag är mycket imponerad av de allra flesta som deltagit i partiets lokala provval.

Pragmatism!
Allt idiotiskt kan absolut inte skyllas på EU. Som jag beskrivit flera gånger handlar riksdagsjobbet till stor del om att anpassa EU lagstiftning till svensk lagstiftning. I det arbetet kan riksdagsledamöterna med fördel börja uppvisa mer pragmatism! Jag delar DNs ledarkritik kopplad till bröstmjölksersättning i Sverige. Gör om och gör rätt! Jag är övertygad om att en stor majoritet av Sveriges kvinnor helst vill amma sina barn. Om det inte går är jag övertygad om att de själva och svenska livsmedelsmyndigheter bevakar så att alternativen är ok.
http://www.dn.se/ledare/signerat/slapp-brostfixeringen/

Ledarval och omprövning

Stärk det personliga ansvaret
Gång efter gång genom historien har vi sett hur ledare och lagmedlemmar gömt sig bakom gruppen när ansvar ska utkrävas. Både inom den offentliga, förenings och privata sfären. Inte minst människor som varit ledare för, eller delar av, intoleranta och våldsbenägna organisationer (som idag växer med en skrämmande fart) som t ex det Nationalsocialistiska partiet i Tyskland, Nazisterna.

Jag anser att det personliga ansvaret för sina handlingar måste vara väldigt starkt. Inte minst inom vårt demokratiska system skulle det personliga ansvaret kunna stärkas även om systemet bygger på att majoriteter av partier kommer överens, inte enskilda människor. Självklart har de enskilda ledande människorna stort inflytande över vad som händer och personkemin mellan ledare har en stor betydelse. Hur stärker vi det personliga ansvaret inom demokratin utan att enskilda individer obstruerar den demokratiska ordningen att majoritetsbeslut måste hedras inom ett parti och att sedan överenskommelser mellan partier, för att få majoritet, också måste hedras? Kan ansvar för ansvarslöshet och oförmåga inom det politiska systemet utkrävas på något annat sätt än genom allmänna val där partier får ta smällarna för ett dåligt jobb?

En möjlighet att stärka granskningen av och mandatet för enskilda personer kan vara att i våra kommuner öppna upp för att kommuninvånarna direkt får möjligheten att välja kommunstyrelsens ordförande. Rollen som kommunstyrelsens ordförande har en särställning bland kommunalråd. Tills det formellt ändras i kommunallagen, inom kort, är det den enda rollen som är kommunalråd även om praktiken redan är en annan. Rollen som kommunstyrelsens ordförande bestämmer mycket över kommunstyrelsens dagordning, och är den enda enskilda roll i alla kommuner, förutom i Stockholm, som direkt leder stadsdirektören. Varför inte införa en ordning där den person som får flest personkryss, bland de partier som bildar en majoritet, också får uppdraget som ordförande för kommunstyrelsen? Tanken är intressant och skulle sannolikt stärka invånarnas demokratiska engagemang. Det skulle också kunna öka möjligheterna att få ihop regeringsmajoriteter i ett allt mer komplext politiskt landskap. Vad tycker du?

Ungdomslöner
Regeringens eget utredningsinstitut har konstaterat att de 14-15 miljarder som satsats på sänkt arbetsgivareavgifter för yngre under 26 år haft liten positiv långsiktig effekt. Särskilt verkningslöst sägs effekten på arbetslösheten varit för dem mellan 25-26 år. Regeringen vill ändra sänkningarna utifrån de analyser som gjorts. Det är positivt att man analyserar utfall och korrigerar. Det är generellt positivt att sänka kostnaderna att anställa. Kanske skulle det allra effektivaste sättet att använda pengarna på vara att satsa dem på lärlingsupplägg. I vart fall om pengar inte finns för att göra både och. Vad tror du?

Mångfald och majoriteter

Finns skillnader mellan våra rikspartier?
Ja!! I sakfrågor finns stora skillnader mellan våra partier. Inte minst inom Alliansen. För demokratins vitalitet och för att invånarna ska förstå att det faktiskt är skillnad mellan vad olika partier vill har Socialdemokraterna en stor poäng med sitt utspel på DN debatt idag. Att de är tydliga med att de tror sig kunna kompromissa fram regeringsduglighet med MP, FP och C är inte förvånande. SDs framgångar kommer att rita om Sveriges politiska karta. Om KD eller/och C åker ur riksdagen blir kartan mycket annorlunda. Europa och Sverige står inför stora strukturella utmaningar. Sverige måste reformera mycket mer om vi ska klara av att försvara det generella välståndet. Jag vill gärna se mer mod från alla partier. Jag vill gärna se vilka partier som har störst möjlighet att kunna kompromissa fram hållbara lösningar som gör att vårt näringsliv kan blomstra, att stort miljöansvar tas, att vi klarar av att ge allt fler äldre ett värdigt åldrande och att vi klarar av att integrera nya svenskar in i vårt samhälle. De som kommer närmast varandra i dessa frågor bör regera ihop. Hur kan man bli arg på Socialdemokraterna för att de politiskt förespråkar mångfald? Hur kan man bli arg på Socialdemokraterna för att de vill gå till val med sin egen politik?
http://www.dn.se/debatt/vinner-vi-ar-vi-beredda-att-regera-over-blockgransen/

Hela havet stormar

Hur ser ledarskapet ut efter valen 2014?
Valrörelsen är igång. Flera partier kampanjar redan för fullt och spekulationerna går vilda om vilka maktblock som kan tänkas bildas efter valen nästa år. Enligt en av dessa spekulationer kan ingen känna sig given i ett maktspel där helst majoriteter ska bildas. På riksnivå kan man t ex föreställa sig att det största parti som bildar regering med S eller M antingen gör anspråk på Stadsministerposten eller finansministerposten. Visst finns en matematisk formel för hur makten ska fördelas men den gäller sannolikt inte i ett spel där maktspelsalternativen är många. Jag kommer att kämpa för att Sverige och Uppsala regeras av krafter som bejakar mångfald, valfrihet, företagsamhet, en jämlik skola, ett värdigt åldrande, bra omhändertagande av våra funktionshindrade, ett ambitiöst miljö och klimatarbete, en stärkt landsbygdspolitik och så mycket lokalt självbestämmande som möjligt. Vad kommer du att kämpa för?
http://www.di.se/artiklar/2013/9/10/huggsexa-vantar-om-finansministerposten/

Farliga tider

Instabilitet
Vi fortsätter att leva i mycket farliga tider. Det är aldrig positivt när länder inte kan ledas då majoriteter som kan regera tillsammans inte kan bildas. Demokratins breda historik är kort. Trots det är den entydig om att det krävs rimligt starka regeringar för att en nation eller en region skall utvecklas positivt. Det som nu inträffat i Italien är olyckligt och gör Italiens och Europas situation ännu svårare. Det som nu inträffat i Italien efter valet riskerar att inträffa även i Sverige under 2014. Även om kapitalmarknaden tycks negligera detta så är alla förlorare om det blir stor politisk instabilitet. Det mest skrämmande är fortsatt att de som växer sig allt starkare när våra västländska demokratier blir allt svagare är varianter av totalitära stater som Ryssland och Kina. Hur kan vi låta denna utveckling fortsätta?
http://www.dn.se/nyheter/varlden/enkater-ger-vanstern-overtag-i-italien

Till vilket pris och populism
Idag har varit en tråkig dag för Uppsalas skattebetalare och cyklister i berörda områden men en bra dag för Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna. På dagens nämndmöte, som bl a ansvarar för cykelinfrastrukturen, föreslog stora delar av Alliansen att 1) frysa fortsatt arbete med att färdigställa en cykelväg (som Försvaret genom Länstyrelsen tydligt säger nej till med bl a hänvisning till militära riksintressen) och i stället förhandla med Försvaret om andra möjliga cykelsträckningar  2) Trots att sannolikheten för att cykelprojektet kan genomföras är mycket låg, med hänvisning till Försvarets nej, genomföra en ordentlig uppskattning av kostnader och hinder för att bygga cykelvägen på ett sätt som möjligen kan få Försvarets godkännande 3) utreda möjligheterna för att prioritera upp och genomföra en alternativ dragning längs väg 272 och 630. På grund av att bl a oppositionen inte valde att gå på ovan förslag, utan att återremittera ärendet, tvingas skattebetalarna att fortsätta att slösa skattepengar på ett projekt som mycket sannolikt inte får Försvarets godkännande och arbetet med att istället bygga en möjlig, trygg och säker cykelväg för berörda invånare fördröjs. Det är tråkigt och beklagligt. Det enda som är positivt med beslutet är att Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna tydligt visar att vi är de enda partier i Uppsala som värnar skattebetalarnas pengar och som söker pragmatiska vägval för att utveckla Uppsala till Sveriges erkänt bästa kommun för cyklister. Till vilket pris skall olika projekt få drivas vidare? I synnerhet när sannolikheten att de kan förverkligas är mycket liten? Kan någon annan än den som leker med andras pengar fortsätta att driva att man skall fortsätta med ett projekt med mycket låg sannolikhet att förverkligas?

Frågan är väldigt enkel. Försvaret har makten att genom Länstyrelsen stoppa färdigställandet av en cykelväg som de anser hotar både människors hälsa och dessutom de militära riksintressena. Försvaret använder den makten. Centerpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna väljer istället att försöka bidra till att en annan cykelväg kan prioriteras upp (vi har trots allt begränsade pengar) för att hjälpa människor i berört område att få en trygg och säker cykelväg som förbinder deras orter med centrala Uppsala. När vi hittar en annan väg fram för den berörda rekreationscykelvägen (den Försvaret idag inte gillar) kan vi återuppta våra försök eftersom det finns en mycket bred politisk majoritet för ett liknande projekt. Hur kan man vilja hantera våra skattepengar på detta sätt? Tror man att människor är så dumma att de inte förstår att det är klokare att göra annat när riksintressen sagt NEJ? Varför väljer vissa partier att försöka vinna korta politiska poäng genom att negligera verklighetens hinder? Säkerligen samma skäl som låg till grund för tunneln genom Hallandsåsen som 1) fortfarande inte är klar 2) har kostat oss stackars skattebetalare många många miljarder mer än vad som var planerat. Inom kort tror jag att C, M och KD kan dela på berörda invånares röster då de inser att vi värnar deras pengar och erbjuder genomförbara cykelprojekt.
http://www.unt.se/uppsala/fp-tvarvander-om-cykelvag-2293896.aspx

Olikheter berikar

Dax för skillnaderna att lysa
Jag har med intresse följt alla journalistkommentarer om de senaste turerna runt Centerpartiets förslag till uppdaterat ideprogram. Jag slås av hur begränsade analyserna är. Samtidigt  kan jag se några tydliga mönster i deras kommentarer. Genomgående lyfts behovet av tydliga olikheter mellan partierna fram för att de skall ha ett berättigande. För att de skall vara relevanta för sina målgrupper. Det tycks råda konsensus om att man inte kan vara framgångsrik om man tror sig kunna tillfredsställa alla och därigenom bli för intetsägande. Jag delar den analysen. Om man vill göra skillnad och om man vill få tillräckligt många röster för att kunna påverka måste man tydligt driva sina målgruppers viktiga frågor och ha trovärdiga företrädare som driver desamma. Olikheterna är med andra ord berikande så länge man klarar av att tillsammans med en majoritet kan visa att man kan regera utan ständiga Regeringskriser.  Som tur är lever vi inte längre i ett enpartisystem och då krävs av den regerande majoriteten att de lyckas kompromissa sig framåt på ett bra sätt. Ett bra sätt innebär bl a att de som ingår i majoriteten kan få igenom några av sin målgrupps viktiga frågor trots att övriga partier kanske t o M tycker att det är fel. Kan man göra så? Det är klart man kan. Det kallas för kompromisser och det krävs för att få ihop majoriteter. I det stora perspektivet är olikheter mellan regeringspartier ofta positiva. I vart fall om de inte är för vänsterorienterad eller främlingsfientliga.. Hur svårt kan det vara? Vad tycker du?

Landsbygdsparti och dödshjälp

Guld och gröna skogar
Det är mycket positivt att det finns fler som vill engagera sig i frågor som handlar om landsbygdens levnadsvillkor! Det behövs många fler medborgare som är beredda att satsa tid på att vi genom vårt demokratiska samhälle utvecklar samhället i en positiv riktning. Nu försöker ett nytt landsbygdsparti etablera sig i Uppsala under ledning av en avhoppad Moderat. I grunden handlar det säkert om en maktkamp inom M. Seriös politik är dock svårare än att populistiskt vara enfrågeorienterad. Inget parti är regeringsdugligt om man inte har en helhetspolitik för hela samhället för att försöka skapa ett hållbart samhälle socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Hur hållbart är ett parti som säger sig enbart företräda landsbygdsbor? Det är dock i praktiken inte så enkelt eftersom bl a alla landsbygdsdelar av vår kommun självklart ser till sina intressen samtidigt som vi har en storstad som också har sina behov. Det är genom dessa ständiga avvägningar som rimligt bra beslut förhoppningsvis fattas. Skall de höja skatten? Sänka skatten? Hur gör de med äldreomsorgen? Hur gör de med skolan? osv.
- Jaktfrågor är EU och riksfrågor! Lång utredning runt vargfrågan som fortsätter!
- Drivmedelsfrågor är riksfrågor!
- Dubbdäcksförbudet handlar om EU och rikskrav för människors hälsa! Vilket är Landsbygdspartiets alternativ eller skiter man i stadsbor och stadsbesökares hälsa?
- Samhällsservice på landsbygden jobbar vi med i bl a genom det nyinstiftade landbygdsforum som jag fick igång under slutet av 2012! Återigen måste massor av avvägningar göras utifrån hela kommunens situation och möjligheter och dessutom måste man få en politisk majoritet runt de förslag man vill försöka genomföra.
- Brandförsvaret! Det är ett kommunförbund!! + Östhammar och Tierp!
Som sagt jag gillar engagemanget men det är tråkigt om röster som kan göra skillnad går förlorade.

Dödshjälp
Om man nu vill vara väldigt liberal, varför föreslår inte idégruppen dödshjälp till oss som kan tänka sig det? Det var uppe på förra Centerstämman som en motion och det är väl liberalt? Varför inte under mycket strikta och ordnade former? Det finns länder som erbjuder människor detta alternativ. Har du besökt ett hospis? Varför skall inte en hopplöst sjuk och lidande kunna få avsluta sitt eget liv under ordnade former? Skall jag inte kunna få bestämma det själv utan att behöva kasta mig framför ett tåg?