Förtroendevald
Det var aldrig min tanke att jag på heltid skulle tjäna Uppsalas invånare som förtroendevald. Den stora finanskrisen 2008 skapade de initiala förutsättningarna. Alla "stjärnor" stod på ett sätt som ville att jag skulle göra en insats inom politiken på riktigt, med full kraft. En av "stjärnorna" som stod rätt var att min företrädare ville gå i pension i förtid, fick det och gjorde det. Många gånger har jag fått höra mina näringslivskompisar både uttrycka en viss beundran över att jag tar det samhällsansvaret samtidigt som de oftast inte förstår varför jag inte går tillbaka och bidrar direkt till ett starkare svenskt näringsliv. Jag har haft många mycket givande uppdrag under mitt liv så långt. Jag har också fortsatt viktiga och helt Uppsalabaserade näringslivsuppdrag, utan intressekonflikter. Så helt har jag inte lämnat att bidra till det som skapar välfärdens grund, näringslivet. Det är tveklöst så att mitt förtroendeuppdrag för Uppsalaborna är det som gett mig mest stolthet och väldigt mycket energi.
Särskilt stärkande och hedersamt är det att få tusentals personkryss i ett val. Det förpliktigar. Som du vet anser jag att personval ska väga tyngre inom svensk demokrati. Jag försöker varje dag göra mitt bästa för att leva upp till det stora och ansvarsfulla förtroende jag fått. Bland annat ägnar jag mycket tid åt att försöka hjälpa enskilda invånare som av olika skäl fått oacceptabla problem med någon del av kommunen. Så mycket jag kan försöker jag också att stötta enskilda invånares initiativ som kan leda till något positivt för många av dem jag företräder.
Vi behöver många fler som ställer upp som förtroendevalda i nämnder och styrelser! Varför inte du? Nu är tiden då partierna letar efter människor som vill ställa upp och ta viktiga demokratiska uppdrag. Vår framtid blir inte bättre än vad vi hjälps åt att göra den. Och konkurrensen om de ledande förtroendeuppdragen behöver öka. Bara så kan kvaliteten på dem som ska företräda oss öka. De senaste veckornas regeringskris visar tydligt att vi måste få fram bättre politiska företrädare, om vi önskar oss själva och barnen en positiv framtid. Gå med i det parti du tycker är minst dåligt och hjälp till att höja kvaliteten bland dem som ska företräda våra intressen! Inga andras intressen! Knyt inte näven i byxan eller bara enkelt välj att missnöjesrösta! Välj aktivt det parti som mest tycker som du i dina viktigaste sakfrågor! För mig är jämlikhet, demokrati, företagande, konkurrenskraft, decentraliserat beslutsfattande, miljöansvar, trygghet, hälsofrämjande, att rättigheter ska matchas mot skyldigheter och ett värdigt åldrande viktiga sakfrågor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rtroendevald
https://sv.wikipedia.org/wiki/Personval
Dagens kalkon
Annah Björk. Varför kan hon inte bara låta denna Göteborgare vara! Precis som den fantastiska Anders Jonsson sjunger Håkan Georg Hellström om sitt Göteborg, om västkusten och om känslor kopplat till kärlek och sorg. Underbart härligt att det finns artister/konstnärer som inte måste göra politik av allt. Björk kan istället för att kritisera Hellströms andlighet hjälpa till i kampen mot den vidriga DDR-kopian på en plats som är ännu mer fantastisk än Göteborg, Uppsala : ).
http://www.gp.se/nöje/håkan-hellström/i-kväll-är-valet-håkans-1.4486708
Dagens stjärna
Johan Hakelius resonerar mycket klokt i bifogad krönika. Hur svårt kan det vara? Har dagens riksdagsledamöter de kvaliteter som krävs för att respektera demokratins grundtankar? Har de förmågan att samla nödvändiga majoriteter runt reformer som vi är i desperat behov av? De ska ju företräda ditt och mitt bästa, så det fixar de väl...
http://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/den-som-vill-bilda-regering-kan-val-borja-med-att-forhandla-fram-stod-i-riksdagen/
Visar inlägg med etikett förtroendevald. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett förtroendevald. Visa alla inlägg
lördag 29 juli 2017
Förtroende
Etiketter:
förtroende,
förtroendevald,
Hakelius,
hedersamt,
Håkan Hellström,
kalkon,
majoriteter,
meningsfullt,
sakfrågor
måndag 13 februari 2017
Ett skenande politikerförakt
Förtroende
Kan man ärva förtroende? Nej. Förtroende måste alltid förtjänas. Precis som mellan föräldrar och barn byggs förtroende mellan människor utifrån hur vi beter oss mot varandra. En förälder som röker mycket är knappast trovärdig mot sitt barn om den säger "det är väldigt dumt och dyrt att röka". Vilket barn vill se sin förälder som dum? Förtroende måste vi ständigt förtjäna i förhållande till varandra. Personligt förtroende och ett varumärkes förtroende tar lång tid att bygga upp men kan snabbt raseras. Det raseras när man inte levererar i förhållande till det man sagt och gjort tidigare. Förutsägbarhet är viktigt för att människor ska känna förtroende för varandra. Om jag ber en vän om hjälp förväntar jag mig att de hjälper mig. Om en vän ber om min hjälp förväntar sig hen motsvarande stöd. Självklart kopplat till stöd som ligger inom lagens alla perspektiv.
Sanningssägaren
Bland många Uppsalabor har jag fått smeknamnet "sanningssägaren". Det tycker jag är intressant. Det indikerar att de anser att jag till skillnad från andra säger hur det är och vad jag anser om något. Personligen är jag glad över att jag har den imagen då jag agerar precis så. Jag kan inte låtsas som att jag inte ser problem. Jag anser att det är min uppgift som förtroendevald att visa att jag förstår vad som händer i samhället. Jag anser också att det är min och mina partikompisars skyldighet att möta samhällsproblem med förslag på förbättringsåtgärder. Just det gör vi också. Dessutom engagerar jag mig mycket i att förstärka möjligheter som invånare kämpar med. Jag törs utmana dig på att jag aldrig lyfter problem utan att också presentera förslag på hur vi kan lösa problemen. Att jag alltid agerar så är inte samma sak som att media rapporterar det. Jag törs påstå att jag representerar "What you C is what you get". Jag vare sig orkar eller vill leva på något annat sätt. Så länge jag får människors förtroende kommer jag fortsätta att göra allt jag kan för att leva upp till det ansvaret det innebär.
Demokrati i gungning
Vi lever onekligen i oroliga tider. Tider då förtroende är viktigare än någonsin. Det globala paradigmskiftet gör att vi befinner oss i en materiellt bättre tid än någonsin för jordens befolkning samtidigt som främst människor i krigshärdar och i stora delar av västvärldens befolkning känner sig som stora förlorare. Ropet på mer nationalism kan ses som ett försök från vissa att ta tillbaka politisk kontroll som i globaliseringen gått nationella politiker ur händerna. Jag kan förstå den frustrationen men i min värld är det till exempel EUs misslyckande att säkra en rimlig nationell beskattning av multisar som bidragit till denna frustration och möjlighet till negativ populism. Den transnationella politiken har i västvärlden misslyckats att bättre stå på det stora flertalets sida, det vill säga medelklassens sida. Därför befinner vi oss i en demokratisk gungning som riskerar att få hela EU projektet att haverera under 2017. Holland, Frankrike och Tyskland har val i år. Vi får se hur det går.
Det mest allvarliga i nuläget, i hela västvärlden, är att politikerföraktet kraftigt ökar. Vad leder det oss mot? Vilka konsekvenser får det om stora delar av befolkningen slutar lita på att folkrepresentanter i kommuner och för riket kämpar för deras bästa? Om de tror och blir allt säkrare på att politiska företrädare bara företräder egenintressen. Farligt, farligt! Visst träffar jag sådana personer men min uppfattning är att de allra flesta politiker jag träffar kämpar för mer än sig själva. Ett problem är dock att många inte är tillräckligt pålästa eller verklighetsförankrade för att känna att de klarar av att uttala sig och debattera svåra frågor. Många gånger är det nog också så att de inte vågar då vänstermedia kan vara brutal och partikarriären kan vara hotad om de gör minsta fel. Mod och ledarskap saknas i på tok för stor utsträckning. Vi kommunalpolitiker borde höja våra röster mycket mer! Det är vi som har bäst koll på vad som händer i våra samhällen.
Lös problem
Visst kan vi ha en viss förståelse för att politikerföraktet växer när inte våra politiska ledare kan lösa ut viktiga frågor och reformera det som alla vet måste reformeras, på ett eller annat sätt. Det politiska blockspelet kan inte få vara det viktigaste. Sakpolitiken måste vara i fokus. Sedan länge vet vi att vi har stora brister inom mycket viktiga områden. Inte minst inom bostadsförsörjningsområdet. Håll med om att vi har all anledning att kunna vara besvikna på våra nationella politiker som inte kan förhandla fram reformförslag inom dessa viktiga områden! Visst kan vi vara besvikna över att mycket pengar och tankekraft lades ner av tidigare Framtidskommission utan att så många av alla deras kloka förslag omsatts i konkreta reformer!
måndag 19 december 2016
Mogen för uppgiften
Fega ur
Det är inte demokratiskt klokt att låta komplexa frågor avgöras genom folkomröstningar. Varför ska vi ha representativ demokrati om inte de folkvalda på ett ansvarsfullt sätt vågar leda och ta ansvar för de beslut de fattar? Håll med om att det särskilt är i svåra och känsliga frågor som de förtroendevalda kan göra positiv skillnad genom att väl sätta sig in i plus och minus med olika ställningstaganden. Vad är demokratiskt klokt med att i svåra frågor låta känslor/hjärtat få kraftig övervikt före hjärnan? Hur tror du de flesta av oss röstar om vi inte är väl insatta i ett ämne och just har värderat alternativa vägar på ett seriöst sätt? Utifrån våra känslor så klart. Det duger inte. Vi väljare måste helt enkelt bli bättre på att kryssa de personer vi tror bäst kan företräda de åsikter vi tror på och på personer vi bedömer kan göra fler kloka vägval än okloka.
http://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/vaga-sag-nej-till-folkomrostningar/
God mot ond
Jag har läst några inlägg i debatten om debattklimatet de senaste dagarna som talat om onda och goda krafter. Visst finns det onda krafter men de är få. Främst finns det olika sätt att kombinera hjärna med hjärta. Vissa använder 80/20 andra 20/80. Vem är godast? Den som mest sannolikt bidrar till ett klokt beslut som får minst negativa konsekvenser för det samhälle man företräder eller den som med känslorus leder oss in i sannolikt stormigt vatten. Låt oss ta Syrienkonflikten som ett skrämmande exempel. Att Väst backade upp Assadregimens fiender fick ett högt mänskligt pris. Har det varit värt det? Särskilt nu när allt tyder på att Assad blir kvar. De som känner till Rysslands intressen i Syrien, konflikterna mellan Iran och Saudiarabien, IS strategier och så vidare borde ha insett hur oklokt det var att uppmuntra omfattande konflikt med Assad. I vart fall om inte Väst var villiga att redan tidigt göra som i Libyen att aktivt gå in och hjälpa till att avsätta en ledare man ansåg förbrukad. Hur har demokratiutvecklingen gått i Libyen?... Vem är god? Vem är ond? Svaren är inte så enkla som vissa försöker göra dem. Den duktige Anna Dahlberg skriver några läsvärda rader om temat i bifogad artikel.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/fastna-inte-i-goda-mot-onda-fallan/
Baskvalifikationer
Är mängd viktigare än kvalitet? Om kvalitet är viktigt, hur säkerställer man kvalitet? Hur mycket får kvalitet kosta? Enkla frågor eller hur? Och självklart varierar svaren beroende av vad vi avser för tjänst eller produkt. Som nästan alltid värderar olika människor samma tjänst eller produkt olika. Hur viktigt är det att dina folkvalda håller hög kvalitet och har förutsättningar att leverera bra tjänster till dig? Du håller väl med om att det är vad "folkrepresentant" med "förtroendeuppdrag" innebär? Visst är det rimligt att du och jag kan kräva att partierna, som idag inte ens kan samla 2% av invånarna, väljer företrädare som har rimliga kvalifikationer för att klara av att sätta sig in i svåra frågor. Att de har förmågan att använda både hjärna och hjärta i rimliga proportioner i sitt beslutsfattande. Inte minst att de har styrkan att våga fatta beslut kopplat till svåra vägval. Vägval som krävt ordentligt med inläsning, många möten för frågor och svar samt som ställts mot egna referensramar i form av livserfarenheter. De som tittade på Agenda igår och efterföljande Dokument utifrån fick tydligt klart för sig att vi befinner oss i mycket svåra tider med bland annat omfattande geopolitiska förändringar. De kommuner, länder och samarbetande regioner som har kompetenta och samarbetsvilliga företrädare kommer att kryssa sig fram tillräckligt bra i denna nya svåra terräng. Tror du att det räcker med dugliga tjänstemän? Komikern Robert Gustafsson gav nyligen uttryck för sin oro över vart oförmåga på toppositioner för oss. Är hans oro berättigad?
http://www.svtplay.se/video/11486494/agenda/agenda-18-dec-21-15?start=auto
http://www.svtplay.se/video/11575090/dokument-utifran-rysslands-aterkomst/dokument-utifran-rysslands-aterkomst-rysslands-aterkomst?start=auto
http://www.expressen.se/noje/gustafsson-kallar-stefan-lofven-idiot/
https://demokratiutredningen.files.wordpress.com/2015/04/kc3b6lln-sjunkande-partimedlemskap-och-demokratin-version-slutversion.pdf
Motionstider
Inom politiken är det nu motionstider. Det vill säga tidsfönster för förslag som kan bli delar av lokala och nationella partiprogram om de får stöd av medlemmarna. De senaste åren har jag motionerat om bland annat förslag om hur vår demokrati kan stärkas. Ett av de förslagen, som röstades ner, var att de som av partiet nomineras till ledande operativa politiska uppdrag ska ha en kompetens och erfarenhetsnivå på någon definierad miniminivå. Jag tror till exempel det är mycket värdefullt med många egna praktiska referensramar innan man till exempel är kommunalråd eller minister. Jag tycker också att det borde vara ett minimikrav att man haft ett "riktigt" arbete under några år. Min övertygelse är att det av många skäl är bra, inte minst för att bättre kunna värdera lobbyisters "goda råd". Vad tycker du? Och vad är ett "riktigt jobb"? Inte bara ett jobb/uppdrag som varit partipolitiskt kopplat kanske duger....
Det är inte demokratiskt klokt att låta komplexa frågor avgöras genom folkomröstningar. Varför ska vi ha representativ demokrati om inte de folkvalda på ett ansvarsfullt sätt vågar leda och ta ansvar för de beslut de fattar? Håll med om att det särskilt är i svåra och känsliga frågor som de förtroendevalda kan göra positiv skillnad genom att väl sätta sig in i plus och minus med olika ställningstaganden. Vad är demokratiskt klokt med att i svåra frågor låta känslor/hjärtat få kraftig övervikt före hjärnan? Hur tror du de flesta av oss röstar om vi inte är väl insatta i ett ämne och just har värderat alternativa vägar på ett seriöst sätt? Utifrån våra känslor så klart. Det duger inte. Vi väljare måste helt enkelt bli bättre på att kryssa de personer vi tror bäst kan företräda de åsikter vi tror på och på personer vi bedömer kan göra fler kloka vägval än okloka.
http://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/vaga-sag-nej-till-folkomrostningar/
God mot ond
Jag har läst några inlägg i debatten om debattklimatet de senaste dagarna som talat om onda och goda krafter. Visst finns det onda krafter men de är få. Främst finns det olika sätt att kombinera hjärna med hjärta. Vissa använder 80/20 andra 20/80. Vem är godast? Den som mest sannolikt bidrar till ett klokt beslut som får minst negativa konsekvenser för det samhälle man företräder eller den som med känslorus leder oss in i sannolikt stormigt vatten. Låt oss ta Syrienkonflikten som ett skrämmande exempel. Att Väst backade upp Assadregimens fiender fick ett högt mänskligt pris. Har det varit värt det? Särskilt nu när allt tyder på att Assad blir kvar. De som känner till Rysslands intressen i Syrien, konflikterna mellan Iran och Saudiarabien, IS strategier och så vidare borde ha insett hur oklokt det var att uppmuntra omfattande konflikt med Assad. I vart fall om inte Väst var villiga att redan tidigt göra som i Libyen att aktivt gå in och hjälpa till att avsätta en ledare man ansåg förbrukad. Hur har demokratiutvecklingen gått i Libyen?... Vem är god? Vem är ond? Svaren är inte så enkla som vissa försöker göra dem. Den duktige Anna Dahlberg skriver några läsvärda rader om temat i bifogad artikel.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/fastna-inte-i-goda-mot-onda-fallan/
Baskvalifikationer
Är mängd viktigare än kvalitet? Om kvalitet är viktigt, hur säkerställer man kvalitet? Hur mycket får kvalitet kosta? Enkla frågor eller hur? Och självklart varierar svaren beroende av vad vi avser för tjänst eller produkt. Som nästan alltid värderar olika människor samma tjänst eller produkt olika. Hur viktigt är det att dina folkvalda håller hög kvalitet och har förutsättningar att leverera bra tjänster till dig? Du håller väl med om att det är vad "folkrepresentant" med "förtroendeuppdrag" innebär? Visst är det rimligt att du och jag kan kräva att partierna, som idag inte ens kan samla 2% av invånarna, väljer företrädare som har rimliga kvalifikationer för att klara av att sätta sig in i svåra frågor. Att de har förmågan att använda både hjärna och hjärta i rimliga proportioner i sitt beslutsfattande. Inte minst att de har styrkan att våga fatta beslut kopplat till svåra vägval. Vägval som krävt ordentligt med inläsning, många möten för frågor och svar samt som ställts mot egna referensramar i form av livserfarenheter. De som tittade på Agenda igår och efterföljande Dokument utifrån fick tydligt klart för sig att vi befinner oss i mycket svåra tider med bland annat omfattande geopolitiska förändringar. De kommuner, länder och samarbetande regioner som har kompetenta och samarbetsvilliga företrädare kommer att kryssa sig fram tillräckligt bra i denna nya svåra terräng. Tror du att det räcker med dugliga tjänstemän? Komikern Robert Gustafsson gav nyligen uttryck för sin oro över vart oförmåga på toppositioner för oss. Är hans oro berättigad?
http://www.svtplay.se/video/11486494/agenda/agenda-18-dec-21-15?start=auto
http://www.svtplay.se/video/11575090/dokument-utifran-rysslands-aterkomst/dokument-utifran-rysslands-aterkomst-rysslands-aterkomst?start=auto
http://www.expressen.se/noje/gustafsson-kallar-stefan-lofven-idiot/
https://demokratiutredningen.files.wordpress.com/2015/04/kc3b6lln-sjunkande-partimedlemskap-och-demokratin-version-slutversion.pdf
Motionstider
Inom politiken är det nu motionstider. Det vill säga tidsfönster för förslag som kan bli delar av lokala och nationella partiprogram om de får stöd av medlemmarna. De senaste åren har jag motionerat om bland annat förslag om hur vår demokrati kan stärkas. Ett av de förslagen, som röstades ner, var att de som av partiet nomineras till ledande operativa politiska uppdrag ska ha en kompetens och erfarenhetsnivå på någon definierad miniminivå. Jag tror till exempel det är mycket värdefullt med många egna praktiska referensramar innan man till exempel är kommunalråd eller minister. Jag tycker också att det borde vara ett minimikrav att man haft ett "riktigt" arbete under några år. Min övertygelse är att det av många skäl är bra, inte minst för att bättre kunna värdera lobbyisters "goda råd". Vad tycker du? Och vad är ett "riktigt jobb"? Inte bara ett jobb/uppdrag som varit partipolitiskt kopplat kanske duger....
Etiketter:
demokratiutveckling,
feg,
förtroendevald,
god,
kvalifikationer,
kvalitet,
Känslor,
livserfarenhet,
ond,
produkter,
proportioner,
Syrien,
tjänster
söndag 6 december 2015
Extremister
Vad är det som händer? Hur mycket vissa personer än försöker intala oss att det är generellt goda tider är det knappast en bra nulägesbeskrivning. Det mest negativa i västvärlden är sannolikt att de politiska systemen och dess företrädare mer och mer måste anses ha tappat greppet och sin förmåga att rimligt bra företräda sina invånare. Och, som jag länge skrivit om, har världen sedan finanskrisen 2008 kraftigt dopats med billiga pengar för att hindra den kollaps i världens ekonomiska system som var mycket nära i sviterna efter Leman Brothers konkurs. Billiga pengar som gjort vad? I Sverige mest pressat upp fastighetspriser och aktiekurser till nivåer som är farliga i förhållande till realekonomiska perspektiv. De "gamla" partierna och broilerpolitikerna har misslyckats att vårda sitt demokratiska uppdrag. Kan man tolka extremisternas framfart i västvärlden på något annat sätt? Extremisternas framfart är inte på låtsas och i takt med att de lyckas ta makten följer också mörker och elände. Ja, ja.... Det är väl som vanligt att nya generationer gör om tidigare generationers misstag. Extremistpartier kännetecknas bland annat av att de förespråkar enkla lösningar på komplexa utmaningar. Varför har det gått såhär? Att många av dagens västpolitiker är broilerpolitiker tror jag är ett av skälen till varför det gått så snett och glappet mellan väljarna och de politiska företrädarna kraftigt ökat.
EU är i ordentligt krisläge. Bland annat folkvandringar, glödheta sedelpressar, hög arbetslöshet, en åldrande befolkning, svårigheten att beskatta affärsverksamhet genom Internet och ytterligare centraliseringsambitioner pressar det Europeiska samarbetet hårt. Folket i framförallt Storbritannien och Danmark är tydliga med att dom inte accepterar att mer makt flyttas till EU-byråkrater och politiker långt ifrån människors verkligheter. Och extremister vinner mer och mer folkligt stöd runt om i den västerländska myllan. Kan det vara för att många västerlänningar inte känner av några förbättringar och att dom känner stor oro för den utveckling vi har?
USAs, Frankrikes och Finlands presidentämbeten är de mäktigaste inom västvärlden. Dessa tre ämbeten ger den person som har rollen mycket stor personlig makt. Självklart är makten oändligt mycket större för USAs president än Finlands motsvarande ledare. I USA finns en risk för att extremisten Donald Trump kan bli president. Om det blir verklighet har vi verkligen hamnat i ett mycket explosivt läge i världen. I Frankrike tror allt fler att Marine Le Pen kan bli nästa president. Även hon är extremist och om hon får makten faller sannolikt EU som ett korthus. Och du vet väl att polackerna valt att gå den extrema vägen. Det ungerska politiska ledarskapet kan du också läsa på om.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Donald_Trump
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Marine_Le_Pen
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article21888892.ab
I Uppsala behövs nu ledare som kan leda och som kan städa upp i kommunens sargade ekonomi. Ledare som också kan förstärka det lokala näringslivets möjligheter. Möjligheter som skapar grunden för en generellt hög välfärd. Jag kan bara hoppas att Uppsalaborna gör hemläxan och på allvar synar partiernas lokala politiska program, budgetar och profilerna på dess politiska företrädare. Det har stor praktisk betydelse för Uppsalas utveckling. Det är oklokt att reflexmässigt rösta lika i kommunval och riksval. Lokalt finns lokala utvecklingsprogram och lokala politiker.
Självklart har politikernas kunskaper och erfarenheter stor betydelse för om ledarskapet blir bra eller dåligt. I Uppsala är det också viktigt att veta att väldigt många av de ledande tjänstemännen inte bor och betalar skatt i kommunen. Det gör behovet av kompetenta och erfarna politiska ledare ännu större. De ledande politikerna måste klara av att utifrån kunskap och erfarenhet styra, leda och kritiskt följa upp tjänstemännens arbete. Tyvärr kommer sannolikt Uppsala kommuns ekonomi kraftigt försvagas framöver och då kommer självklart ett stålbad runt hörnet. Att höja extremt höga skatter stärker inte den totala ekonomin. Tvärt om. Det finns inga "gratisluncher". Det är bara vänstermänniskor och andra naivister som tror det. En majoritet av svenska folket insåg det och röstade därför inte fram vänsterstyre över landet. Ändå är det vänsterkrafter som försöker leda nationen. Tyvärr röstade en majoritet av Uppsalaborna på vänstern. En vänster som inte förstår ekonomi och att god ekonomisk hushållning är nödvändigt för att ha frihet och möjlighet att tillhandahålla bra utbildning, omsorg och vård till invånarna. Det finns hopp men du måste hjälpa till att få fler människor att rösta klokare! Och i Uppsala kommer nästa ledning för kommunen, oavsett politisk färg, sannolikt få skära kraftigt i verksamheterna. Även det otacksamma arbetet, som borde göras nu, kan göras mer eller mindre klokt. Trist att inte nyval är möjligt i våra kommuner.
https://m.youtube.com/watch?v=FvZxpmSqkdM
EU är i ordentligt krisläge. Bland annat folkvandringar, glödheta sedelpressar, hög arbetslöshet, en åldrande befolkning, svårigheten att beskatta affärsverksamhet genom Internet och ytterligare centraliseringsambitioner pressar det Europeiska samarbetet hårt. Folket i framförallt Storbritannien och Danmark är tydliga med att dom inte accepterar att mer makt flyttas till EU-byråkrater och politiker långt ifrån människors verkligheter. Och extremister vinner mer och mer folkligt stöd runt om i den västerländska myllan. Kan det vara för att många västerlänningar inte känner av några förbättringar och att dom känner stor oro för den utveckling vi har?
USAs, Frankrikes och Finlands presidentämbeten är de mäktigaste inom västvärlden. Dessa tre ämbeten ger den person som har rollen mycket stor personlig makt. Självklart är makten oändligt mycket större för USAs president än Finlands motsvarande ledare. I USA finns en risk för att extremisten Donald Trump kan bli president. Om det blir verklighet har vi verkligen hamnat i ett mycket explosivt läge i världen. I Frankrike tror allt fler att Marine Le Pen kan bli nästa president. Även hon är extremist och om hon får makten faller sannolikt EU som ett korthus. Och du vet väl att polackerna valt att gå den extrema vägen. Det ungerska politiska ledarskapet kan du också läsa på om.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Donald_Trump
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Marine_Le_Pen
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article21888892.ab
I Uppsala behövs nu ledare som kan leda och som kan städa upp i kommunens sargade ekonomi. Ledare som också kan förstärka det lokala näringslivets möjligheter. Möjligheter som skapar grunden för en generellt hög välfärd. Jag kan bara hoppas att Uppsalaborna gör hemläxan och på allvar synar partiernas lokala politiska program, budgetar och profilerna på dess politiska företrädare. Det har stor praktisk betydelse för Uppsalas utveckling. Det är oklokt att reflexmässigt rösta lika i kommunval och riksval. Lokalt finns lokala utvecklingsprogram och lokala politiker.
Självklart har politikernas kunskaper och erfarenheter stor betydelse för om ledarskapet blir bra eller dåligt. I Uppsala är det också viktigt att veta att väldigt många av de ledande tjänstemännen inte bor och betalar skatt i kommunen. Det gör behovet av kompetenta och erfarna politiska ledare ännu större. De ledande politikerna måste klara av att utifrån kunskap och erfarenhet styra, leda och kritiskt följa upp tjänstemännens arbete. Tyvärr kommer sannolikt Uppsala kommuns ekonomi kraftigt försvagas framöver och då kommer självklart ett stålbad runt hörnet. Att höja extremt höga skatter stärker inte den totala ekonomin. Tvärt om. Det finns inga "gratisluncher". Det är bara vänstermänniskor och andra naivister som tror det. En majoritet av svenska folket insåg det och röstade därför inte fram vänsterstyre över landet. Ändå är det vänsterkrafter som försöker leda nationen. Tyvärr röstade en majoritet av Uppsalaborna på vänstern. En vänster som inte förstår ekonomi och att god ekonomisk hushållning är nödvändigt för att ha frihet och möjlighet att tillhandahålla bra utbildning, omsorg och vård till invånarna. Det finns hopp men du måste hjälpa till att få fler människor att rösta klokare! Och i Uppsala kommer nästa ledning för kommunen, oavsett politisk färg, sannolikt få skära kraftigt i verksamheterna. Även det otacksamma arbetet, som borde göras nu, kan göras mer eller mindre klokt. Trist att inte nyval är möjligt i våra kommuner.
https://m.youtube.com/watch?v=FvZxpmSqkdM
Etiketter:
billiga pengar,
demokrati,
Donald Trump,
doping,
ekonomi,
EU,
extremister,
företrädare,
förtroendevald,
Marine Le Pen,
nuläge,
Polen
tisdag 20 oktober 2015
Är Sverige viktigt?
Behövs Sverige?
För väldigt många människor på jorden är svaret nej. Sverige är ett land långt uppe i norr med ofta kallt väder och ett språk som få talar. Samtidigt är Sverige ett land som har betydelse för de flesta som bor här och för dem som invandrat och blivit en bidragande del av detta lands utveckling. För mig och många andra svenskar är Sverige viktigt. Sverige och dess varumärke, den svenska flaggan, representerar det jag kallar mitt hemland och grundvärderingar som jag delar. Jag gillar att vara en del av dem som bor här uppe i norr och som vill ha ett samhälle där de som har det sämst ändå har det relativt sett bra. Jag gillar att vara en del av ett samhälle där alla barn och unga ges en mer likvärdig möjlighet att nå sin potential än i de flesta andra länder. Jag gillar att vara en del av det land som per capita producerat flest internationellt framgångsrika företag. Jag gillar att vara en del av det land som per capita producerat flest internationellt framgångsrika idrottare, musiker och deckarförfattare. Jag gillar också att vi är ett folk som bryr oss om andras välbefinnande. Samtidigt är det hög tid att våra nationella företrädare står upp för Sveriges huvuduppdrag. Det huvuduppdraget är att verka för svenskarnas bästa. Så jobbar alla andra länder och det är inget konstigt eftersom politiker har fått sina förtroendeuppdrag för att företräda en kommuns eller lands befolkning.
För mig behövs Sverige och Uppsala. Jag gillar det koncept som Sverige utvecklats till. Då menar jag inte de allt för höga skatterna eller jantekulturen som fortfarande finns kvar inom många. Jag menar företagsamheten, förmågan att organisera, förmågan att systematisera, omtanken om varandra, frihetsambitionen och jämlikhetssträvan utan att hindra stjärnor från att få lysa. I min värld måste platser få och ha rätten att utveckla en särprägel. Den särprägeln måste också kunna försvaras. Tror du att Sverige generellt kommer att klara av att erbjuda sina svagaste lika mycket stöd som idag om till exempel fem år? Vilkas bästa ska ett land företräda?
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nationalstaten-som-vi-glomde/
För väldigt många människor på jorden är svaret nej. Sverige är ett land långt uppe i norr med ofta kallt väder och ett språk som få talar. Samtidigt är Sverige ett land som har betydelse för de flesta som bor här och för dem som invandrat och blivit en bidragande del av detta lands utveckling. För mig och många andra svenskar är Sverige viktigt. Sverige och dess varumärke, den svenska flaggan, representerar det jag kallar mitt hemland och grundvärderingar som jag delar. Jag gillar att vara en del av dem som bor här uppe i norr och som vill ha ett samhälle där de som har det sämst ändå har det relativt sett bra. Jag gillar att vara en del av ett samhälle där alla barn och unga ges en mer likvärdig möjlighet att nå sin potential än i de flesta andra länder. Jag gillar att vara en del av det land som per capita producerat flest internationellt framgångsrika företag. Jag gillar att vara en del av det land som per capita producerat flest internationellt framgångsrika idrottare, musiker och deckarförfattare. Jag gillar också att vi är ett folk som bryr oss om andras välbefinnande. Samtidigt är det hög tid att våra nationella företrädare står upp för Sveriges huvuduppdrag. Det huvuduppdraget är att verka för svenskarnas bästa. Så jobbar alla andra länder och det är inget konstigt eftersom politiker har fått sina förtroendeuppdrag för att företräda en kommuns eller lands befolkning.
För mig behövs Sverige och Uppsala. Jag gillar det koncept som Sverige utvecklats till. Då menar jag inte de allt för höga skatterna eller jantekulturen som fortfarande finns kvar inom många. Jag menar företagsamheten, förmågan att organisera, förmågan att systematisera, omtanken om varandra, frihetsambitionen och jämlikhetssträvan utan att hindra stjärnor från att få lysa. I min värld måste platser få och ha rätten att utveckla en särprägel. Den särprägeln måste också kunna försvaras. Tror du att Sverige generellt kommer att klara av att erbjuda sina svagaste lika mycket stöd som idag om till exempel fem år? Vilkas bästa ska ett land företräda?
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nationalstaten-som-vi-glomde/
Etiketter:
affärskultur,
förtroendevald,
hemland,
nationalism,
potential,
Sverige,
särprägel,
välbefinnande
fredag 13 september 2013
Makten efter 2014 & fetma
Skattehöjningar mot skattesänkningar
När jag läste några artiklar om hur olika partier tycks välja att profilera sig verkar valet enkelt uttryckt komma att handla om 1) vill du ha lägre skatter eller högre skatter. 2) vill du ha prövade och erfarna politiska ledare eller helt oprövade och oerfarna. Vi får se hur det går. Inte minst i ljuset av att vi har en hög arbetslöshet och vi går mot tider där +80 åringarna ökar från 500.000 idag till prognosticerade 1.000.000 +80 åringar 2050 tror jag det är bättre att göra mer gemensamma investeringar i att förbättra barn och ungas lärande, i att fler mindre företag kan växa och i bättre infrastruktur än att sänka skatten några kronor i nuläget. Ett annat sätt att beskriva det jag säger är att istället för att göra ytterligare en marginell skattesänkning kan de pengarna göra betydligt större samhällsnytta, till gagn för alla, genom riktade satsningar som då kan göra positiv skillnad. Det finns en chans att undvika vänsterstyre men då måste regeringen vara mer investeringsorienterade och riskerna med helt oerfarna politiska ledare tydligare lyftas fram. Stefan Löfven ger ett sympatiskt och kompetent intryck men han har aldrig tidigare varit förtroendevald och kan efter riksdagsvalet 2014 vara Sveriges statsminister. I en rödgrön röra. Sannolikt i en minoritetsregering. Även i Uppsala skulle ett regeringsskifte innebära att personer som är helt oerfarna att vara ytterst ansvariga skulle ta över. Hur tror du Sverige och Uppsala utvecklas då?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ingen-har-vunnit-tre-ganger-i-rad-pa-2000-talet/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ewa-stenberg-om-reinfeldt-ska-gora-en-trippel-maste-alliansen-bli-piggare/
http://www.dn.se/ekonomi/bnp-tillvaxten-forsvann/
Övervikt och fetma
Det är mycket positivt att människor runt om i världen allt mer och i snabbare takt börjar ta enskilda människors och samhällets problem med övervikt och fetma på stort allvar. Som ordförande för Folkhälsorådet följer jag bl a den utmaningen regelbundet och faktum är att det är stora utmaningar även i en så attraktiv kommun som Uppsala. I dagens DN debatt kan vi återigen ta del av en artikel som berör utmaningen. Visst måste omvårdnaden och vården av människor som har övervikt och fetma förbättras men allra viktigast är att göra mycket mer för att förebygga problemen så att så många människor som möjligt får så hälsosamma liv som möjligt. Jag tycker mina berörda medmänniskor förtjänar ett bättre förebyggande stöd. Vad tycker du?
http://www.dn.se/debatt/sjukhus-stanger-dorren-for-barn-med-fetma/
P.S nu har Scibbye och Persson gett ut sin bok om när de greps i Ogadenprovinsen.
När jag läste några artiklar om hur olika partier tycks välja att profilera sig verkar valet enkelt uttryckt komma att handla om 1) vill du ha lägre skatter eller högre skatter. 2) vill du ha prövade och erfarna politiska ledare eller helt oprövade och oerfarna. Vi får se hur det går. Inte minst i ljuset av att vi har en hög arbetslöshet och vi går mot tider där +80 åringarna ökar från 500.000 idag till prognosticerade 1.000.000 +80 åringar 2050 tror jag det är bättre att göra mer gemensamma investeringar i att förbättra barn och ungas lärande, i att fler mindre företag kan växa och i bättre infrastruktur än att sänka skatten några kronor i nuläget. Ett annat sätt att beskriva det jag säger är att istället för att göra ytterligare en marginell skattesänkning kan de pengarna göra betydligt större samhällsnytta, till gagn för alla, genom riktade satsningar som då kan göra positiv skillnad. Det finns en chans att undvika vänsterstyre men då måste regeringen vara mer investeringsorienterade och riskerna med helt oerfarna politiska ledare tydligare lyftas fram. Stefan Löfven ger ett sympatiskt och kompetent intryck men han har aldrig tidigare varit förtroendevald och kan efter riksdagsvalet 2014 vara Sveriges statsminister. I en rödgrön röra. Sannolikt i en minoritetsregering. Även i Uppsala skulle ett regeringsskifte innebära att personer som är helt oerfarna att vara ytterst ansvariga skulle ta över. Hur tror du Sverige och Uppsala utvecklas då?
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ingen-har-vunnit-tre-ganger-i-rad-pa-2000-talet/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/ewa-stenberg-om-reinfeldt-ska-gora-en-trippel-maste-alliansen-bli-piggare/
http://www.dn.se/ekonomi/bnp-tillvaxten-forsvann/
Övervikt och fetma
Det är mycket positivt att människor runt om i världen allt mer och i snabbare takt börjar ta enskilda människors och samhällets problem med övervikt och fetma på stort allvar. Som ordförande för Folkhälsorådet följer jag bl a den utmaningen regelbundet och faktum är att det är stora utmaningar även i en så attraktiv kommun som Uppsala. I dagens DN debatt kan vi återigen ta del av en artikel som berör utmaningen. Visst måste omvårdnaden och vården av människor som har övervikt och fetma förbättras men allra viktigast är att göra mycket mer för att förebygga problemen så att så många människor som möjligt får så hälsosamma liv som möjligt. Jag tycker mina berörda medmänniskor förtjänar ett bättre förebyggande stöd. Vad tycker du?
http://www.dn.se/debatt/sjukhus-stanger-dorren-for-barn-med-fetma/
P.S nu har Scibbye och Persson gett ut sin bok om när de greps i Ogadenprovinsen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



