Folkets chans att samlat tycka

Folkets samlade dom ofta klok

Stärk invånarinflytandet

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, vill stärka invånarnas inflytande över det egna närsamhällets utveckling. Det är intressant att de flesta övriga partierna i Uppsala kommun säger det samma men aldrig på allvar är beredda att stärka invånarnas röst. När jag var ordförande för Näringslivets framtidsforum var min ordförande en av Wallebergsgruppens hövdingar. Han uttryckte då och då att summan av folkets röst ofta är klok. Jag håller med. Även om känslor styr många i för stor utsträckning är folkets röster viktigare än att bara höras på allvar i tre val vart fjärde år. Och då i en valrörelse som i stora delar överskuggas av riksdagsvalet. Tyvärr är det fortfarande många som röstar lika i samtliga tre val utan att på allvar tänka efter. Att de lokala valen och riksdagsvalet ligger samma år, det om något är demokratiskt dåligt! 

En valfråga om ett inriktningsbeslut

Ska lärarna få slå barnen i uppfostringssyfte i våra skolor? Ja, nej eller avstår som alternativa svar. Typ så ”enkel” tycker vissa att en folkomröstningsfråga ska vara. Ovan ”enkla” fråga måste självklart kläs med information om: varför ställs frågan? Vad talar för JA eller NEJ? Vad talar emot JA eller NEJ. I det framgångsrika neutrala landet Schweiz används folkomröstningar hela tiden. Överheten inser sina begränsningar och vill ha engagerade invånare. 

År 2017 och 2018 körde en stor majoritet av Uppsala kommunfullmäktige och Uppsala Regionfullmäktige över Uppsalaborna och röstade för ”Fyrspårsavtalet”. Ett i delar mycket viktigt avtal som bland annat innebär att staten skyndar på byggandet av två tågspår till mellan Uppsala och Stockholm. Det är viktigt, bra och av nationell positiv betydelse. Tyvärr använde Miljöpartiet sitt inflytande i Sveriges regering och över styret i både Region Uppsala och Uppsala kommun till att villkora avtalet med att det i Uppsalas södra stadsdelar ska byggas 33000 nyplanerade bostäder fram till 2050. De villkorade också stöd till kapacitetsstarkare kollektivtrafik endast till spårväg. Den våta miljöpartistdrömmen är att det ska byggas en helt ny stad i en redan existerande stad som är enligt dem miljö- och klimatsmart. Ett monument över deras politiska förträfflighet. Grunden för dessa planer var då Översiktsplanen, ÖP, för Uppsala fastställd i kommunfullmäktige år 2016. Den ÖPn uppdaterades efter Fyrspårsavtalet för att matcha det samma. Kommunen hade med andra ord gått med på att koncentrerat bygga "ett nytt Sundsvall" fram till år 2050 enbart i Uppsala stads södra stadsdelar. En plan som inte alls var förankrad bland Uppsalaborna. En plan som bland annat betyder att alla kommunens investeringsresurser, och byggprioriteringar, i praktiken går till det koncentrerade massiva byggandet av 33.000 bostäder i södra stadsdelarna och en spårväg under minst 30 år framåt. 

Liberalerna plockade bort spårvägsfrågan 

I Hållbarhetsavtalet med Socialdemokraterna är frågan som skulle bli föremål för folkomröstning spårvägen. Efter att Liberalerna tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna lämnade en motion till kommunfullmäktige fanns en majoritet för att kommunen skulle säga nej till fortsatt arbete med spårvägsprojektet. Utan att kommunen lägger räls på sin gatumark kan inte Region Uppsala, som ansvarar för kollektivtrafiken, köra spårvagnar där. Utvecklingspartiet demokraterna trodde inte att Liberalerna efter sitt sämsta kommunala val någonsin år 2022 åter skulle bryta samarbetet med Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Därför valde UP att istället tillsammans med Socialdemokraterna försöka arbeta fram en enkel övergripande fråga där Uppsalaborna skulle kunna rösta JA eller NEJ kopplat till eventuella ändrade utbyggnadsplaner. Planer som bland annat avgör vilket behov av kollektivtrafik som finns. När Liberalerna i juni 2023 valde att inte rösta på sin egen motion, om nej till spårväg i kommunfullmäktige, ändrades den politiska spelplanen. Spårvägsprojektet tilläts fortsätta framåt. 

Ny folkomröstningsfråga

Efter att bland andra Liberalerna skickade in sin motion om NEJ till spårväg har UP förhandlat med Socialdemokraterna om en ny folkomröstningsfråga. Den skulle vara inriktad på den övergripande utbyggnadsambitionen i kommunen. Den skulle ge Uppsalaborna en chans att lite kunna utmana de beslut som 2017 och 2018 togs utan rimlig invånarförankring. Över huvudet på dem som ska betala för "kalaset". Över huvudet på dem som ska leva i en byggarbetsplats under 30 års tid. Fram och tillbaka har den nya frågan stötts och blötts. UP ville att den skulle vara skarp och tydligare. Det gick inte att komma överens om. När den tidigare kompromissade frågan presenterades blev det självklart ett herrans liv på dem som inte gillar folkomröstningar och på dem som vill att det tydligt ska vara ett val mellan att inte bygga alls och att bygga enligt nuvarande planer. Det är klokt att inse att nuvarande planer, som nästan alla partier har röstat för, gäller tills de eventuellt ändras. Och i nuläget, innan en förhoppningsvis lyckad omförhandling med staten, gäller Fyrspårsavtalet. 

Den nya folkomröstningsfrågan har bland annat tagit hänsyn till flera konstruktiva synpunkter som framfördes kopplat till den tidigare presenterade. Bland annat att förtydliga vilka orter längs Ostkustbanan och Dalabanan som är prioriterade. Frågan ger Uppsalaborna chansen att tycka till om de tycker att staden, inklusive sydöstra staden, ska byggas ut varsammare och om kommunen i sin nya översiktsplan istället ska stärka stora delar av kommunen genom att skapa bättre lokala servicemöjligheter i vår geografiskt stora kommun. Eller om man tycker att det är toppen att gå "all in" på att bygga tätt och högt på kort tid i Uppsala stads södra stadsdelar.  

”Ska Uppsala kommun i översiktsplanen lätta på bebyggelseutvecklingen i Uppsala stad genom att planera för fler bostäder i tätorterna längs tågspåren Ostkustbanan (Storvreta, Vattholma och Skyttorp) och Dalabanan (Vänge och Järlåsa)?”

Frågan blir en inriktningsfråga. Frågan är inte ett spel för galleriet. Därför handlar det inte om att stoppa Fyrspårsavtalet utan om att få en chans att påverka både omförhandlingarna med staten samt att kunna avlasta södra stadsdelarna från byggtryck till förmån för mer bebyggelse längs norra delarna av Ostkustbanan och längs Dalabanan. "Tjäntemannapartiet" kommer att förespråka det "lagda kortet". UP kommer att förorda en varsammare utbyggnad av Sydöstra staden och att hela Uppsala kommun bättre stärks.   

Liberalt ogillande av folkomröstningar

Helt klart är att Karl Rydå, UNT, ogillar folkomröstningar. Han anser att till exempel beslut av 349 riksdagshens alltid blir bättre än ett resultat i folkomröstningar. Det är jag övertygad om är fel. Den tidigare Wallenbergshövdingen hade rätt. Folkets samlade röst är ofta klok sett utifrån ett unikts samhälles kultur. Hur bra blev riksdagens beslut om att montera ner det svenska försvaret? Hur bra blev avregleringen av den svenska skolan? Hur bra blev LSS-reformen? Hur bra har den svenska migrationspolitiken varit? I Vad gäller folkomröstningen om Euron så misslyckades JA-kampanjen med att nå igenom till folket med varför det hade varit klokast för ett litet land som Sverige som ändå alltid måste följa efter den Europeiska centralbanken. Just kampanjandet, och den folkbildning det innebär, är av stort demokratiskt värde. Det inser de som inte ogillar folkomröstningar. Och de som inte gillar folkomröstningar argumenterar ofta för att få deltar. I Schweiz brukar cirka 30 procent delta i de regelbundna folkomröstningarna. Alla har chansen att rösta. Om man tar den eller ej är upp till var och en i ett demokratiskt och fritt land.  

"Det förra är lätt att sympatisera med, även om Pehrson motiverar det av fel skäl (det finns ett brett folkligt stöd). Alla folkomröstningar samma inbyggda systemfel: de kortsluter den representativa demokratin. Hur högt måste valdeltagandet vara för att räknas, hur länge ska resultatet gälla och, viktigast av allt, vem ska ställas till svars om något går fel?"

https://unt.se/ledare/artikel/euro-kanske-folkomrostning-absolut-inte/j890xmqr

Mening med livet

Varför känns det bra att stiga upp ur sängen varje dag?

Allt fler av våra yngsta invånare känner hopplöshet och meningslöshet. Inte minst många unga i våra utanförskapsområden. Allt för många, men ändå få, hittar meningen i gängtillhörighet som leder dem in i en livsstil som är livsfarlig både för dem själva och för sin omgivning. Det är en tragisk svensk utveckling som vi måste bryta. I gårdagens SVT Agenda handlade hela programmet om hur Sverige nu toppar Europaligan i antal skjutningar och allt fler med dödlig utgång. De senaste åren dör även personer som inte varit måltavlor för att de varit på fel plats vid fel tillfälle. Enligt en amerikansk professor som är med i Agendan som jag bifogar en länk till nedan handlar framförallt våldet kopplat till gäng om gängkultur och enskilda människors relationskonflikter snarare än om krig om knarkterritorier. Det var intressanta perspektiv och viktiga att ta till sig i kampen mot den allvarliga våldsutveckling vi har. Om jag förstod honom rätt är det viktigt att fokusera på att bryta upp de gäng som skapat den värsta våldskulturen för att få stopp på den våldsutveckling som kan drabba ett samhälle. Han var också tydlig med att det alltid rör sig om en mycket liten andel människor av de totala invånarna. Att vi mycket bättre lyckas hitta metoder som gör att personer som har det socialt svårt och som saknar studiebegåvning att ändå känna mening utan att lockas in i kriminella gäng är ett viktigt gemensamt samhällsuppdrag. The Economists artikel nedan om skjutningarna i Sverige är ingen upplyftande läsning.

https://www.economist.com/europe/2021/07/24/sweden-is-being-shot-up?fbclid=IwAR3w6bIWz2GMKYWh3u709vFLIT2VZqrJOaUpNcZnejwciUhJaB9t_v2j2r0

Jag minns ett längre samtal med några Burmesiska munkar om meningen med livet. Samtalets slutsatser kan sammanfattas med att "Om du bryr dig om vad dina närmaste tycker om dig när du dör, vad vill du att de ska tycka? Om man kan svara på den frågan får man också en hel del vägledning om hur man bäst ska leva sitt liv. Jag minns också en middag i Bromma för många år sedan där två var strax över 50 år gamla och två av oss i 40 års åldern. Alla välutbildade och mycket hårt arbetande. Inga som gick till jobbet för att tjäna pengar utan för att skapa resultat för det uppdrag vi tagit på oss. Två av dem fick inte uppleva sin 75 års dag. Två Uppsalabor, läkare, som gjorde många mycket meningsfulla insatser under sitt liv var Hans Levander och Hans Rosling, ingen av dem fick uppleva sin 75 års dag. Både samtalet i Bromma och resonemang med Levander och Rosling gjorde stort intryck på mig och fick mig att bättre inse att det för mig blev viktigt att känna stor mening med det jag gör för att maximera glädjen av att få leva. Ingen av oss vet hur långa liv vi får men alla kan söka efter meningsfullhet och därigenom också öka den personliga tillfredställelsen av att leva. Och de som kan känna meningsfullhet i något positivt ökar också sina chanser att få en god stund på vår jord.

Saknaden efter min morfar är stor. Han fick ett rikt och på många sätt meningsfullt liv. Arne Back blev 98 år gammal och kände nyfikenhet och samhällsengagemang till sin död. Av honom lärde jag mig mycket. Framförallt lärde han mig allt mer konsten att på allvar lyssna på vad andra människor tycker och känner. Han lärde mig också att på allvar lyssna på alla, inte bara de duktiga och rika. Jag är honom evigt tacksam för det. I Agendas avsnitt om det dödliga våldet i Sverige lyfter också en mamma från Järva upp hur viktigt det är att samhället aktivt och klokt inkluderar, lyssnar på, lokalbefolkningen i arbetet att lösa de allvarliga problem som finns i våra utanförskapsområden. Att förstå värdet av bättre lokal förankring i samhällsbyggandet är också en viktig del av det nystartade lokala partiet Utvecklingspartiet demokraternas agenda. Det är tragiskt att allt fler unga dör av dödligt våld eller på grund av psykisk ohälsa. Meningslöshet måste bekämpas och framtidstro skapas bland hela vår befolking. Back, Levander och Rosling var härliga på att sprida hopp och framtidstro. 

Varje människa kan finna en positiv mening med sitt liv. Det är min absoluta övertygelse. För de allra flesta handlar det inte om att kunna leva i materiellt överflöd utan att känna tillhörighet och meningsfullhet. Jag är övertygad om att vi i Sverige kan klara av att få många av våra vilse unga att hitta och välja den vägen istället för att riskera att inte ens få fylla 25 år. Vi måste bryta den allvarliga våldsutvecklingen i Sverige och det går genom att inte spä på våra problem i utanförskapsområden och genom att aktivt hitta metoder som erbjuder bättre inkludering och mening i annat än tillhörighet till ett kriminellt gäng.

https://www.svtplay.se/video/32066703/agenda/agenda-29-aug-21-15?info=visa

Förtroende

Förtroendevald
Det var aldrig min tanke att jag på heltid skulle tjäna Uppsalas invånare som förtroendevald. Den stora finanskrisen 2008 skapade de initiala förutsättningarna. Alla "stjärnor" stod på ett sätt som ville att jag skulle göra en insats inom politiken på riktigt, med full kraft. En av "stjärnorna" som stod rätt var att min företrädare ville gå i pension i förtid, fick det och gjorde det. Många gånger har jag fått höra mina näringslivskompisar både uttrycka en viss beundran över att jag tar det samhällsansvaret samtidigt som de oftast inte förstår varför jag inte går tillbaka och bidrar direkt till ett starkare svenskt näringsliv. Jag har haft många mycket givande uppdrag under mitt liv så långt. Jag har också fortsatt viktiga och helt Uppsalabaserade näringslivsuppdrag, utan intressekonflikter. Så helt har jag inte lämnat att bidra till det som skapar välfärdens grund, näringslivet. Det är tveklöst så att mitt förtroendeuppdrag för Uppsalaborna är det som gett mig mest stolthet och väldigt mycket energi.

Särskilt stärkande och hedersamt är det att få tusentals personkryss i ett val. Det förpliktigar. Som du vet anser jag att personval ska väga tyngre inom svensk demokrati. Jag försöker varje dag göra mitt bästa för att leva upp till det stora och ansvarsfulla förtroende jag fått. Bland annat ägnar jag mycket tid åt att försöka hjälpa enskilda invånare som av olika skäl fått oacceptabla problem med någon del av kommunen. Så mycket jag kan försöker jag också att stötta enskilda invånares initiativ som kan leda till något positivt för många av dem jag företräder.

Vi behöver många fler som ställer upp som förtroendevalda i nämnder och styrelser! Varför inte du? Nu är tiden då partierna letar efter människor som vill ställa upp och ta viktiga demokratiska uppdrag. Vår framtid blir inte bättre än vad vi hjälps åt att göra den. Och konkurrensen om de ledande förtroendeuppdragen behöver öka. Bara så kan kvaliteten på dem som ska företräda oss öka. De senaste veckornas regeringskris visar tydligt att vi måste få fram bättre politiska företrädare, om vi önskar oss själva och barnen en positiv framtid. Gå med i det parti du tycker är minst dåligt och hjälp till att höja kvaliteten bland dem som ska företräda våra intressen! Inga andras intressen! Knyt inte näven i byxan eller bara enkelt välj att missnöjesrösta! Välj aktivt det parti som mest tycker som du i dina viktigaste sakfrågor! För mig är jämlikhet, demokrati, företagande, konkurrenskraft, decentraliserat beslutsfattande, miljöansvar, trygghet, hälsofrämjande, att rättigheter ska matchas mot skyldigheter och ett värdigt åldrande viktiga sakfrågor.
https://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rtroendevald
https://sv.wikipedia.org/wiki/Personval

Dagens kalkon
Annah Björk. Varför kan hon inte bara låta denna Göteborgare vara! Precis som den fantastiska Anders Jonsson sjunger Håkan Georg Hellström om sitt Göteborg, om västkusten och om känslor kopplat till kärlek och sorg. Underbart härligt att det finns artister/konstnärer som inte måste göra politik av allt. Björk kan istället för att kritisera Hellströms andlighet hjälpa till i kampen mot den vidriga DDR-kopian på en plats som är ännu mer fantastisk än Göteborg, Uppsala : ).
http://www.gp.se/nöje/håkan-hellström/i-kväll-är-valet-håkans-1.4486708

Dagens stjärna
Johan Hakelius resonerar mycket klokt i bifogad krönika. Hur svårt kan det vara? Har dagens riksdagsledamöter de kvaliteter som krävs för att respektera demokratins grundtankar? Har de förmågan att samla nödvändiga majoriteter runt reformer som vi är i desperat behov av? De ska ju företräda ditt och mitt bästa, så det fixar de väl...
http://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/den-som-vill-bilda-regering-kan-val-borja-med-att-forhandla-fram-stod-i-riksdagen/