Politik är inte tråkigt

Näringslivet önskar förutsägbarhet

Det regelstyrda och långsiktiga demokratiska rättssamhället slår alla andra system för att skapa ett högt generellt välstånd. Förutsägbarhet är centralt för till exempel investeringsviljan i ett samhälle. Nu är inte en tid där svårt framförhandlade regler respekteras. Nu är inte en tid där demokratierna i världen stärks. Nu är en tid med 61 pågående blodiga konflikter i världen. Nu är en tid där många länder kraftigt misslyckats med integrationen av invandrare. Nu är också en tid då väldigt mycket blir bättre! 

Liberalerna och Sverigedemokraterna har gjort ett avtal som grund för att de ska kunna ingå i samma regering. Hur avstämt är det avtalet med M och KD? Är M beredda att avsluta vinstmöjligheterna i skolan? Och M är väl inte så okloka att de vill återförstatliga skolan?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-punkterna-i-uppgorelsen-mellan-l-och-sd

Nu har Liberalernas partistyrelse sagt att de kan regera ihop med SD i Sveriges regering. Liberalerna tror att detta gör att de får hundratusentals stödröster i riksdagsvalet 2026. Huvudfrågan är, hur många litar på vad Liberalernas företrädare säger? Tilliten till Liberalerna är nära obefintlig för många. Och i Uppsala får vi se om de politiker som sagt att de ska lämna Liberalerna om partiet släpper fram SD att ingå i en regering också avgår. Vad som händer på Liberalernas partistämma nästa vecka vet vi inte. Kanske sparkar då Liberalerna sitt tredje försök till kvinnlig partiledare som aldrig fick testas i val. Leisner, Sabuni och nu Mohamsson.

https://www.sverigesradio.se/artikel/liberala-toppolitiker-i-uppsala-avvisar-sd-samarbete

En sak är säker, det är inte tråkigt inom politiken…. Och team Trump och svensk politik bidrar inte till att investeringsklimatet för näringslivet är bra. Bo Pällnäs skriver en bra krönika i UNT och ifrågasätter den röra Trump och Netanyahu ställt till med. Han lyfter också att Netanyahu både är anklagad för korruption i Israel och dessutom anklagad av domstolen i Haag för brott mot mänskligheten. Dessa herrars agerande är inte bra för investeringsklimatet.

https://www.unt.se/ledare/kronika/artikel/vet-trump-och-netanyahu-verkligen-vad-de-gor/jvd7zmoj

Kollaboratör

Vansinnesbeteende

Team Trumps obegripliga reformagenda tycks allt mer försvaga förutsättningarna för amerikanerna. Han har redan skrivit över 123 ”Executive orders”. Han anstränger sig på många sätt för att bli ihågkommen under lång tid efter sin död. En sak är helt säker, världen har blivit väldigt rörig under hans ledarskap och förtroendet för USA som partner bland tidigare allierade är kraftigt försvagat. 

När en president också ger sig på ett av världens mest prestigefyllda universitet och vill detaljstyra dem är den amerikanska krisen total. Just nu skulle det vara skönt att bara varva umgänge med familj och vänner med att skriva en bok. Att leva i sin egna lilla bubbla. 

Nedan reportage i bl a BBC talar sitt eget språk. USA är illa ute. De som varnade för team Trumps diktatursfasoner tycks inte ha varit fel ute. Bra att många universitet nu kraftigt stöttar Harvards kamp mot team Trump. 

”The Trump administration has said it is freezing more than $2bn (£1.5bn) in federal funds for Harvard University, hours after the elite college rejected a list of demands from the White House.

"Harvard's statement today reinforces the troubling entitlement mindset that is endemic in our nation's most prestigious universities and colleges," the Department of Education said in a statement.

The White House sent a list of demands to Harvard last week which it said were designed to fight antisemitism on campus. They included changes to its governance, hiring practices and admissions procedures.

Harvard rejected it and said the White House was trying to "control" its community.”

https://www.bbc.com/news/articles/cz01y9gkdm3o

https://www.middleeasteye.net/news/harvard-and-more-150-universities-fight-back-trump-administration

Är det så att Trump arbetar åt kineserna? Varför inte om han får tillräckligt mycket betalt ställer han säkert upp. Du vet väl att Dick Cheney, tidigare republikansk vice president, blev extremt rik på Irak kriget. Ett krig som Hans Blixt bevisade saknade legitimitet eftersom de aldrig hittade ”massförstörelsevapen”. Det mest just nu tyder på att Kina är den stora vinnaren kopplat till team Trumps handelskrig. 

Tjäna invånarna

Tillgänglighet och förtroende

Servicen till oss invånare kan kraftigt förbättras från de offentliga Sveriges olika delar. Verksamheter som skattebetalare betalar för. Tänk att det inte är självklart att offentliga verksamheter alltid behandlar oss invånare som företag bemöter sina viktiga kunder. Snabbt och alltid med ett positivt ingångsvärde. I grunden handlar det om ledarskapet inom en verksamhet. Om ledande politiker, och ledande tjänstemän, aktivt jobbar med att bygga en god servicekultur blir det också inom några år verklighet.

I ljuset av ett farligare och otryggare samhälle vill allt fler att offentligt anställda ska bli mer anonyma. Är det en bra utveckling? Tveksamt så länge som bra alltid tillgängliga nättjänster saknas. Om invånarna förväntas ha med ”ett svart hål” att göra måste användarvänliga nättjänster först finnas och ansvariga handläggare enkelt, genom nättjänsterna, kunna följas upp inom verksamheten.

Låt oss ta en kommun som exempel. Är det bara politiker som ska vara kända och enkelt tillgängliga bland invånarna? Är det politiker som ska jaga runt för att ta reda på vem som mer eller mindre bra handlägger ett ärende? Det går inte eftersom politiker inte får lägga sig i enskilda ärenden. Och hur ska någon vilja axla en politikerroll om vi även ska bli de enda kända personliga ingångarna in i ett i övrigt stort svart hål? Vi måste bekämpa brottslingar och hantera psykiskt sjuka utan att backa från vårt öppna samhälle. Säkerheten är viktig men säkerhetsarbetet får inte tillåtas förstöra vårt öppna offentliga samhällsbygge. 

Malin Lernfelt, UNT, skriver bifogat om hur kommunens tjänstemän inte längre ska vara tillgängliga på kommunens hemsidor. Fler roller än politiker måste vara sökbara för invånarna inom Uppsala kommun. Jag stöttar samtidigt att många anställda med fördel plockas bort som enkelt sökbara på nätet. Däremot måste varje handläggare av ärenden vara känd för dem de handlägger. Allt annat är helt orimligt. Runt särskilt utsatta handläggare behövs smarta säkerhetsrutiner som också görs kända. Till exempel att samtal spelas in och att minsta hot automatiskt larmar. Särskilt de kriminella ska veta att de inte är så enkelt att de kan försöka skrämma livet av en enskild handläggare. Dagens AI-system kan enkelt fånga upp hot eller korruptionsförsök. Om inget fångas och skyndsamt åtgärdas kan inspelningarna ”brännas”. Nya tider kräver nya metoder och lagar för att bekämpa växande grov brottslighet. 

”Häromdagen meddelade säkerhetschefen Anders Fridborg att man valt att plocka bort alla kontaktuppgifter till kommunens medarbetare från Uppsala kommuns hemsida. I en intervju i UNT (23/10) kallar Fridborg det för “ett led i vårt ständigt förbättrade säkerhetsarbete”. Säkerhetschefen säger att det inte ligger någon specifik händelse eller hotbild bakom, men att det handlar om trygghet.”

”En kommuns roll och ansvar är dock inte endast att vara en trygg arbetsgivare. Uppsala har ett långtgående ansvar av öppenhet och tillgänglighet för sina medborgare, de som betalar skatt och för vilka kommunens verksamheter är till. Att människor enkelt inte längre ska kunna ta del av information om vem som är chef inom grundskolan eller äldreomsorgen eller vem som är ansvarig för andra delar av kommunens verksamhet är oacceptabelt. Det försvårar både ansvarsutkrävande och insyn.”

”Allvarliga hot mot tjänstemän eller verksamheter ska naturligtvis hanteras efter konstens alla regler med polisanmälan och säkerhetsföreskrifter. Att kommunen utan att sådant förekommit leker kurragömma med medborgarna, kröker rygg för det eskalerande våldet och gömmer undan sina medarbetare är dock fullständigt oacceptabelt. Gör om och rätt. Omedelbart.”

https://unt.se/ledare/artikel/skarpning-uppsala-sluta-bete-er-som-lille-skutt/jpm7730j

Förtroende skapas i huvudsak genom att en individ eller organisation gör som den säger i förhållande till andra. Att till exempel tåget går enligt tidtabell. Bara så byggs förtroende. I den nödvändiga hårdare bekämpningen av grov brottslighet är det viktigt att de kriminella får förtroende för att vi på bred front och med lagligt stöd kommer att bekämpa dem. Jag törs påstå att de fortfarande känner att vårt motstånd är för mesigt för att stoppa dem. 

Förtroendekris

Sveriges anseende kraftigt skadat

Valutan speglar förtroendet

Den svenska kronan har havererat och spås kunna krascha ännu mer jämfört med dollarn, Euron och Yuanen. Geopolitiskt är vi nu i ett läge där världen i allt större utsträckning får tre valutor vilkas förtroende helt kopplas till hur välskött deras territorium är och hur andra länder/finansmarknader handlar med den valutan. Dollarn lever skakigt vidare på sin högt skuldsatta grund. Euron är ett komplext och skakigt bygge men tycks kunna vara en valuta som geopolitiskt kan hävda sig. Vilken valuta BRICS kan enas om återstår att se. Den kinesiska yuanen har det nog svettigt med krasch på fastighetsmarknaden, handelskriget och en snabbt åldrande befolkning. 

Geopolitiken syns även inom fordonsindustrin. Oavsett vad miljöpartister tycker är fordonsindustrin extremt viktig för jordens ekonomier. Handelskriget mellan t ex dollar, Euro och Yuan syns allt tydligare inom fordonsindustrin. USA stöttar på olika sätt Tesla. Kina stöttar massivt sina eldrivna biltillverkare och hur förhåller sig EU till det? Mest panikartat då EU marknadsliberalt inte vill att statsstöd i orättvisa former ska tillåtas. Praktiskt exempel på varför Sverige inte har en chans internationellt utan att tillhöra EU.

Varför rasar kronan i värde?

Det är ett faktum att kronans kraftiga försvagning beror på att omvärldens finanspersoner (även i stora bolag) inte längre har förtroende till Sveriges ekonomi. Länge, länge har inte minst Världsbanken varnat för svenskarnas höga skuldsättning. Efter kraftiga räntehöjningar har flera högt belånade fastighetsbolag fått skräpstatus på upplåningsmarknaden. Det innebär att om de lyckas låna nödvändiga pengar blir det väldigt dyra lån. Om de inte ens lyckas få lån går de i konkurs. Dessutom varnar både USA och Storbritannien sina invånare för att resa till Sverige på grund av terrorhot. Och vi har nästan dagliga skjutningar och bombattacker i bostads- och affärsområden. På toppen av det politiskt rörigt.

Hur tar Sverige sig ur denna förtroendekris? 

Alla som kan ska arbeta och göra något av värde för det gemensamma till samma ersättning som beviljade bidrag. 

Effektivisera bidragssystemet kraftigt. 

Introducera skollyftet där skolor enbart får drivas i stiftelse eller offentlig regi. 

Säkerställ koncept för ”Anpassad skola” så att den är tillgänglig för minst 20 procent av elevkullarna. 

Gör det möjligt att redan från årskurs 8 inleda praktiska studieprogram. 

Häv sekretessen mellan skola, socialtjänst och polis. 

Inför nolltolerans mot brott i alla skolor. 

Sluta tramsa med grovt kriminella barn och unga. Dessa barn och unga måste kunna övervakas och rumsbegränsas som vuxna. 

Lägg ner HVB och SIS i nuvarande form och inför mycket starka övervakningsformer utan att sluta med försök att anpassa och medicinera dem till rimligt laglydiga självförsörjande invånare. 

Höj straffen ordentligt för yrkeskriminella. 

Kriminalisera tillhörighet till kriminella nätverk och inför särskilda lagar kopplade till hantering av barn som föds in i kända kriminella familjer. 

Inkludera i straff år av digital övervakning samt elektronisk spårbarhet. 

Säkerställ ett fungerande utfasningsstöd efter avtjänat fängelsestraff. Säkerställ att de som ska utvisas blir utvisade. 

Säkerställ att Boverkets regler möjliggör att bygga mycket mer prisvärda mindre lägenheter samt att bygga delningslägenheter liknande studentkorridorer.

Skrota regelverk som gör att byggmarknaden inte på allvar kan konkurrensutsättas från utländska företag.

Anpassa migrationslagarna så att det går enkelt att snabbt att rekrytera högkvalificerad kompetens till universitet och etablerade spetsföretag som går i någon form av borgen för sina medarbetare. 

Inför en omfattande integrationsprocess som anpassas utifrån vilken typ av kultur invandrare kommer ifrån. Olikheter och likheter mellan svensk och relevant kultur lyfts tydligt fram. Budskapet om EN lag som gäller alla jämlikt hamras in.

Effektivisera kraftigt all administration inom offentlig sektor genom mycket färre politiska specialuppdrag och standardiserade AI-lösningar för att automatiskt hantera t ex löneadministration, ekonomisk administration, bidragshantering, bygglovshantering, skolprov etc.

Eftersom Riksbanken bara förhåller sig till Europeiska centralbanken och FED, skrota kronan och inför Euron. Euron tvingar Sverige och våra exportföretag att snabbare anpassa sig för att vara konkurrenskraftiga.

Vad innebär en svag krona?

Det finns inget enkel och smärtfri väg framåt för att åter ge Sverige som unikt samhälle ett starkt internationellt förtroende. Om vi inte gör det blir svenskars globala köpkraft allt sämre och det innebär bland annat att all import blir dyrare. Det i sig innebär att hög inflation fortsätter. Det innebär i sig att stora delar av dem som lever i Sverige får det allt sämre. Vill du att det ska bli så?

Det finns många skäl till varför Centerpartiet och Liberalerna nu knappt har 7 procents opinionsstöd bland svenska väljare. Ett av de viktigaste skälen är att liberala idéer inte i nuläget klarar av att städa upp allt som gått snett i Sverige. Efter en storstädning kan liberalismen få utrymme igen.

https://www.svt.se/nyheter/darfor-star-svenska-kronan-sa-lagt-sverige-har-daligt-rykte

https://www.worldvaluessurvey.org/wvs.jsp

Det är bara att inse att världen delas upp i tre maktblock. EU, ett större BRICS (Asien dominans) och USA/Japan/Sydkorea/Storbritannien/Kanada/Australien och Nya Zeeland. Av många skäl hoppas jag team Europa och team USA kraftigt stärker sitt samarbete för att bra kunna balansera icke demokratiska krafter. Och den som kan människans moderna historia förstår också att till exempel den organiserade brottsligheten kan vara stöttad av främmande makt. Klokt att inse att det tidigare lugna och globalt imponerande Sverige har en lång och svår vandring framför sig för att återupprätta de värderingar och den kultur som gjorde det svenska samhället till det mest rättvisa och det flitigaste folket i världen. 

Spelberoende

Politiskt maktspel

Spelmarknaden är minst sagt het i världen. Det mesta tycks bli allt mer spelorienterat i vår värld. Inom allt fler system som vi använder i den digitala världen får gaminglogik genomslag. Inget fel med det eftersom det oftast gör systemen mer användarvänliga. Gaminglogiken har också skapat många nya svenska miljardärer och miljonärer när flera svenska aktiebolag kraftigt stigit i värde på aktiemarknaden. Det mest spektakulära exemplet är Evolution gaming som snart ökat med 10.000 procent på mindre än fem år. Grattis till dig som satsade 100.000 kronor på dem för säg fem år sedan, idag är de värda runt 10 miljoner kronor. 

Inom politiken är spelteorierna många. Det är dock inte bara teorier, det är på riktigt när demokratiska partier ska försöka navigera sig framåt för att få så mycket inflytande som möjligt. Att vi väljare och journalister ständigt funderar över vad det innebär om man röstar på A eller B är inte konstigt. När vi bara får göra våra viktiga röster formellt hörda vart fjärde år har det stor betydelse för oss om vi tror att våra röster kan göra den nytta vi vill att de ska göra. 

Mauricio Rojas skriver intressant i Bulletin nedan om spelteori inom politiken. Även om Liberalerna haft sitt partiråd och valt att positionera sig som ett borgerligt parti tyder de senaste opinionsmätningarna på att marknaden av röster fortfarande inte vågar lita på att L står fast vid den nya linjen om vilka de kan tänka sig att samarbeta med. Och varför ska man våga lita på dem? I Uppsala valde de att lämna ett möjligt upplägg mellan M, C, KD och L i knapp majoritet. De valde istället att samregera med S och MP med stöd av Vänsterpartiet. På inget sätt hade de gett sken av att de skulle kunna vara en del av ett vänsterstyre innan kommunvalet

"Det finns tre tänkbara utfall av Liberalernas partiråd." 

"Det första, som många nu söker intensivt, är att rådet landar i en kompromiss. Genom luddiga formuleringar vill man undvika eller åtminstone fördröja en uppgörelse mellan partiets två själar som, liksom Faust, skilda vägar vill vandra: den vänsterliberala och den borgerligliberala. För den första är beröringsskräcken gentemot SD det helt avgörande. För den andra är det centrala möjligheten att driva en kraftfull borgerlig politik med liberal prägel."

"Det andra tänkbara utfallet är att gå rakt emot partiledningens nu liggande förslag och definitivt blockera möjligheten till att få fram en borgerlig regering med parlamentariskt stöd från SD. Det skulle omgående besegla Sabunis öde som partiledare och alienera en stor del av partiets återstående borgerliga medlemmar och väljare."

"Det tredje möjliga utfallet är att partiledningens majoritetslinje får stöd i partirådet. Det skulle inte alls markera slutet på partistridigheterna. Det skulle leda till ett halvår – fram till landsmötet i november – av häftigt internt motstånd och krypskytte från minoritetens sida, med kopiöst eldunderstöd från alla från DN och vänsterut. Opinionssiffrorna skulle i detta fall blir den utslagsgivande faktorn. Om L börjar att stadigt växa i opinionen, då har Sabuni och hennes meningsfränder vunnit. Annars ser hennes öde mörkt ut." 

"Det innebär att en seger nu den 28 mars skulle bara öppna ett window of opportunity för Sabuni-falangen och, i förlängningen, för partiets överlevnad som riksdagsparti. Att utnyttja det skulle kräva en övertygande och orädd liberal agenda för att ta itu med Sveriges mest trängande problem, som exempelvis utanförskapet, parallellsamhällena, den våldsbejakande islamismen, gängbrottsligheten, det hedersrelaterade våldet, eroderingen av rättstaten och en invandringsvolym som vida har överträffat landets integrationsförmåga. Det handlar om frihetliga och demokratiska frågor i allra högsta grad, ty ett samhälle som splittras allt djupare och tillåter att våldet sprider sig kan garantera varken friheten eller demokratin." 

"Det är krävande tider som anstår Nyamko Sabuni och de borgerligt sinnade liberalerna om de skulle vinna slaget den 28 mars. Men det skulle åtminstone finnas en strimma av hopp i ett under alla omständigheter mycket besvärligt läge. Må de våga, ty det är mera ädelt att kämpa mot en uppsjö utav kval och genom motstånd försöka göra slut på dem än att tåla det grymma ödets snaror och dess pilar, för att säga det med en omskrivning av Hamlets berömda ord."

https://bulletin.nu/mycket-mer-an-nyamko-sabunis-ode-star-pa-spel-den-28-mars

Det talas ofta om att politik är "en förtroendebransch". Det tar tid att bygga förtroende. Det går fort att förlora den. Liberalernas huvudproblem i nuläget är brist på förtroende hos människor som tidigare såg dem som ett alternativ att rösta på.

Politik betyder statskonst och handlar om att försöka bygga så väl fungerande samhällen som möjligt. Politik handlar om hur vi säkrar en skola som levererar välutbildade barn och unga, om en sjukvård som snabbt och med kvalitet kan hjälpa oss när det behövs, om en äldreomsorg som håller hög kvalitet, om en socialförsäkringspolitik som gör att människor som drabbas av sjukdom eller arbetslöshet inte hamnar på gatan, om ett försvar som kan försvara oss om främmande makt anfaller, om ett rättssystem som säkerställer att ordning, reda och rättvisa i så stor utsträcknings som möjligt upprätthålls, om infrastruktur i form av energiförsörjning, vattenförsörjning, spår, flygleder, hamnar, vägar broar och så vidare finns och fungerar väl, om en arbetsmarknadspolitik som främjar arbete och företagsamhet och så vidare.

I den politiska världen är alltid strategiskt och taktiskt spel en del av verksamheten. Det gäller i alla samhällen oavsett hur demokratiskt ett samhälle är. Vad man vill, hur man positionerar sig och vilka man är beredda att samarbeta med för att få så mycket som möjligt av det man önskar sig är centralt inom politiken. Det är detta spel som också gjort många inom politiken beroende av politiken som spelplan. De gillar spelet. Ett talande ordspråk är "politik är möjligheternas konst". Personligen avskyr jag politikens tjuv och rackarspel. Ofta handlar det mer om egennytta än nytta för de invånare man ska företräda eller nytta för det parti som valt in en politiker. 

Och när vi talar om spel är det vad världens börser blivit i allt för stor omfattning. Aktiemarknaden har alltid varit en plats för risk och riskbedömningar. Gamla värderingsregler stämmer i nuläget inte längre. Warren Buffet (världens långsiktigt mest framgångsrika aktieplacerare) gjorde ett tag en paus i sitt investerande innan IT-kraschen inträffade, då återkom han. Värderingsspelet på börsen är idag på många sätt osund. Gång efter gång tvingas ”folket” ta smällarna när extremt giriga tjänar sina kortsiktiga miljarder. Den ansvarige för nedan fond gick från att vara en av världens rikaste personer till kanske bara mångmiljonär på en vecka. Han klarar sig säkert bra. Många har dock förlorat mycket pengar på ett vansinnigt risktagande. Även finansmarknaden är en förtroende bransch. Det är inte bara inom politiken det finns "snackpåsar" som låter bra men som inte driver en sund väg framåt. 

https://sverigesradio.se/artikel/dyr-nota-efter-amerikansk-fondkrasch

DN/IPSOS senaste mätning av partistödet indikerar inga större förändringar. Det krävs ett obefläckat nytt parti som kan leda Sverige i en ny tid. Sedan 2011 har inte riksdagens partier visat sig klara av det nya ansvarsfulla och på riktigt demokratiska ledarskap som nu krävs. 

https://www.ipsos.com/sv-se/dnipsos-sma-forandringar-i-partiernas-valjarstod

Ansvarslöshet och slöseri

Stoppa skatteslöseriet och ansvarslösheten

Samtidigt som välfärdens kärnverksamheter är underfinansierade, och underbemannade, slösas det massivt på allt mer administration, icke kärnverksamheter och omodernt arbete. För vår egen skull och för framtida generationers bästa måste vi kraftigt förändra det och stärka välfärdens kärnverksamheter. Det går. 

Johan Hakelius ringar i sin Expressenkrönika in ett allt större svenskt samhällsproblem. Problemet med den växande administrationen. Vi svenskar måste börja säga stopp! Bubbelpolitikerna måste stoppas från att överlasta offentliga verksamheter med för många mål och möjligheter. 

"För lite drygt 20 år sedan var långt mer än hälften av oss ”servicearbetare” eller ”produktionsarbetare”. Det betyder undersköterskor, kockar, snickare, montörer, affärsbiträden, och sådant. Nu är det bara runt 40 procent av oss som pysslar i de environgerna. Vad gör vi istället? Uppfinner nya betalsystem? Skriver kod till dataspel? Forskar fram nya enastående katoder till batterier?” Inte riktigt. Två av sex yrkesgrupper har växt påtagligt de senaste 20 åren. En är ”sociokulturella tjänstemän”, en titel som antagligen får varje vettig person att nervöst titta sig över axeln. Men så farligt är det inte, eller det kanske det är, för ”sociokulturella tjänstemän” betyder, till exempel, socialarbetare, läkare, lärare och journalister. De – eller vi, då – har blivit nästan 20 procent av de arbetande. För 20 år sedan var vi drygt tio procent. Men den verkligt boomande yrkesgruppen är ”chefer och administratörer”. För tjugo år sedan var de sex procent av arbetskraften. Det är ungefär som en skiva av en falukorvsring. Nu är de 20 procent av de arbetande. Det är lite mer falukorv än du borde. ”Tekniker” står och stampar kring elva-tolv procent. ”Kontorsarbetare” har minskat rätt kraftigt och är nu mindre än tio procent av oss. Men cheferna och administratörerna blir bara fler.”

"Då infinner sig förstås frågan: vad är det som de administrerar? Vilka chefar de över? Kan det möjligen vara varandra? Jo, jag vet, det här förfaller lätt till det vanliga, publikfriande sparkandet på byråkrater och mellanchefer. Men nog är frågan ändå motiverad? Vad är det som kräver så mycket mer ledning och administration nu, jämfört med för 20 år sedan, särskilt med tanke på att de yrkesgrupper som traditionellt leds och administreras, blivit betydligt mindre? Det var då insikten slog mig. Den som gjorde mig en aning blötögd. Det handlar inte om ekonomi, eller byråkrati. Det är ett rop på hjälp. Ni som läste Eric Linklaters ”Djuphavspirater” som barn, kommer att förstå vad jag menar. I den boken finns ett gäng pirater på havets botten, som försöker hugga av knoparna som håller ihop de longituder och latituder som förhindrar världen från att falla sönder. Ett påtagligt hot. Lite så har det väl känts de senaste 20 åren. I ”Djuphavspirater” räddas världen från att spricka av två pojkar, en kanonjär som hamnade på havsbotten vid slaget vid Trafalgar och en självupptagen men heroisk jättebläckfisk. Den möjligheten har inte erbjudits oss. Så vad gör vi, när det känns som om världen är på väg att gå i tusen bitar?"

"Vi är pragmatiska och rejäla människor, mitt i vår ångest, så vi sätter vår tillit till dem som skaffat sig examen i att hålla linjerna och rutorna och knoparna och människorna på plats. Det vill säga chefer och administratörer. När allt mer administreras, istället för att bli gjort, får det visserligen andra konsekvenser: posten slutar komma, gatlyktorna släcks, vaccinet kommer aldrig fram. Världen kan, kort sagt, administreras i kras också. Men vad skulle vi göra för att stilla nerverna, då? Vi hade ju ingen heroisk jättebläckfisk."

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/posten-slutar-komma-nar--varlden-administreras-i-kras/

Särskilt upprörande är det att administrationskostnaderna inom offentlig sektor skenat parallellt med att tjänstemännens ansvar är för litet. Även om jag med nuvarande kompetens på många politiker inte tycker att de ska få högre arvoden är det orimligt att stadsdirektören i Uppsala har mycket högre ersättningar än kommunstyrelsens ordförande. Vilken är logiken med det? Vanstyret måste stoppas! Gunnar Wetterberg, Expressen, skriver läsvärt nedan om att tjänstemannaansvaret behöver stärkas. 

”Fram till 1976 kunde statligt anställda straffas med böter eller fängelse för fel eller försummelse i tjänsten. Då avskaffade man det traditionella ämbetsansvaret och ersatte det med ett system där ansvaret inskränktes till myndighetsutövning samtidigt som påföljderna mildrades.”

”Syftet med reformen 1976 var att ansvarsreglerna skulle bli mer likartade över hela arbetsmarknaden. Men är det rimligt? De offentliga organen verkar på medborgarnas förtroende. De finns där för att sköta uppgifter som vi inte vill överlåta till marknaden. De har vårt förtroende att värna om utsatta människor eller för att vårda värden som vi vill skydda från vinstmekanismen. De offentliga myndigheterna ska inte vara som privata företag, hur mycket man än började trumpeta ut motsatsen just från ungefär den tid då ämbetsansvaret stöptes om. Ytterst handlar det om medborgarnas förtroende för myndigheterna. Allmänheten ska kunna lita på att statens, regionernas och kommunernas tjänstemän gör sitt bästa och är kunniga i det de är satta att sköta. För tilliten är det viktigt att veta att en slarvig tjänsteman kan åtalas och dömas om han gör fel. För tjänstemännen vore straffansvaret en viktig påminnelse om att inte slarva med sina uppgifter.”

”Men för tillitens skull vore det bra om lagstiftningen återvände till den ursprungliga formuleringen om ansvar för ”fel och försummelse i tjänsten”.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/slarviga-tjansteman-borde-kunna-straffas/

Lotta Grönings krönika nedan är i sammanhanget läsvärd. Vi har idag en dåligt fungerande demokrati. De politiska partierna har gjort sig oberoende av oss väljare. Det enda sättet för oss väljare att återvinna makt är att rösta på nya partier.

”Den representativa demokratin med folkvalda politiker har sina problem. Särskilt när politikens förutsättningar har förändrats och medlemsantalen sjunker. Socialdemokraterna har 75 000 medlemmar i dag och Miljöpartiet har knappt 10 000.”

” Med andra ord: Partierna lever på bidrag. Utöver det statliga stödet ger regioner och kommuner också partibidrag. Sedan ska löner, pensioner och andra ersättningar till för våra politiska representanter. Redan här börjar det bli problem, när generösa bidragssystem utformas av politiker för politiker.”

”Frågan vi måste ställa oss: Hur kan vi kräva ansvar av de politiker som våra skattepengar finansierar? Svaret är givet: Inte alls. Vi kan ju inte rösta bort alla partier.”

https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/dubbelmoralen-blir-slaende--nar-politiker-far-en-graddfil/

Svek

Upp och ner
Livet är fantastiskt på många sätt. Samtidigt bjuder det oss alla på både positiva och negativa stunder. Jag tror ingen människa lyckas gå igenom livet utan att då och då drabbas av negativa upplevelser. Ibland skapade av oss själva. Ofta kopplade till den komplexa omgivning vi alla försöker förhålla oss till. De senaste dagarnas kraftiga börsfall är visuella exempel på när det är ner som gäller. Och att hela Italien sätt i karantän får betecknas som ett ordentligt ner. När Liberalerna hanterade den lokala regeringsfrågan som de gjorde exemplifierar politiska ner. Varje gång ner händer är det tråkigt och ibland sorgligt. Av vår historia har vi lärt oss att det förr eller senare går upp igen. Tiderna förändras och villkoren med det. Spelare byts ut och obefläckade kan reparera sådant tidigare förstört. Värst av alla ner, tycker sannolikt de flesta på jorden, är när man blir sviken av någon som man haft stor tillit till. Förlorade pengar är ”bara” materiella problem och med hårt slit kan man jobba ihop tillräckligt igen. Kraftiga influensor (säker influensers också...) kan ställa till stor kortsiktig skada, men när de är över tar allt fart igen. En bruten tillit är något helt annat. Det finns ett talesätt som lyder ”Det tar lång tid att vinna förtroende men det går fort att förlora det.”

https://www.synonymer.se/sv-syn/svek

Är börsen påväg upp redan? Som vanligt öser stater in ”nödhjälp” till våra ekonomier. Hur rimmar det med marknadsekonomins grundidéer? Dåligt. Räntorna förblir låga. Oljepriset går säkert upp lite igen. Helt havererar inte världen. Samtidigt är det ”sunt” med ekonomiska kriser efter långa tider av ständiga uppgångar. Om den nya tiden enbart innebär två veckors nedgångar och tio års uppgångar är de nya tiderna betydligt bättre än förr. Är det troligt att det kan vara så? Knappast. Kriser behöver vara längre för att samhällen ska ställa om under nödvändigt förändringstryck. För korta kriser innebär att omstruktureringsbehoven skjuts framåt och att de ökar i styrka. Att Italien nu infört ”karantänläge” i hela landet gör inte landets redan svaga ekonomi något gott. Länge har det varnats om att Italien är EUs finansiella ”svarta svan”. Ja, ja så länge man får tak över huvudet, mat på bordet och har några nära som man tror att man kan lita på kan man nog få ett acceptabelt liv fram till +80.

”Det behövs ett väl tilltaget räddningspaket”..., Som vanligt anses skattebetalarna få sopa upp problemen som uppstår på den finansiella marknaden. Det är inte i linje med marknadsekonomins tänkta logik. Dåligt beteende ska straffas hårt i en väl fungerande marknadsekonomi. När skattekollektivet slipper vara ständig ”livlina” för osund aktie och finansmarknad kommer inte lurendrejerierna vara lika omfattande som nu. Att ständigt rädda hårt spekulerande finanspersoner är inte att långsiktigt stå på skattebetalarnas sida. Det finns gott om sunda finanspersoner som kan städa upp efter de dåliga. Låt det alltid hända.
https://omniekonomi.se/analyser-girighet-bakom-rasen-inte-svarta-svanar/a/0nx3kJ

Dagens besvikelse
Människor som sviker familjemedlemmar, nära vänner och andra människor som haft tillit till dem. Inget här på jorden är viktigare, och mer värdefullt, än nära relationer med andra människor. Relationer som kan bjuda på många stunder av kärlek och glädje.
https://www.synonymer.se/sv-syn/tillit

Dagens stjärna
Göran Värmby. Kloka ord! Jag känner förtroende för människor som visar att de har historiska kunskaper, förbättringsambitioner men som också ger uttryck för pragmatism.

”Men allt var inte frid och fröjd. 1980 var vi några som gjorde en utvärdering av svenskt miljöarbete på uppdrag av den dåvarande borgerliga Fälldinregeringen. Det resulterade i en omfattande kritik från vår sida av myndigheterna för att de sysslade för mycket med de enklaste problemen, där vi naturligtvis fick stöd av en begynnande miljörörelse med Björn Gillberg i spetsen. Och så är det, vi har många viktiga och svåra miljöfrågor kvar att ta itu med, samtidigt som det är viktigt att se att vi också har åstadkommit en hel del.”
https://www.gp.se/ledare/med-höga-ambitioner-går-det-att-rädda-miljön-1.24993898

Rimlig rättvisa

Den nya världen
Vad betyder rättvisa? Är det rättvist att den som inte vinner ett 100 meters lopp i OS får mycket mindre uppmärksamhet och ekonomiska fördelar än den som vinner? Jag vet inte om det finns någon fackförening för kortdistanslöpare men jag vet att det finns intresseföreningar för ishockeyspelare och fotbollsspelare. De försöker ändå se till så att alla som kvalificerar sig in på en viss nivå också får en anständig basersättning. Det ligger i alla spelares intresse innan en och annan blir superstjärna och möjligen skiter i "kollegorna". Är det rättvist att den som arbetat och betalat skatt och avgifter i Sverige under 40 år kan få leva på marginellt mer än en invandrad som aldrig arbetat och betalt något i skatt eller avgifter till pensionssystemet? Är det rättvist att de rikaste har mycket lägre skatt på stora förmögenheter, i olika former, medans det stora flertalet betalar mycket högre skatt på de arbetsinkomster de genererar? Är det rättvist om en man med mycket sämre meriter kvoteras in till ett jobb trots att det finns mycket mer kvalificerade kvinnor som sökt samma tjänst? En sak är helt säker, den enorma makt och förmögenhetssamling på några få som vi återigen kan se är inte hållbar. Den är helt enkelt inte rimligt rättvis. Kloka personer som till exempel Warren Buffet och Bill Gates har länge argumenterat för att det behövs en rättvisare fördelning av jordens förmögenheter. I ljuset av att de extremt rika endast utgör 1-2% av jordens befolkning är denna verklighet som alla seriösa partier måste ta i. Du vet väl att rimligt rättvisetänk är ”inbyggt” i oss människor.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttvisa
https://www.synonymer.se/sv-syn/r%C3%A4ttvisa
https://www.svd.se/det-finns-inte-bara-en-rattvisa
https://www.forbes.com/profile/bill-gates/#38c24323689f
https://www.va.se/taggar/w/warren-buffett/

Det är klart att demokratin som vi känner den står på spel om den på många sätt är en skendemokrati. Om det som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bara är några få som egentligen bestämmer genom den så kallade finansmarknaden och köpta lobbyister. Lobbyister som ofta är tidigare ledande politiker. Nedan artikel från GPs kultursidor är intressant. Hur klok tror du samhällsutvecklingen blir om den egentliga makten återigen samlas hos några få? Varav många med ärvd makt?

"När Thomas Pikettys monumentala studie över ojämlikhet och förmögenhetskoncentration, Le Capital au XXIe siécle, släpptes 2013 var den en nationalekonomisk atombomb. Den nästan tusen sidor långa texten sände chockvågor över den akademiska världen. Här framträdde en tämligen okänd ekonom, som samlat och bearbetat statistik från fyra århundraden och fler än tjugo länder, och visade, klart och tydligt, att kapitalismen har en inneboende tendens att öka de ekonomiska klyftorna. Han slog, kort och gott, fast att en majoritet av världens nationalekonomer hade fel. Det är inte så att ekonomisk tillväxt automatiskt skapar välstånd för alla och envar. Snarare tvärt om. Enligt Thomas Piketty producerar nämligen en väl fungerande marknad alltid klyftor, klyftor som dessutom växer exponentiellt. Det vill säga, på marknaden blir de rikare alltid bara rikare och rikare."

”I Le Capital au XXIe siécle beskriver Thomas Piketty hur vi nu lever i en värld som mest liknar det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet, en värld där kapital är allt och arbete inget, en värld där ett stort arv eller ett rikt äktenskap är en betydligt bättre livförsäkring än en bra utbildning.”

”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet har haft så stort inflytande att den rubbat balansen i det politiska samtalet. Med sin forskning har Thomas Piketty försvagat högern och stärkt vänstern. Han har helt enkelt underminerat ett av marknadsliberalismens främsta argument: Att världen alltid blir bättre när kapitalet får råda fritt. Och han har gjort det med en enorm faktabank i ryggen. Ja, datamängden är så överväldigande att det franska förlaget bestämde sig för att komplettera originalutgåvan med en särskild sida på nätet för den som inte tycker att några hundra sidor fotnoter är tillräckligt.”

”Thomas Pikettys frontalangrepp på marknaden och kapitalismen har självfallet inte stått oemotsagt. Han har anklagats för allt från slarv med datainsamlingen till rent forskningsfusk.”

”I ett politiskt klimat där många politiker och opinionsbildare är besatta av att utmåla fattiga och utsatta som det främsta hotet mot stabilitet, uppmanar alltså Thomas Piketty oss att fokusera på de snuskigt rika istället. Vi ska helt enkelt inte låta oss luras av sådana som Donald Trump som hetsar mot papperslösa och sådana som Jimmie Åkesson som skyller allt på invandrarna. Vi ska inte ens bry oss om Anna Kinberg Batras fixering vid arbetslösa – det är mot fördelningen av resurser vi ska vända våra blickar. Eller som Per Björklund, redaktör, förläggare och författare, nyligen uttryckte det på twitter: ”Det värsta med att 80 pers äger hälften av världens rikedom är att vi ändå är besatta av de som tigger på gatan”.”

”Vad ska vi då göra för att komma till rätta med denna skenande ojämlikhet? Enligt Thomas Piketty behöver vi någon typ av utjämningsmekanism. Vi behöver helt enkel nya former av beskattning. Själv lyfter han fram en global och progressiv kapitalskatt som ett sorts utopiskt mål mot vilket vi kan utvärdera mer realistiska alternativ.”

”Med tanke på den stenhårda kritik mot kapitalismen som Thomas Piketty levererar är hans konkreta förslag modesta. Enligt Thomas Piketty själv är det ju trots allt själva demokratin som står på spel.”

https://www.gp.se/kultur/thomas-piketty-kapitalet-i-det-tjugof%C3%B6rsta-%C3%A5rhundradet-1.129591

Dagens besvikelse
De som använder politisk korrekthet, PK, som metod för att tysta viktiga debatter. Åsiktskorridorer är ofta av ondo, i alla sammanhang. De är bara kortsiktigt bra för dem som sitter på makten. Åsiktskorridorer är av ondo men respektfulla debatter är av godo. Istället för att hämma viktiga debatter med PK påhopp är det dags att enbart fokusera på respektfullheten när debatter pågår. Ordning och reda helt enkelt i debatter. Det är därför det finns debattledare i formellare sammanhang. Vem minns inte talmannen i det brittiska underhusets ständiga skrik: Oooooooooooorder!

Mordet på en tonåring i Uppsala under helgen. Tragiskt. Massor av kärlek till föräldrar, övriga släktingar och nära vänner till den dödade pojken. Liknande händelser får inte hända. Mer kärlek, mer samtal och mindre droger tack!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/efter-tonarspojkens-dod-hela-bjorklinge-i-sorg?fbclid=IwAR2wpbpOgYuPvgNOFAFjG4DQTzNtZ1f1juDJVyei4HeQnCWzff2yVNh4lmQ

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Jag tror att hans spaning är korrekt. Det vi sett i USA och i Europa är en ny "klasskamp" som fångats upp av personer som till exempel Trump, Johnson och Åkesson. Oavsett om vi förstår hur Trump kan uppfattas som en företrädare för många socioekonomiskt svaga är det ett faktum. Och Pikettys budskap är tydligt, dagens demokrati är på många sätt en skendemokrati där mycket finansiellt starka särintressen styr i hemlighet. En sak är helt säker, minst två av de demokratiska presidentkandidaterna i USA har fångat upp främst unga människors krav på att rättvisare fördela de enorma förmögenheter som skapas bland få. Att företräda en rimlig rättvis fördelning av världens tillgångar är inte att vara kommunist, det är klok nationalekonomi.

"Vi behöver inte tycka bra eller illa om EU för att konstatera att det antingen är djupt ohederligt eller tecken på ofantlig intellektuell svaghet att prata om EU-medlemskap i termer av kulturkamp, när klassfrågan verkligen ligger helt i öppen dager."

"Ett nytt klasskrig började ta skepnad på riktigt under 2010-talet, och det kommer inom loppet av ett par år att vara omöjligt att förneka. Snart kommer vi alla behöva välja sida i det."
https://www.gp.se/ledare/kulturkriget-handlar-om-klass-1.22176084
https://omni.se/5-saker-bilderberggruppen-inte-vill-att-du-ska-veta/a/a691fb97-74cb-4681-bba1-e2fb9e69afc0

Underkänt

Ett politiskt misslyckat 10-tal
2010-talet i Sverige är ett politiskt misslyckat årtionde. Därom råder ingen tveksamhet. Växande utanförskap, segregation, fattigdom, ökande grov brottslighet, en välfärd som inte klarar av att leverera med tillräcklig kvalitet trots det höga skattetrycket samt några korkade privatiseringsdrag. Och en havererad krona som gynnar svenska exportföretag, förvärv av svenska bolag men inte svenskar som ”bygger broar” utomlands. Borgarna inledde misslyckandet 2011 med överenskommelsen med MP. Ett stort misstag. Sossarna fortsatte att försvaga Sverige genom att låta V, MP och C få fortsatt genomslag för en ansvarslös migrations och integrationspolitik. Kan någon partiledare på 10-talet klassas som framgångsrik? Oavsett vad man tycker om politiken är svaret enkelt, det är enbart Jimmy Åkesson.

Widar Andersson summerar den svenska politikens stora misslyckanden väl i nedan ledarartikel.

”Medborgarnas mycket svaga förtroende för riksdagens partier och partiledare är som en sombrerohatt i ett hav av solhattar för bebisar. Förtroende för politiken är särskilt viktigt i en stat som den svenska där medborgarna under decennier valt att låta riksdagens partier ta hand om mer än hälften av löneinkomsterna, ansvara för sparandet för ålderdomen och garantera säkerhet, sjukvård och skolbetyg av hög klass.”

”Svagt förtroende är alltid och i alla sammanhang synonymt med svagt inflytande. Vilket innebär att alla partier och politiker har en uppförsbacke. Varje gång de säger något/föreslår något så är det betydligt färre som tror på dem än vad det är som inte tror på dem.  Partisystemet är för dagen inne i en djup kris. Väljarna som ska vara representerade i den parlamentariska demokratin litar inte mer än fläckvis på representanterna. Förtroendekrisen är hemmalagad. Partierna till höger och vänster och i mitten har i åratal varit helt fokuserade på att försöka misskreditera Sverigedemokraterna och de partier som från tid till annan har anklagats för att närma sig "de bruna". Dessutom har invandringspolitiken misskötts åt det grövsta vilket i sin tur har förnekats å det grövsta.”
https://mobil.folkbladet.se/opinion/fortroendet-som-forsvann-in-i-skuggans-dal-om6442099.aspx

Dagens besvikelse
Omogna ungdomsförbundare som på tok för tidigt fick partiledarchansen. Det bristande ledarskapet och ungdomsideologiska fokuset skadade liberalismen kraftigt. När liberalt inriktade inte klarar av att vara relevanta och pragmatiska spårar det ur. En eloge till GPs ledarredaktion som under hela 10-talet varit just relevant och pragmatiskt liberala. Många av övriga borgerligt kopplade ledarredaktioner misslyckades kraftigt. Adam Cwejman, GP, gör några kloka reflektioner om liberalisternas misslyckande nedan.

”2010-talet har verkligen varit de stora varningarnas årtionde. Stundande katastrofer såsom fascismens intåg och demokratins upphörande har använts så fort det har varit opportunt. Och ibland även annars. Varför ligger dessa varningar, som direkt avslutar alla former av samtal och skymmer vad som faktiskt sägs, så nära tillhands för vissa i Sverige?”

”Det finns egentligen bara två förklaringar här: Antingen är liberalismen halvdöd och dess forna försvarare återuppståndna som högerradikala medlöpare. Eller så har vår samtid intagits av högljudda språkpoliser och ideologiska ordningsvakter till vänster som inte skyr några medel för att nedkämpa sina meningsmotståndare. Präglade, som åsiktspoliser tenderar att vara, av enbart teoretisk och ideologisk förståelse för totalitarism, så kan de också lätt och ledigt svänga sig med grova anklagelser mot meningsmotståndare.”

”Länge var den gyllene lösningen på alla integrationsproblem mer marknad och lägre skatter. Denna tvådelade illusion: att omfattande migration inte utgör ett problem annat än att det kan lösas med mer avregleringar stympade borgerlighetens förståelse för vad som höll på att hända.”

”Denna ledarredaktion betraktar sig alltjämt som rätt beskedligt mittenliberal. Vi har inga, från rätt traditionell europeisk liberalism, särskilt avvikande åsikter. Liberala fri och rättigheter är fortfarande värda att försvara och upprätthålla. Tillväxt och välstånd fungerar bäst med en fri marknad vars negativa konsekvenser hanteras inom ramen för en effektiv men i storlek avgränsad välfärdsstat. Individuell frihet ska främjas så långt det inte går ut över någon annan och rättsstaten mår bra av stabilitet och oberoende.”
https://www.gp.se/ledare/tio-år-av-fascism-1.21879120

Dagens stjärna
Anna Dahlberg, Expressen. För flera år sedan skrev jag ett blogginlägg med en canceranalogi kopplat till en misslyckad migrations och integrationspolitik. Självklart valde politiska motståndare att misstolka budskapet. Jag har aldrig, och jag kommer aldrig, att rikta min frustration mot enskilda människor som försöker få bättre levnadsförutsättningar. Och jag vet att Sverige sedan platsen började befolkas är uppbyggd av invandrare. Väldigt många av våra invandrade de senaste 60 åren har bidragit mycket med viktiga insatser för vår välståndsutveckling. Volymproblem ska alltid tas på största allvar. Och min canceranalogi hade som alltid udden riktad mot ansvariga politiker som inte agerar utifrån invånarnas bästa. Växande allvarliga problem blir allt svårare att lösa. Allvarliga problem måste lösas, annars går det inte bra. Tänk att så många ledande politiker saknar förmåga till enkelt konsekvenstänkande. Väldigt få av dagens riksdagsledamöter har det som krävs för att på allvar bidra till att Sveriges svåra läge vänds till något positivt. Partiledarnas låga förtroendesiffror talar sitt eget språk.
https://www.synonymer.se/sv-syn/analogi

”Det gäller inte bara gängskjutningarna och sprängdåden, utan även skolmisslyckanden, arbetslösheten, bostadsbristen, budgetunderskotten i utsatta kommuner, extremismen, den växande ojämlikheten, stök i offentliga miljöer och så vidare. Det är inte så konstigt om detta snabba perspektivskifte har utlöst en förtroendekris. Samma aktörer som försäkrade att allt skulle gå bra ber nu om väljarnas mandat att lösa de komplexa problem som har uppstått.”

”Men det vore illa om denna misstro spiller över i intolerans och en demonisering av invandrare som grupp. Sådana tendenser syns dessvärre. Det är måhända en banal tanke, men den förtjänar ändå att inskärpas: Det är viktigt att göra skillnad på invandringspolitiken och invandrare. Det är en sak att konstatera att Sverige har bedrivit en ansvarlös politik och byggt upp en stor integrationsskuld. Det är en helt annan sak att ha en avog inställning till personer med utländsk bakgrund.”

”Intressant nog är flera av de argaste och mest begåvade kritikerna av den förda migrationspolitiken själva utrikes födda - Hanif Bali, Tino Sanandaji och Thomas Gür. I Socialdemokraternas toppskikt är det på samma sätt Ardalan Shekarabi och Aida Hadzialic som tidigast och tydligast har tagit debatten.”

”För efter förnekelsens år och efter den stora baksmällans tid måste det komma något som pekar framåt. Vänsterns gränslösa solidaritet har tappat sin trovärdighet. Högerns kulturkrig i skånsk tappning är rent kontraproduktivt.”

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/tack-till-alla-invandrare-som-gor-sverige-battre/

Trovärdighet och kulturella förändringar

Seriösa alternativ
Uppsala och övriga Sverige behöver seriösa politiska alternativ som kan leda sina lokalsamhällen och riket i stort mot en attraktiv och konkurrenskraftig framtid. Även om Karin Pihl i GP beskriver Moderaternas dilemman i nedan artikel är inte Socialdemokratin vitalare för att klara det som krävs. Är det nödvändigtvis ledningarnas fel? Den som har omfattande erfarenhet av dagens politiska system vet att det är extremt svårt att förändra ett politiskt parti. Precis som i vilken annan organisation som helst har ett parti en egen kultur som du inte lätt ställer om. Management gurun Peter Drucker uttryckte det som ”culture eats strategy”. Det är därför kulturkrockar alltid ska tas på största allvar och det är därför som imperier faller och nya krafter växer fram. Krafter som stelnar och ängsligt slits sönder av inre strider faller. Förr eller senare. Och att ställa om kulturer som utvecklats under lång tid tar enormt mycket kraft och tid. Jag skriver bland annat om detta i min bok ”En stund på jorden”. Några reflektioner på Moderaternas utmaningar nedan av Karin Pihl:

-”Vi är just nu Sveriges viktigaste kraft för politisk förändring”, sa Moderatledaren Ulf Kristersson när han inledningstalade på partiets stämma i Västerås i helgen. En snäll tolkning av uttalandet är att det är Kristerssons ambition. För Moderaterna är inte Sveriges viktigaste politiska kraft."

"Problem nummer två är att Moderaterna är ett passivt parti. Ulf Kristersson har krönt sig själv till den vuxna i rummet och framhåller ofta vikten av att vara resonerande. Inget fel med det. Men som oppositionsledare kan man inte möta regeringsföreträdarna som om riksdagsdebatten vore ett seminarium i politisk teori. Prata gärna om att ”upprätta samhällskontraktet”, men fyll det med konkret politiskt innehåll."

"Utöver detta handlar integration om mer än jobb. Moderaterna känner sig mer bekväma med att prata om ekonomi än om rena kulturfrågor. Och när de väl gör det blir det ofta svajigt, som förslaget att utreda ett förbud mot huvudsjal i skolan. Samhällelig sammanhållning byggs inte genom sådan symbolpolitik. Det sista problemet för Moderaterna är kanske det svåraste. Partiet har varit med och skapat många av de problem som de nu försöker ta strid emot: omorganiseringen av polisen, nedmonteringen av försvaret och den havererade migrationspolitiken. De som styr Moderaterna i dag är Fredrik Reinfeldts gamla gäng. Både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson var statsråd under Reinfeldt-tiden."

https://www.gp.se/ledare/h%C3%A4r-%C3%A4r-moderaternas-fyra-problem-1.19294318
https://www.cordial.se/affarsmodellbloggen/culture-beats-strategy-every-time/
https://www.google.se/amp/s/quoteinvestigator.com/2017/05/23/culture-eats/amp/

Dagens besvikelse
De riksdagsledamöter som inte stöttar legalisering av aktiv dödshjälp under mycket ordnade former. Allvarligt sjuka utan hopp och till exempel oerhörda regelbundna smärtor måste kunna få humanitär hjälp att dö på ett värdigt sätt! Bland svenska folket är en stor majoritet för denna rättighet. Men en majoritet av Sveriges riksdag tycker sig veta bättre...
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/1n8LOB/avslutade-sitt-liv-med-aktiv-dodshjalp

Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Ja, självklart ska kreativa nya former för trevliga och trygga äldreboenden möjliggöras i Sverige. Jag har länge drivit behovet av det i Uppsala. Under lång tid motarbetades det av Socialdemokrater, Miljöpartister och vänsterpartister i Äldrenämnden och i Uppsalas kommunfullmäktige. När den S-märkta nationella regeringen insåg värdet ändrade de sig lokalt... Alternativa äldreboendeformer behövs även för människor som inte kan få biståndsbeslut! Och den paradox Wetterberg lyfter är viktig att förstå.

”Mellanboendet borde vara en del av svaret på många människors önskan att få leva ett normalt, verksamt liv så länge som möjligt, även när man blir skröpligare och får lite svårare att röra sig. Men mellanboendet kan också bidra till att lösa den offentliga ekonomins besvärliga paradox. Den ökade produktiviteten fördubblar våra realinkomster ungefär vart trettionde år, men staten och kommunerna får det ekonomiskt allt svårare. Det beror på att våra ökade inkomster visserligen ökar skatten, men i kommuner och landsting är löner den överlägset största utgiften – och den ökar i samma takt. Eller kanske ännu mer, när det blir ont om vårdpersonal och lärare.”

”Om inte pengarna kommer till behoven, så måste behoven komma till pengarna. Om kommunerna och landstingen får det svårare att möta alla behov, då måste fler vara beredda att betala mer ur egen ficka. Och det är där mellanboendet kommer in. Mellanboendet skulle vara vanliga hyres- eller bostadsrätter. Många äldre som flyttar in skulle antagligen ha rätt till kommunalt bostadstillägg, men en stor del av hyran eller avgiften skulle de själva stå för.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/byrakratiska-fanerier-far-inte-falla-en-klok-reform/

Kaosteori och maktskifte

Fjärilseffekten
Visst kan vi förstå att även en fjärils vingslag påverkar vad som händer på jorden? Allt som händer på vår jord påverkar jorden. Mer eller mindre. Med den insikten inser man att vi på många sätt lever i ett ständigt kaos. Människans sätt att förhålla sig till det är att skapa lagar och regler, metoder och system för att skapa lite struktur i kaoset. Människan får anses ha varit framgångsrik i detta utvecklingsarbete.

Runt om i Sverige upplever många kommuner på allvar att det är väldigt svårt att få gamla sanningar att fungera. Och de brottas med allt större sociala- och ekonomiska problem. Samtidigt är regeringen mest besatt av att profilera sig inom miljö- och klimatpolitiken. Trots att Sverige och flera av dess kommuner redan har stor politisk enighet om att miljö- och klimatfrågorna är viktiga och vi redan gör väldigt många positiva framsteg.

Regeringen och riksdagen prioriterar helt fel. Jag tror inte att Socialdemokraterna är problemet. Problemen är MP och C som inte företräder politiska prioriteringar som gör att Sverige med kraft kan påbörja det nödvändiga arbetet att säkerställa social- och ekonomisk hållbarhet i våra unika samhällen. Detta oansvar fortsätter att frustrera allt fler svenskar och denna oansvariga politik leder snart till att övriga riksdagspartier gjort SD till Sveriges största parti. Det är ett gigantiskt svenskt misslyckande. Och skulden faller tydligt på övriga partier som tappat markkontakt och tydligt prioriterat fel. SD bär inte på samhällslösningar som åter gör Sverige attraktivt och konkurrenskraftigt. Trots det kan Jimmie Åkesson snart vara Sveriges statsminister. Ett av många problem med övriga partier är att de tappat sin trovärdighet.

Om inte våra kommuner och Sveriges riksdag kan erbjuda seriösa obefläckade demokratiska alternativ, som lockar många invånare, går landet och dess delar en mycket jobbig framtid till mötes. SD som största svenska parti kommer ha väldigt mycket större negativ påverkan på svensk framtid jämfört med tusen arga fjärilars vingslag. Partiets starka grundläggande isolationistiska hållning skapar inte förutsättningar för konkurrenskraften vi behöver för ett högt generellt välstånd. Jag är helt övertygad om att minst 50% av dem som överväger att rösta på SD gör det på grund av förlorat förtroende för övriga alternativ.

”Socialdemokraterna fortsätter att backa i opinionen och är nu nere på historiskt låga 23,1 procent, med ett tapp på över 5 procentenheter sedan valet. Samtidigt fortsätter Sverigedemokraterna att gå starkt framåt och de två partierna – S och SD – är nu för första gången jämnstora i en mätning från Expressen/Demoskop.

– Nu är avståndet så obetydligt att det inte går att avgöra med säkerhet vilket parti som är störst i Sverige, säger Peter Santesson, opinionschef på Demoskop.

Samtidigt ser det fortsatt dystert ut Nyamko Sabuni, vars parti skulle åka ur riksdagen om det vore val i dag.”

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fj%C3%A4rilseffekten
https://svenska.yle.fi/artikel/2013/07/31/kaosteorin
https://www.expressen.se/nyheter/historisk-matning-s-och-sd-jamnstora-for-forsta-gangen/

Dagens besvikelse
Stefan Löfvén och Ylva Johansson, statsminister och EU kommissionär. Jag blir inte klok på hur det kan vara möjligt att dåliga resultat belönas med mycket viktiga uppdrag som drabbar oss alla. Utan en stark arbetsmarknad med ett konkurrenskraftigt näringsliv finns ingen ekonomisk bas för ett generellt välbärgat samhälle. Hanteringen av Arbetsförmedlingen talar sitt tydliga språk, det nationella politiska ledarskapet är långt ifrån tillräckligt kunnigt för att leda ett land framgångsrikt.

”Budgeten chockbantas först för att sedan fyllas på med ett litet tillskott. Nya recept skrivs ut: ingångsavdrag, integrationsår, etableringsjobb och utvecklingstid.  Januaripartierna är nog ensamma om att se konturerna av en genial jobbplan.”

https://www.expressen.se/ledare/sicket-praktfiasko-for-lofvens-jobbmal/

Dagens stjärna
Göran Stiernstedt. Ja, självklart ska vi erbjudas bekväm nätläkartillgång när det passar MEN den ska också kopplas till en traditionell plats där "gammelmöten" kan göras mellan upplevd sjuk och en sjuksköterska eller läkare. Varför? Det handlar både om diagnoskvalitet och om hur vi bäst använder begränsade resurser inom sjukvården.
https://www.corren.se/nyheter/utredning-vill-infoga-natlakare-i-vardsystem-om6318572.aspx
http://lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/01/Natlakare--en-affarside-som-skapar-problem/

Fisken ruttnar från huvudet

Vad händer när folk inte litar på det demokratiska systemet?
Inom ett samhälle har vi olika roller för att helheten ska bli bättre än sämre. Politikens roll är mycket viktig. I en demokrati utgör partipolitiken marknadskrafterna om makten över lagstiftning, myndighetsutövning och för utförandet av offentligt finansierade tjänster. Det är viktiga roller som kräver kunskaper, livserfarenheter, klokhet och mod för att utföras ansvarsfullt och kompetent. Föreställningen att kunskapsfattiga, oerfarna och fega kan leda oss framgångsrikt tack vare eventuellt kompetenta tjänstemän är korkad. Både ledande politiska företrädare och tjänstemän måste vara kompetenta för sina uppdrag för att folket ska tjänas väl. Under en längre tid har politiken också urholkat mycket viktiga offentliga yrkesrollers status. Till exempel lärare. Och både rättssystemet och Försvaret har länge skötts dåligt. Ansvariga politiker bär det största ansvaret för denna dåliga utveckling. Hur kan så fundamentala verksamheter i ett välfärdssamhälle under så lång tid misshandlas? Det är förvånande att inte folkets missnöje stärkt SD ännu mer. De allra flesta som röstat på SD har inte röstat på SD utan emot övriga alternativ. I alla mina samtal med invånare uppskattar jag att minst 60% av SDs väljarunderlag är en demonstration mot övriga alternativ.

Politiskt kaos är inget att eftersträva för den som vill leva i ett attraktivt och konkurrenskraftigt samhälle. Få företagare och dess verksamheter utvecklas positivt i en rörig politisk miljö. Det inser de flesta företagare och inte minst därför är också många företagare oroade över den negativa demokratiska utvecklingen i Sverige. Politikens uppgift är att säkerställa lagar som gäller oss alla jämlikt. Deras uppgift är också att skyndsamt få fram nya, anpassa gamla eller att avveckla otidsenliga lagar och regler. Deras uppgift är också att säkerställa effektiva offentliga verksamheter som säkerställer att lagarna följs och att samhällets infrastruktur tjänar enskilda människor, företag och föreningar på ett acceptabelt sätt. De riktigt framgångsrika politiska rörelserna är också duktiga på att fylla invånarna med energi och framtidshopp genom att beskriva visioner om framtiden som genom smart gemensamt arbete är möjligt att uppnå.

De flesta partierna i Sverige är idag toppstyrda och mycket stela. Det innebär i praktiken att de inte längre representerar så mycket mer än sig själva eller starka lobbykrafter, särintressen. Att tjäna allmänintresset innebär att tjäna en samhällsordning som är rättvis. respektfull och ambitiös. Att tjäna allmänintresset innebär i en demokrati också att man uppträder respektfullt och klokt även mot sina värsta politiska motståndare. Jag har sedan uteslutningen av mig från C sagt att jag önskar att de offentligt presenterar sina skäl för uteslutningen. De har mitt godkännande att göra det. Jag vet att de inte har något seriöst att rättfärdiga en så demokratiskt vidrig åtgärd med. Under flera år har jag på centerpartistiska stämmor argumenterat för en mer hållbar migrationspolitik och ett klokare förhållningssätt till SD och dess väljare. Min kamp för en ansvarsfull migrationspolitik och för betydligt större respekt för vår demokrati var skälen för uteslutningen. Som det mest framgångsrika kommunalrådet (valresultat och antal röster i absoluta tal) inom det partiet var jag uppenbarligen ett hot för partiledningen. Lööf har snart haft sitt uppdrag i tio år. Oavsett hennes beundrares beundran kommer en dag då en efterträdare ska väljas. Det måste självklart vara någon ungdomsförbundare...
Titta gärna på nedan tre länkar så påminns du om vilken ansvarsfull väg framåt jag kämpade för inom c.
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/diskutera-med-varandra-inte-i-media
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=6188487
https://www.di.se/debatt/loof-maste-saga-nej-till-s/

Dagens besvikelse
De ledande politiker som år efter år fortsätter att inte respektera demokratiska utfall. Och som inte vuxet förhåller sig till de företrädare som folket indirekt, via partier, valt att företräda dem. Det mobbingbeteende som många ledande partister i åratal ägnat sig åt mot SD är inte bara demokratiskt förkastligt, det har också bidragit till att starkt stärka SDs folkliga stöd. Under flera år har jag tydligt stått upp för anständiga demokratiska spelregler. Jag var länge ensam i debatten om ett klokare förhållningssätt till partier man anser företräder många dåliga idéer och praktiska förslag. Att rösta på partier som agerat så oklokt under lång tid är också oklokt. Innan dessa partier bytt ut alla sina ledande företrädare kan de inte med trovärdighet antagas klara av att hela tiden driva en ansvarsfull politik som tjänar oss berörda invånare väl. Det behövs nya seriösa demokratiska alternativ i Sverige. Framtiden kan bli ljus för oss svenskar, men vi behöver representeras av människor med mer kunskaper, erfarenheter och klokhet.

Sakine Madon, UNT, skriver i huvudsak en mycket bra ledare om att sakfrågorna måste stå i Centrum, inte vad andra partier är eller tycker. Jag delar dock inte hennes beröm av C och L i förhållningsfrågan till SD. Att de nu i ett viktigt demokratiskt exempel valt att stötta att SD inkluderas i det demokratiska arbetet rättfärdigar inte år av idiotisk demokratisk hantering.

”Partier som vill bekämpa SD behöver vinna tillbaka väljare. Det görs bäst genom fokus på sakfrågor – som gängvåldet och skjutningarna – och den egna politiken. Den som tror på sina egna idéer vet att de inte hotas av att SD sitter i rummet och kör det förutsägbara tjatet om invandringen.”
https://mobil.unt.se/ledare/lat-gangvaldet-inte-sd-sta-i-centrum-5398174.aspx

Dagens stjärna
Alice Teodorescu. Hennes avslut i nedan ledarartikel är tydligt talande! ”I Sverige kan minsta lilla privata förseelse leda till att politiker tvingas avgå. Det hade varit sundare om politisk inkompetens hade fått några som helst konsekvenser.” Sverige och våra kommuner behöver klokare, erfarnare, kunnigare och modigare folkliga företrädare. Det är dags för oss invånare att använda vår makt och välja en klokare väg framåt som leder mot en ljus framtid. Fiskar ruttnar från huvudet och neråt. Inkompetent politiskt ledarskap sprider sig snabbt ner i våra svenska samhällen. Om du bryr dig om att vända denna negativa utveckling är det dags att ta ditt ansvar för att bidra till förbättringen. Om du inte hjälper till, varför ska någon annan göra det. Om du inte hjälper till blir det bara marginellt bättre än nu.

”Sverige är ett land i förändring. Allt var inte bättre förr, men allt är definitivt inte bättre nu. Brottsförebyggande rådet kunde i början av året konstatera att nästan en fjärdedel av befolkningen väljer en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott. Bland kvinnor i åldern 20-24 år är motsvarande siffra 42 procent. Risken är stor att just förlusten av trygghet kommer att definiera många människors liv, i generationer framöver. Otrygga vuxna uppfostrar otrygga barn.”

”När ett samhälle förändras i grunden kastas vi oundvikligen ner till de lägre trappstegen i den politiska behovstrappan. Vem bryr sig om en ny föräldravecka eller ett friår när man inte vågar röra sig fritt? När barnen blir rånade på sina kläder på väg till träningen? När en kvinna kan bli skjuten på öppen gata hållandes sin bebis i famnen? Vem bryr sig?”

”Trygghetskrisen är ett faktum, de politiska fördömandena likaså. Men den tillit som har gått förlorad kommer att ta en halv evighet att återfå. Ty, den som känner sig lurad efterfrågar handling, inte avståndstaganden och fagra ord. Vid sidan av de kraftfulla åtgärder som politiker av alla kulörer nu rimligen, omgående, kommer att tvingas vidta återstår en skavande fråga. Vilka var de mekanismer som omöjliggjorde en diskussion om förebyggande insatser innan situationen tilläts gå så här långt? Varför var det för så många så viktigt att oroa sig mer för andra människors oro än för den faktiska samhällsutvecklingen? Varför var det så svårt att erkänna att slapp lagstiftning med för många ventiler för småbrott och unga kriminella, en underdimensionerad polis i relation till en växande befolkning, oförmåga att upprätthålla gränskontroller, en stor invandring och därtill en nästintill helt kravlös integrationspolitik, enbart skulle kunna resultera i kris?”

https://www.gp.se/ledare/frihet-skall-med-lag-byggas-1.17722274