Visar inlägg med etikett Hakelius. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Hakelius. Visa alla inlägg

tisdag 23 november 2021

könsneutrala personnummer

För mycket fokus på bisaker

Tills vi i Uppsala och Sverige har löst många av våra nuvarande problem är det fel att ägna så mycket tid åt bisaker som ständigt förs upp på agendan av vänsterkrafter och andra identitetspolitiska partister. Trots att Socialdemokraterna snart inleder sitt åttonde år i ledningen både för Sveriges regering och Uppsalas lokala regering säger de sig nu vilja lösa alla problem. De erkänner plötsligt alla stora problemen och ger sken av att de som inte klarat av att förminska dem på över sju år nu kommer att klara av uppgifterna. Det är faktiskt pinsamt. Även om S har en ny partisekreterare, Baudin, är det partiet som bestämmer, inte Baudin. Även om S har en ny partiordförande, Andersson, har hon varit mäktig finansminister i över sju år. Varför ska vi tro på Baudin som i Agenda, SVT, ideligen upprepade att S nu vill lösa alla problem vi har i Sverige. Problemet är att S har V, MP och C som regeringskompisar. Det gör att de inte trovärdigt kan göra det som krävs för att på allvar börja lösa alla allvarliga problem.

I samma bifogade Agenda intervjuas Sabuni. Tänk om hon under några månader blir Sveriges första kvinnliga statsminister? Hon tolereras sannolikt av fler röster i riksdagen än Lööf. Både L och C ägnar sig dock ofta åt oklok identitetspolitik. Intressant att Sabuni imorse kallade C för ett särintresse. 

https://www.svtplay.se/video/32274987/agenda/agenda-14-nov-21-15

Johan Hakelius, krönika i Expressen, prickar rätt i sin kritik av hur urspårad vår tid blivit. Lätt för oss som inte tillhör några hundra eller tusen som lever med en självuppfattning som störs av att den allmänna klassificeringen av människor upplevs som kränkande. Det bärande ordet i sammanhanget är "upplevs som". Kan det vara så att i strävan att ingen ska känna sig utanför blir vi intvingade i en komplex identitetsvärld som starkt bidrar till polarisering och splittring. Varför kan det inte räcka med att vi är Uppsalabo, svensk, europé och världsmedborgare? Och hur mycket ska det få kosta att göra personnummer ”könsneutrala”?

"De små gesterna är de mest talande. Ett ömsint finger som försiktigt stryker undan en hårlock ur vår partners panna. Eller, omvänt, ett vasst tonfall alldeles under ytan på en annars alldaglig fras. Ett skratt på rätt, eller fel, ställe. Det är där vi verkligen visar vilka vi är."

"Precis på det sättet fungerar ofta den där lilla texten i Dagens Nyheter. Den är liksom en intim, oreflekterat ärlig reflex, fast den är publicerad i Sveriges största morgontidning. Jag tror det var i tisdags den där lilla texten inleddes med den här meningen: ”Den absurda sprickan mellan den separatistiska feminismen och transrörelsen fortsätter att vidgas.”

"Redan där är det som att råka öppna fel salsdörr på etnografiska museet och plötsligt hamna mitt i en diskussion mellan en klase filologer. Det känns både spännande och privat, som om en helt ny värld i praktiskt fickformat tar form i en enda mening. Och sedan fortsättningen: ”Och de flesta, även vi som annars gärna talar om jämställdhet, sticker huvudet i sanden eftersom det är så svårt och marken minerad. Det borde vi inte, eftervärlden kommer att döma oss för att vi försummade frågan när det verkligen gällde.” ”De flesta”, ”minerad”, ”eftervärlden”, ”döma”, ”försummade frågan”: i stort sett varje ord i det stycket vittnar om en parallellexistens i en verklighet där det självklara är något helt annat än på andra håll. Och sedan, lite längre ned, en uppmaning: ”Men ändå, snälla sluta gasta terf (trans-exclusionary radical feminist) så fort någon pekar på baksidor och biverkningar.”

https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/de-sma-gesterna-visar--vilka-vi-egentligen-ar/

Jag håller med om att det är mycket illa att väldigt många fortfarande är beredda att rösta på V, S, MP och C. Fattar de inte att de är mycket olämpliga att leda Sverige. Och fattar så många inte att dessa partiers ständiga identitetspolitik är söndrande?

De rödgröna frestar just nu hårt på väljarnas tålamod. Annie vägrar att gå på Magdas kalas om Nooshi kommer, och Nooshi kräver att kalaset ställs in om inte hon får komma. Det är dags att märka om det rödgröna alternativet till ”icke hållbart”.”

https://www.expressen.se/ledare/slugt-maktspel-av-magdalena-andersson/

Det är tröttsamt med många könsresonemang i dagens samtal och debatter. Personligen tycker jag som Alice Teodorescu att det ska handla om kompetens och inget annat när människor får uppdrag. Peter Santesson, Expressen, skriver läsvärt om att allt fler kvinnor axlar ledartröjor. Allt fler kvinnor är mycket kompetenta. Dock inte nödvändigtvis inom politiken.

För att säga något om samhällsutvecklingen på längre sikt är det desto viktigare att titta på mer grundläggande mått. Det man kan se då är en trend som går mycket djupare än frågan om vem som är statsminister. Jag tänker på den stadiga dominansen av kvinnor i högre utbildning.”

”Det är allmänt bekant att män fortfarande har högre snittinkomst än kvinnor, men för att få inflytande i samhället är en central faktor högre utbildning. Vilka skaffar sig den? Vilka går vidare från gymnasiet till de längre högskoleutbildningarna och lyckas ta examina som leder vidare till samhällets olika inflytelserika nyckelpositioner?”

Därför visar utbildningsstatistiken på en grundläggande samhällsförändring. Det är känsligt med ordval inom det här området, men man skulle kunna definiera övervikten av män på samhällets nyckelpositioner som ett patriarkat. Den långsiktiga effekten av att kurvorna har korsats skulle i så fall bli att vi förmodligen, för första gången, med tiden får ett matriarkat i Sveriges ledande skikt.”

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/kvinnorna-ar-pa-vag-att-ta-makten-i-sverige/



onsdag 6 maj 2020

Tydligare ansvarsutkrävande

Årliga bokslut med tydliga ambitionsavvikelser
Även demokratin behöver nutidsanpassas om den ska vara relevant och hålla borta totalitära krafters fula trynen från att vinna folkets hjärtan. Demokratier med svag legitimitet, och där de små partiorganisationerna är fulla med vänskapskorruption, leder oss inte mot en ljus framtid. Vi kan mycket bättre. Vi måste kunna mycket bättre.

Amanda Sokolnicki, DN, skriver läsvärt om att kommunala politiker inte ordentligt ställs till svars när mycket dåliga beslut blir tydliga när dess konsekvenser blir kända. Som jag bloggat ofta om är kommunpolitiker som tagit på sig rollen att styra mycket mäktiga i sina lokalsamhällen. I synnerhet i tider som nu väntar. Tider då det är slut med ”tomtedräkter” och det under överskådlig tid handlar om full skyddsutrustning på för att reformera samhället till en form där vi invånare återigen kan tillhöra bland de mest välmående länderna i världen. I dagsläget går Sverige, och väldigt många av dess kommuner, inte i den riktningen. Den negativa utvecklingen går självklart att vända. Baserat på ambitioner, kunskaper, erfarenheter och företagsamhet kan många delar av Sverige i framtiden säkerställa att våra invånare har det relativt mycket bra jämfört med de flesta andra på vår jord. Min övertygelse är att det kräver att det personliga ansvaret både bland politiker och tjänstemän blir större.
https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-det-far-inte-vara-sa-svart-att-stalla-politikerna-till-svars/?fbclid=IwAR17Un8xrWurxHs7eqKvhf9FgNiRcASpSsO8h9v_wOgOlxvRToqZ8EOhT8E
Varje år behövs bättre bokslutsdebatter i Sverige där vi fokuserar på hur de viktigaste samhällsfunktionerna klarar av sina uppdrag. I en kommun är till exempel det viktigaste hur framgångsrikt våra barn bildas för livslång konkurrenskraft. Hur samhällsbyggandet stärker näringslivets konkurrensförmåga. Hur väl vi kan vårda våra sjuka. Hur väl vi kan vårda våra äldre och andra som är i behov av omsorg. Rätt enkelt kan tyckas men sanningen är att enskilda småfrågor och bifrågor tillåts ta allt för mycket tid och energi. Det är alltid viktigast att fokusera på huvudsaker istället för bisaker.

Dagens besvikelse
Ledande politiker som smiter undan det övergripande ansvaret och skyller på att ministerstyre inte är möjligt. Gunnar Wetterberg beskriver enkelt och tydligt att över Sverige bestämmer lagar och regler men det är regeringen och domstolar som sitter på den stora exekutiva makten. Även i ett land med en minoritetsregering. Myndigheter har sina särskilda ansvar och ska följa lagarna och kämpa för att uppfylla regeringens regleringsbrev och relevanta riksdagsbeslut. Sverige är tveklöst i behov av en modernare demokrati. Bland annat är det dags för oss svenskar att få direktvälja vem vi vill ha som landets statsminister. Och i kommunerna ska vi få välja vem vi vill ha som kommunstyrelsens ordförande. Med en sådan ordning blir invånarna mer engagerade och de ledande enskilda politikerna kan inte längre gömma sig bakom sina partier.

”På 1800-talet förklarade Uppsalafilosofen Christopher Jacob Boström att staten var en spegling av Gud. Det gav högsta tänkbara legitimitet åt självständigheten, som sedan användes av byråkratin för att bromsa den inbrytande parlamentarismen. Under 1900-talet utvecklades dagens rollfördelning, där myndigheterna har stor frihet att agera inom de ramar som regeringen och riksdagen fastställer.”

”Men det är regering och riksdag som har det yttersta ansvaret. De får inte ligga sig i hur en myndighet avgör ett enskilt ärende, men annars har de stora möjligheter att styra myndigheternas arbete. I själva verket är det nödvändigt – eftersom olika myndigheter har olika ansvarsområden måste någon väga samman helheten. Det är regeringens ansvar, även i en pandemi. Finessen med de självständiga ämbetsverken är dels att de ska kunna agera smidigt, dels att de ska bygga upp en opartisk sakkunskap.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/anders-tegnells-makt-ar-inget-arv-fran-oxenstierna-/

Dagens stjärna
Johan Hakelius. Ska debatterna om alla problem och alla möjligheter vara "döda" under Coronatiden? Hur korkat är inte det då vissa tror att Coronakrisen kan pågå i minst ett år till. Och varför ska politiker komma undan berättigad kritik i Coronatider parallellt med att politiker och höga tjänstemän generellt läxar upp oss svenskar. Är inte Sverige en rättsstat? Självklart ska vi invånare leva våra liv inom lagarnas ramar. Lika självklart borde det vara att vi står upp för de rättigheter vi har enligt lagarna. Det borde också vara självklart att det främst är vi politiker som ska granskas för hur bra eller dåligt vi sköter våra förtroendeuppdrag. Med tanke på Sveriges Coronastrategi skulle det vara mycket märkligt om det plötsligt kommer en ”rekommendation” om att svenskarna inte får lämna de platser där vi är skrivna. Hur många svenskar kommer i så fall lyda den uppmaningen och avstå från att besöka sommarstället eller långsegla? Om det inte görs till en mycket inskränkande lag saknar en sådan rekommendation lagstöd. Makten ska granskas. Vilka beslut fattas? När fattades de? Varför fattades inte beslut som borde ha fattats? Vem ska ställas till svars för till exempel misslyckandet att tillräckligt bra skydda våra äldre inom äldreomsorgen mot Corona? Invånarna ska ställas till svars om lagarna bryts. I övrigt får makten snällt vädja till invånarna om att vara ansvarsfulla. Jag tycker hittills svenskarna varit mycket ansvarsfulla inom ramarna för den ”flockskyddsstrategi” som en myndighet fattat beslut om. Finns det ett regeringsbeslut på det? Om inte, varför inte?

”Med få undantag har den offentliga retoriken, från statsministern till ledar- och kultursidor, anpassat sig till att samhället vänts upp och ned. Det talas mycket om ansvar, men ansvaret är medborgarnas. Det är medborgarna, inte politikerna, som ska synas, utvärderas och bli föremål för reprimander när de inte fattar rätt beslut i coronakrisen.”

”Coronan har helt enkelt vänt på det förväntade. Svenska politiker försöker smita undan så gott det går, snarare än ta tillfället att rulla fram sina positioner. Svenska folket bekymrar sig möjligen över sin frihet och integritet, men av allt att döma mestadels på så sätt att friheten och integriteten anses vara alldeles för stor.”
https://www.fokus.se/2020/05/aven-myter-dor-av-covid-19/?fbclid=IwAR0ZX9jVlYeBZsgIuKMpGTSA1XOCjvM8TsQR_YAl0WRcYTXmw2vjzEzRbBo

måndag 13 april 2020

Frihet att vara oss själva

Lagarna gäller oss alla jämlikt
Vad är mest rättvist i en orättvis värld. Ingen av oss väljer vilka föräldrar vi har. Vi väljer inte heller om vi haft turen att födas in i ett välutbildat, engagerat, rikt och kärleksfullt hem eller i ett lågutbildat,  kriminellt, fattigt och deprimerande hem. Mest rättvist i en värld där vi föds in i helt olika förhållanden är en bra fri skola för alla samt en lag som gäller oss alla jämlikt, håller du med? Inom lagens ramar och efter egen förmåga att bilda oss är världen ett oändligt smörgåsbord fullt av härliga smakupplevelser. Och ibland äter man något som inte är gott. Precis som vi föds in i olika familjer föds vi in i olika samhällen på vår jord. Även det påverkar oss mycket. Det får onekligen betydelse om man växer upp på Manhattan i New-York eller om man växer upp i Sveg. Var tror du individen har störst förutsättningar att vara sig själv?

Johan  Hakelius tycker till i nedan krönika i Expressen. Han har helt rätt. Jag minns också hur präktig och uppfostrande politiken var när jag var barn och ung. Jag vill absolut inte tillbaka till ett sådant instängt och trångsint tänkande.

"Framförallt var det så att Sverige ägdes av skvallerbyttorna och ordningsmännen. Det var liksom underförstått att alla dessa vänner av ordning hade rätt att lägga sig i allt. Integritet var ett låneord som betrodda svenskar helst ville lämna tillbaka. Ingen slapp att uppfostras av politiker, byråkrater, journalister, trubadurer, busschaufförer, grannar och socialsekreterare. Det fanns förstås gott om folk som trivdes i det där samhället. Det fanns också de som knappt stod ut."

"Det var länge sedan jag mindes känslan av desperat instängdhet. Jag menar inte som en nostalgisk tripp, utan så starkt att den kom tillbaka. Men nu har det skett."
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/uppfostrarna-fick-sparken-nu-har-de-gjort-comeback/
Frihetskänslan är den som jag ofta hört lyftas fram runt om i världen till varför vissa vill bo i större städer och andra på landsbygden. De flesta som väljer storstadsmiljö söker bland annat friheten att kunna vara sig själv och hitta fler människor med liknande intressen. De flesta som gillar att permanent bo på landsbygden känner friheten i närheten till naturen. Vi är olika. De allra flesta fortsätter att föredra friheten att kunna få vara den man vill vara tillsammans med likasinnade. Bland annat därför fortsätter urbaniseringen i hela världen trots att digitaliseringen skulle kunna bryta den trenden.

Dagens besvikelse
De som tror att närproducerat i alla sammanhang är klokt. Vad gäller svenskproducerat livsmedel är det mycket klokt, inte minst på grund av att våra lantbrukare är mycket sparsamma med antibiotika jämfört med många andra länder. En högre självförsörjningsgrad av livsmedel gör oss friare. Ett land, eller en del av ett land, som inte kan säkerställa sitt folks matförsörjning saknar hållbarhet. Och självklart är någon form av beredskapslager för mat klokt att ha. Plötsligt slår en större meteorit ned på jorden och skapar globala problem. Då kan några veckors matförråd vara bra att ha. GP har publicerat en intressant artikel om detta som jag bifogar nedan.

”Den svidande erfarenheten av Corona är att anorektisk, stenhårt slimmad produktion inte har kapacitet för att hantera det oväntade. Vare sig i industri eller vård. Förhoppningsvis har Corona också lärt oss något om sambandet mellan djurbaserad mat och zoonotiska sjukdomar, där virus och bakterier förs över från djur till människa. Inte bara Corona, utan ett antal epidemier har startat på det sättet. En virusinfektion kan inte behandlas med antibiotika. Men den kan leda till sekundära bakterieinfektioner som till exempel lunginflammation. För den som drabbas är det av största vikt att bakterierna inte är resistenta mot antibiotika.”
”Italien är inte ensamt om denna frikostiga konsumtion, omkring två tredjedelar av världens antibiotikakonsumtion beräknas ske i djurbaserad matproduktion. Med eller utan veterinärförskrivning, oftast för att behandla ”produktionssjukdomar”. Regelbunden tillsats av antibiotika i djurens mat eller vatten får ersätta investeringar i förebyggande hälsa, hygien och utrymme. Antibiotika är med andra ord en frestande genväg till låga produktionskostnader. Och till billigt kött i butiker, på restauranger och i storkök. Men att jaga låga kostnader i sig kan ge dyra biverkningar. Regelbunden tillsats av antibiotika till djur driver resistenta bakterier, vilka sprids till människor.”
https://www.gp.se/ledare/den-billiga-produktionen-kan-ha-ett-högt-pris-1.26513326

Dagens stjärna
Expressens ledare. Självklart ska inte världssamfundet tolerera att något land missköter hygienen så att det drabbar hela jordens välmående. Oavsett om det är USA, Kina, Nigeria eller Sverige som utsätter världens människor för oacceptabel fara. Inget land kan väl tjäna på att pandemier bryter ut?
https://www.expressen.se/ledare/varlden-maste-stoppa-kinas-virusodlingar/

torsdag 2 april 2020

Ledarskapet avgör

Ledarskapet har avgörande betydelse
Mer eller mindre dagligen får vi se politiker stå och berätta mer eller mindre nya saker kopplade till Coronakrisen. Läget är allvarligt. Många åtgärder krävs för att rädda liv och för att försöka hålla igång samhället hjälpligt under månader av kraftigt intäktsbortfall och ökade kostnader. Vi är redan i djup lågkonjunktur. Coronakrisen i sig är global. Hanteringen av den är på många sätt lokal och nationell. Hur väl den skötts kommer att utvärderas. Det vi redan vet är att det svenska politiska ledarskapet inte säkerställde en god beredskap för liknande kriser som nu eller ett anfall från fiender där tusentals under kort tid behöver rimliga vårdinsatser. Som så ofta lever allt för många ledande svenska politiker i en bubbeltillvaro utan tillräcklig förmåga till konsekvenstänkande.

Thomas Gür, GP, bjuder nedan på historiska reflektioner och lyfter framförallt fram hur viktigt det är att vi har dugliga ledare. Ledare som fokuserar på huvudsaker och inte bisaker. Ledare som är nära dem man ska leda. Ledare som är goda lyssnare. Ledare som har förmågan att väga många intressen emot varandra i en komplex värld och utifrån det fatta kloka beslut. Ledare med modet att tydligt fatta beslut som man tror sammanvägt är bäst för dem man företräder.

"Den som i dramatiska situationer framträder som vägvisare ut ur kaoset är sällan en av huvudaktörerna i det pågående dramat."

"Någon kommer sålunda att visa ledarskap under och genom även den här krisen. Jag håller det för mer sannolikt att det blir ett i dag tämligen okänt namn, eller en veteran som många har glömt, än de styresmän och -kvinnor som håller pressträffar eller innehållslösa tal."
https://www.gp.se/ledare/ledarskapet-kommer-inte-s%C3%A4llan-fr%C3%A5n-ov%C3%A4ntat-h%C3%A5ll-1.26142189
Dagens besvikelse
Det är obegripligt att inte all hemtjänstpersonal använder munskydd. För att bättre skydda dem de ska hjälpa och sig själva. Att inte politiken säkerställer att så är fallet är uselt och oacceptabelt. Folkhälsomyndigheten upprepar gång efter gång att vi särskilt ska skydda våra äldsta och sköraste invånare. Det är många, många, många fler i riskgrupperna som får hjälp inom hemtjänsten än inom de särskilda boenden för äldre. På särskilda boenden råder besöksförbud för att skydda de äldre. Tyvärr beskrev P1 nyheter i morse att många redan är smittade på dessa boenden. I Österrike får man nu inte ens gå och handla utan munskydd, för att minska riskerna för smittspridning. Gör om! Gör rätt! Det är provocerande när ledande politiker säger att de följer Folkhälsomyndighetens instruktioner samtidigt som de inte fattar att det kräver mer lokal handling. Man behöver inte ens vara normalbegåvad för att inse att det är mycket lämpligt att hemtjänstpersonal skyddar munnen vid möten med våra äldsta och svagaste.  Inte minst av egoistiska skäl vill jag att säkerheten inom hemtjänsten ökar! Jag vill att min morfar, 98 år, ska leva efter att Coronakrisen avtagit så att jag återigen får krama honom!
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=7428809
https://www.corren.se/nyheter/krav-pa-munskydd-i-mataffaren-i-osterrike-om6560171.aspx

Och när jag tröttnat på att minoritetsstyret i Uppsala inte tar det ledaransvaret, som krävs i den nuvarande Coronasituationen, och uttrycker mitt missnöje i media visar Pelling tydligt att han inte förstår läget för våra mest sårbara och för intensivsjukvården. Folkhälsomyndigheten tjatar och tjatar om att vi på bästa möjliga sätt ska skydda riskgrupperna från smitta! Det som är oseriöst är att inte fatta att vidta de viktigaste praktiska åtgärderna för att skydda våra svagaste. Den politiska ledningen ska se till så att vi gör det! På en av journalistens frågor i nedan intervju svarar Pelling:
Tycker du att Stefan Hanna har fel?
– Som politiker har man ett ansvar. Framförallt ska man inte bidra till att sprida mer oro och panik, det är inte seriöst. Jag tror inte att han sitter på mer information eller kunskap än Folkhälsomyndigheten.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/kJr64v/vadjar-till-kommunen-snalla-hjalp-vara-aldre
Dagens stjärna
Johan Hakelius. Han exemplifierar väl i nedan krönika hur dåligt det politiska ledarskapet i Sverige blivit. Vi kan få mycket kompetentare och erfarnare företrädare. Det är ditt och mitt ansvar att vi får det. Läs nedan artikel noga så tror jag att du förstår hur dåligt det har blivit när fokus läggs på bifrågor istället för på huvudfrågor. Stefan Löfven tycker att vi inte nu ska utvärdera några perspektiv på vad som går bra och vad som inte går bra. Det är ett typiskt försvarsbeteende när någon känner sig trängd. Självklart ska vi här och nu hjälpas åt att lösa Coronakrisen men det innebär inte att ledarskapets oförmåga och/eller brister ska få vara tills efter krisen! Självklart ska de som anser att vi ska göra smartare insatser eller som är direkt kritiska till vad den lokala eller nationella regeringen gör vara tydlig med sin sakliga kritik. Inte gnäll! Saklig kritik och konstruktiva förbättringsförslag. Det politiska ledarskapet i Sverige har stora kompetens och erfarenhetsbrister. Priset för det blir högt för oss invånare. Löfven har ett stort ansvar för att vi inte haft rimliga beredskapslager i Sverige. Han och hans parti har en stor skuld till att vi inte har en bättre organiserad sjukvård.

”För sex år sedan slogs Smittskyddsinstitutet samman med Folkhälsoinstitutet. Det blev Folkhälsomyndigheten. Vet ni vad regeringen säger åt den myndigheten att ägna sig åt i det senaste regleringsbrevet, undertecknat av socialminister Lena Hallengren så sent som i mellandagarna? Expressen har hela listan.
Vid sidan av att löpande lämna ekonomiska prognoser ser den ut såhär:
Psykisk ohälsa bland migrantbarn. Utvecklingsprojekt inom alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdet. Insatser för att förebygga spelproblem. Insatser för att främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Genomförande av EU:s tobaksproduktdirektiv. Dopingförebyggande arbete och nätverket PRODIS. Ett utvecklat dopingförebyggande arbete. Preciserad inriktning för arbetet med civilt försvar. Ändrat uppdrag om stöd till kunskapsutveckling. Ändrat uppdrag om informationsinsats inom psykisk hälsa och suicidprevention. Nationella minoriteter. Minskat och förenklat uppgiftslämnande. Saknar ni något, så här tre månader och en coronapandemi senare?”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/en-fyrkantig-myndighet-blev-livsstilsseminarium-/

onsdag 5 februari 2020

Fegisar nej tack

Fegisarna gör mer skada än nytta
Vilken typ av politiska ledare vill du ha? De som är tydligt närvarande bland det folk de ska företräda? De med ambitioner som leder oss alla mot en attraktivare och mer konkurrenskraftig framtid? De med förmågan att se växande problem och som tar i dem och tydligt kämpar för att lösa problemen? Eller föredrar du ledare som omger sig med rådgivare och lobbyister och styr inifrån den bubblan? Eller ledare som kompromissats fram genom falangstrider inom partier? Sveriges regeringsform, och vår kommunallag, bör uppdateras så att vi samhällsmedborgare direkt får välja kommunstyrelsens ordförande, borgmästare, och statsminister. Direktval till dessa viktiga ledarroller skulle göra stor positiv skillnad inom svensk politik. I kombination med att tjänstemanna ansvaret tydligt återinförs får vi invånare bland annat mycket bättre möjligheter att utkräva ansvar för dåligt ledarskap. Du vet väl att du kan spåra vad olika politiker gjort och tyckt historiskt? Genom att följa upp det kan du få en bra uppfattning om vilka som ser växande problem och som föreslår lösningar. Eller vilka som pratar fint, inte adresserar problemen och som tydligt uppvisar oförmåga att lösa problem. Med direktval till toppuppdragen skulle vi mycket sannolikt slippa fegisar vid ”rodret”. Fegisar som till exempel inte vågar kalla en spade för en spade. Ja, ja det är bara att skotta på. Igår hade Utvecklingspartiet Demokraterna ett mycket givande styrelsemöte. Det finns framtidshopp.

Adam Cwejman, GP, ger några reflektioner på hur illa flera regeringar och Sveriges riksdag ställt till det i vårt land.

"Filipstad var en av många svenska kommuner som sedan 2015 har fått ta emot en stor mängd migranter. I en intervju med Expressen berättar kommunens nytillträdda kommunalråd Åsa Hååkman Felth (S) att kommunen behöver akut ekonomisk hjälp. Trots att regeringen hjälper kommunerna med 7,5 miljarder kronor – en summa som höjdes efter att den hitintills osannolika konstellationen SD, V, M och KD gick ihop – är det klen tröst för kommuner som Filipstad. Tillskottet räcker inte på långa vägar."
"Uppdrag Gransknings reportage från sensommaren 2019 visade kommunens stora problem. Orten dras med stora ekonomiska bekymmer som följd av migrationen. Utbildningsnivån är låg bland de nyanlända och det krävs från kommunens sida mycket resurser för sådant som boende, ekonomisk hjälp och annan offentlig service."
"Boende, skola, vård och omsorg är ansvarsområden som alla hamnar på kommunalrådens bord. Om det sker en plötslig förändring av ansvarets omfattning – vilket var fallet i Filipstad – så måste samtidigt kommunen få rätt resurser att hantera den ökade ansvarsbördan. Det är mycket enkelt."
https://www.gp.se/ledare/kommunerna-i-skuggan-av-migrationen-1.23480000


Varför saknar så många ledande politiker modet att tala i klartext? Det går att göra respektfullt. Sannolikt handlar det om riskminimering för att överleva och kunna fortsätta att göra politisk karriär. Trist för oss som ska företrädas. Och allt mer ljuger politiker rakt ut och in i invånarnas bildskärmar och TV-rum. Är det nytt? Hur ärlig var till exempel Palme kopplat till den så kallade IB-skandalen? Och Trumps tal till nationen i natt var fullt av propaganda utan korrekta fakta. Mycket talar för att makthavare i alla tider förvrängt verklighetsberättelser för att tjäna egna syften. Min slutsats av denna verklighetsberättelse blir att invånarna måste få direktvälja kommunstyrelsens ordförande och statsminister. Argumenten för att den ordningen är mycket bättre än den nuvarande svenska ordningen är många.
https://www.youtube.com/watch?v=1k7GudyrJ8g&t=525s
Dagens besvikelse
Att Centerpartiet spårade ur så kraftfullt i viktiga delar av sin politik. Och sektkultur som inte klarar av respektfulla debatter där opposition mot partiledningsidéer tolereras. Widar Andersson har ofta rätt, men inte i denna ”analys”. Centerpartiets opinionsstöd är ingen stor framgång. Betänk att C kallas världens rikaste parti.  Widar A har rätt att C är i kollision med samtiden. Det ger idag runt 9% av rösterna. Det parallellt med att L och MP är kraftigt försvagat. Det imponerar inte. Glöm inte att Centerpartiet 2006 fick 7,88%. Inte mycket mindre än dagens siffror. Och det parallellt med att L och MP är svaga, S faller fritt och M är splittrat mellan liberaler och konservativa samt att miljöfrågorna blivit ”tokinne”. Och var går moderatväljare som eventuellt ogillar en för konservativ inriktning? Kanske blir de Ls räddning. Rörigt är det inom svensk politik. Och som Per Schlingman uttryckte det på TV4 i morse måste partierna nutidsanpassa sig. Om det innebär att C går vänsterut är jag helt säker på att alla Cs pengar inte räcker för att komma i närheten av 10% stöd i Sveriges riksdag.
https://mobil.folkbladet.se/opinion/ett-parti-pa-kollisionskurs-med-samtiden-om6488848.aspx

Dagens stjärna
Johan Hakelius. Ja, det är ett uselt debattklimat i Sverige. Priset för det är högt för de allra flesta svenskar. ”Bubblarna” klarar sig ”kanske” ett tag till. Jag tillhör människorna som anser att man respektfullt ska debattera allt. Och växande problem ska lösas skyndsamt.

”Ur den övertygelsen följer att det är oförsvarligt att ens väcka de här frågorna. Och av det följer i sin tur att det centrala är att försöka underminera alla som försöker diskutera skälen till att vi är där vi är. Det kallas, med ett tjusigt svengelskt ord, ”deplattformering”. Budbäraren ska kanske inte skjutas, men beläggas med pestsmitta. Det är detta Karin Pettersson ägnar sin text åt. Hon kämpar, år efter år, ihärdigt på för att upprätthålla partilinjen och den snäva korridor som handlar allt mindre om åsikter och alltmer om kultur och ren makt.”
”Offentligheten tillhör den urbana, mediala övre medelklassen. Vulgära inbrytare från periferin måste hållas kort. Upprätthåll disciplinen genom att varna med social utfrysning om man inte håller linjen. Och de medborgare som känner sig övergivna och förbisedda får på så sätt sina misstankar bekräftade: de duger inte. De är rasister, eller åtminstone idioter, om de inte struntar i sina egna erfarenheter och istället följer instruktionerna av offentlighetens alla Karin Petterssonar.”

torsdag 2 januari 2020

Mitten av vad

Relevans och mitten
Hur är ett politiskt parti relevant för säg 10% av en befolkning? Svaret borde vara enkelt, även i en konkurrensutsatt röstmarknad. Man behöver definiera sina viktigaste målgrupper, vara tydlig med vilka värdegrunder som kommer att vägleda partiets ställningstaganden och tydligt ta i de problem som många invånare upplever. Många partier misslyckas med alla tre grundarbeten idag. Särskilt det sista har varit pinsamt att följa de senaste tio åren.

Mitten, vad är det inom politiken? Mitten i förhållande till vad? Mitten mellan militanta klimataktivister och klimatkrisförnekare? Mitten mellan planekonomiska kommunister och tokliberala marknadsälskare? Mitten mellan dem som vill satsa allt på storstadsområden och dem som vill satsa det mesta på landsbygderna? Mitten mellan dem som vill att kriminella ska straffas mycket hårdare och dem som tycker att det är synd om dem och mer kramar är lösningen? Jag ogillade partinamnet Centerpartiet. Vad säger det? Ska center motsvara mittens anfallsstyrka? Om man är mitten ska med andra ord den egna politiken formas av vad andra tycker. Ytterligheter ska ständigt definiera den rätta politiken som den däremellan. Nej, det är inte en hållbar politisk positionering.

Mycket positivt att Sakine Madon, UNT, visar professionell integritet och tydligt sågar L, C, MP och Ms migrations- och integrationspolitik de senaste tio åren. Retoriskt är frågan ”kan en relevant mitten formas” en stor diss. Mittens riken finns redan, det är Kina. Googla gärna på "mittens rike" så kommer du att hitta det. Kinesernas perspektiv handlar om makt och utvecklingskraft, inte något lagom. Mitten som begrepp känns så "old school". Om vi tar ett målgruppsperspektiv på människor mitt emellan "ständigt utvecklingstörstiga" och "bakåtsträvare", kan de som mittenväljare definieras som "nyfikna"?... Den mänskliga tiden efter "Den Nya Tiden" behöver definieras bättre som en del av att landa i en ny modern tid.

”Hur hamnade svensk politik i den här situationen? Svaren är förstås flera, men ett övergripande misstag från de etablerade partierna är att man inte bättre hanterade integrationsfrågorna. Dåvarande Folkpartiet var först ut med ”utanförskapets karta”, där man kunde se tydliga tecken på att segregationen växte. Nyamko Sabuni och Socialdemokraternas Nalin Pekgul var tidigt ute i dessa frågor. Men de var också före sin tid. Hade det sett annorlunda ut om de – och likasinnade - hade fått fortsätta där de började, i stället för att pausa ifrån eller lämna politiken? SD hade åtminstone haft betydligt svårare med tugget om ”etablissemanget”.”
”Kan en relevant mitten formas i det nya politiska landskapet? En antirasistisk och modig sådan som vägrar ducka för problem som hederskultur, islamism, otrygghet och andra problem. Väljarna som gått till SD kan trots allt också lämna SD.”
https://mobil.unt.se/nyheter/valjarna-som-gatt-till-sd-kan-ocksa-lamna-sd-5466970.aspx

En sak är helt säker, få väljare gillar en mischmasch av politik. Ett mischmasch där de som samarbetar om makten inte tar ansvar för mer än delar av den politik som drivs... Och jag hävdar bestämt att demokratin inte fungerar när riksdagens mycket lilla parti, Miljöpartiet, tillåts få ett helt oproportionellt inflytande i förhållande till sitt väljarstöd bland invånarna.
https://www.expressen.se/nyheter/valjarnas-harda-dom-mot-s-mp-c-och-l/
Dagens besvikelse
De partier som försökt styra Sveriges politiska system de senaste tio åren. Det är i olika formationer Socialdemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Mats Knutson, politisk kommentator SVT, ger insiktsfulla reflektioner nedan.

 Ett allt mer fragmentiserat politiskt system, med interna motsättningar i de politiska frågor som är viktiga för väljarna, riskerar att misslyckas med att leverera de politiska beslut som ett flertal av väljarna förväntar sig. Detta i kombination med en tilltagande polarisering i viktiga politiska frågor riskerar att leda till minskat förtroende för riksdagspartierna och politikens förmåga att lösa samhällsproblemen.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/splittringen-och-polariseringen-visar-inga-tecken-pa-att-avta-snarare-tvartom

Dagens stjärna
Johan Hakelius. Ja, det vi upplever är en modern revolution. Runt om i västvärlden använder allt fler invånare sin röst för att rösta på nya politiska krafter som utmanar de gamla. Toppen om vi i Sverige, och i övriga västvärlden, kan få fram seriösa nutidsenliga partier och politiker som kan modernisera vårt demokratiska system. Och snabbare, i en betydligt mer konkurrensutsatt verklighet än förr,  reformera våra samhällen att bli långsiktigt konkurrenskraftiga. Nedan inleder Johan Hakelius 2020 med att konstatera att folket håller på med en process att kasta ut ”staten och kapitalet” mot något nytt. Det såg nog inte gammelpartierna komma för tio år sedan. Precis som med så mycket annat.

”Nojan på offentlighetens kommandohöjder beror på att de som sitter där, med rätta, känner sig hotade. De trodde att kontraktet mellan styrda och styrande, mellan mottagare och sändare, mellan följare och ledare, en gång för alla var slutet. Inga omförhandlingar skulle någonsin behövas igen. Inget 1776, inget 1789, inget 1848. De var så övertygade att de till och med hävdade att en omförhandling av samhällskontraktet var en logisk omöjlighet: det fanns ju — egentligen — ingen elit längre. Inget etablissemang. De enda som påstod sådant var ”populister”.”

”Vi får väl se om världens undergång kommer. Men det framtidsjeremiaden i toppen handlar om är något annat: deras världs undergång. Världen där de trodde att de skulle vara eviga herrar på täppan. Världen som beundrade, lyssnade och följde dem. Som alltid röstade rätt och aldrig ställde fel frågor. Klart att de är dystra.”
År 1600 räknas in i den mänskliga tid som kallas "Den nya tiden". Då var vi knappt 600 miljoner människor på jorden. Nu är det år 2020 och vår nya tid är inte ännu tydligt definerad, vi har lämnat "Den nya tiden" och är redan i en ny tid. Och vi är bara efter 420 år snart 10 miljarder människor på vår jord. Och efter drygt 420 år är det åter igen Asien som kommer att driva människans utveckling under många år. Spännande tider är det.

måndag 23 december 2019

Demokratisk nystart

Opposition är viktigt
Många människor har problem med att skilja mellan sak och person. Det är alltid av ondo för viktiga debatter när den förmågan saknas bland debattörer. Visst kan det vara lätt att ta åt sig personligen av att till exempel en kommun misslyckats att få mycket bättre skolresultat om man suttit vid makten under flera år. Ofta har jag märkt att det hänger ihop med oförmågan att blanda känslor med tillräckligt mycket logik. Att till exempel inte noga lyssna på vad en vänsterpartist eller SDare säger för att man är mentalt blockerad av att de företräder något ”ont” är inte konstruktivt. Det beteendet kan med fördel kallas demokratiskt korkat. Och inom politiken är oppositionens roll att tydligt kritisera det man tycker att det politiska styret gör, och konstruktivt föreslå bättre lösningar. Visst kan det vara så att de politiska partierna har en bred samsyn om hur olika uppdrag ska lösas, det kan vara bra. Bäst är ändå om det alltid finns en spänst mellan olika perspektiv och önskemål. Det tvingar i den bästa av världar de som styr att tänka till ordentligt innan de fattar sina beslut. Oppositionen när den fungerar som bäst är, precis som media, en kraft för att minimera okloka vägval.

Oavsett vilka partier som försöker styra, eller som finns representerade i en demokratisk församling, är det alltid viktigt att respektera folkets vilja, och majoritetsbeslut. Allt annat är ett stort förakt för demokratins grunder. I tider som nu då vänstern och liberalt kopplade politiska krafter tappar invånarkraft är det intressant att se hur svårt till exempel dagens liberala och socialistiska partier har att acceptera att de inte längre lyckas attrahera mycket stora delar av befolkningen. De anser att folket är korkat. Om de verkligen vill förändra dagens trender skulle det vara klokt om många av dessa partiers företrädare tar sig en ordentlig koll i en spegel. Skulden till dagens frustration och oro bland invånarna ligger främst hos socialister och liberaler som inte lyckats paketera sin politik på ett bra sätt. En del av svaret på varför det skett är sannolikt att ismerna socialism, liberalism och konservatism tappat sitt "bäst före datum" bland många invånare. De tidigare framgångsrika filosofiska ismerna behöver ersättas av något modernare.  Inget konstigt med det, nya tider kräver modernare förhållningssätt. Och redan idag finns massor av filosofiska ismer, varav få lyckats få ett ordentligt genomslag.
https://www.synonymer.se/sv-syn/ism
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_filosofiska_ismer

”Om demokrati betyder att bara vissa måste acceptera att förlora, är demokratin tom.” 

En kommun och ett land måste ledas, helst av kompetenta kommunalråd och ministrar. Oppositionens roll är tveklöst mycket viktig del av ett kompetent ledarskap. Opposition är värdelös om den inte regelbundet är konstruktivt engagerad i att påvisa bättre förslag än styrets samt att lyfta fram maktmissbruk och slöseri.
https://mobil.affarsliv.com/asikter/ledare/hog-tid-for-riktig-opposition-om5708511.aspx

Dagens besvikelse
De som inte förstår att det är mycket viktigt att snabbt gå till botten med hur mycket BRÅs verksamhet utsatts för politisk styrning. Nu talar vi både om politisk styrning från folkvalda och från andra offentliga tjänstemän. Om verksamheter som BRÅ systematiskt påverkas att försköna sina rapporter är det självklart mycket illa.
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/hoppsan-plotsligt-tar-vanstern-polisens-parti/

Dagens stjärna
Karin Pihl. Ja, det är klokt av politiker att försöka förstå hur vården finansieras och organiseras. När det försöket görs är det viktigt att förstå att de som arbetar är viktigare än någonsin tidigare. En väldigt stor del av vårdbehovet finns naturligt hos pensionerade multisjuka invånare. För allas bästa är det bra om värdefull arbetskraft kommer i produktion så snabbt som möjligt. Alla som är tränade inom krigssjukvård har fått lära sig mentalt mycket ansträngande prioriteringsarbete. Idag bidrar människor med sjukvårdsförsäkringar till vårdfinansieringen utöver den skatt de betalar. Att gå mot lika dåligt för alla är en mycket dålig väg. Mycket bättre att politikerna börjar kräva kraftiga produktivitetsökningar inom sjukvården. Det går. Sverige har några av världens skickligaste ingenjörer. I kombination med skickliga sjuksköterskor och läkare är jag säker på att produktiviteten kan öka med mer än 25%.

”De flesta av de drygt 600 000 personer som har en privat försäkring har det genom arbetsgivaren. Andra får försäkringen via facket eller har tecknat den privat. Anledningen till att en arbetsgivare eller privatperson skaffar en privat sjukvårdsförsäkring är givetvis för att man inte litar på den offentliga vården och på politikens förmåga att styra upp situationen.”
https://www.gp.se/ledare/vem-vill-offra-sig-för-systemets-skull-1.21797100
https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/produktion-och-investeringar/produktivitet--internationellt/
https://www.synonymer.se/sv-syn/produktivitet

Om politiken skulle vara tydlig med att de få inom arbetskraften som behöver vård också har en egen kö, då blir det också rättvist. Alla som är gamla förväntas också ha varit arbetskraft och därigenom ha bidragit till finansiering av offentliga kostnader kopplade till barn och gamla. Eftersom politiken inte vågar fatta liknande prioriteringsbeslut uppstår privata sjukvårdsförsäkringar. Marknaden får lösa det inte politiker har modet att göra. 

onsdag 13 november 2019

Att hitta den rätta

Jakten efter lyckan
Vad är evolution? Vilka budskap lär vi oss av Maslows behovstrappa? En sak är säker och det är att de flesta människor ogillar ensamhet och vill på olika sätt ingå i mindre och större grupper för att trivas. Samtidigt förändras ständigt människans villkor i takt med att samhället utvecklas. Inte minst dagens digitala tid skapar nya umgängessätt mellan oss människor. Samtidigt som vi blir allt fler som lever i tätbefolkade samhällen, och vi har tillgång till möten med människor över Internet i hela världen, känner sig väldigt många människor ensamma. Och trots Tinder och många andra nätapplikationer som hjälper till att matcha människor för möjliga relationer har många svårt att hitta människor som de "klickar" med. Sannolikheten att man får ett liv mer fullt av stunder med lycka är högre om man hittar "klicka"-människor att dela sitt liv med.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/evolution
https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

Tänk om den mest utvecklade människan idag insett att gamla tiders familjetänk är omodernt? Tänk om det är så att den moderna människan i vår del av världen, precis som vi i Sverige för länge sedan lämnade klansamhället, idag gått in i den digitala kärlekstiden? Enligt Maslows teorier tror jag inte på det. Hur kan då människor på jakt efter "klickar" hitta dem? Kanske behöver vi tänka mer gränslöst. Till exempel skulle vi uppnå bättre integration om ”nysvenskar” och ”gammelsvenskar” blandar upp sig betydligt mer än hittills. För samhällsutvecklingen skulle det vara mycket positivt. 

Susanna Birgersson har rätt, Jag ser bara fördelar med att vi börjar gifta oss lite mer kors och tvärs i det här samhället.”. Nedan fler intressanta reflektioner från Birgersson kopplat till svårigheten för akademiskt utbildade kvinnor att hitta en partner:

"Kvinnor har i alla tider letat efter män med högre social status än de själva, i dag betyder det längre utbildning och högre lön. Men kvinnor är överrepresenterade i dagens och framtidens akademikerkullar. Många akademikermän gifter sig lika gärna med kvinnor utan högskoleutbildning, och de kan, i avsaknad av biologisk klocka, ta god tid på sig att hitta den rätta. Därför saknas det lämpliga makar till många heterosexuella kvinnor som efter avslutad universitetsutbildning längtar efter att gifta sig och få barn."

"Den ofrivilliga ensamheten ökar. Alltfler kvinnor kommer skaffa barn på egen hand – inte för att de föredrar det utan för att de inte hittat någon matchande barnafader. De som inte kan tänka sig den lösningen kommer helt enkelt aldrig få de barn de önskade sig."

”Om jag utifrån egen erfarenhet, väninnors berättelser, litteratur och populärkultur får gissa lite, skulle jag säga att för många akademikerkvinnor är faktiskt inte status och inkomst det avgörande, inte egentligen. Det är däremot pålitlig karaktär, kulturella intressen och förmågan att föra intressanta samtal. Jag kan här och nu avslöja att ett antal högskolepoäng och ett så kallat kvalificerat arbete inte är en garanti för något av detta.”

”Akademikerkvinnor borde rannsaka sitt reflexmässiga parningsbeteende, och fler män med arbetaryrken kanske kunde pröva det kvinnor i alla tider har ägnat sig åt: att försöka göra sig lite mer intressanta. Jag ser bara fördelar med att vi börjar gifta oss lite mer kors och tvärs i det här samhället.”
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/kvinnor-borde-rannsaka-sitt-parningsbeteende/
Dagens besvikelse
Centerstämma efter centerstämma där jag inte fick gehör för min motion om att göra EBO-lagen mer ansvarsfull, mer socialt och ekonomiskt hållbar. Fattigdomen och förslumningen breder snabbt ut sig i Sverige. Särskilt i våra kommuner med en större stad. Räddningen kanske är att många akademiskt bildade kvinnor med bostad aktivt jagar en man bland allt fler män som lever trångt i våra växande utanförskapsområden.

”Ebo-lagen, som ger asylsökande rätt att välja eget boende, har lett till social misär och segregation. Det är bra att både M och KD nu vill avskaffa den, men det räcker inte.”

”I decennier har S-märkta kommunalråd skrikit sig hesa om Ebo-lagens skadliga effekter. Ilmar Reepalu, följd av Katrin Stjernfeldt Jammeh, har larmat om Malmös pressade läge och från Södertälje har Boel Godner vittnat om trångboddhet, madrassboenden och barn som far illa. Men länge var det ingen som ville lyssna. Ebo - lagen om eget boende - infördes av Bildtregeringen 1994 och ansågs ha stora fördelar. Den gav asylsökande stor individuell frihet och underlättade flyttar till städernas heta arbetsmarknader.  I praktiken har den också varit en förutsättning för det exceptionellt stora flyktingmottagandet i Sverige under senare decennier. Om inte nyanlända hade trängt ihop sig bland sina landsmän i utanförskapsområdena skulle bostadsbristen tvingat fram en omläggning av migrationspolitiken för länge sedan.”

”Sverige tog en springnota, kan man säga. Ebo-lagen möjliggjorde en historiskt snabb befolkningsökning till en mycket låg initial kostnad. Det är i hög grad denna nota vi nu tvingas betala i efterskott i form av skolmisslyckanden, parallellsamhällen och kriminalitet.”

”En avskaffad Ebo-lag löser alltså inte grundproblemet, utan skjuter bara upp det. Vill man på allvar skapa ordning och reda i mottagandet måste man också ta tag i frågan om vilka effekter självbosättningen efter uppehållstillståndet ger upphov till.  I väntan på det kommer segregationen, trångboddheten och förslumningen att fortsätta öka. Det borde Moderaterna vara ärliga med.”
https://www.expressen.se/ledare/asylinvandringen-har-tagits-pa-springnota-/

Dagens stjärna
Johan Hakelius. Han skriver ofta både välskrivna och läsvärda artiklar med roliga humorinslag.
”Inga problem. Nemas problemas. Hakuna matata.”
”Arbetsförmedlingen, Lars Calmfors, Nyamko Sabuni, Dagens Nyheter, alla har de fel. En privatisering av arbetsförmedlingen i rekordfart, när en lågkonjunktur är på väg, är en baggis. Massor av länder har gjort det. Än viktigare: Martin Ådahl har tänkt ut det här. Räknat. Planerat.”
”Hakuna matata”
https://www.fokus.se/2019/10/och-en-farsot-ska-drabba-landet/

lördag 28 september 2019

Den ljusnande framtid är vår

Hopp
Utbildning, ambition, hårt arbete och samarbete skapar hoppfulla samhällen. Så ”enkelt” är det. Hur vår framtid blir som samhälle är inte ödesbestämt, det avgörs av människorna som bor där. Uppsala kan genom klokt ledarskap tillhöra några av världens mest attraktiva boplatser om 30 år. Med dåligt ledarskap kan det lokala samhället på 30 år kraftigt försämras. I en demokrati som vår avgör vi invånare vilka politiker och vilka partier vi tror bäst bidrar till framtida framgångar. Väljarnas val får stor betydelse för alla. Rikspolitiken kan som vi känner till sedan några år snabbt försämra kommunernas möjligheter att bygga framgångsrika lokalsamhällen, därför är din riksdagsröst också viktig för hur framtiden utformas. Mitt hopp är att det går att få Uppsalabor och svenskar att rösta på klokare alternativ framöver. Alternativ som använder både hjärta och hjärna i balans när de fattar beslut.
http://www.e.kth.se/archive/org/bsong/songs/student/studentsongen.html

Johan Hakelius skriver målande i Expressen om hur idiotiskt Sverige styrs. Och han har helt rätt, det är i kommunerna vi ser landets olika verkligheter. Ute i verkligheten skulle vi behöva en paus från oansvariga och dyra rikspolitiker. Det skulle i nuläget lägga bäst grund för att vi ska vända den negativa utvecklingen och gå en attraktiv framtid till mötes. Varför är så många kommunalråd tysta om idiotin? Många har blivit karriärister och fokuserar inte helt på att tjäna de människor de i allmänna val är valda att tjäna.


Hoppet i de lite bredare frågorna står nog till kommunalpolitiken. För det är kommunerna som får betala när rikspolitiken blivit abstrakt konst. I kommunerna är problem, för att använda ett snoffsigt ord, fortfarande figurativa. Det betyder att man ser det som faktiskt finns och att det som finns faktiskt syns. Må vi be för fler rejäla, teorilösa kommunalråd.”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/strandhall-och-bah-kuhnke-ville-inte-vara-gammaldags/

I år firar en förening av universitetskompisar, Ceteris, 30 år. Tiden går fort. År efter år har ett antal män samlats en helg. Förutom att vi har trevligt och äter gott blir det en ”terapiövning” där var och en berättar om vad som hänt i familjelivet, yrkeslivet och iterativt kommer reflektioner och råd från övriga. Det är ett intressant och många gånger utvecklande mötesformat.
Du som vill läsa korta inlägg från mig kan strunta i de citat jag klipper in från artiklar som min inledande text reflekterar på. Mina ord räcker för att förstå min reflektion. Om du läser bifogat material blir det en värdefull bonus.

Dagens besvikelse
De ledande politiker, och deras partier, som genom en ansvarslös migrationspolitik kraftigt försvagat Sverige. En av världens mest ansedda tidningar gör ett läsvärt reportage om hur snett Sverige kört på grund av den ansvarslösa migrationspolitiken. För allt fler kommuner infinner sig nu chocken efter förhoppningen om att invandring skulle rädda dem från avbefolkning.

”FILIPSTAD, Sweden — At first, local leaders were inclined to see the refugees as an opportunity. The iron ore mines had shut down. So had a factory that made machinery for the logging industry. The town had been abandoned, its population cut in half. A shot at replenishment appeared at hand.”

”But four years after the influx, growing numbers of native-born Swedes have come to see the refugees as a drain on public finances. Some decry an assault on “Swedish heritage,” or “Swedish culture,” or other words that mean white, Christian and familiar. Antipathy for immigrants now threatens to erode support for Sweden’s social welfare state.”

”As world leaders debate how to keep the innovative forces of capitalism while more equitably spreading the bounty, the Nordic model is often played up as a promising approach.”

”But the endurance of the Nordic model has long depended on two crucial elements — the public’s willingness to pay some of the highest taxes on earth, and the understanding that everyone is supposed to work. The state ensures that working-age people are prepared with the skills for high-wage jobs, in industries like technology and advanced manufactoring.”

”Sweden’s sharp influx of immigrants — the largest of any European nation, as a share of the overall population — directly tests this proposition.”

”The people arriving later tended to have little education. Many had suffered trauma, requiring mental health counseling.”

”Yet absent some fresh approach to increasing employment, an alarming divide seems certain to widen.”

”Sweden sits at a crossroads. Taxpayers can swallow the costs of integrating refugees, or reject that burden and risk a defining division: White, native-born Swedes will retain jobs and comfortable lives, while dark-skinned immigrants sink into poverty and joblessness in isolated ghettos.”

”But Sweden’s experience with refugees suggests a more pragmatic, even transactional conception of the social welfare state, a sort of membership club in which people pay dues for expected services. If too many people get the benefits for free — especially people who stand out as different from the majority — faith in the system is imperiled.”
https://www.nytimes.com/2019/07/11/business/sweden-economy-immigration.html?fbclid=IwAR3f6mXixqhvQMlRSnXOe1qV8xQz-eHRMOytihOSJ6xblTmbFttx6vZPmS0

Dagens stjärna
Gustav Juntti, UNT. Viktig artikel om problemen med ensamhetskänslor. Jag besökte flera seminarium om ensamhet under sommaren, problemet var ännu större än jag redan visste.

”Självmord är förtvivlan och kompakt ensamhet. I Sverige har var sjätte person ingen riktigt nära vän. Ofta sägs det att äldre lider mest av ensamhet. Men i Sverige är den mest ensamma gruppen yngre människor i storstäder. Likadant i Finland: de mest ensamma är personer mellan 20 och 30 år.”

”Hos amerikanska 13-18-åringar har lyckonivåerna och välmående störtdykt sedan 2011, samtidigt som mängden sömn och mänskliga möten – de två delar som enligt psykologer har mest positiv inverkan på välmående – minskat drastiskt i gruppen.”

”I USA är den snabbast växande sociala gruppen de utan religiös eller politisk anknytning. Att vara socialt distanserad och mentalt splittrad är inte bra. Särskilt inte för unga individer vars självkänsla och ego ännu inte hunnit formas. De sociala pelare som tidigare generationer lutat sig mot har rasat. De yngre har ingenting att hålla tag i, och den vuxna världen är till väldigt liten hjälp. För vad är det ungdomar i dag får höra när de ska ut i världen? Att de är fria att göra vad de vill. Men den som söker riktning och mål vill sällan höra att syftet med livet är frihet. Från vad, undrar de.”

https://mobil.unt.se/ledare/ensam-ar-inte-starkast-5414102.aspx





fredag 2 augusti 2019

Naturkraft och naturlagar

Själavård
Naturen är vi en del av. Livet utan natur blir som livet på till exempel månen. Där vill inte jag leva. Jag erkänner att jag är en stadsmänniska som trivs bland många andra människor. Jag trivs med att allt jag kan behöva finns nära tillgängligt. I Uppsala är det enda jag saknar ett välbesökt dansställe för +25 åringar som har öppet varje dag, året om. Och som är välbesökt. Nyligen skulle jag tillsammans med min son besöka en trevlig ”klubb” i Uppsala som var sommarstängd... Annars har Uppsala alla andra kvaliteter jag efterfrågar. Inte ens Stockholm erbjuder den dansande valfriheten 365 dagar per år. Det gör till exempel Tokyo, Shanghai, New-York och London. Behöver jag dansa varje dag? Nej, men jag gillar frihetskänslan av att kunna välja vilken kväll som helst som en danskväll tillsammans med många andra. Dans är tveklöst mycket bra för vår hälsa. Därom vittnar många forskningsstudier. För mig är danstillfällen både fysiskt trevligt och själavårdande.
https://www.google.se/amp/s/amp.cnn.com/cnn/2017/06/08/health/health-benefits-of-dancing/index.html
https://www.webmd.com/fitness-exercise/features/dancing-better-health

Lika mycket som jag älskar storstäders puls älskar jag kontrasten med en tillvaro nära naturen. Sommaren är en särskild tid för att vara nära naturen och dess själavårdande miljöer. Särskilt själavårdande tycker jag närhet till hav är. Även haven bjuder mig på en härlig frihetskänsla. Jag är mycket tacksam för de årliga naturupplevelser jag får tanka in i bland annat Söderhamns skärgård, på Råö, i Nerja och på Gräsö. Vår natur är viktig och vi måste vara försiktigare med den. Vi behöver den för människans välbefinnande. Inte bara nu utan även kommande generationer behöver en frisk natur. Kortsiktig girighet får aldrig väga tyngre än ett långsiktigt ansvarstagande för kommande generationers välbefinnande.


Dagens besvikelse
De miljö- och klimataktivister som gör det till en religion istället för en av flera viktiga hållbarhetsfrågor. Livet är inte endimensionellt och stora utmaningar kan inte lösas endimensionellt. Som så många gånger i mina blogginlägg konstaterar jag ofta att många miljöaktivister går vilse i sin endimensionella kamp och missar farliga konsekvenser av sin aktivism som inte är miljöpositiva.

Hakelius reflektioner i nedan bifogad artikel är intressant. Tänk om det är så ”enkelt”! Plantera många fler träd! Det är på många sätt att investera klokt för kommande generationers bästa.

”Forskare i Zürich har räknat ut att två tredjedelar av den koldioxid som tillförts atmosfären genom mänsklig aktivitet kan bindas i nyplanterade träd. Vi skulle kunna komma ned i halter som ligger i nivå med de som rådde under tidigt 1900-tal. Då planteras träden enbart på platser där de kan växa väl och inte på mark som används för att odla mat eller till stadsbebyggelse. Det är fullt möjligt. Det är ingen småskalig plantering. Ungefär 900 miljoner hektar, världen över. Ungefär samma yta som hela USA. Gratis är det inte heller. Minst 300 miljarder dollar. Å andra sidan är det inte mer än att Jeff Bezos, Bill Gates och Warren Buffett skulle kunna stå för fiolerna. Bara hälften av den årliga amerikanska försvarsbudgeten. En tredjedel av vad socialförsäkringarna kostar den amerikanska staten varje år. Ett kap, i de här sammanhangen.”

”Det där kommer inte heller att slå bland alla instagrammande klimataktivister. De kommer aldrig att köpa att vi kan rädda världen genom att odla vår trädgård: Ta det lugnt, sluta skrika, ha lite trevligt och plantera träd. Vad ska de då göra av ångesten, skammen, försakelserna och hysterin?”
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/nyheten-slar-inte-bland-aktivister-pa-instagram/

Dagens stjärna
Adam Cwejman. Volymer lyder under naturlagarna. Det måste naivister ha missat under alla sina utbildningsår. Cwejmans reflektioner i GP om integrationsdebatten är läsvärda. Tyvärr visar de senaste årens riksdebatter om integration och segregation att allt för många ledande politiker inte fattar volymernas mycket negativa effekter. De borde alla tvingas läsa min bok ”En stund på jorden” publicerad i augusti 2018.

”Under min barndom i Björkekärr var fördelningen mellan utrikesfödda och barn till utrikesfödda samt infödda svenskar ungefär 20/80. Vi barn till utrikesfödda kunde inte isolera oss från språket eller de svenska vardagliga normerna. Från barnsben befann vi oss i en miljö som varken avtvingade oss hemlandets kultur, mat, seder, språk eller religion. Men offentligheten, som för oss helt bestod av Rosendalsskolans tegelbyggnader och dess alla elever och personal, gav oss möjligheten att förstå det svenska samhället i sin helhet. Detta mikrokosmos av Sverige var inte en medveten politisk skapelse, det var en konsekvens av en då fortfarande modest andel utrikesfödda i ett enskilt bostadsområde.”

”I ett decennium har diskussionerna om begreppet pågått. Lärdomarna tycks inte sätta sig och missförstånden, både de uppriktiga och avsiktliga, fortsätter.”

”Det aktiva valet att inte assimileras, det vill säga att undvika att ta del och bli en del av majoritetsbefolkningens språk, seder och institutioner, står individen fullt fritt att göra. Det blir ändå, förr eller senare, ett problem för såväl den enskilde, exempelvis i sociala sammanhang och på arbetsmarknaden, som för det omkringliggande samhället. Det är ett val som är mycket enkelt i en förort tömd på majoritetsbefolkningen. I ett mer blandat område är valet betydligt svårare. De politiska beslut som leder fram till att ett samhälle måste hantera påfrestningarna av omfattande olikheter måste in i den här diskussionen, som annars blir inkomplett. Det är detta som Sabuni och Busch Thor har försökt komma åt, innan de av sina vedersakare dragits in i långrandiga definitionsdiskussioner och anklagelser om grumliga avsikter.”
”Diskussioner om handskakning eller inte, skilda badtider, religiösa friskolor, slöjor i offentligheten, syn på sexualitet och familjens (och klanens) roll, är alla konsekvenser av att människor, naturligt, för med sig sina normer och seder från hemlandet. Men förändras inte av att passera en gräns, man förändras genom att leva bland andra.”
Detta möte, livsviktigt som det är för Sveriges möjligheter att fungera, är väldigt fjärran samtidens invandringspolitiska diskussion.”

https://www.gp.se/ledare/missförstånd-sätter-tonen-för-invandringsdebatten-1.16715405

lördag 3 mars 2018

Destruktiv politik

Välståndets pelare
Det finns bara en väg för att skapa ett högt generellt välstånd för de människor vi politiker företräder. Den vägen bygger på ett positivt företagarklimat, att vi bejakar mångfald och ett öppet globalt handelsklimat. Det är särskilt viktigt för ett litet folk som det svenska som också lever högt upp i norr , långt ifrån tätbefolkade områden (Stockholm räknas inte), med ett stort beroende av internationella affärer för att säkra just vårt folks välstånd. Kommunpolitiker och rikspolitiker har inget annat uppdrag än att verka för sina invånares bästa. Tro mig, andra länder och dess kommuner kämpar för sina invånare, inte för våra. Det utesluter självklart inte att vi fredligt samarbetar och gärna bidrar till att sprida välståndet. Att sprida välståndet är bra av medmänskliga skäl, av affärsskäl och av miljöskäl. Rimligt rättvisa handelsutbyten har också varit viktiga, och fortsätter att vara det, för att bevara fred mellan olika samhällen. Vår historia är full av liknande faktaberättelser.

Vänsterns förenklade och destruktiva vinstjaktspolitik leder inte Sverige, och dess delar, mot en bättre framtid. Historiskt har Sverige visat en imponerande förmåga att systematisera affärskoncept och bygga globala framgångssagor. I en värld där tjänster kommer att stå för de flesta ekonomiska transaktioner mellan både människor och organisationer ska vi givetvis stimulera svenska företagare även inom till exempel omsorg och sjukvård att kunna blir nya globala företag. Globala företag som vi kan vara stolta över, som skapar många arbetsmöjligheter och som drar in viktiga skatteintäkter. Vinstjakten är sjuk. Det som ska vara i fokus är att möta samhällsbehov, att leveranser ska vara av den kvalitet som vi är beredda att betala för och att de som inte klarar av att leverera den kvaliteten ska förlora sina uppdrag. De ska förlora sina uppdrag på sätt som inte drabbar enskilda människor. Varför är det så svårt att förstå den logiken för vänstermänniskor? Och varför tillåts de få politiskt inflytande. Jag förväntar mig mer av Socialdemokraterna! "Högersossar" har länge varit pragmatiska och inte näringslivsfientliga, om än maktgalna. Mycket glädjande att lagrådet sågar förslaget om välfärdsvinsterna. Jag hoppas också att många som inte är religiöst vänster också visar sitt missnöje med en så korkad politik i valen senast den 9/9 2018. S och MPs destruktiva politik kopplad till ett felaktigt fokus på eventuella vinster är ett stort skäl för att avsätta dem. Vänstern behöver vi inte bry oss om, de lever i sin egna enfalds-, bidrags-, tycka synd om- och företagarfientliga bubbla.
https://www.di.se/nyheter/lagradet-sagar-regeringens-forslag-om-valfardsvinster/
Dagens kalkon
Johan Hakelius. Han är för det mesta en klok person. Inte minst förstår han hur viktigt det är med en bra ”mylla” för företagande om stort välstånd för folket ska kunna skapas. Jag kan förstå hans klagande på mörker, kyla, blåst och massor av snö. Jag skulle gärna enbart ha vinter i november till 1/3, vår 1/3 till 30/4, sommar 1/5 till 15/9, höst 16/9 till 1/11. Även om vi skulle göra som i Japan, där regeringen beslutar om årstider, är det klokt att reka läget. Ingen plats på jorden är perfekt för de flesta. Våra årstider, om de bjuder ordentligt på sina olikheter, är fantastiska tillgångar som bidrar till Sveriges attraktion och som dessutom starkt bidrar till att våra ekonomiska hjul snurrar betydligt mer än vad vår lilla befolkning annars motiverar. Bra att Hakelius ger upp sina försök att få oss som även gillar några månaders vinter att tänka om.
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/vad-sager-ni-nu-da-vinterentusiaster-/

Dagens stjärna
Diana Zadius. Skolan ska vara en plats där den fina sekulära och respektfulla värdegrunden gäller alla jämlikt, inget annat.
https://asikt.dn.se/asikt/debatt/ratt-peta-lararvikarie-som-vagrar-skaka-hand/

Jenny Sonesson. Som man ropar får man svar. Vill vi att de som lever i Sverige i många år ska lära sig svenska? Är det rimligt att förvänta sig att människor kan lära sig rimlig svenska inom säg fem år om man får ägna stora delar av en arbetsdag till att träna? Bra ifrågasättande.
http://www.gp.se/ledare/sonesson-se-%C3%B6ver-kostnader-f%C3%B6r-tolkar-1.5241420