Region Uppsala

Region Uppsala behöver ett kompetent politiskt styre

Allt har sin tid. Socialdemokrater och moderater har misslyckats med att få ordning på Region Uppsalas ansvarsområden. Regionfullmäktige är ansvariga för sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och regional utvecklingspolitik. Extremt viktiga uppgifter som mandatperiod efter mandatperiod sköts dåligt. Regionfullmäktige måste fyllas med många fler kunniga och relevant erfarna för att få ordning på Region Uppsalas viktiga uppdrag.

Nedan en artikel från Utvecklingspartiet demokraternas kraterns, UP, om vad som bland annat krävs för maktstöd från UP efter regionvalet 

”I februari kallade sjukvårdsminister Elisabet Lann till ett krismöte om arbetsmiljön i sjukvården efter återkommande larm om hög arbetsbelastning och stressrelaterade sjukskrivningar. Det visar att vårdkrisen inte längre går att behandla som ett vanligt verksamhetsproblem. Krisen måste mötas som det den är: en systemkris för arbetsmiljö och patientsäkerhet.”

”Det gäller i högsta grad även i Region Uppsala. Här har sjuksköterskor, läkare och annan vårdpersonal alltför länge förväntats bära ett system som inte håller. Primärvården ska göra mer. Den nära vården ska byggas ut. De äldre blir fler och vårdbehoven mycket mer krävande. Samtidigt är arbetsmiljön pressad och samordningen brister mellan olika delar av vården.”

”Det krävs bättre samarbete mellan regionen och kommunerna. När fler äldre lever längre med komplicerade behov duger det inte med fortsatt otydlighet kring ansvar och samordning. Patienterna ska inte behöva märka var gränsen går mellan olika huvudmän.”

”Det är dags att sluta detaljstyra vården uppifrån och börja lita på professionen. Det är dags att kraftigt avveckla byråkrati och stärka kraften hos vårdpersonalen.”

https://www.unt.se/debatt/artikel/region-uppsala-kan-inte-administrera-bort-vardkrisen/lwoqkpvj

Nedan GP-ledare, Naomi Abramowicz, är i sammanhanget värd att läsa. Det avser mest brister inom äldreomsorgen men även inom Region Uppsala finns personal som inte ska finnas där. 

”Allt fler stängs av från jobbet inom den kommunala äldreomsorgen. Det visar en stor granskning från tidningen Kommunalarbetaren (31/3). Avstängningarna har ökat stadigt de senaste fyra åren: År 2021 blev 257 avstängda – 2025 var det hela 459 personer. Kommunalarbetaren har tittat på några av de grövre fallen där medarbetare har blivit avstängda och senare fått sparken.”

”I Rättvik band fyra anställda fast en äldre man i rullstol med ett rep runt magen. Sedan stod de och skrattade åt honom. I Borås fick en anställd sitt jobb genom att uppge en falsk identitet: i själva verket var mannen dömd för flera brott, däribland misshandel och sexbrott.”

”I Umeå dömdes en tidigare anställd inom hemtjänsten för att ha våldtagit flera av de kvinnliga hemtjänsttagarna. Det är långt ifrån det enda fallet av sexuella övergrepp inom hemtjänsten. Från 2021 till december 2025 anmäldes 398 våldtäkter mot kvinnor över 60 år: hemtjänstpersonal var involverad i samtliga fall (SR 9/12 2025).”

”Hur kan det här ske gång på gång? Varför verkar det finnas så många rötägg inom just den här sektorn?”

”Politiker av alla möjliga färger talade länge om att det behövdes ”fler händer” inom äldreomsorgen så fort branschens rekryteringsbehov kom på tal. Förutom att det är förolämpande mot personalen visar det att man inte har förstått vad jobbet går ut på. De senaste årens skandaler inom äldreomsorgen visar att det knappast duger med ett par händer för att kunna jobb med äldre. Det kräver en typ av yrkesskicklighet som ofta underskattas: takt, tålamod och empati.”

”Eftersom många politiker utgick från att det enbart behövdes ett par händer för att jobba inom äldreomsorgen blev det också en arena för integrationspolitik. De senaste decennierna har det lanserats otaliga subventionerade anställningsformer för att utrikes födda ska få jobb inom vård, skola och omsorg.”

”I dag är hela 45 procent av de anställda utrikes födda, enligt Socialstyrelsen. Alltför många har fått jobb utan att kunna tillräckligt bra svenska. De kan inte kommunicera med sina kolleger – än mindre med de äldre. Förutom att det bidrar till en ohållbar arbetsmiljö kan det skapa farliga situationer för de äldre.”

https://www.gp.se/ledare/politiken-har-bidragit-till-aldreomsorgens-problem.4934a6d9-af02-4d6a-9c5e-d0c7386cc939

Kö mot döden

När hjälpen behövs snabbt

När vi blir allvarligt sjuka, eller allvarligt skadade, behöver vi skyndsamt få sjukvård med kvalité. Det är minst sagt illa att den svenska sjukvården inte är organiserad bättre för att snabbt kunna hjälpa människor i nöd. Att Region Uppsala tillhör de sämre på att snabbt hjälpa människor med allvarliga hälsoproblem är inte acceptabelt. Det är ett minst sagt stort misslyckande. Är det dags att helt låta ett försäkringssystem sköta hela specialistsjukvården? Det kanske är den enda räddningen eftersom år efter år med politiskt ledarskap mest driver kostnader och levererar allt längre köer. Varje dag i en kö kan innebära en allt säkrare dödsdom för allvarligt sjuka. 

UNT skriver läsvärt om vårdköeländet nedan.

”Köerna till specialistvården i Uppsala län blir allt längre. Under 2023 fick var tredje upplänning vänta på sin operation i mer än 90 dagar. Med Akademiska sjukhusets miljardunderskott väntas väntetiderna öka ytterligare.”

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/vardkoerna-i-uppsala-vaxer-friskare-patienter-gar-fore/ly4e9z7l

”I tre år har han väntat på en operation som kan ge honom det aktiva livet tillbaka. Men ingen kan svara på när den blir av. Under tiden blir Lars Waldestrand allt sämre.”

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/lars-har-vantat-pa-sin-operation-i-tre-ar/re64mz5l

Även Kajsa Dovstad , GP, skriver en läsvärd krönika i sammanhanget. Värt att ta på allvar. 

”Tid till en medicinsk insats kan vara livsavgörande. Inför statliga mål för tillgång till akutsjukvård.”

”Visserligen får man räkna med sämre akutvård i en mindre stad eller på landet. Bara universitetssjukhusen kan ha ett fullvärdigt utbud med neurokirurger och thoraxkirurger. Nivåstrukturering av vård är heller ingen lätt uppgift. Ibland är det bättre med en längre transportsträcka för att komma till rätt ställe, och ibland inte. Men parametrar som “tid till insats” och “good enough” måste upprioriteras. Även om det innebär att svensk sjukvård måste tänka nytt, med till exempel rotationstjänster för läkare så att man kan upprätthålla kompetens.”

https://www.gp.se/ledare/gastkolumn/hur-manga-ska-behova-do-i-vantan-pa-operation.a3fa193f-637c-4491-9b8e-50774f7f797f

För mig är det obegripligt att det politiska ledarskapet inte klarar av att inse vad som behöver göras för att sjukvården ska fungera bättre. Det kräver ”bara” riktigt ledarskap och flödestänk med patienten i centrum. Inte minst Leonardo Davinci insåg att väldigt mycket kan läras av att förstå flödesmönster. Region Uppsala prognostiserar ett miljardunderskott år 2024! Det är ett tusen miljoner kronor! Samtidigt driver de på med spårvägsprojektet 😱. Jag har sagt det förr, jag säger det igen, skrota regionerna som egna politiska lekstugor! När? Nu! När? Nu! Nu! Nu! Invånarna är inte till för politiker. Politiker är till för invånarna. Allt för många som känner sig kallade som politiker tycks inte på allvar ha förstått det. 

Det räcker nu

Organisera specialistsjukvården nationellt

Varför är det inte invånarnas bästa som står i fokus kopplat till hur olika offentliga ansvar organiseras? Kompetensbrist i högsta ledningen är ett problem. Högsta ledningen är politisk. En del av det politiska problemet är att ”det partipolitiska komplexet” som efterfrågar allt för många arvoderade uppdrag med fina titlar. Trots att antalet invånare engagerade i politiska partier bara blir färre och färre. 

Vad lär man av nedan debattartikel om sjukvården i Stockholm? Kanske att det bara går att få ekonomin inom sjukvården att gå ihop när verksamheten levererar dålig tillgänglighet? Att ättestupan ska införas? Att det politiska ledarskapet är kasst oavsett politiskt styre? För mig är det tveklöst rätt att göra specialistvården nationell. Då får alla medborgare likvärdig sjukvård. Då kan en huvudman få bukt på kvalitetsbristerna och de skenande kostnaderna kopplade till stafettpersonal. Då kan inköpen bli betydligt kraftfullare. Då kan rörligheten inom ramen för en huvudman fungera bättre. Då får också många av de allt för många riksdagsledamöterna, 365 stycken, göra rätt för sina arvoden.

"Neddragningarna i vården som patienterna nu får erfara är också en konsekvens av en ansvarslös ekonomisk politik. De 7 miljarder i överskott som våra partier lämnade efter oss brändes snabbt bort. S, V, MP och C röstade igenom en budget med 3,5 miljarder i underskott. I stället för att ta ansvar för den förda politiken har man gjort det till en konst att skylla bristerna i den egna politiken på andra. Det duger inte."

https://www.expressen.se/debatt/vansterstyret-kan-inte--fly-ifran-verkligheten/

Effektivare organisation

Reformera organisationsformerna

Ofta skylls många problem på organisationsformen samtidigt som problemen nästan alltid handlar om dåligt ledarskap. Med det sagt kan en verksamhet tveklöst vara dåligt organiserad. Glöm inte att en organisation är beslutad om av dess verkställande ledning och styrelse. 

Bland dem som tagit eller fått en ledartröja inom en organisation finns de som bygger och de som fördärvar sina lags förmåga att bra nå sina målsättningar. Nästan alltid tillhör de bästa de starkaste. Det är de som vågar ge sina medarbetare mycket eget inflytande och ansvar för olika delar av det gemensamma som bygger framgångsrikt. Och politiker, som nästan alltid saknar chefserfarenhet från riktiga jobb, är alltid i händerna på organisationspolitiska direktörer och förvaltningschefer. Trots att tjänstemannaansvaret är klent och politiker har ansvaret. Men det ansvaret kan i praktiken nästan bara utkrävas i allmänna val vart fjärde år. Det finns inga lagar som förbjuder dumhet eller okunskap när det finns i styrelserum och i verkställande ledningar.

Gunnar Wetterberg, Expressen, skriver läsvärt nedan om att det offentliga Sverige behöver styras smartare. 

”Regeringen slipper ta ansvar för generaldirektörernas dumheter, samtidigt som den kan utnyttja myndigheternas kunskaper som underlag för beslut.”

”Men det finns skäl att vara bekymrad för hur modellen fungerar i dag. Det är hög tid för en genomtänkt förvaltningspolitik. Statens kaka är ofta beklämmande liten. När jag var på Finansdepartementet var det svårt att hålla emot när duktiga medarbetare fick 10‒15 000 mer i månaden på banker och försäkringsbolag. Idag kan en ung domare dubbla sin lön genom att gå till en advokatbyrå. Hur ska staten kunna hålla tummen i ögat på finansmatadorer och bolagsjonglörer, om den hela tiden mister sina granskare till dem som ska granskas?”

”Men där finns det också frågetecken. I staten finns det en tydlig rågång mellan politikens och förvaltningens ansvar; i kommuner och regioner är det mycket mer otydligt. I många kommuner sparkas förvaltningschefer på löpande band, med dryga avgångsvederlag och till skada för kontinuiteten verksamheterna. Den största förvaltningspolitiska nöten har regeringen alldeles inpå sig. Regeringskansliets indelning i departement leder till en stuprörsmentalitet som gör det svårt att tackla de största samhällsproblemen.”

”Formellt är regeringskansliet sedan åtskilliga år en sammanhållen myndighet. I praktiken är det inte så. Men om man avskaffade departementen, om man ersatte dem med ett samlat regeringskansli där tjänstemännen samarbetade med varandra utan stuprör, då skulle staten antagligen bli betydligt mer effektiv.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/forvaltningspolitik-ar-sexigare-an-ni-tror/

I Uppsala finns ett hållbarhetsavtal där UP och minoritetsstyret är överens om att skolan och äldreomsorgen måste prioriteras och byråkrati kraftigt avvecklas. När nu rikets regering inte hjälper kommunerna med de statsbidrag kommunerna hoppats på krävs ett högre tempo i kommunernas prioriteringsarbete. Allt annat är fel och ansvariga partier får bära ansvaret när oförmåga att snabbt vidta nödvändiga åtgärder leder till behov av än svårare beslut. Det går att kraftigt effektivisera Uppsala kommun. Nu är tiden att få det gjort.

”För landets kommuner och regioner blir det inga tillskott i vårbudgeten – trots att flera av dem har svårt att få ekonomin att gå ihop under 2023. Enbart skolsektorn hade behövt ett tillskott på 12 miljarder, enligt fackorganisationen Sveriges Lärare. 

– Det här är en katastrofbudget för svensk skola och svensk lärarkår, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande Sveriges Lärare.” 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sveriges-larare-en-katastrofbudget-for-svensk-skola

Urspårat styrsystem

En ny maktordning i Sverige

Det är hög tid att vi invånare röstar fram partier som minst kräver många års arbetslivserfarenhet utanför politikens värld. Det är i vart fall hög tid för det om man vill att vi ska företrädas mer kompetent. Riktig arbetslivserfarenhet är självklart meriterande. Att acceptera en ordning där karriärpolitiker går från ett ledande ansvarsfullt förtroendeuppdrag till nytt ett annat duger inte. Politik är en egen ”gren” men den handlar om samhällsbygge och förtroende. Det senare kan man få om man är påläst, vältalig, ”går igenom rutan” och har lite beslutsförmåga. Det första kräver enligt mig meriterande arbetslivserfarenhet. Personligen tycker jag att en politiker under flera år ska ha bidragit med skatter innan hen helt blir skattefinansierad för politiska uppgifter. Vad tycker du?

En sak som jag tydligt upplevt med politiker utan ordentlig yrkeserfarenhet är oförmågan att förstå hur man bäst ska organisera verksamheter för att nå uppsatta mål. Att tycka att det är tjänstemännens ansvar är okunnigt. Toppen av en verksamhet måste ha en egen förmåga att uppfatta organisationsbrister och bedöma förändringsförslag. Jag är helt säker på att den svenska statsförvaltningens administrativa fader, Axel Oxenstierna, "vänder sig i graven" över hur byråkratiskt och administrativt tungt det offentliga Sverige blivit. Det måste vi få ett ordentligt stopp för genom att kraftigt avveckla verksamheter och uppgifter som driver fram på tok för mycket administration i våra viktiga verksamheter som till exempel skola, vård och omsorg.

"Ingen svensk har någonsin utövat så mycket makt under så lång tid som Oxenstierna – han utnämndes till rikskansler på nyåret 1612, och avgick med döden den 28 augusti 1654."

"Om man ska översätta kanslersämbetet till dagens terminologi, så var Oxenstierna statsminister, utrikesminister, långa tider finansminister, generaldirektör för den offentliga förvaltningen (det var innan politiken och verkställigheten hade skilts åt) och dessutom ordförande i AB Statsföretag, som på den tiden dominerade hela det svenska näringslivet."

"Viktigare än så – ingen har heller utövat mak­ten så konstruktivt som Axel Oxenstierna gjorde. Maktutövning är för det mesta som skriften i sanden – tjugo år efteråt är det ingen som minns vad den ene eller andre statsministern egentligen använde den till. Med Oxenstierna är det tvärtom. Dagens strukturer påmin­ner gång på gång om honom – långt efter att vi för länge sedan glömt de historiska omständigheter som frambringade dem. Om riksstyrelsen hade haft sin sjukamp, så vore Axel Oxen­stierna lika överlägsen som Carolina Klüft. Som strateg, analytiker, förhandlare, personalledare, institutionsbyggare, skribent, talare – i få grenar har han haft sin överman, och ingen har behärskat helheten så väl som han."

https://popularhistoria.se/sveriges-historia/stormaktstiden/tema-stormaktstid-den-maktige-oxenstierna

Gunnar Wetterberg är en klok person. I Expressen skriver han en läsvärd krönika om hur rikets styre behöver förbättras. Det är inte bara i kommuner och regioner som styrsystemet spårat ur och blivit för omfattande, för krångligt och för dyrt. Utvecklingspartiet demokraterna har en stor roll att fylla i att vi kraftigt ska börja avveckla administrationstrycket på våra viktiga kärnverksamheter skola, vård och omsorg. För att kunna göra bra nytta i detta viktiga politiska städarbete krävs yrkeserfarna politiska företrädare. Broilers bär en stor skuld för att vi fått och fortsätter att få allt mer administration kopplat till offentliga verksamheter. Begränsade skatteintäkter ska gå till rätt saker, det är mer kraft till våra lärare, sjukvårdspersonalen och omsorgspersonalen. Mindre administrativ börda.

"Rapporten pekade framför allt på behovet av att samordna alla statens myndigheter. Det var nästan så att jag undrade om rådet spelade under täcket med Sveriges Radio. Samma morgon som rapporten släpptes ägnade sig Vetenskapsradion åt många länsstyrelsers kritik av Trafikverkets utbyggnadsplan på 800 miljarder fram till mitten av 2030-talet. Verket självt bedömer att utbyggnaden ska leda till att utsläppen minskar – med en procent…"

"Den samlade styrningen av statens insatser är ett problem. Problemet ligger i regeringens knä. Klimatpolitiska rådet tackar regeringen för att flera statsråd möts i ett kollegium – men jag undrar om rådets professorer och docenter vet hur det egentligen går till när regeringen styr riket. Grandiosa kollegier i all ära – men det är tjänstemännen i departementen som ska utföra det jobb som måste göras." 

"Och departementen är statsförvaltningens värsta stuprör – där tjyvhåller var och en på information för att vinna fördelar mot de andra. Formellt är Regeringskansliet en enda myndighet, men i praktiken är varje departement ett kungarike för sig. Det dagliga arbetet leds av 35-40 statssekreterare, många av dem med ganska liten erfarenhet som arbetsledare." 

"I den bästa av alla världar skulle Regeringskansliet backa till före departementsreformerna 1840 och 1965. Reformen 1840 styckade upp det gamla kansliet i olika departement. Reformen 1965 slog samman departementens stora expeditionschefsavdelningar – där det mesta av jobbet gjordes – med statssekreteraravdelningarna, som skötte den politiska sidan av arbetet. Då skulle Regeringskansliet bli en sammanhållen enhet utan konstlade departementsgränser, ledd av opolitiska tjänstemän som bryggar över mellan regeringsskiftena." 

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/regeringens-departement-misslyckas-gang-pa-gang/

Mer pengar inte lösningen

Mer för dina pengar

Du är väl medveten om att politiker som driver på för allt högre skatter vill ta ännu mer av dina möjligheter att själv få styra över dina egna intjänade pengar? Du är väl medveten om att du redan betalar bland de högsta skatterna i världen utan att för den skull få den kvalité vi borde kunna förvänta oss inom skola, vård och omsorg? Oavsett om du bor i en "lågskattekommun" eller en högskattekommun. Du är väl medveten om att det i Uppsala, och på många andra platser i Sverige, råder oacceptabel kvalité inom skola, vård och omsorg? Om du inte har förstått det är det hög tid att du vaknar upp och fattar det. Jag ägnar mig inte nu åt politisk propaganda. Det är ett faktum att kvalitetsbristerna blivit allvarliga inom alla delar av det som kallas välfärdens kärnverksamheter. Det är lätt att faktakolla!

Är lösningen på problemen högre skatter och avgifter? Nej! Möjligen kan en dellösning vara lägre skatter och högre avgifter vid nyttjande av tjänster i ett rimligare försäkringssystem. 

Framförallt måste lösningarna handla om mycket bättre ledarskap, mycket bättre fokus på huvuduppgifter än på en massa "bra att ha" och bisaker samt stopp för ”mjukisflum”. Effektiviseringsmöjligheterna inom offentlig sektor är enorma. 

Du som bryr dig om alla kvalitetsbrister kan med fördel ta del av nedan youtube filmer med Mats Alvesson, välrenommerad forskare vid Lunds universitet. Han beskriver bland annat "funktionell dumhet" som främst drabbar offentlig sektor. Det behövs en revolution mot all dum byråkrati, överadministration och styrträngsel som både plågar till exempel lärare och sjukvårdspersonal men också driver enorma kostnader.

https://www.youtube.com/watch?v=VPQpMI7nSi0

https://www.youtube.com/watch?v=KXUxs4ReaK8

https://www.youtube.com/watch?v=41bOKzltrkc

Anna Dahlberg, Expressen, får som vanligt till det i nedan artikel. Det räcker nu! Vi måste rösta fram politiska ledare som på allvar gör hantverket att skruva om Sveriges offentliga verksamheter så att de klarar rimlig kvalité och att de viktiga medarbetarna trivs mycket bättre än nu! Gör om! Gör rätt!

"När Dagens Medicin ska ranka Sveriges bästa sjukhus hamnar privata S:t Göran alltid i topp. I den senaste rankningen knep sjukhuset förstaplatsen i kategorin bästa mindre sjukhus, och sedan 2015 har sjukhuset alltid varit med på topp tre. Det är framför allt på två punkter som S:t Göran utmärker sig – högst medicinsk kvalitet och bäst ekonomi. Trots att det privata sjukhuset producerar mest vård per krona – DRG-poäng – går kostnadskontrollen alltså inte ut över vårdkvaliteten. När Region Stockholm jämför akutsjukhusens måluppfyllelse har S:t Göran hamnat i topp i fem år i rad.

Så vad är hemligheten? När jag intervjuar sjukhusledningen framkommer ett antal framgångsfaktorer:

• Avlastning. Bristen på sjuksköterskor är den stora falskhalsen inom slutenvården numera. Det har S:t Göran löst genom att avlasta sjuksköterskorna och låta dem ha ett övergripande ansvar i stället. Apotekare tar hand om medicineringen och undersköterskor sköter den patientnära omvårdnaden. S:t Göran har medvetet behållit en större andel undersköterskor än många andra sjukhus. Och de är i sin tur avlastade från enklare uppgifter som sängbäddning, städning, påfyllnad av förråd mer mera av en egen service- och logistikfunktion.

• En platt organisation. Ett stort ansvar ligger på den första linjens chefskap som förväntas ha koll både på hur resurserna används och på medicinska indikatorer såsom antal infektioner på avdelningen. För att inte bygga på byråkratin mäter man antalet administrativa tjänster.

• Smart schemaläggning. Personalen får i hög grad styra sina scheman via ett poängsystem. Ett nattpass ger exempelvis många poäng, vilket ger mer ledighet i andra änden.

• Snabba beslut på akuten. Att jobba på akuten är slitigt, vilket har gjort att många underläkare hamnar där. På S:t Göran lägger man sig vinn om att i stället använda erfaren personal som fattar snabba beslut – antingen skicka hem personen eller lägga in.

"Vad är då mer naturligt än att ropa på mer pengar till akutsjukhusen? Räkna med att det är så det kommer att låta i valrörelsen – en öppen budgivning om vilket parti som vill satsa flest miljarder på vården. Strunt samma att regionerna gick med ett överskott på över 20 miljarder kronor förra året. För svensk sjukvård lider inte brist på pengar i första hand, och den är redan ”sjukhustung” jämfört med andra länder. Vi lägger störst andel av BNP på sjukvården av alla nordiska länder och hamnar på en sjätteplacering i västvärlden." 

"Sverige har gott om läkare och utbildar flest per capita i hela västvärlden. Problemet är att de träffar klart lägst antal patienter per år av OECD-länderna. Mellan 2014 och 2020 ökade kostnaderna inom hälso- och sjukvården med hela 23 procent i löpande priser. Men trots ökade resurser har inte mängden vård ökat. Enligt SKR:s Ekonomirapport från 2019 har antalet vårdtillfällen och vårdplatser tvärtom minskat. Svensk sjukvård har alltså negativ produktivitet. Vi skjuter till mer och mer pengar, men får ut allt mindre vård i andra änden. Visserligen är det är ett trubbigt mått. Att antalet vårdplatser har minskat, exempelvis, är också en följd av att man använder titthålskirurgi i större utsträckning. Men här någonstans måste man ändå börja fundera över vad som är det egentliga problemet. Det går inte bara att fortsätta ösa miljarder över vården utan att först åtgärda systemfelen."

"De medicinska resultaten är i världsklass. Där finns inget att klaga på. Det är sättet att organisera vården på som brister. Den stora utmaningen i svensk sjukvård är inte brist på pengar, utan brist på personal. Eller för att vara mer exakt: brist på rätt kompetens på rätt plats. Sjuksköterskorna flyr sjukhusen för att arbetsmiljön upplevs som för tuff. Samtidigt lämnar läkarna vårdcentralerna av samma skäl. Andra går ner på deltid för att orka. Effekten blir en ond cirkel: Det uppstår en brist på vårdplatser inom slutenvården samtidigt som primärvården är kroniskt underbemannad." 

"Det är inte så konstigt. Mellan 80-85 procent av sjukvårdskostnaderna går till personer som lider av en eller flera kroniska sjukdomar. Om dessa storkonsumenter av vård skulle ha en fast läkarkontakt över tid i stället för att vända sig till akuten vore oerhört mycket vunnet. Ändå blir visionen om den nära vården aldrig verklighet i Sverige. Det är precis som med polisen. Löftena om fler närpoliser och områdespoliser kommer och går, men bristen består. Det är så mycket trevligare att hamna bakom ett skrivbord och skriva metodstöd."

"Det viktigaste medskicket är därför detta: vårdkrisen kommer lika lite som poliskrisen att lösa sig av sig självt. Mer pengar och fler i utbildning räcker inte heller. Det kommer att krävas en tydligare styrning. För att locka tillbaka sjuksköterskor till sjukhusen behövs en radikalt förbättrad arbetsmiljö. Att följa S:t Görans exempel verkar vara en god början. För att locka fler läkare till vårdcentralerna krävs i grunden samma sak – en mer dräglig arbetsmiljö. Distriktsläkaren Ylva Sandström, som har funderat mycket på hur problemet ska lösas, tror att ett tak på 1 500 listade personer per läkare skulle ha en sådan effekt. Att styra över mer av sjukvårdens resurser till primärvården är också nödvändigt. Ytterligare en idé vore att underlätta för privatpraktiserande allmänläkare, som dominerar i Norge och Danmark."

"Målet måste vara att i möjligaste mån leda bort patienterna från akuten. Vi kan inte fortsätta att betrakta akutsjukhusen som svaret på alla hälsoproblem."

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/mer-och-mer-pengar-loser-inte-vardkaoset/

Även skolan får massor av skatteresurser men levererar långt ifrån värde för pengarna. PISA fusk, dåliga PISA resultat och universitetens klagomål om dåliga nya studenter och BRÅ talar ett tydligt språk. 

Engelska skolans grundare, och hennes man tidigare chefsredaktör för DN, skriver en läsvärd debattartikel i Di. Värd att bifoga delar. Organisation, metoder och arbetsglädje betyder massor för hur mycket önskat resultat man får ut av varje skattekrona. Utvecklingspartiet demokraterna delar helt att läraren ska vara chefen i klassrummet och ingen annan ordning.

”Engelska Skolan förstörde inte den kommunala skolan, som skolministern söker skapa intryck av. Sambandet var det omvända: det offentligas misslyckande skapade behovet av alternativ.”

”Kulturer präglade av en gemensam utsikt, ett paradigm, är mycket svåra att förändra inifrån. Men om man inte bryter de djupare övertygelserna, hjälper inga tekniska reformer eller mer pengar till skolan.”

”Några förslag om vad som kunde göras, av en regering som verkligen ville byta riktning för svensk skola:

Skriv om syftesparagrafen i skollagen. Ordet ”fostran” finns inte i den svenska skollagen. Skollagen borde ha portalmeningar av följande slag: ”Skolans uppdrag är att förmedla kunskap och fostran till nästa generation. Kunskap ska vila på vetenskaplig grund. Fostran är att överföra vanor och normer som, i samarbete med hemmen, utvecklar kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Bland dessa kan nämnas flit, punktlighet, gott uppförande, ärlighet, respekt för andra, tåga genom svårigheter, självdisciplin, strävan efter kunskap och bildning genom livet.”

”Stärk tilltron hos rektorer och lärare att ingripa. Som lärarförbunden visat, finns i dag en utbredd rädsla hos skolans personal att ingripa mot brott mot den ordning och kultur som krävs i skolan. Räddhågsenheten måste brytas, med stöd även av myndigheterna, och vuxnas befogenheter klargöras. Det behöver ske med klar blick för en ny verklighet, där den nya tidens gängledare tar över om vuxna abdikerar. Elever som fortsätter förstöra för andra, trots upprepade disciplinära åtgärder, ska kunna helt lyftas ut från skolan.”

”Upprusta polis och rättsväsende. Skolan har fått ta en stor del av smällen från en naiv invandringspolitik. I förorter med överfyllda lägenheter och där föräldrar ofta förlorat kontrollen över sina barn tränger gäng, våld och droger in även i skolan. IES har många skolor lokaliserade till dessa miljöer, och berättelserna från våra rektorer om vad som pågår är skrämmande. Polis finns knappt, men skolan kan inte i längden kompensera för en fundamental reträtt från ordningsmakten.”

”Viktigare än allt annat är dock att de som leder Skol-Sverige bryter med ”progressivismen” som grundperspektiv på skolan, och går in för att återupprätta legitimiteten för vuxenauktoritet. Detta missförstås ofta som en plädering för en ”hård” skola. Det är en total feluppfattning. En skola där eleverna vet vad som gäller, ”så här gör vi här”, känner rutinerna och är trygga – det blir också en skola fylld av arbetsglädje, skratt och kreativitet. I en sådan skola får alla utrymme för att höras, utan rädsla för gäng, knuffar, nedtystning och mobbning. Anarki ger inte glädje och frimodighet, snarare terror och inre förlamning.”

https://www.di.se/debatt/debatt-det-har-kravs-for-att-vanda-den-svenska-skolan/

Pengar är inte problemet! Bristande ledarskap och dåliga metoder är huvudproblemen!

Smartare och mer i plånboken

Enkla löften som inte håller

Tro aldrig att skattehöjningar är vägen som leder till bättre kvalitet inom välfärdens kärnverksamheter. Därom finns massor av exempel. Särskilt viktigt är det att inse detta faktum i ett land som tillhör toppnationerna på att beskatta sin arbetande eller tidigare arbetande befolkning. Beskattning som innebär att din egen beslutsrätt över dina intjänade pengar minskar. En beskattningstyngd som borde ge hög kvalitet inom rättssystemet, sjukvården, skolan och så vidare. Den kvalitén får vi inte idag. Det är inte acceptabelt. Skälen för de är många. Bland annat för att vi har allt för många i dagens Sverige som lever på bidrag i en massa olika former. Bland annat för att vi fått en kraftig befolkningsökning under kort tid som skapar en massa behov men som inte matchats med behov av fler kompetenta lärare, undersköterskor. sjuksköterskor, poliser, ingenjörer och så vidare. Trots den idiotiska migrations- och integrationspolitik vi blivit påtvingade måste många delar av offentlig sektor klassas som överfinansierade verksamheter. Överfinansierade verksamheter är alltid dumt oavsett om de är offentliga eller privata. En överfinansierad verksamhet jobbar aldrig hårt och målmedvetet med att hitta smartare sätt att lösa sina uppdrag med kvalitet. Det går att jobba på många olika sätt för att lösa uppdrag, och dagens teknologiska framsteg skapar fantastiska möjligheter till nytänkande som både ökar kvalitén och som klokt möter en verklighet där tillgång till dagens nödvändiga kompetens är dålig. 

https://www.ekonomifakta.se/fakta/skatter/skattetryck/skattetryck-i-sverige-och-internationellt/

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, vill att vi nu fokuserar på att få ordning på skola, vård och omsorg samt fungerande infrastruktur. För att säkerställa det krävs både smarta effektiviseringar men också kreativt förändringsarbete. Det kreativa förändringsarbetet innebär att vi kan nå bättre skolresultat, snabbare tillgänglighet till kvalitativ vård och en omsorg värd namnet på nya effektiva sätt. Med kvalité. För att klara det krävs en reformperiod med nödvändiga investeringsmedel. Innan vi börjar sänka skatter ska detta nödvändiga reformarbete finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Nu i valtider kommer partiernas löften att hagla. Glöm inte att fråga dem om HUR de ska lösa de problem som berör dig mest. UP har både svar på Vad, Varför och Hur. Våra löften är inte enkla att genomföra men det går. Vi vågar se verkligheten som den är och vi vet att vi under en reformperiod på fyra år kraftigt kan förbättra skolan, sjukvården, näringslivsklimatet och självförsörjningsgraden. Det går! Om man har en reformagenda. UP har en reformagenda. Den bygger bland annat på att vi tror på och kraftigt inkluderar lärare, sjukvårdspersonal, omsorgspersonal och övrig berörd personal i reformarbetet mot en bättre framtid. Vi kan skapa en ljus framtid tillsammans.

Expressens ledare skriver en viktig artikel om att det är dumt att gå på politikers överbudspolitik. Till att börja med är inte politiker bättre än de flesta enskilda människor på att avgöra hur en extra hundralapp ska användas. För det andra är borde det alltid vara kloka politikers ambition att låta invånarna som kämpar få behålla så mycket frihet som möjligt över sina intjänade arbetsinkomster. Inte minst nu när regeringspolitiken kraftigt höjer våra levnadskostnader med skenande energipriser, ökande matpriser och ökande komponentpriser som påverkar priset på det mesta som är elektroniskt.

"Det finns inget spikrakt samband mellan pengaströmmar och en verksamhets kvalitet. Stora lönelyft till illa utbildade lärare, eller lärare som inte har tillräckligt med tid till undervisning, hjälper till exempel föga. Äldreomsorgen är ett annat område där mycket pengar satsas. Tidningen Dagens Samhälle har tagit sig en titt på sambandet mellan kommunernas kostnader för äldreomsorgen och dess kvalitet."

"Den demografiska utmaningen framöver är hisnande. Politikerna är helt enkelt tvungna att lära sig att hålla i skattepengarna utan att det går ut över verksamheten. Tänk på det nästa gång medierna jämför hur mycket regioner eller kommuner lägger på det eller detta. Och i nästa valrörelse, när miljardbuden börjar hagla i partiledardebatter." 

"Pengar är viktiga, lätta att mäta och ännu lättare att imponera med. Verkligheten är mycket mer komplex."

https://www.expressen.se/ledare/ga-inte-pa-politikernas--sm-i-mer-skattepengar/

Verklighetsfokus och inte PK

Maktspel samt ordning och reda

Medieföretaget Bulletins start har retat upp många meningsmotståndare mot den inriktning som mediet har redan innan de lanserade. Sannolikt också retat upp medier med liknande politisk inriktning, de konkurrerar om samma följare. Personligen tycker jag att Bulletin är ett mycket bra projekt. Ett projekt med stor potential. Sverige behöver seriösa medier som tidigt vågar lyfta på växande problem utan att backa för politiskt korrekta begränsningar. Seriösa medier som hjälper till så att vi fortare får majoriteter att ta i faktiska problem som inte kommer att försvinna utan kraftfulla åtgärder. Sverige har ett särskilt stort behov av många fler grävande journalister som ökar chanserna för att korrupta och på andra sätt kriminella, inom offentlighetens tjänst eller eliten, avslöjas.

Vi som vet vad det handlar om att bygga en ny verksamhet från början vet också att det inte är konstigt att det är skakigt tills strukturer kommer på plats och man hittar former som affärsmässigt bär. Det är ett normaltillstånd i "start-ups". I Bulletins fall handlar det också om en hel hög mycket starka profiler, med stora egon, som ska klara av att samarbeta. Det gör inte äventyret lättare att få ihop men tveklöst intressantare. Problemen tycks helt vara kopplade till att ägarna inte ordentligt sorterat ut ägardirektivet, eller inte håller sig till det, samt att den formella VDn inte förstår sin roll. Självklart ska inte någon kunna utnyttja medieplattformen utan att den ansvariga utgivaren samtycker. Det är publicistiskt den ansvariga utgivaren som är ansvarig för ett medias innehåll. Jag hoppas att Bulletin efter 2021 hittat en struktur som operativt gör att de kan fokusera på att skapa bra innehåll och genererat tillräckliga intäkter. 

SVT beskriver nedan den nuvarande röran på uppstartsprojektet Bulletin. 

"Ett protestbrev har nu skickats från redaktionen till styrelsen där de kräver att bolagsstyrelsen ombildas och att vd:n avgår."

"Turerna kring nystartade tidningen Bulletin fortsätter. Enligt Journalisten har det framkommit att första chefredaktören och ansvariga utgivaren Paulina Neuding avgick efter en konflikt med tre av tidningens delägare. I januari publicerade Bulletins vd och delägare Pontus Tholin en krönika, utan att Neuding gett sitt godkännande. Hon avpublicerade krönikan och efter det följde påtryckningar från ledningen om att den skulle återpubliceras. Neuding vägrade och fick uppbackning av redaktionsledningen, men konflikten blev så infekterad att hon lämnade sin tjänst som chefredaktör."

https://www.svt.se/kultur/bulletins-redaktionsledning-vill-att-tidningens-vd-ska-avga

Carolin Dahlman, krönikör Bulletin, exemplifierar i nedan krönika att mediet redan gör publicistisk nytta.

” Nog har han rätt i att en enskild persons agerande får stå för honom, att det är mannen som högg som ska beskyllas för gärningen. Jag förstår också att man kan reagera på att SD så ofta ser invandringen som roten till allt ont. Men seriösa politiker behöver även kunna se samband. Insikt är första steget till förbättring. Tyvärr tycks många tvärtom vilja tona ner, släta över och inte vilja se.”

” Dessutom är man inte automatiskt fullt sysselsatt eller självförsörjande bara för att man inte är arbetslös. I den positiva statistiken kan en person hamna även om hen får lön av skattebetalarna via olika subventionerade jobb, eller bara jobbar lite grand.”

” För ett år sedan konstaterades att kommunerna betalar ut mer och mer ekonomisk hjälp (SKR 7/2 -20). Det var främst biståndet till nyanlända som lämnat etableringsprogrammet som hade ökat. ”Vi ser också att många är aktuella i försörjningsstödet väldigt länge”, kommenterade Leif Klingensjö, sektionschef vid SKR (Ekot 7/2 -20).”

” Jag tycker personligen att det är berikande med nya kulturer och att möta människor som kommer från andra länder. Men invandringens betydelse för Sverige är bredare än att det är kul att resa och träffa folk. Det måste man våga se.”

”Om makthavare har en alltför trallande inställning kan vi tyvärr landa i ett läge där invandringen fortsätter att vara kostsam. Det skrämmer därför hur en tjänsteman i kommunen försöker få migrationen att framstå som enbart superduper. Det är allvarligt när en statsminister är så rädd för att låta som SD att han blundar.”

”Även om många migranter klarar sig väl är invandringen även ett bekymmer, och att inse det är sunt. Vem kan på allvar vinna på att vi förskönar sådant som utanförskap, arbetslöshet och bidragsberoende?”

https://bulletin.nu/onsketank-inte-om-invandringens-konsekvenser

Den så kallade politiska korrektheten (PK) är farlig och bidrar i sin maktmedelsform till att vårt samhälle allt för sent erkänner verkliga och allvarliga problem som vi måste lösa. Problem som bara blir större och större under tiden som de anses oacceptabla att öppet prata om i debatter. Inavel kanske är en sådan, vad tror du? I Kvartal beskrivs väl varför PK är destruktivt. 

"Politisk korrekthet är inte bara en fluga eller ett mode, utan ett instrument som hjälper nya makteliter att etablera sig och sedan upprätthålla en moralisk sanningsregim som gruppen bekänner sig till. Den bygger inte på argument utan på associationer och identiteter och de etiketter motståndarna fastnar i."

https://kvartal.se/artiklar/politisk-korrekthet-ar-ett-maktmedel/

Gränslös sjukvård

Rimligt engagemang

Att svensk omsorg och sjukvård har stora brister har nog inte undgått någon. Bristerna handlar enligt mig i princip enbart om bristande ledarskapsförmåga. Omsorgen och vården är inte tillräckligt professionellt organiserad. Ansvaret för det ligger helt på ansvariga politiker och de partier de företräder. När det är systemfel måste problemen lösas på arkitektbordet och från toppen av berörda verksamheter. Där sitter politiker. Bara genom att lyssna på Tegnells förklaringar om vem som är skyldig för vad på dagens Ekot borde räcka för att fatta att ordentliga reformer inom omsorg och vård krävs. Att ”slå på” hårt slitande inom personalen när de verkar i en verksamhet med allvarliga systemfel är meningslöst. Trots gårdagens massiva kritik mot hur äldreomsorg och äldresjukvården skötts kommer sannolikt ingen ansvarig politiker ställas till svars. Lena Melin, Aftonbladet skriver läsvärt om denna oacceptabla ansvarslöshet i nedan länk.

”Det är förfärande siffror. Särskilt med tanke på att den svenska strategin gick ut på att skydda de äldsta och sköraste. Den misslyckades kapitalt. En förklaring är det otydliga ansvaret för äldreomsorgen. Regeringen, liksom centrala myndigheter som Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, har ett övergripande ansvar.”

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/39BO2P/forodande-kritik-mot-regeringen

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7625672

På Akademiska sjukhuset i Uppsala har medarbetare både ordinära vårduppdrag parallellt med att många också forskar. Att forska på ett akademiskt sjukhus är både hög status och det förväntas. Hur väl tiden fördelas mellan ordinärt vårdarbete och forskning är för mig fortfarande oklart. Utöver baslön och OB-tillägg som till exempel en läkare får har vi också i Sverige något som kallas "lärarundantaget". Det innebär att forskare som helt eller delvis finansieras av skattemedel får all äganderätt till sina forskningsresultat. Det finns gott om exempel kopplade till Akademiska sjukhuset på läkare som blivit väldigt rika tack vare egen förmåga, eget hårt arbete och detta "lärarundantag". På inget sätt är jag missunnsam. Personligen har jag dock länge tyckt att 25% av immaterialrätten (patent), idag 0%, ska vara en skattebetalartillgång som med fördel kan betalas tillbaka i form av forskningsanslag eller innovationsstöd för exploatering av patent. 

Jag vet inte om läkaren i nedan reportage tjänar runt 97.000 kronor i månaden samtidigt som han både forskar och bygger ett mångmiljonföretag. Han är säkert fantastiskt duktig och effektiv. Som skattebetalare vill jag dock inte gå med på att ett sådant upplägg är möjligt. Jag anser gott och väl att 97.000 kronor i månaden borde innebära fullt fokus, eller i vart fall 90 procents fokus, på uppdraget på Akademiska sjukhuset. Det Melki tillåts göra enligt nedan artikel är inte rimligt. Vad tycker du, om du betalar skatt? Nej, de som organiserar vården får banne mig börja organisera den mycket bättre än nu! Och även välavlönade läkare förväntas behöva återhämtning för att kunna utföra kvalitativa ingrepp på patienter/kunder.

https://lagen.nu/begrepp/L%C3%A4rarundantaget

Niklas Skeri, UNT, gör ett mycket bra grävande journalistiskt reportage kopplat till en orimlig ordning på ett sjukhus som gör miljardunderskott.

"Affärerna på Estetikum på Gluntenområdet en kort promenad från Akademiska, ser ut att rulla på bra. Bolaget har sett en dramatisk ökning av sin omsättning på senare år och 2019 omsatte Estetikum AB 25 miljoner kronor. Det finns också i närtid expansionsplaner med en helt ny, stor klinik i norra Stockholm. Bakom Estetikum AB står till hälften Vilyam Melki genom enmansbolaget M.A.J Invest. Både 2018 och 2019 har M.A.J gjort vinster före skatt på över 12 miljoner kronor. Enligt årsredovisningen uppgår bolagets tillgångar till nästan 100 miljoner kronor, till största delen investerat i fastigheter." 

"Men Vilyam Melki är inte bara en framgångsrik affärsman och läkare i plastikkirurgibranschen. Det är inte ens hans huvudsyssla. Det är hans extraknäck. Sedan cirka 20 år är han läkare på thoraxkirurgen på Akademiska sjukhuset, där man opererar i hjärta, lungor och de stora blodkärlen."

"Sedan 2015 är han klinikens sektionschef och biträdande verksamhetschef. På Akademiska sjukhuset har han en lön som med chefstillägg ger honom 97 000 kronor i månaden." 

https://unt.se/nyheter/artikel/pr50gqgl 

Inom näringslivet får de flesta arbetstagare, inklusive toppchefer, skriva på avtal som klargör att de inte kan syssla med andra verksamheter utan att de i så fall ska ha fått tydliga godkännanden för det. Exempel på sådana extraknäck är styrelseuppdrag. Det kan röra sig om cirka en dags arbete per månad för en VD som extraknäcker med styrelseuppdrag utöver liknande uppdrag inom sin bolagssfär. 

Samtidigt som Akademiska sjukhusets ledning tillåter högavlönade läkare, med chefsuppdrag, att bygga mycket lönsamma parallella vårdbolag, bränns sjuksköterskor och undersköterskor ut. Även det är både en idiotisk och orimlig ordning. Tro inte att arbetsmiljöproblemen bara är Coronarelaterade problem! Bland andra sjuksköterskorna på IVA i Uppsala har länge varit mycket kritiska mot hur arbetsledningen agerat. 

”Ekot har tagit del av data från universitetssjukhusen i Stockholm, Göteborg, Skåne, Örebro, Umeå och Uppsala. Totalt har sjuksköterskor, undersköterskor och läkare på de här sjukhusen jobbat närmare en och en halv miljon timmar övertid och mertid mellan januari och oktober i år. Över 200 000  fler timmar än samma period i fjol.”

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7625385

https://sverigesradio.se/artikel/7624307

https://www.vardfokus.se/arbetsmiljo/uppsagningar-pa-akademiska-hotar-arbetsmiljo-och-patientsakerhet/

Kunskapsstyrning

Byråkrati i balans med meritokrati
Frågar du mig är en stor del av det offentliga Sveriges största problem att styrningen från toppen inte är tillräckligt kompetent och att administrationen runt kärnverksamheterna tillåtits växa groteskt mycket. Inom allt för många mycket viktiga yrken har fokus flyttats från kärnverksamheten till en massa andra hänsynstaganden. Och många administratörer jobbar snarare med att tillfredsställa politiker och ledningar istället för att underlätta för kärnverksamhetens medarbetare. Hur man organiserar en verksamhet för att bäst lösa sitt kärnuppdrag borde alltid vara i centrum för utvecklingsarbetet. Då är proffsen inom kärnverksamheten huvudspelare, inga andra. Tyvärr känner jag till allt för många viktiga yrkesroller som "misshandlas" att fokusera på sina kärnuppdrag. Och jag känner till allt för många viktiga yrkesroller som inte får ha en stor påverkan på hur deras viktiga uppdrag bäst ska lösas. Ledarskapsförmågan är inte tillräcklig inom offentlig verksamhet idag.

Håkan Boström, GP, skriver klokt om att Sverige och dess delar kommer att utvecklas mycket bättre om vi kan börja respektera kompetens betydligt bättre än idag. De allra flesta borde kunna förstå att vår gemensamma framtid blir bättre om relevanta kompetenser i högre utsträckning får styra vilka vägval som ska göras.

”I diskussionen om välfärdens organisering hamnar ofta frågan om privat kontra offentligt ägande i fokus. Det är inte en oväsentlig aspekt, men långt ifrån det enda man bör ta hänsyn till. Offentligfinansierad privat välfärd är reglerad via upphandlingsavtal på ett helt annat sätt än privata företag på en privat marknad.”

”Hur verksamheten organiseras spelar en avgörande roll. Ofta en större roll än det formella ägandet. Inom den helstatliga universitetsvärlden har det länge funnits en kritisk diskussion kring styrningen. Direkt linjestyrning – där viktiga beslut fattas enligt schemat chef - mellanchef - anställd, istället för kollegial styrning (där beslut tas av de professionella gemensamt) har blivit vanligare – och mötts av motstånd från professionen. Detsamma gäller tendensen att kvantifierade utvärderingar - siffror och statistik som tas fram av administrationen centralt - får ersätta professionellt omdöme från kolleger.”

”Kritikerna menar att makten förflyttas till chefer och administration, samtidigt som forskare och lärare tvingas specialisera sig på ett sätt som inte uppmuntrar ny kunskap utan bara skapar mängder av ”meriteringsmakulatur” (forskningspapper som främst skrivs för att fylla på CV:t). Inom den helstatliga polisen finns en liknande diskussion: svällande byråkrati och klumpiga mätmetoder av "leverans" i kombination med att kompetens försummas. Samma mönster återfinns också inom den landstingsdrivna sjukvården.”

”Utmaningen är att hitta modeller som kan återupprätta den professionella kvaliteten utan att brista i hänsyn till grundläggande jämlikhetskrav, rättssäkerhet samt brukarrättigheter som elev- och patientsäkerhet. Det är givet att även offentlig verksamhet måste styras med vissa krav på effektivitet. Men när man inte litar på att de sakkunniga gör sitt jobb blir det lätt en självuppfyllande profetia. Människor reagerar negativt på bristande tillit och minskad autonomi i yrket. Resultatet blir att vi medborgare möter stressade läkare, lärare och poliser som ges allt mindre tid att utvecklas i sin yrkesroll.”

https://www.gp.se/ledare/färre-proffs-ett-smygande-välfärdshot-1.24668724

Dagens besvikelse
Jimmy Åkesson. Vidrigt kampanjande för röster. Det är en sak att med all rätt hävda att Sverige nu måste fokusera på att lyckas mycket bättre med integrationen innan vi kan öppna upp för ny omfattande invandring. Det är en helt annan sak att öga mot öga säga åt mycket utsatta människor att "du är inte välkommen". Unket, uselt och jag tvingas att skämmas lite som svensk. Jag anser att det Sverige jag vill leva i under överskådlig tid enbart kan ta emot efterfrågad specialistinvandring och ett mindre antal kvotflyktingar. Det innebär inte att jag accepterar att man behandlar medmänniskor på det vidriga sätt som Åkesson gjorde under sitt "besök" vid gränsen till Turkiet. 
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/patetiskt-av-jimmie-akesson-vid-gransen/

Dagens stjärna
Sakine Madon. Ja, det är minst sagt skrämmande att vi har allt fler i Sverige som anser att åsikter ska tystas för att någon tycker ”fel”.

”Irene Molina berättade i vår debatt att Uppsala universitet har ett råd för ”lika villkor”, där de försöker sprida dessa varningar. Vi måste ha litteraturlistor som lever upp till dagens demokrativärden, hävdade hon. I vetenskapens och yttrandefrihetens namn kan man inte acceptera att människor kränks, löd argumentet. Enligt Molina är det ett bekymmer att arbetet med att skydda folk från kränkningar genom trigger warnings inte går snabbare, eftersom det finns ”liberala hållningar” som bromsar takten.”

””Yttrandefriheten kan inte handla om att få kränka människor”, menar Molina och det har många opinionsbildare sagt förr. Men det är just vad yttrandefriheten handlar om: man får vara en kränkande idiot i fria samhällen. Det är tillåtet. Man får även vara en satiriker, en komiker eller en konstnär, vars uttryck upprör. Sedan kan vi diskutera om all humor eller alla uttryck är trevliga eller lämpliga – även motreaktioner ingår i yttrandefriheten - men vi kan inte förbjuda uttryck med hänvisning till kränkta känslor.”

”Det hedrar förvisso identitetspolitiker som Molina att de är tydliga med sin önskan om att yttrandefriheten ska begränsas. Frågan är bara var i världen inskränkt yttrandefrihet innebär ökad tolerans mot underordnade grupper. Tvärtom är det i länder med yttrandefrihet som minoritetsgrupper har som störst frihet. Samband och fakta borde intressera svenska universitet - men då kan de inte förvandlas till lekstugor för lättkränkta.”
https://www.expressen.se/ledare/sakine-madon/yttrandefrihet-maste-ga-fore-sarade-kanslor/?fbclid=IwAR3K1krSq0Y9DjuPK9qxZseUcIU30nl88ZmNpCVLQEY9dcvChYvLkZomrmc

Myt eller verklighet

Sanningen
Volym har alltid betydelse. Och nästan allt, möjligen inte syre, finns i begränsade resurser och efterfrågan brottas mot utbudet. I en sådan värld måste man prioritera och ta ansvar för de prioriteringarna. Inom sjukvården är det folkvalda, politiker, som måste göra dessa prioriteringar. Tror du att det finns förbättringspotential kopplat till prioriteringsbehovet? Ja. Och det är på grund av att det är mycket känsliga frågor. Bland annat därför finns politiker för att fatta de tuffa besluten på väl beredda grunder.
Kajsa Dovstad, GP, skriver en mycket värdefull ledare som jag bifogar nedan. Vi har tveklöst en tillgänglighetskris inom svensk sjukvård. Samtidigt är det viktigt att förstå att vi har massor av resurser inom sjukvården som kan användas väldigt mycket smartare än idag.

"Folk avlider i kaoset på akuten, i kön till canceroperationer och mellan inställda läkarbesök. Personalbristen är kroniskt akut. Budgetarna blöder. Hur illa ställt är det egentligen med svenska sjukhus? Inte så farligt, snarare tvärtom. Åtminstone om man ska tro de hårda siffrorna bakom krisrubrikerna. De medicinska resultaten är i världsklass. Skatten höjs i regionerna. Antalet läkare och sjuksköterskor är fler än någonsin. Även akutsjukhusens vårdavdelningar är välbemannade, åtminstone om man jämför historiskt och internationellt. Problemet är alltså inte att resurserna minskar. Problemet är att behoven ökar. Den som djupdyker i Socialstyrelsens siffror för sjukhusvården exponeras för flera oroande trender."

"För det första står vården inför en riktig äldre-boom: Antalet 80-plussare kommer öka med 50 procent på tio år. En stor del av de åtråvärda vårdplatserna upptas av denna grupp. Hur ska svensk sjukvård hantera ökningen av multisjuka 40-talister? Både den medicinska komplexiteten och omvårdnadsbehoven ökar när patienterna blir äldre."

"Den kanske mest intressanta vårdplatstrenden är att antalet vårddygn per invånare i 30-40-årsåldern är konstant. Varför behöver dagens vuxna lika mycket sjukhusvård som förr när antalet vårddygn har minskat för befolkningen som helhet? En invandringskritiker skulle kunna peka på att den migrationsrelaterade demografiska förändringen är särskilt stor i denna åldersgrupp. Och visst går det inte att utesluta en sådan faktor, men samtidigt finns en rad andra möjliga förklaringar. Att skylla alla problem på invandringen är lika dumt som att helt förneka att den kan ha konsekvenser för den svenska sjukvården."

"Så hur ska situationen räddas? Onekligen behöver resurser användas bättre. Fler husläkare, bättre teknik, smartare arbetsfördelning kan kanske göra sjukhusen drägliga igen. Men det behövs också en etisk diskussion om hur de begränsade resurserna ska fördelas. Vad sjukvården inte mår bra av är en sandlådedebatt där alla använder sina favoritförklaringar för att vinna politiska poänger."
https://www.gp.se/ledare/myten-om-neddragningarna-p%C3%A5-sjukhus-1.23669994

När våra läkare arbetar så mycket övertid som de gör förstår nog alla att vi har kris inom svensk sjukvård. Och många förstår att så mycket övertid både påverkar vårdkvaliteten och hotar berörda läkares hälsa.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bara-yttersta-toppen-av-ett-isberg?fbclid=IwAR1i7kdues-mhpH09XqL1xaIzQ0JjKUZIydGXi0O21IcX2mXtlKlJYSFNfk

Det är lätt att förstå att allt fler av alla viktiga som jobbar inom sjukvården börjar få nog.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/lakare-vi-som-finns-pa-sjukvardens-golv-har-fatt-nog-31447?fbclid=IwAR1o4pklkk8sY919kd7ysDNUTxiKVQZ-ZQh1HQkbsB93gqtsjFGqWISNiuE

Dagens besvikelse
Miljöpartiet. De är ett aktivistparti som inte ska sitta i ledande ställningar. Svidande kritik från Riksrevisionen mot de miljöbilspremier som erbjuds. Våra skattepengar kan göra mycket bättre miljönytta än de satsningar Miljöpartiet inkluderar i regeringens budget. Och i Uppsala vet vi hur illa det blir när MP driver igenom slösaktiga cykelgaragebyggen och enfaldigt driver på för spårvägslösningar. Aktivister ska inte ”sitta vid ratten”, det går aldrig bra. De kan med fördel agera som lobbyister.
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/staten-borde-inte-projsa-for-bilar-som-saljs-till-utlandet/

Regeringar, lokala och nationella, som slösar med våra skattepengar.
”Rutavdraget får hård kritik av Riksrevisionen i en rapport som presenterades under tisdagen. När avdraget för hushållsnära tjänster infördes 2007 var det med målsättningarna att svarta jobb skulle bli vita, att personer som står långt från arbetsmarknaden skulle komma i arbete och att köparna skulle få mer tid till lönearbete när de kunde leja ut sådant som städning, barnpassning och gräsklippning. Enligt Riksrevisionen når reformen bara delvis dessa mål – och finansdepartementets beräkningar att skatteavdraget betalar sig självt har enligt revisionen ”svagt empiriskt stöd”.”
https://www.expressen.se/ledare/rut-kritiken-maste-tas-pa-allvar-finansministern/

Dagens stjärna
Widar Andersson. Ja, flera regeringar har grovt misslyckats att ta ett långsiktigt klokt ansvar för Sveriges utveckling. Volym har alltid betydelse.

”Det går heller inte att komma ifrån att en utdragen, pågående och i det närmaste oreglerad invandring av människor från framförallt  landgrupperna 6  och 7 (enligt SCB: s definitioner): Länder utanför Europa med medel s.k. human development index och länder utanför Europa med lågt s.k. human development index, har med saken att göra.”

”Verkligheterna kan inte vara en fiende för den som vill styra landet.”
https://mobil.folkbladet.se/opinion/du-kan-battre-an-sa-har-stefan-lofven-om6507057.aspx