Visar inlägg med etikett prestationer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett prestationer. Visa alla inlägg

lördag 8 augusti 2020

Kämpa för framgång

Lata människor blir inte framgångsrika
Det finns människor som inte bryr sig, som nöjer sig med det som är så länge det finns mat på bordet och tak över huvudet. Människor som driver människans utveckling framåt är inte sådana människor, de strävar hela tiden efter att bli bättre och efter bekräftelse på att de lyckas. Bekräftelsen kan komma i form av medaljer, rankingar och förmögenhet. Ingen människa som någonsin bidragit till mänsklighetens utveckling eller ett enskilt samhälles positiva utveckling har gjort det utan stora insatser av arbetstimmar. Så enkelt är det.

Hur mycket ska de lata få snylta på de hårt arbetande? I hur många av världens länder tror du att det offentliga år efter år efter år ger omfattande stöd till arbetsföra invånare? En ny tid stundar. Det svenska systemet är inte längre hållbart. 

Alice Teodorescu skriver klokt i GP. Jag vill leva i ett samhälle där "klassresor" på ärliga sätt är mycket möjligt. Det kräver tydlig matchning av människor att nå sin fulla potential. Sambandet mellan satsade timmar, engagemang, och resultat är mycket starkt. Ändå tillåts flumtänkande om hur framgång skapas. Inte bara Zlatan eller Sjöström vittnar om vad som krävs för att bli framgångsrik. Självaste Ingemar Stenmark uttryckte det i en intervju som typ "Det konstiga är att ju mer jag tränar ju mer tur får jag".... Undrar om någon under 25 års ålder idag vet vem Stenmark är?....

"Men reaktionerna avslöjar något om det öppna föraktet mot ansträngning och strävsamhet, liksom hur kontroversiellt det blivit att peka på den logiska kopplingen mellan insats och utfall - i varje fall när det kommer till skolan. Hur många hade reagerat om Zlatan hade twittrat om vikten av att träna - också - på jullovet?" 

"Hur många reagerade på nämnde Zlatans uttalande på en pressträff inför Sveriges första match i EM för fyra år sedan när han bland annat talade om vikten av att: ”utvecklas, om att lära sig något nytt hela tiden, inte vara nöjd med det du är bra på. Det är det jag strävar efter alltid, att vilja bli bättre, vilja ta det till nästa nivå. /…/ Jag måste hela tiden kräva av mig själv att jag kan mer, att jag vill mer och jag skall göra mer. Det är det som det handlar om. Inte känna sig nöjd, och allt sitter i huvudet. Vill du så kan du.”? Ytterst få, sannolikt." 

"När det kommer till idrottsliga prestationer tycks sambandet mellan ansträngning, utveckling och resultat vara självklart för de flesta. När samma tankegods appliceras på andra sammanhang, såsom de akademiska, avfärdas de däremot snabbt som exkluderande elitism. Märkligt kan tyckas givet att läsning och bildning kan lyfta alla människor, oavsett startpunkt och slutmål - idrottsproffs blir ytterst få."

"Den som tror på klassresans kraft vurmar således för gedigen (ut)bildning för alla barn. Sådan förutsätter flit, disciplin och målmedvetenhet. Tyck därför inte synd om Mannerheims elever! Synd är det däremot om alla de barn vars bokhyllor gapar tomma och vars lärare inte förstått sin kompensatoriska roll."

måndag 23 juli 2018

Tomhet och glädje

Bara vart fjärde år
VM i fotboll är slut. Världens största idrott, fotbollen, bjuder vart fjärde år sina supportrar på fotbollsupplevelser utöver det vanliga. Vi är många som njutit av den vackra fotbollen som vi bjudits på. Vi har uppskattat fantastiska enskilda prestationer men framförallt imponerats av de lagledare och de lag som lyckats skapa det engagemang och det samarbete som krävs för framgång. Som metafor för de flesta lagarbeten är fotbollen fantastisk. Särskilt i ljuset av att det är världens mest utövade sport med flest supportrar. Alla framgångsrika landslag och klubbar har en tydlig värdegrund, de har tydliga lagambitioner, de vet vad som krävs för framgång. Och ibland är domarna så dåliga att de felaktigt påverkar matchresultaten. Jag längtar redan till VM 2022! Sverige har som samhälle varit många väl fungerande fotbollslag. Allt färre tycker att det fortfarande är så. Så kan det bli igen. Det kräver dock mycket kompetentare politiskt ledarskap lokalt och nationellt. De som vill bidra till en svensk positiv vändning kan med fördel lära av fotbollen.
https://www.gu.se/omuniversitetet/aktuellt/nyheter/detalj/fotbollsmetaforer-blir-en-allt-storre-del-av-spraket.cid1475598
https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/ny-bok-förklarar-fotbollshysterin-fotboll-är-en-metafor-för-livet-3442052
Och tänk så svårt det är att prognosticera om framtiden. De flesta får fel på detaljnivå. De som vågar att chansa på det de tror på och får rätt blir ofta rikligt belönade. De större mönstren mot framtiden är dock rätt enkla att se, om man enskilt och kollektivt vill se dem... Om mönstren leder i fel riktning är det klokt att se och acceptera det, först då kan man hjälpas åt att styra mot något bättre. Många har genom människans historia fått lära sig att ”allt är inte guld som glimmar”.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/8wkov1/vi-kan-se-varlden-ur-fotbollens-ogon--och-tvartom

Dagens kalkoner
De politiker som försöker vinna enkla poäng genom att ”satsa på fler utbildningsplatser” för att lösa akuta kompetensproblem. Brist på kompetenta yrkesarbetare tar många år att korrigera om det går att behålla och attrahera berörda yrkesgrupper. Jag vet inte hur många gånger jag på min blogg försökt beskriva att volym alltid har betydelse. Jag har också försökt beskriva att det går att genomföra stora reformer kopplade till smartare arbetssätt som både kortsiktigt löser kompetensbrist men som också inte driver på redan höga kostnader. Det är managementkompetens som saknas och förståelse för teknikens möjligheter. Det är allvar i kommunerna, landstingen/regionerna och inom staten nu! Hoppas det finns många kompetenta ledare som kliver fram snart och ställer sig till förfogande att ”ideellt” få ordning på svenska välfärdens kärnverksamheter! Det brådskar!
https://www.expressen.se/ledare/ska-spoken-fylla-platserna-pa-lararhogskolan/

Dagens stjärnor
IK Sirius fotbollslag i Allsvenskan! 3-2 mot IFK Göteborg trots att Sirius fick en spelare utvisad. Robert Åhman-Persson gjorde en Siriusdebut. Hoppas, hoppas att han nu kan axla den roll som Niklas Busch-Thor tidigare hade och som ingen annan i laget klarat av att ta.
https://www.siriusfotboll.se

Gunnar Wetterberg. Ja, Sverige utvecklas inte i en positiv riktning nu. Wetterbergs kritik är befogad. Tänka sig att det blir klokare rikspolitik om den kraftigt styrs av människor med praktiska ledarerfarenheter från kommuner och landsting/regioner.
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/riksdagens-orealistiska-drommar-hotar-valfarden/

lördag 17 januari 2015

Kontraster

Samhällets hjältar
Vilka är samhällets hjältar? Var matematikern Arne Beurling från Uppsala universitet 1900-talets svensk? Hans kodknäckande av Nazisternas krypteringskoder var onekligen mycket viktiga. Nacka Skoglunds eller Zlatans prestationer i fotboll? Dag Hammarskjölds fredsarbete? Raul Wallenbergs mod och medmänsklighet? Björn Borgs eller Annika Sörenstams idrottprestationer? Carl Von Linnés prestationer? Benny Anderssons eller Putte Wickmans musikaliska prestationer? Ingvar Kamprads eller David Carnegie d.ys företagsamhet? Det finns gott om samhällshjältar inom en rad områden.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Hj%C3%A4lte


På Arlanda flygplats sitter en mängd porträtt på svenskar som anses värda att lyfta fram som några vi svenskar kan vara stolta över. Det som slog mig var att jag inte såg en enda politiker som anses ha gjort något riktigt bra för nationen Sverige. Har inga svenska politiker gjort särskilt goda insatser för landets positiva utveckling och förtjänat ett erkännande bland t ex kockar, modeller och curlare? För visst måste man kunna mäta även politikers prestationer för att avgöra om de gör mer eller mindre positiv nytta för det svenska folket? Och visst finns det svenska politiker som även gjort mycket även för människor utanför Sveriges gränser. Lite intressant att det aldrig slagit mig som tanke tidigare då jag rest väldigt mycket. Varför tänkte jag på det nu? På Kuba var det i stort sett endast politiska folkkämpar som lyftes fram. Inga andra. Framförallt de döda som starkt ansågs ha bidragit till folkets välbefinnande. I många länder är det politiker och idrottspersonligheter som lyfts fram som förebilder. Har inte Sverige haft eller har vi inte några politiska hjältar? Det kanske är bra om vi inte har det. Men är det inte tråkigt om vi inte har haft någon med stora visioner och som starkt bidragit till det höga svenska generella välståndet? Eller är det en del av det fredsbevarande arbetet att politiker är en grå massa utan några Björn Borg, Ingvar Kamprad, David Carnegie, Annika Sörenstam eller Benny Andersson?