Visar inlägg med etikett träning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett träning. Visa alla inlägg

torsdag 12 mars 2026

Träna

Bra fysisk hälsa

I takt med att vi blir äldre får fysisk hälsa allt större betydelse. Det vet alla som har förmånen att bli äldre. Det är särskilt viktigt att träna på balansen och att hålla igång huvudet på olika sätt när inte arbetsdagar längre ställer krav på olika former av problemlösningar. Genom att ständigt öva på balansen kan man undvika vanliga fallskador som drabbar många äldre. Fallskador som snabbt kan leda till att ett bra liv helt plötsligt blir ett dåligt liv. Min biologiska pappa levde ett friskt liv fram tills han halkade en vinterdag och sedan gick det fort utför. 

Jag har alltid varit intresserad av hälsofrågor. Ett av mina mest intressanta politiska uppdrag var att vara ordförande för Folkhälsorådet i Uppsala. Nedan reportage menar att generation Z, yngre än mig, är mycket mer hälsoorienterade än tidigare generationer. Jag kan bara hoppas att det stämmer eftersom vi i genomsnitt blir allt äldre. Det sägs att alkoholkonsumtionen minskar dramatiskt i världen. Jag hoppas det är sant. Tyvärr vittnar narkotikahandeln i världen om att nyttjandet av de drogerna sannolikt kraftigt ökat de senaste 20 åren. 

https://www.bbc.com/reel/video/p0fhd92m/the-truth-about-the-most-physically-active-generation

Personligen tränar jag i normalfallet fyra gånger per vecka. Det har jag gjort under många år och det gör att jag känner att jag uppnår Yin/Yang i mitt stressiga och krävande liv. Och det gör att jag också kan unna mig av livets goda utan att hälsan helt spårar ur. Att kombinera hårt arbete med roliga upplevelser är något jag lärt mig av min första chef på IBM och min mentor. Det är en klok ”livsstrategi”.

Det är oklokt att inte träna. Det är viktigt att förstå att vardagsmotion räcker långt. Gå istället för att cykla. Cykla istället för att ta buss eller bil. 

Illa att team Trump valt att motarbeta Världshälsoorganisationen. När nästa pandemi inträffar kostar det onödigt många fler människoliv. Nedan lite kloka ord från WHO om hur värdefullt för hälsan det är med regelbundna fysiska aktiviteter.

  • Regular physical activity provides significant physical and mental health benefits.
  • In adults, physical activity contributes to prevention and management of noncommunicable diseases such as cardiovascular diseases, cancer and diabetes and reduces symptoms of depression and anxiety, enhances brain health, and can improve overall well-being.

https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/physical-activity

torsdag 15 augusti 2024

Försvara minnet

Minnet är viktigt av många skäl

Allt fler drabbas av demens. Den allvarligaste och vanligaste varianten, som också kan vara aggressiv, är altzheimer. De senaste åren har flera samhällsvetare och ekonomer varnat för de ekonomiska konsekvenserna av denna utveckling Ceteris paribus, det vill säga om omvårdnaden blir som nu även i framtiden. Men har det någonsin blivit som nu i framtiden? Nej. Nya mediciner och nya behandlingsmetoder samt bättre förebyggande insatser kan tveklöst förändra spelplanen. 

Nedan bjuder BBC på några goda råd om hur du kan träna ditt minne för att inte onödigt tidigt bli minnessvagare. Minnet är en av de viktigaste förmågor vi har för att vi ska vara just dem vi är. Utan minnen inga kunskaper, inga kopplingar till andra människor och så vidare. 

”When it comes to absorbing and remembering things, quite a few of us wish our minds were more sponge-like. So what can we do about it?”

https://www.bbc.com/reel/video/p0j2099x/how-to-improve-your-memory




måndag 15 juli 2024

Stark och vältränad

Vad lär oss vetenskapen om hur vi bygger oss starka?

De flesta imponeras av starka och vältränade människor. Få av oss har den disciplin av kosthållning och regelbunden träning det kräver. Idag lyfter vi ”på hatten” för flera spanjorer som gjorde fantastiska insatser igår. Alcaraz vann återigen Wimbledon. Det spanska manliga fotbollslandslaget vann EM. Fantastiska prestationer av mycket vältränade personer. Särskilt kul att se hur glada och avslappnat unga extrema presterare som Alcaraz, Yamal, Williams och Olmo uppträder. De visar tydligt hur viktigt det är att man älskar att göra det man gör för att också orka göra alla nödvändiga träningstimmar för att bli bäst. 

Ingen av dig eller mig kommer att bli en världsstjärna inom idrottens värld. Det hindrar oss inte ifrån att ta väl hand om vår hälsa och fysiskt träna regelbundet. BBC bjuder nedan på två värdefulla reportage om vetenskapligt bekräftade rön som gör att din träning kan bli mer framgångsrik än hittills.

”What does science say about the best way to develop and build your strength? An expert in exercise physiology, Dr Zachary M. Gillen, explains.”

https://www.bbc.com/reel/video/p0gsfwky/what-s-the-best-way-to-become-really-strong-

Vetenskapen lär oss också att hårda fysiska träningspass inte nödvändigtvis bränner kalorier. Det är klokt att lära sig lite om hur kroppen blir som starkast kopplat till hur vi tränar och äter. 

”Common sense led us to believe that humans were programmed to be as physically active as they can and that the more exercise we do, the more calories we burn. Byt from an evolutionary standpoint – these ideas are just myths. Dr Daniel Lieberman, author of 'Exercised', and Dr Herman Pontzer, author of 'Burn', explain why.”

https://www.bbc.com/reel/video/p09wk29n/how-exercising-doesn-t-mean-you-burn-calories

Idag är jag i Spanien 🇪🇸 och det är härligt att deras självkänsla fått en stor förstärkning av Alcaraz och det spanska fotbollslandslagets framgångar. Sveriges idrotts- och musikframgångar genom åren ska inte underskattas. De har stor betydelse för vår självkänsla trots att prestationen gjorts av andra svenskar. Och runt om i världen byggs bilden av ett litet folk, i landet Sverige, tillhör de bästa inom många grenar. Det som skapat dessa framgångar är Sveriges viktigaste tillgångar. Det är en del av det som kan definieras som en framgångskultur. ”Civilsamhället”, eller Sveriges föreningskultur är guld värt. Guld värt för hela samhällsbygget. 

Sverige blir tyvärr inte starkare. Flera års dålig nationell politik drabbar oss hårt. Ett tydligt exempel på att politiken länge varit dålig är den usla värderingen av den svenska kronan. Sjukt att en svensk krona idag bara växlas mot 0,65 av en dansk krona. Så var det inte när jag var i dotterns ålder. Sverige fortsätter att ha mycket att lära av våra danska systrar och bröder. Vi svenskar tappar snabbt i den globala välståndskampen. Snart kanske Asiens medelklass turistar till ett för dem billigt Sverige… Vi måste åter göra Sveriges invånare mer konkurrenskraftiga! Det går. Om vi är konkurrenskraftigt utbildade och vältränade går det enklare. 



onsdag 10 april 2024

Mycket fysisk aktivitet

Träna, träna och träna

Regelbunden fysisk aktivitet, högre puls under en längre tid, är väldigt bra för hälsan. Det faktumet gäller hela våra liv. Sluta aldrig att ordentligt anstränga dig fysiskt minst tre gånger per vecka. Trots dessa väl kända kunskaper blir våra barn och unga bara överviktigare och överviktigare av stillasittande med datorer, färd med elsparkcyklar istället för att gå och färre timmar för pulshöjande sportaktiviteter. Vi måste bryta denna negativa trend. Den som bryr sig om sina medmänniskors långvariga välmående kan inte "sitta stilla" och se hur allt fler barn och unga får allt sämre livslånga hälsoförutsättningar. Vi är inte gjorda för att vara stillasittande framför en skärm och ständigt förflytta oss utan fysisk ansträngning.

Att jobba upp din puls regelbundet är garanterat nyttigt för din hälsa. Bäst av allt för att få en bra grundkondition som garanterat ger dig ett mer välmående liv är att vardagsmotionera. Promenera istället för att åka elsparkcykel. Cykla istället för att ta bussen eller bilen när det är ett bra alternativ. Gå i trappor istället för att ta hissen. Prova att välja det fysiskt ansträngande alternativet i din vardag. Jag är övertygad om att du bara efter tre månader kommer att må mycket bättre. Inte minst får de allra flesta mycket bättre sömn när regelbundna fysiska aktiviteter blir en naturlig del av vardagen.

Titta på nedan SVT-program med Anders Hansen och förstå hur värdefullt det är att regelbundet träna. Även om du känner till det, titta på filmen och motiveras att göra de kloka valen som leder mot vardagsmotion varje dag. 

”Konditionsträning har visat sig gynna hjärnan bäst. Tills nu. Nyligen presenterades forskning som visade att yoga är mest effektivt för hjärnans kognition, i alla fall om man är över femtio år. Vi reder ut vilken träningsform som ger klarare tanke, bättre minne och mer kreativitet.”




lördag 4 november 2023

Medvetande

Åtta miljarder parallellsamhällen

Alla människor är biologiskt väldigt lika varandra. I princip identiska. Samtidigt är vi alla unika och upplever samma sak mer eller mindre olika. Varje människas verklighet är unik. Det är viktigt att förstå. Den verklighet du tycker dig befinna dig i är en annan än min. Även om vi lever på samma plats, och arbetar åt samma arbetsgivare, kommer vi se och uppleva olika saker. Våra gener, miljön vi växer upp i, kunskaperna vi fyller på med, livets erfarenheter och vår nyfikenhet påverkar vilken verklighet vi upplever. Allt för många har inte reflekterat över detta faktum. Ett faktum som har stor betydelse i många sammanhang. 

Nedan SVT-program, Vetenskapens värld, om hjärnan är värt att titta på. På ett enkelt sätt så att till och med jag förstår får vi lära oss mycket värdefullt om vår hjärna och om att vi alla upplever mer eller mindre olika verkligheter.

”Hur skapar hjärnan din verklighet? Har du kontroll, eller kontrollerar din hjärna dig?”

https://www.svtplay.se/video/j16ggp3/vetenskapens-varld-hjarnan/1-hjarnans-hemliga-knep

Hjärnan är vår viktigaste kroppsdel. Du är väl rädd om den? Du tränar väl din hjärna regelbundet, ofta och livslångt? Det hoppas jag du gör. Jag hoppas också du är en av oss som använder mer hjärna än hjärta när du fattar dina beslut. 

Demokrati som koncept är på tillbakagång. Det är en tragisk verklighet. I min verklighet är det en dålig utveckling för de flesta människor på vår jord. Det är tragiskt att inte hela vår jord är fylld av någon form av riktiga demokratier. Även i Sverige tappar demokratiska värden kraft. Särskilt kopplat till föreningslivet som försvagas. Den som vill att Sverige återigen ska bli ett av världens mest jämlika och ekonomiskt rika platser bör använda hjärnan och bidra till en stärkt demokrati. I en demokrati får hjärnor och känslor fritt utrymme. I en diktatur anser några få ha bättre hjärnor än alla andra och känslor har ofta inga värden förutom kopplat till nationen och det totalitära styret. 

”Demokratin är satt under press. För sjätte året i rad är antalet länder med nedgångar i demokratin fler än de länder som gjorde demokratiska framsteg. Det enligt en ny rapport från den mellanstatliga organisationen Idea (Institute for Democracy and Electoral Assistance).”

https://unt.se/nyheter/inrikes/demokrati/artikel/nedgang-i-svensk-demokrati-orovackande/j89dmm4r



måndag 25 september 2023

Fokus, disciplin och flit

Ingen enkel väg till framgång

Alla som är framgångsrika inom alla möjliga områden vet vad som krävs för framgång. Disciplin, fokus och hårt arbete leder ofta väldigt långt. De vet också att de både ska lära av de som just nu är de bästa men att det på toppen av det krävs eget kreativt tänkande om hur man blir bäst i en ny tid. En ny tid med ständiga nya forskningsresultat, nya tekniska möjligheter och nya effektivare metoder. 

De flesta av oss människor har vare sig förmågan eller viljan att satsa alla de tusentals årliga timmar som krävs för att kanske lyckas att bli bäst i Uppsala, Sverige och i bästa fall hela världen. Och tro inget annat, även de bästa måste träna, träna och åter träna för att ha en chans att nå den absoluta toppen. Forskningens och den högre utbildningens värld avviker inte från denna logik om att framgång kräver hårt målmedvetet arbete. Och att lära sig om den senaste forskningen och de modernaste studiemetoderna är själva pulsen i framgångsrik högre utbildning. De högsta lärosätena måste ha en spets och ett väl fungerande utbyte mellan forskare och studenter. Så lär sig studenter det senaste inom forskningen och så lär sig studenterna praktiskt hur metodisk forskning måste bedrivas. Dessutom bidrar forskares möten med studenter till kreativa inspel, inspel som garanterat bjuds på under utbildningspass och som kan föra forskningen mot oanade höjder. Och samhällen som vill tillhöra de mest konkurrenskraftiga i världen måste säkra forsknings och undervisningsmiljöer i världsklass. 

Gunnar Wetterberg skriver nedan en värdefull krönika i Expressen om att lathet och kränkthet inte leder mot framgång. Jag kan konstatera att politiska rörelser som inte förstår vad som krävs för stora framgångar har fått påverka det politiska styret allt för mycket och allt för länge. Det är hög tid för dem som styr över universitet och högskolor att koncentrera lärosätena! Lär av Uppsala-Gotland exemplet. Max åtta centrala lärosäten i lilla Sverige räcker. Till dessa får eventuellt flera enheter kopplas. Vilka behöver stärkas? Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund! Möjligen en till…

”I de fejkade kunskapernas tid argumenterar Sahlin klokt för forskningsanknytningens betydelse. Några studenter kommer själva att gå vidare och bli forskare, och det är viktigt nog. Men alla som blir akademiker måste förstå hur ny kunskap blir till, och hur man prövar vad som är sant och falskt. Det bästa sättet att göra det är genom att utbildningarna knyter an till forskningen – och det är det som är nerven i den akademiska undervisningen. Beroendet är ömsesidigt. Forskningen behöver utbildningen för att nå ut. Det finns ingen bättre väg att sprida forskningens nya rön. Genom studenterna når forskarna ut i samhället. Många universitetsreformer och festtal har talat om forskningsanknytningens betydelse, men när det kommer till kritan har den ofta kompromissats bort.”

”Det blir inte lättare av att den högre utbildningen och forskningen splittrats på allt fler lärosäten. Många institutioner klarar inte av att på egen hand ge en meningsfull forskningsanknytning. De måste samarbeta med andra – men då börjar skillnaderna i regelverk och resursfördelning att ställa till det. Och ibland handlar det om den egna institutionens överlevnad. Sahlin skildrar hur man på sina håll dragit sig ur samarbeten för att rädda tillräckligt mycket utbildningsunderlag åt de egna tjänsterna.”

”Delvis handlar det om status. Forskningen väger tyngst i meriteringen för akademiska tjänster. Framgångsrika forskare använder anslagen som de drar in till att köpa sig fria från undervisning, så att de kan ägna mer tid åt sin meritering. Sådana ”friköp” är ett oskick, som borde regleras och begränsas. Kloka finansiärer kan bidra. Wallenbergstiftelserna har kompletterat sina stora AI-satsningar – långt större än vad svenska staten gått in med! – med en särskild utlysning till ett utbildningsprogram för att förmedla de stora satsningarnas rön.”

”Rektorer, dekaner och prefekter måste se till att lärare och forskare tar sitt ansvar för universitetens själ. I sin avslutning pekar Kerstin Sahlin på den känsligaste frågan. Hur ska arbetsfördelningen mellan alla universiteten och högskolorna organiseras, när alla inte mäktar göra allt? Det borde vara huvudfrågan för en ny stor utredning om den högre utbildningens resursfördelning.”



onsdag 4 januari 2023

Balanserande skyldigheter

Ett friskare liv

”Ingen annan ska tala om för mig hur jag ska leva mitt liv!” Det är en inställning som många av oss myndiga har. Även omyndiga... Samtidigt är det rimligt att de som i ett demokratiskt samhälle valts till invånarnas företrädare, politiker, matchar våra rättigheter med rimliga skyldigheter för att eftersträva hållbar balans i olika samhällssystem. Utan lagar, regler och andra ramar i våra samhällen får vi anarki. Anarki gynnar bara de starkaste som på olika sätt kuvar sin omgivning.

Allt för ofta införs rimliga lagar och betalningssystem väldigt sent av våra politiker. Trots att problemen är väl kända och människor både dör, blir allvarligt sjuka eller tappar inlärningsförmåga sölar politiken med att få till majoriteter för rimliga förbättringsförslag. Det är inte länge sedan som bilbälten var frivilligt att använda. Det är inte länge sedan det var fritt fram att smsa eller surfa på mobiltelefonen när man körde. Många människor dog eller skadades tidigt i livet på grund av att bältesreglerna inte fanns. Vissa tycker att man får skylla sig själv om en olycka inträffar. Om det bara är den som gör det valet som drabbas kanske du köper den inställningen. Fakta talar dock för att många oskyldiga också drabbats. Och alla skattebetalare drabbas av vårdkostnader som numera är betydligt lägre för personer som krockat med bälte än förr.

Ska politiker till exempel lägga sig i vad och hur vi äter? Ska politiker lägga sig i om vi regelbundet utför fysiska aktiviteter? Om de bryr sig om medmänniskors välbefinnande och om hur begränsade skattepengar bäst används är mitt svar ja.

På DN-debatt skriver 14 dietister en mycket viktig debattartikel som jag bifogar nedan. 

”Aldrig förr har de ohälsosamma livs­medlen varit så tillgängliga och attraktiva. Resultatet av det har inte låtit vänta på sig – länge har vi nu bevittnat hur sjukdomar relaterade till våra matvanor ökar i Sverige. En av fyra riskerar att bli sjuk eller dö i förtid av cancer, hjärt-kärlsjukdom eller typ 2 diabetes på grund av sina matvanor.”

”Något som driver på utvecklingen ytterligare är matvanornas påverkan på vår vikt. I dag lever 52 procent av Sveriges befolkning med övervikt eller obesitas (fetma). Obesitas hos barn i Sverige har femdubblats sedan 90-talet och enligt nya siffror från världshälsoorganisationen WHO har närmare en tredjedel av våra 7–9 åringar övervikt eller obesitas.”

”Det är inte en plötslig förändring hos oss människor som har skett. I stället är det en rad förändringar i samhället som har påverkat utvecklingen mot att övervikt, obesitas och andra kostrelaterade sjukdomar ökar. De senaste årtiondena har utbudet av och tillgången till ohälsosamma livsmedel ökat samtidigt som marknadsföring, produkt­placering och lockande kampanjer blivit en naturlig del av den miljö vi lever i.”

”Som legitimerade dietister möter vi dagligen patienter, konsumenter, barnfamiljer med flera som vill få stöd att ändra sina matvanor för att uppnå bättre hälsa. Och vi hjälper dem i enlighet med forskning och beprövade metoder. Men det räcker inte. För att framgångsrikt hjälpa inte bara individen, utan hela befolkningen, behövs höga ambitioner och konkreta målsättningar – från politiskt håll. En granskning av den förebyggande politiken, gjord av Cancerfonden, visar dock på det motsatta: Det saknas politik där ansvaret för hälsosamma och hållbara beslut inte uteslutande läggs på individen.”

”Andra länder har tagit långt större steg. Denna höst har Argentina infört en lag om varningsetiketter på ohälsosamma livsmedel. Detta efter att flera länder i Sydamerika gjort liknande insatser med goda resultat. Även Storbritannien har genom politiska åtgärder bland annat fått ner sockerinnehållet i läsk. Det är helt enkelt dags att Sverige tar ansvar.”

”Inför ekonomiska styrmedel som avgift på socker i läsk och sänkt moms på hälsosam mat.”

https://www.dn.se/debatt/samhallet-har-gjort-det-latt-att-leva-ohalsosamt/

Är du galen Stefan, tänker säkert någon. Om över hälften av befolkningen känner sig attackerad av liknande förbättringsönskemål tappar man sannolikt röster bland människor som känner sig kränkta. Jag bryr mig om mina medmänniskor, därför vågar jag ta i även känsliga frågor. Jag tror att de 14 dietisterna också på allvar vill sina medmänniskors väl. Ett alternativ till andra åtgärder kan vara att privatisera hela sjukvårdssystemet. Då kommer vi alla få olika försäkringsavgifter beroende av bland annat hur vi lever våra liv och hur gamla vi är. Istället för ett helt privat sjukvårdssystem tycker jag det är bättre med andra  ekonomiska incitament att göra mer rätt än fel, t ex högre skatt på det som uppenbart är ohälsosamt i stora mängder. Vad tycker du?

På UNT debatt skriver tre debattörer en mycket viktig artikel om hur illa det är inom sjukvården. Reflektera gärna över deras artikel. Fakta är att sjukvårdsförmågan kunskapsmässigt, läkemedelsmässigt och tekniskt kraftigt förbättrats de senaste 20 åren. Antalet vuxna invånare har kraftigt ökat de senaste 10 åren. Antalet +80-åringar ökar kraftigt. Arbetsmiljön för många inom sjukvården betecknas som dålig. Samtidigt minskar sjukvårdens praktiska förmåga år efter år. Vad tycker du om det? Snart är politikerna tvingade att lyfta av skatten för sjukvård och låta oss invånare själva köpa privata sjukvårdsförsäkringar. Det blir nog den enda reform de vågar sig på. Då får vi betala sjukvårdsförsäkringen utifrån vår personliga hälsoprofil. Om det kan man tycka mycket.

”År ut och år in har regionen lagt sparkrav och nedskärningar för att medarbetarna på golvet ska fylla igen gapande budgethålet. Ofta kallas det för “effektiviseringar” men det är en lögn som skulle få vilken regionpolitiker som helst att strykas från tomtens lista: att ge mindre pengar till samma verksamhet är inte att göra den effektivare. Det är tvärtom att försämra arbetsmiljön genom att pressa in fler arbetsuppgifter på samma tid. Beslutet äventyrar både rättssäkerheten och patientsäkerhet genom att ta bort alla marginaler.”

”Därför säger vi att det måste räcka nu. Återigen har regionen lagt en enprocentig “generell effektivisering” som dras bort från ersättningen Region Uppsalas verksamheter får för prisutveckling och löner för nästa år. Det kan låta lite men att detta har pågått i mer än trettio år. Resultatet är att mer än en tredjedel av verksamheten har “effektiviseras” bort.”

https://unt.se/debatt/artikel/sjukvarden-i-regionen-klarar-inte-fler-nedskarningar/lq3zwo8j

Även Karin Pihl, GP, hänger på och efterfrågar ett politiskt ansvarsfullt folkhälsoarbete. Sjukt att inte politiken vågar ta i denna fråga. Det är inte "liberalt" att låta bli! Det är fullt på gymmet nu, vi får se hur länge det varar...

"Med ett nytt år kommer ofta löften om att leva ett mer hälsosamt liv. Att förbättra sin hälsa genom att gå ned i vikt eller äta hälsosammare är det vanligaste nyårslöftet i Sverige. Men det är inte alltid enkelt. Kanske är det svårare än någonsin. Enligt Livsmedelsverket riskerar en fjärdedel av alla svenskar att bli sjuka eller dö i förtid på grund av dåliga matvanor. Myndigheten förutspår att en lika stor andel kommer att lida av fetma år 2025. I dag väger en majoritet av alla svenskar för mycket. Mest oroande är utvecklingen för barn, eftersom förekomsten av fetma och övervikt ökar snabbare i de yngre åldersgrupperna jämfört med vuxna."

https://www.gp.se/ledare/socialministern-m%C3%A5ste-ta-upp-kampen-mot-fetmaepidemin-1.89121069

Lyssna gärna på den fantastiska Carolina Klyft som tycker till om att vi måste skapa bättre förutsättningar för att våra barn växer upp och får mer hälsosamma liv.

https://www.youtube.com/watch?v=ziPKMFofVjM





måndag 24 oktober 2022

En gång är ingen gång

En lärande organisation

Livet är fullt av metaforer. Det vill säga att man kan beskriva något genom att jämföra det med något annat för att göra budskapet mer lättbegripligt. Ett exempel är att jämföra barnuppfostran med att vara en bra chef. Precis som barn lär sig genom att ständigt försöka och träna gäller det samma även för vuxna människor. Vi lär oss och blir bättre i fotboll, fiol, operasång, snickeri, läraryrket, företagande etc genom att träna, träna och åter träna. Barn och alla andra gör misstag. Många misstag innan vi blir allt duktigare på det vi tränar mycket på. Vissa bättre än andra och vissa blir fantastiskt duktiga inom det de ”nördar ner sig i”. Den som undviker att göra misstag är sannolikt en mästare på att aldrig våga fatta några beslut alls. Och det blir garanterat ett misstag i sig. Vad gäller misstag finns ett talesätt som lyder "En gång är ingen gång, två gånger är en gång för mycket.". Det används för att säga till någon vuxen som gjort ett misstag att den här gången är du förlåten men om du gör om ett liknande misstag igen, då får det konsekvenser. Att bygga en lärande organisation är avgörande för framgångsrika verksamheter. Man måste få göra misstag, men man måste också visa att man lärt sig av dem.

I ljuset av att livets utvecklingsresa för oss människor är fylld av misstag är det intressant att ta del av nedan bifogade BBC-reportage om att många människor inte lär av sina misstag eller av andras tydliga misstag. Hur är det möjligt? Om man tar på en varm platta borde man ha lärt sig det och inte göra om misstaget, eller? Inte minst inom svensk politik är många partier, och enskilda politiker, dåliga på att lära sig av alla stora misstag som gjorts och görs. Att t ex tro att en mycket svag och komplex Allians i Uppsala, i en mycket svår tid, skulle klara av att ansvarsfullt styra kommunen bra tror jag inte alls på. Jag minns fortfarande 2012 och Liberalernas vägran att skyndsamt anpassa sina ansvarsområden till en ny ekonomisk verklighet. Då var vi ”bara” fyra partier i styret. Nu är det fyra i beroende av två som de trodde skulle agera som dörrmattor.

"Many of us make mistakes on endless repeat – but new insights can help us to learn valuable lessons from our failures."

"If only it were so simple. In the past decade, a wealth of psychological research has shown that most people struggle to handle failure constructively. Instead, we find ways to devalue the task at which we failed, meaning that we may be less motivated to persevere and reach our goal. This phenomenon is known as the “sour-grape effect”. Alternatively, we may simply fail to notice our errors and blithely continue as if nothing has happened, something that prevents us from learning a better strategy to improve our performance in the future."

"Inspirational speakers are fond of quoting the words of the novelist Samuel Beckett: "Fail. Fail again. Fail better". But the truth is that most of us fail again and fail the same."

"Recent research shows there are ways to avoid these traps. These solutions are often counterintuitive: one of the best ways of learning from your mistakes, for example, is to offer advice to another person who may be encountering similar challenges. By helping others avoid failure, it turns out, you can also enhance your own prospects of success."

https://www.bbc.com/worklife/article/20221019-the-smart-way-to-learn-from-failure



torsdag 21 juli 2022

Livslångt välbefinnande

En kropp och själ i balans

Vem vill inte leva ett friskt och välmående liv? Helt klart är att de flesta vill det. Själv uppskattar jag att unna mig lite av varje av livets goda trots att jag vet att det inte är så bra i allt för stora mängder. Volym har som alltid stor betydelse för det mesta. Ett av huvudskälen till varför jag tränar regelbundet är för att jag vill balansera mina ohälsosamma mat- och dryckesstunder med träning. Det andra skälet är för att jag vill få ur mig frustration som då och då äter sig in i min hjärna över dumhet i min omvärld. Helt klart är att regelbunden träning har en mycket stor betydelse för människors välbefinnande. Helt klart är också att vår mentala inställning till lusten att träna har stor påverkan på vår motivation att prioritera tid för träning. Det är också mycket vetenskapligt bevisat att regelbunden fysisk träning kraftigt förbättrar alla människors förmåga att lära sig nya saker och att koncentrera sig. Inte minst i ljuset av det är det galet att inte fysiska aktiviteter får mer utrymme i våra skolors metoder för att uppnå goda studieresultat. Jag kämpar med min dotter för att hon ska se ”träningsljuset” där hon av egen kraft vill träna. Hon har inte funnit det än…

Eftersom jag vet hur stor betydelse regelbunden träning har både för inlärningsförmågan och den livslånga hälsan är jag ständigt på min dotter om hur viktigt det är. Steg för steg börjar hon röra sig åt rätt håll. Hennes drivkraft är möjligheten att komma in på det universitet hon i framtiden ser som bäst. Oavsett vilken din drivkraft kan vara är det viktigt att hitta den. Som sagt är min mest att balansera för dåliga mat- och dryckesvanor. Hur kan du motivera dig bättre att fysiskt träna oftare?

Nedan två BBC-reportage om hälsa, och om hur man kan förbättra sitt välmående, är intressanta. Särskilt exemplet med två identiska tvillingar som får äta olika för att se vem som utvecklar bäst hälsotillstånd. Är det bättre för hälsan att vara vegan än att äta mer varierad mat? Titta får du se.

https://www.bbc.com/reel/playlist/the-science-of-fitness?vpid=p0b5x2zw

https://www.bbc.com/reel/video/p0brtrb1/why-pleasure-is-key-to-losing-weight

Realpolitiskt är kriserna inom svensk sjukvård ett stort hälsoproblem för många människor som blir sjuka. Den dåliga tillgängligheten, de långa vårdköerna, skapar onödigt lidande och människor hinner dö i väntan på behandling. Ett väl fungerande sjukvårdssystem är viktigt för att bidra till ett livslångt välbefinnande. En kraftig och snabb befolkningsökning parallellt med en dåligt organiserad sjukvård har skapat oacceptabla vårdproblem. Dessa problem går att lösa om politiken driver fram nödvändiga förbättringar. Det inkluderar att kraftigt reducera den administrativa belastningen för vårdpersonalen. 

Ibland går vi människor sönder. När det är möjligt att laga ska det också skyndsamt med kvalité lagas. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, erbjuder ett konkret program för att laga det som gått sönder inom svensk sjukvård. Nedan bifogas två debattartiklar om UPs lösningsförslag som publicerats i UNT. UPs politiska program är väldigt konkret. Jag bifogar också en länk till partiets politiska program där det tydligt beskrivs hur vi kan lösa stora delar av sjukvårdens problem. Om du är aktiv i ett annat parti, kopiera gärna vår politik! Det är bråttom att förbättra svensk sjukvård.

”Alla kan drabbas av en olyckshändelse eller en allvarlig sjukdom som snabbt kräver god vård. Allt fler efterlyser en mycket bättre sjukvårdspolitik som på allvar ökar tillgängligheten till sjukvård när den behövs och som mycket bättre organiserar vården så att kvaliteten kraftigt stärks. Vägen mot en betydligt bättre sjukvård nås genom att lyssna på sjukvårdspersonalen, decentralisera mer makt nära patienterna, stoppa användandet av extern stafettpersonal och genom att öka antalet vårdplatser inom akutsjukvården.”

”Personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Personalens kompetens, samarbetsförmåga och trivsel avgör hur bra den utförda vården blir. De som är bäst lämpade att inom givna ramar avgöra hur man ska lösa sina uppdrag är personalen.”

”Enligt UNT 17/4 kommer Akademiska att stänga 74 vårdplatser, ytterligare 15-20 vårdplatser fler än förra sommaren. Det innebär, enligt UNT, en stor risk för ett tiotal cancerpatienter att avlida, eftersom det tar för lång tid innan tumörerna kan behandlas. Uppsala läns prostatapatienter har extrema väntetider, vilket innebär att många män kommer för sent till behandling. Tid mellan remiss och behandlingsstart för högriskpatienter är i Uppsala 107 dagar, jämfört med snitt för riket som är 92 dagar.”

”Vad gäller bröstcancer anger Standardiserat vårdförlopp ledtiden från välgrundad misstanke, till primär operation som 28 dagar. På Akademiska är ledtiden 46 dagar till operation. Akademiska hade 2020 och 2021 längst ledtid i landet av de sjukhus som hade ett statistiskt tillräckligt stort antal patienter.”

https://unt.se/debatt/artikel/nu-racker-det-med-dumheter-/lz21m8zl

https://unt.se/debatt/artikel/inga-fler-kortsiktiga-losningar-for-att-klara-sommaren/re54kgyr

https://updem.se/wp-content/uploads/2022/04/Utvecklingsparitet_demokraternas_politiska_program_2021-2028.pdf



torsdag 9 juni 2022

Kunskapslyftet

Tillsammans

Visst är tillsammans ett fint ord. Det är nästan lika vackert som lagom. Tillsammans och lagom kan som ord beskriva en del av den tidigare svenska kulturen. En klok tanke om rimlig fördelningspolitik leder till ett samhälle där vi kan leva tryggt tillsammans. Lagom är en insikt om att harmoni i en grupp kräver ständiga kompromisser och därför är det ofta klokt att landa i "lagom" istället för att köra över en del av familjen, de anställda eller invånarna. En sak är säker och det är att Boris Johnson, premiärminister i Storbritannien, inte gillar ordet "lagom". Inte heller Pelling i Uppsala gillar "lagom" när Uppsala hårt ska bebyggas fort.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/svart-att-se-hur-boris-johnson-ska-ta-sig-ur-skitstormen

Sverige har omfattande problem idag. Det är ett faktum oavsett vilka som försöker styra landet eller delar av landet. Det handlar om allvarliga strukturella problem. Rättsväsendet är inte tillräckligt för sin uppgift. Försvaret behöver återuppbyggas. Sjukvården är ineffektiv. Skolan har stora problem att ge våra barn den utbildning som krävs för att de ska nå sin bildningsförmåga och kunna bidra till svensk konkurrensförmåga, integrationen av invandrare går mycket dåligt, viktig infrastruktur som tågspår är risiga, nya invandringsregler hindrar universitet och företag från att rekrytera högt eftertraktade specialister och så vidare. Enligt mig är Sveriges situation så allvarlig att en samlingsregering skulle tjäna oss invånare bra under en tid. Det är bara att inse att vi inte kommer att få starka regeringar på något annat sätt. Nu är tider som kräver starka regeringar om svenskarnas bästa ska få genomslag. Att fortsätta att ge till exempel en avhoppad politiker stor faktisk påverkan på Sveriges politik är oansvarigt.

Malin Siwe skriver klokt om hur arbetsgivare behöver arbeta mycket mer strategiskt med sin kompetenssäkring. Gång efter gång när jag deltagit på möten med ledningen för Uppsala universitet har jag lyft frågan om hur Region Uppsala och Uppsala kommun säkerställer tillräckligt med praktikplatser för till exempel sjuksköterskor.

"”Det råder stor brist praktikplatser för studenter som utbildar sig till sjuksköterskor och lärare.” Citatet kunde ha stått i dagens tidning. Men det är hämtat från en Eko-sändning i maj - 2002. Problemet har funnits i över tjugo år, och har bara blivit värre. Och förstås katastrofalt under pandemin. Men den stränga ransoneringen av praktikplatser fortsätter. Till exempel har region Skåne en priolista som gäller till 1 juli. Specialistsjuksköterske- och barnmorskestuderande går före grundstudenter. Vård- och omsorgsstudenter på gymnasienivå går före dem som läser på yrkeshögskolan."

"Rektorer som har brist på legitimerade lärare resonerar likadant. De utbildade lärarna som finns på skolan måste undervisa eleverna och hjälpa de oexade kollegerna. Då går det inte att lassa på dem handledning också. Men vilket slit blir det då inte senare när fler och fler som inte fått VFU, verksamhetsförlagd utbildning, måste anställas trots allt? På skolor och i vården."

"I det privata näringslivet är det näskorta tänkande också utbrett. Arbetgivareförbunden klagar i högan sky över att yrkesvägledare inte lyckas övertyga högstadieelever att välja praktiska program."

"Praktiken är den stora vitsen med yrkesprogrammen på gymnasiet. Liksom yrkeshögskolan och flera högskoleutbildningar. Grundskolarna har länge haft svårt att få fram praoplatser. Ändå lobbade Svenskt Näringsliv för att två veckors prao ska vara obligatorisk. Det gäller sedan höstterminen 2018."

"Fyra elever hade ”prao” på Göteborg Energi i våras. Veckan innehöll också studiebesök på gymnasieskola, möten med politiker, test av digitala verktyg för gymnasievalet och skattjakt. Alltså det mesta – utom rejäl praktik. Men det är riktig sådan som lönar sig, för arbetsgivarna som slipper senare utbildningskostnader och kan rekrytera. Och för studenterna som får de faktiska kunskaper som ger jobb."

"Praktik kostar en del nu, men det är i längden mycket dyrare att avstå. För alla arbetsgivare. Och för alla önskar möta kunnigt yrkesfolk i lust och nöd." 

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/utan-praktikplatser-stannar-sverige/

I sammanhanget kan jag inte låta bli att lyfta behovet av att motivera de flesta invandrare att inte skaffa fler barn än de klarar av att uppfostra väl. Nackdelarna med många barn om man inte har råd och tid att sköta om dem är mycket stora. Läs gärna bifogad artikel om det från Kvartal. Sverige behöver fler som efterfrågas på den lagliga arbetsmarknaden och färre som har mycket svårt att försörja sig själva. Sverige behöver fler barn som har goda möjligheter till en god studiemiljö även i hemmet.

https://kvartal.se/artiklar/manga-unga-en-riskfaktor/

I dagens UNT sågar tre företrädare för Utvecklingspartiet demokraterna Uppsala kommuns sätt att sköta skolorna. Det är med stor sorg jag konstaterar att bristerna i våra skolor är så omfattande idag. Det är tragiskt för många elever som inte får den utbildning de har rätt till och det är illa att lärarna har en så bristfällig arbetsmiljö. Och Pelling och alla partier som röstat för det ansvarslösa Uppsalapaketet bidrar inte till att vår skola stärks. Uppsala och Sverige i övrigt behöver ett stort kunskapslyft, det brådskar.

"Det är tydligen inne att vara i opposition mot sig själva för dagens partier som sitter vid makten. Den 30/5 kunde vi läsa en debattartikel av Jennie Claesson från Liberalerna och ansvarig för Uppsala kommuns skolor. Artikeln är full av vackra ord om hur skolan måste vara och hur den ska bli bara Liberalerna får styra. 

"Nu är det så att Liberalerna ingått i Uppsala kommuns styre under snart fyra år. Samma parti har varit och är i ledarställning för skolverksamheten i Uppsala kommun. Möjligen är det så här illa det går när makten går före förmågan att göra positiv skillnad för de invånare man ska tjäna."

"Uppsalas skolverksamhet är idag inte en framgångssaga. I Lärarförbundets rankning ”Bästa skolkommun” 2021, kom Uppsala kommun på plats 261 av 290 kommuner. I den senaste öppna jämförelsen mellan kommuner rankas Uppsalas elevresultat på plats 141 av 290 kommuner. Ja, du läser rätt. I lärdomsstaden, och i en kommun med mycket goda förutsättningar, misslyckas det politiska ledarskapet att säkra en god utbildningsmiljö och goda studieresultat för våra elever."

"Nej, Claesson, vi tycker en spade ska kallas för en spade. De senaste årens ledarskap över Uppsalas skolor får F."

https://unt.se/debatt/replik/artikel/vi-ger-f-till-kommunens-skolledarskap/lqdzqnpr



torsdag 7 april 2022

Urspårad feminism

May the best person win

I den bästa av världar är det alltid erfarenhet, kompetens och meriter som ska avgöra vem som får ett uppdrag. Alla arbetsuppgifter kräver någon form av kunskap. Mer avancerade arbetsuppgifter kräver djupare kunskaper. Vill man prestera på topp, till exempel spela i Champions League, bästa fotbollsserien, måste man kvala in som en av världens bästa spelare. Och den som köper in spelarna gör sina spelarurval även utifrån sannolikheten att de kan verka framgångsrikt med övriga spelare. Elitism säger vissa. Viljan att vara konkurrenskraftig säger andra.

https://www.synonymer.se/sv-syn/meritokrati

Väl fungerande arbetslag kräver ofta liknande moraliskt kompass, arbetsvillighet och en inkluderande arbetsmiljö. Under gårdagens Företagargala, i Uppsala på Uppsala slott, var de vinnande företagen liknande med förmågan att skapa starka inkluderande företagskulturer oberoende av kön, etnicitet, trosuppfattning och sexuell läggning. Ett jämställt perspektiv på alla medarbetare med andra ord. Det är bevisligen ett framgångsrecept. Samtidigt är det bevisat att en mix av personlighetstyper är klokt att ha i väl fungerande lag. Och de bästa lagen har en mix av de ambitiösaste personlighetstyperna. 

https://www.mabra.com/psykologi/det-finns-16-psykologiska-personlighetstyper-vilken-stammer-du-in-pa/6664235

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om hur korkat det är att bara män kan vara knasiga. Om inte kvinnor också kan vara knasiga, normbrytare och nytänkande kan de inte heller bidra till förändrade och i bästa fall bättre samhällen. Det finns självklart gott om korkade kvinnor bland många korkade män. Framförallt finns gott om smarta och presterande kvinnor och män. Låt oss fokusera på vad människor gör och inte vilket kön eller till exempel vilken trosuppfattning de tillhör. 

"Ändå är det något trött över reaktionerna. Toxisk maskulinitet och destruktiva manlighetsideal, mansplaining, killgissningar och kränkta heterosexuella män… Allt detta har analyserats om och om igen."

"En som tröttnat på tugget är modelektorn Philip Warkander, som i Expressen (30/3) frågar sig varför det på motsvarande sätt aldrig talas om ”giftig” kvinnlighet och destruktiva kvinnonormer. Männen klagas det på för jämnan. Sällan, för att inte säga aldrig, är det någon som får för sig att ”dekonstruera” kvinnliga normer."

"Vissa skulle säkert påstå att könsmaktsordningen gör att mäns, och inte kvinnors, beteende styr samhället. Och att kvinnor har att förhålla sig till sociala normer, de skapar dem inte. Till exempel: Varför tenderar kvinnor med makt att slå ner på andra kvinnor? Ett vanligt svar är att kvinnor får en så liten del av maktkakan att de måste tävla inbördes. Kvinnors destruktiva beteende är blott en reaktion på manssamhället."

"Svaret på frågan om varför ingen pratar om ”toxisk femininitet” är helt enkelt att det inte finns någon sådan. Men det stämmer inte. Destruktiva kvinnonormer existerar. Social exkludering, verbal mobbning och intolerans mot avvikare kan sägas vara motsvarigheten till ”mansplaining” och mäns statusjakt. Ändå är det sällan eller aldrig någon i offentligheten som analyserar dessa fenomen. Varför?"

"Kanske för att kvinnan fortfarande betraktas som natur medan mannen är kultur. Kvinnan är reaktiv, mannen är aktiv. Trots att det är en uråldrig misogyn uppfattning har den hängt kvar, eller kanske gjort comeback, under feministisk täckmantel. Inte minst de senaste årens menskonst och kroppsaktivism är ett tecken på det. Kvinnan är främst kropp. Mannen är däremot en kulturell varelse vars agerande skapar de normer som råder i samhället och kan därmed kritiseras. Kvinnan å sin sida skapar ingenting. Inga normer, inga kulturella fenomen och beteendemönster, ingenting värt att dekonstruera och kritisera. Kvinnan mest bara är."

"Den naturliga, menstruerande kvinnan som vi sett i samtidskonsten är förvisso god – här gömmer sig en civilisationskritisk idé om det naturliga som det genuina och goda – medan den kulturella mannen är ond, genom sitt upprätthållande av patriarkatet. Faktum kvarstår dock. Mannen har förmåga att skapa medan kvinnan är fast i sitt (i och för sig goda) naturliga väsen. Men kvinnor är precis som män aktiva skapare av kultur och normer. Bra som dåliga. Det kanske kan låta kontraintuitivt. Men det är först när vi kan identifiera och kritisera destruktiva kvinnonormer, på samma sätt som vi i dag ältar skadliga mansnormer, som vi har uppnått en sann jämställdhet där kvinnor ses som ansvariga subjekt. För det är först då vi erkänner att kvinnor formar samhället lika mycket som män."

https://www.gp.se/ledare/d%C3%A4rf%C3%B6r-pratar-ingen-om-toxisk-femininitet-1.69077909



måndag 14 februari 2022

Skolan och träning centralt för det mesta

Vägen mot självförsörjning går genom skolan

Det är bra om man har ett bra självförtroende utan att det innebär att man ser ner på andra människor. Personligen är jag övertygad om att de som på allvar kan uppskatta och gilla andra människor är de som har ett bra självförtroende. Ett sätt att bygga självförtroende är att sätta upp egna mål där man "tävlar" med sig själv. Så är det till exempel för dem som spelar golf eftersom det är en sport med ett intelligent spelsystem som gör det möjligt. Samtidigt lever vi alla i en konkurrensutsatt värld, oavsett allt fluff fluff om att vi inte ska jämföra oss med andra. 

Alla människor kommer i en eller annan form alltid jämföra sig med andra. Idag, på grund av Sociala medier, mer än någonsin tidigare. Att jämföra sig med andra är naturligt ur ett beteendevetenskapligt perspektiv men också nödvändigt för dem som vill vara duktig och klara av att konkurrera. De som vill konkurrera med de bästa inom sin idrottsgren eller inom näringslivet måste jämföra sig med övriga på marknaden. De som klarar konkurrensen har koll på konkurrenterna men är kloka nog att alltid hitta sina egna unika "upplägg". Bara den som hittar det unika kan bli bland de bästa. Därför gillar jag även jämförelser mellan kommuner och regioner. Att Uppsala kommun rankas av Lärarförbundet som 261 av 290 kommuner, när bästa skolkommun utses, säger något. I Uppsalas fall är det en allvarlig varningsklocka.

En av skolans absolut viktigaste roll är att vägleda våra barn att vilja lära sig så mycket som möjligt. Många vill inte lära sig om mycket men kan bli väldigt bra på något. Skolans roll är att även se och uppmuntra dessa elever att brinna för något och stötta dem i att kunna bli väldigt bra på det som motiverar dem att bli allt bättre. För väldigt många elever handlar det om praktiska färdigheter som kan ge dem ett gott självförsörjande liv.

Anna-Karin Wyndhamn, GP, skriver en läsvärd krönika som jag bifogar.

"Det är en besynnerlig sak att läsa läraren Filippa Mannerheims bok ”Konsten att undervisa” (Gothia, 2021). Det märkliga är alls inte innehållet: Här beskrivs och förklaras det pedagogiska hantverket på ett metodiskt vis. Utrustad med solida argument och lång erfarenhet försvarar Mannerheim den föreläsande läraren. Nej, besynnerligt är hur allt detta – stommen i undervisningen – under lång tid avfärdades som både föråldrad och fel. Så till den grad att läraryrket nära nog ändrades i grunden. Så hade utan tvivel skett, om det inte vore för lärare som Mannerheim, som hållit emot och pekat på motsägelser och absurditeter i stödmaterial, pålagor och direktiv."

"Det kan visserligen kosta en konflikt med en rektor eller en skolchef, som tror sig ha skådat ljuset i en ny metodik som varken kräver inköp av nya läroböcker eller förberedelsetid. För elevernas skull är det värt att sätta emot, för allt vad den gamla katedern håller. Hade det funnits mer av sådan kritisk självständighet, sprungen ur tillförlitlig lärarprofessionalitet, hade skolan sannolikt sluppit en del av de värsta dikeskörningarna."

https://www.gp.se/ledare/en-skola-som-struntar-i-faktakunskaper-sviker-barnen-1.65463850 

Du har väl läst några av alla skolartiklar som Utvecklingspartiet demokraterna fått publicerade? Inte? De kan du hitta på partiets hemsida.

www.updem.se

Alla som lyckas fokusera tillräckligt mycket på något, och som gör de uppoffringar som krävs för att bli väldigt bra, kan lyckas. Det finns massor av kunskapsområden inom vilka man kan bli mycket framgångsrik. Den imponerande skridskoåkaren Van der Poel är ett lysande exempel. Personligen tyckte jag det var mycket rörande att höra honom nu konstatera att ha redan vunnit allt som går att vinna och därför vill söka nya utmaningar. Med den förmågan att fokusera, koncentrera sig och träna är jag övertygad om att han kommer att bli väldigt bra på nästa kunskapssatsning har ger sig in i. Det finns bara en väg till framgångar och det går genom ambition, fokus och enorma mängder träning. En av skolans viktigaste uppgift är att stötta varje elev att hitta någon särskilt kunskap som kan inspirera varje unik elev att känna engagemanget för att bli riktigt duktig inom en viss kunskap. Det går ofta att klara sig riktigt bra om man lyckas hitta den kunskapstörsten.

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/9KW3Al/os-2022-tranaren-om-nils-van-der-poels-framtid-jag-vet-inte

https://www.svt.se/sport/skridsko/pichler-om-van-der-poel-tror-han-slutar-efter-os



torsdag 10 februari 2022

Ljus i mörkret

OS hjältar

Det är nästan med tårar i ögonen som jag konstaterar att små länder som Sverige och Norge har många imponerande idrottare i världstoppen. Det är härligt när idrotten kan bjuda på så mycket stolthet som många av oss känner när svenska idrottare presterar imponerande resultat. Idrotten har så många metaforiska betydelser för livet i allmänhet att den är svår att inte tycka om. Sveriges och Norges idrottare levererar guld efter guld i kamp med resten av världen. I sammanhanget är det viktig att förstå hur viktigt föreningsverksamheten, fylld av ideella krafter, är för att dessa framgångar ska bli möjliga. Självklart handlar det om enskilda människor med ett starkt intresse och disciplinen att träna, träna och åter träna. 

https://www.synonymer.se/sv-syn/metafor

https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/x8zV9Q/medaljligan-i-os-2022-sverige-leder-igen-efter-sprintguldet

Riksidrottsförbundet beskriver väl idrottens stora samhällsnytta i nedan bifogade informationsmaterial. Läs den gärna då den tydligt beskriver hur viktig just idrotten är på väldigt många sätt. Särskild viktig anser jag att idrottsrörelsen är för att stärka både  integrationsarbetet och för att inte tappa kraft i vår demokratiska fostran. Därför satsade också Utvecklingspartiet demokraterna 30 miljoner extra per år de kommande åren för att föreningsavgifter inte ska hindra socioekonomiskt svaga från att engagera sig i en icke segregerad förening. En satsning som både ger enskilda människor en morot, stärker vårt föreningsliv och kraftigt kan bidra till en stärkt integration. Många av våra väl integrerade invandrare vittnar om att ett idrottsligt engagemang varit av stor betydelse för att komma in i det svenska samhället bättre.

"Svensk idrott är en viktig och positiv kraft i samhället. Med 3,2 miljoner medlemmar i 20 000 ideella föreningar och 650 000 ledare, skapar idrottsrörelsen en rad positiva bieffekter som vi kallar samhällsnytta. Idrottens drivkraft är glädjen och gemenskapen i gruppen eller laget, utmaningen och nerven i tävlingen, känslan att spränga sina gränser och det välmående som infinner sig efter ett träningspass.   Då idrottens samhällsnytta spänner över många områden, allt från hälsoekonomi och självkänsla till besöksnäring och integration, är det en grannlaga uppgift att sammanställa en heltäckande kartläggning. Därför har RF låtit 16 forskare i 13 översikter gå igenom den befintliga forskningen över idrottens samhällsnytta. Detta är alltså en av de 13 översikterna. I sammanställningen över samtliga kapitel hittar du alla områden som har genomlysts."

https://www.rf.se/contentassets/3149891c58884318b69bacc7b649d87e/idrottens-samhallsnytta-halsoekonomiska-vinster.pdf

Upsala IF är en av dessa viktiga idrottsföreningar som bidrar till folkhälsa, glädje, utmaningar i många former och till bättre integration. När till exempel min son flyttade till Uppsala från Tokyo fick UIFs fotbollssektion betydelse för hur han smälte in med kompisar på en ny bostadsort. Uppenbarligen har även Armand Duplantis uppskattat UIF och genom vänner där snabbare känt sig inkluderad i vårt närsamhälle. Trist att en kärlek fick honom att flytta från Uppsala till Stockholm men, men han lyckas säkert locka henne att flytta tillbaka så snart vi fått ett bättre politiskt styre i Uppsala kommun ; ). 

Armand Duplantis, världens idag högst profilerade friidrottare visade igår sin uppskattning för UIF, sin Uppsalabaserade idrottsförening genom en höjdhoppsgala där världens tio bästa stavhoppare deltog. Jag blir allt mer imponerad av denna unge man som också skänkte sina "startpengar" på runt 100.000 kronor till föreningen.

Idrottsrörelsen och föreningslivet i övrigt är mycket viktigt för att ett samhälle ska utvecklas positivt. Det är också genom att mycket bättre inkludera våra invandrare i till exempel idrottsrörelserna som integrationen kraftigt kan stärkas och den negativa segregationsutvecklingen stoppas. Det går. Nu är det hög tid att vi som samhällsmedborgare på allvar hjälps åt med att integrera dem som flyttat hit och som fortfarande lever i parallella samhällsformer. Det går men kräver ett positivt och tydligt ledarskap. Tillsammans kan vi åter bygga ett Sverige som kan höra till de länder som erbjuder alla sina invånare ett högt generellt välstånd. Det går och kräver "bara" ett ambitiöst hårt arbete. Låt världens bästa fotbollslag eller andra lag inspirera oss. De består ofta av människor från helt olika delar av världen och från samhällen med olika kulturella koder. Genom gemensamma mål, föreningens tydliga värdegrund och en hård arbetsmoral presterar de imponerande resultat tillsammans. För väldigt många människor erbjuder föreningsliv en viktig social plattform samt en mening med sin tillvaro. Att känna mening är viktigt för alla människor, oavsett social status.



fredag 3 december 2021

Ledarrollen

Hur olika får det vara?

Learskapsförmågan behöver stärkas. Försvaret och idrottsrörelsen utförde länge en utmärkt bred skolning av ledare runt om i Sverige. Särskilt Försvaret. När den allmänna värnplikten försvann försvann också en värdefull plattform för generell ledarskapsutveckling. Eftersom ledarskapsförmågan är viktig även inom politiken kräver Utvecklingspartiet demokraterna minst tre års riktig arbetslivserfarenhet. Det ökar kraftigt sannolikheten för att personer som ska företräda oss invånare kan göra det bättre än om de bara är broilerpolitiker, det vill säga gått från skolan, ungdomsförbund och därifrån direkt till ansvarsfulla politiska uppdrag i en kommun, region eller staten. Om vi vill höja kvalitén på våra politiska företrädare måste vi ställa krav på att de har omfattande arbetslivserfarenhet och gärna operativ ledarskapserfarenhet innan de får viktiga företrädarroller med ansvar för viktiga verksamheter.

I skolans värld uppmuntras grupparbeten men på inget sätt tränas våra barn praktiskt i konsten att samarbeta och att leda. I ljuset av att vi tappat försvarets breda fostran av våra invånare borde skolans pedagogik mer praktiskt inkludera lärande i samarbete och ledarskap. I dagens verklighet innebär det för de flesta att det "enbart" är inom föreningslivet som riktig ledarträning kan erbjudas. Liberalerna tjatar och tjatar om skolans betydelse, ändå har den svenska skolan bara blivit sämre och sämre. Hur bra tror du att det fungerar med ledarskapet i våra skolor? Har de politiker som ska leda stora verksamheter tillräckliga förmågor för att tillsammans med skolledningar driva fram nödvändiga förbättringar? Ofta inte. Ledarskapets förmåga måste öka och lärarna måste fullt ut backas upp som den självklara ledaren för en klass. Liberalernas insikt om skolans betydelse för enskilda människor och för samhällen i stort är klok. Den insikten har inte hjälpt för att på allvar stärka skolans förmåga att klara sitt uppdrag. Och att göra skolan ännu mer statligt styrd är ingen lösning på alla skolans problem.

Är skolans misslyckanden en av förklaringarna till att Liberalerna fortsätter att ligga långt under i opinionsmätningar? Den senaste gjord av SCB och som jag bifogar nedan. Det kanske är dags för ett parti som kallar sig liberalt? En kompromisslösning för att slå ihop partierna kan vara att Sabuni blir partiledare. Eftersom C nästan helt nytt ut sina väljare till företrädesvis kvinnor i städer borde fusionstankarna vara mer gångbara än på länge.

https://www.expressen.se/nyheter/sa-hade-valjarna--rostat-vid-val-i-dag/

Vi får se om den nya skolministern kan göra någon påtaglig nytta. Behovet av förbättringar inom skolan är enormt. Och denna minister tillhör för ovanlighetens skull dem som ändå haft ett ledande relevant uppdrag i den verkliga verkligheten. I nedan artikel från ledaren i Expressen förundras jag över hur det är möjligt att enskilda rektorer kan ha olika inriktningar på hur elevers kunskaper ska säkerställas. Det om något måste vara standardiserat. Och ja, det är inte bra när rektorer av olika skäl blir för kortvariga i sin ledarroll.

"Det är knappast en slump att Lina Axelsson Kihlblom har den erfarenheten med tanke på att kampen mot segregation är ett överordnat mål för för Magdalena Andersson. Och eftersom skolsegregationen inte lär trollas bort under överskådlig tid, hur mycket Socialdemokraterna än önskar det, måste målet vara att göra skolor i utsatta områden så framgångsrika som möjligt. Där borde den före detta rektorn kunna göra en insats."

"Just rektor av största vikt för skolors kvalitet – inte bara att rektorn är duglig utan att hon förblir vid sin post. Det kan låta som en kommunalgrå fråga i jämförelse med klatschiga fenomen som kepsfilosofi, mobilförbud och storbråk. Men hög omsättning av rektorer är en gemensam nämnare för problemskolor. Den är förödande. I Skolinspektionens rapport om skolor med ”långvarigt låga kunskapsresultat” – där Ronnaskolan ingår – har en del skolor haft fyra rektorer på tio år." 


"Ett problem för lärarna på dessa skolor är, paradoxalt nog, att rektorerna har höga ambitioner när de tillträder. De vill sätta sin prägel på skolans verksamhet ”genom ett visionsarbete”, skriver Skolinspektionen. Man kan ana hur luttrade lärare dör en smula varje gång en ny visionär dansar in i kollegierummet. Den senaste rektorn kanske tyckte att elevhälsa var viktigast på jorden, krävde att lärarna skulle brinna lika mycket, byggde upp strukturer och rutiner som var ämnade att nå elevhälsomål – och så, pang! Nästa rektor vill satsa allt på höga betyg. Släpp alla strategier och projekt som ni slitit med i tre år, nu organiserar vi om! Nu brinner vi för betygen! Hur ska lärare kunna få driv och självförtroende i en sådan miljö? Kan man få omorganisations-PTSD?"

 

"Skolinspektionen berättar om en skola där lärarna, på frågan om hur man följer upp elevernas kunskapsresultat, svarade att Vi vet inte, för vi har fått en ny rektor. Skolans två tidigare rektorer hade haft olika metoder för att analysera kunskapsresultaten – och lärarna hade inte en susning om vad nykomlingen hade för preferenser. Så de sköt uppföljningarna framför sig. Föga förvånande brukar täta rektorsbyten följas av stor omsättning på lärare – och sjunkande kunskapsresultat. Men om rektorn är uthållig kan personalsituationen stabiliseras, det långsiktiga kvalitetsarbetet utvecklas och elevernas kunskapsresultat förbättras."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/kan-skolministern-satta-p-for-rektors-karusellen/

En av de viktigaste roller en ledare har är att uppfatta allvarliga problem parallellt med förmågan att uppfatta stora möjligheter och hjälpa till att förstärka dem. Självklart behövs också förmågan att entusiasmera andra att hjälpa till. Sabuni tillhör onekligen skaran ledare som har förmågan att se problem och viljan att lösa dem. Tänk om hon inte hade motarbetats som integrationsminister i en av Reinfeldts regeringar. Då hade Sverige varit i betydligt bättre form än nu. Och den formproblematiken inkluderar tillståndet i våra skolor. Om Sabuni då inte hade stoppats hade sannolikt L legat på bättre opinionssiffror än nu. Interna ständiga bråk och en långvarigt lam integrationspolitik har kostat på. Nedan bifogas information om SCBs senaste opinionsmätning. Och där ser vi att de partiledare som profilerar sig som liberaler har stora förtroendeproblem. Förtroende är viktigt för att kunna leda. Jag försöker alltid bygga förtroende utifrån kunskap, engagemang samt att tala sanning. Det sista upprör vissa som gärna blundar eller vill tro på en annan sanning. Sanningen säger vissa finns i betraktarens ögon. På många sätt kan det vara sant men om det finns tydliga bevis för att en spade är en spade måste man våga kalla en spade för en spade. Saknar man den förmågan är man ingen kompetent ledare. Då är man som politiker bara en propagandamaskin.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/liberalerna-kvar-pa-bottennotering-i-scb-s-matning

https://www.expressen.se/nyheter/loof-rasar-i-fortroende--efter-politiska-kaoset/