Meritokrati och jämlikhet
Jämlikhet uppnås bäst genom meritokrati. Det vill säga ett samhällssystem som genomsyras av att alla får goda chanser att utbilda sig och den som har bäst relevanta kompetenser (kunskaper och erfarenheter) får också ett uppdrag. Allt annat är orättvist och innebär att en verksamhet inte utvecklas på bästa sätt. Vilka meriter som anses behövas är upp till den som rekryterar att avgöra.
De lag inom företagande, föreningsliv och offentlig verksamhet som byggs upp av människor med kompletterande meriter blir också de mest framgångsrika. Meriter, inget annat. De som har höga ambitioner med sin verksamhet inser detta. De som är drömmare eller aktivister inser inte detta fundamentala för att bygga framgångsrika lag.
Adam Cwejman, GP, skriver nedan klokt om hur illa det blir när man aktivistiskt förenklar argumentationen om strukturell rasism.
"Orsakssambandet, att det är strukturell rasism som avgör minoriteters ställning i Sverige, är lika tydligt för ministern som lösningen på problemet: "Vi måste alla ta ansvar", alla måste "ta ställning", "visa solidaritet" som "så många människor gör på sociala medier"."
"Det är den här sortens varmluftsretorik som inte gör något för att komma åt grundproblemet med ojämlikhet och fattigdom. Samma retorik gör att såväl regeringar som företag ägnar sig åt läpparnas bekännelse, de donerar lite pengar eller slänger upp lite bilder på nätet som signalerar sympati och medvetenhet. Men grundproblemen kvarstår."
"Strukturell rasism - vilket är begreppet jämställdhetsministern använder för att förklara ojämlikheten i samhället - bygger på tanken att rasismen är så subtil och försåtlig att den agerar omärkbart. De som ansluter sig till idén menar att den kan förklara sådant som sker bortom aktiva rasistiska handlingar. Därför anses den ha svaret på orsaken bakom sådant som inkomstskillnader, hälsonivåer och segregation."
"Det behöver knappt sägas att likhet inför lagen och nolltolerans mot rasism är en förutsättning för att människor ska beredas lika förutsättningar i livet. Men om den strukturella rasismens konsekvenser - det vill säga sämre jobb, bostad och utbildningsmöjligheter - trots alla ställningstaganden inte försvinner, vad har ministern kvar i sin redskapslåda? Skadliga ojämlikheter kan inte reduceras till att vara en fråga om rasism, strukturell eller inte. Och problemens lösning kan inte stanna vid ställningstaganden, oavsett problemets orsak."
"Det finns skäl att tvivla på förklaringen. Regeringens långtidsutredning från 2019 visade att det i Sverige finns ett mycket starkt samband mellan människors färdigheter och deras sysselsättningsnivå och inkomst. Det viktiga är således inte vem du är, utan vad du kan. Det noteras exempelvis i utredningen att det är en något högre andel utrikes födda (54 procent) än inrikes födda (49 procent) med goda färdigheter som har arbete som kräver högskoleutbildning."
"Det konstateras i utredningen att det inte ”finns några signifikanta skillnader mellan utrikes och inrikes födda när det gäller att ha ett arbete, om hänsyn tas till nivån på färdigheterna”. Skälet till de stora sysselsättningsproblemen bland utrikes födda är således att de ofta har kortare utbildning. Det här innebär givetvis inte att rasism inte existerar eller påverkar människors möjligheter. Detta även i ett land som Sverige som i en global jämförelse har rekordlåga nivåer av rasistiska attityder hos befolkningen. Men förtryck och dess koppling till jämlikhet är en komplicerad fråga. Den naturliga slutsatsen, som jämställdhetsministern och många med henne delar, är att graden av osynligt förtryck avgör hur det går för minoriteter. Men en sådan förklaring bortser från sådant som klass, utbildningsnivå, sociokulturell bakgrund och mycket annat. Det kan förstås vara så att utbildningsnivå historiskt i en grupp kan ha påverkats av diskriminering och rasism. Men inte ens den saken är säker. Även grupper utsatta för oerhörd rasism kan prestera över snittet i ett samhälle."
"Att majoritetsbefolkningar kollektivt skuldbeläggs för ojämlikhet och det som uppfattas vara strukturell rasism är det minsta problemet i sammanhanget. Det riktigt allvarliga är att ekonomiskt svaga grupper får intrycket att lösningen på deras problem hänger på huruvida vita tar ställning mot rasism tillräckligt mycket."
Dagens besvikelse
De som förenklar jämlikhetsfrågor och som alltid försöker anklaga "majoritetssamhället" för att förtrycka övriga. Vår historia bär på många verifierade sanningar. De historielösa drar ofta politiska slutsatser som är felaktiga. Malcom Kyeyune skrev redan 2015 en mycket läsvärd artikel om hur illa rasistkortet ofta används av vissa aktivister och många historielösa.
Dagens stjärna
Carl Lindstrand, krönikör GP. Ansvaret för helheten ska bäras av de ytterst ansvariga.
"Således har vi sedan mars fått se en alltmer frånvarande statsminister som i princip vägrar möta media i realtid, ett ansvarigt statsråd som talar om allas eller regionernas ansvar när de mål för testning som hennes egen regering satt upp misslyckats, samt en central myndighet vars språkbruk och förklaringar till våra mycket höga dödstal i jämförelse med våra nordiska grannländer blir allt mer svårförståeliga."
"Och nu står vi alltså här i ett läge där inte ens våra närmaste grannländer vågar öppna gränserna mot Sverige, trots att de gör det mot andra länder. Med tanke på att den svenska hanteringen försvarats med argumentet att ekonomin ska ta så lite skada som möjligt är denna underlåtenhet inget mindre än anmärkningsvärd."
"Vi talar om länder som utgör några av de absolut största mottagarna av svenska varor och tjänster på export. Bara varuexporten till Norge, Danmark och Finland uppgick 2019 till 376 miljarder kronor och den till Tyskland till 162 miljarder kronor. Vi talar därtill om en gränshandel och besöksnäring som årligen genererar mångmiljardbelopp till Sverige."
"Tecken på att regeringens smekmånad är över, liksom att oppositionspartierna börjar våga ta bladet från munnen, börjar nu också äntligen att synas. Regeringen kan delegera uppgifter, men inte ansvar."
