Visar inlägg med etikett administration. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett administration. Visa alla inlägg

onsdag 26 augusti 2026

A game changer

Osynligt i valrörelsen

I den verkliga världen förändrar AI-tekniken snabbt människors liv. Med rätta kallas det tekniken gör för den tredje industriella revolutionen. Ändå pratar inga rikspartier om vad som krävs för att vi svenskar ska bli vinnare i denna nya moderna värld som skapas. Bland annat att byråkrati och administration kraftigt kan minskas samtidigt som många praktiska jobbuppgifter kan stärkas. Och som jag tjatat om att världen behöver en bra modell för marknadsekonomi 2.0. Den sociala hållbarheten måste försvaras. Jag vill inte leva i ett samhälle som Haiti. I Haiti är cirka 5% av befolkningen rik, cirka 60% riktigt fattiga och 35% typ nästan fattiga. AI i kombination med allt mer agil robotik förändrar världen mycket fortare än vad svenska rikspartier verkar fatta. Och miljontals humanoider i Elon Musks tjänst, eller knarkkartellers tjänst, kan bli extremt destruktiva arméer.

Utvecklingspartiet demokraterna missar inte att lyfta detta i sina vallöften till Uppsalaborna. I partiets beskrivning av topp 10 vallöften, kallad ”Agendan” står ”Stoppa slöseriet och dåliga prestigeprojekt”. Förklaringen är omfattande avvecklad mänskligt skött administration och nedläggning av spårvägsprojektet. 

Olle Häggström, GP, har rätt. Rikspartierna missar en av de viktigaste frågorna att förhålla sig till i valen 2026. Varför? De fattar väl inte vad som händer förrän det är för sent…. Som med den misskötta invandringspolitiken. Jag tror att AI tekniken mest är positiv MEN som Häggström skriver finns också farliga risker med den oreglerade teknikkapplöpning som några få företag i USA och Kina nu ägnar sig åt. 

Valrörelsen inför det svenska riksdagsvalet den 13 september är i full gång och partierna tävlar som vanligt om väljarnas förtroende i frågor om ekonomi, vård, skola, kriminalitet och migration. Allt detta är viktiga frågor. Men samtidigt pågår inom AI en rasande snabb utveckling som under mandatperioden 2026–2030 kan komma att skaka om praktiskt taget varje samhällssektor – och som i värsta fall kan innebära betydligt mer fundamentala risker än så.”

Jag brukar undvika omotiverat tvärsäkra framtidsprognoser, men vågar nästan lova att när framtida historiker (om det alls kommer att finnas några sådana) ser tillbaka på 2020-talets andra hälft, kommer de att se den som en period av radikala förändringar, med AI-utvecklingen som den allt överskuggande förändringsfaktorn. Mot denna bakgrund är det olyckligt och nästan bisarrt hur lite AI-frågan hittills har hörts i valdebatten.”

”Redan dagens AI påverkar arbetsmarknad, utbildning, forskning, medier, försvar och brottsbekämpning. Men den allra viktigaste frågan är inte hur dagens system används, utan vad som händer när de blir ännu kraftfullare. De ledande AI-företagen har som uttrycklig ambition att skapa system som kan överträffa människan över hela spektret av intellektuella förmågor. Samtidigt har vi som forskar inom AI-säkerhet i åratal varnat för att ju mer kapabla systemen blir, desto svårare kan de bli att kontrollera.”

För vad ska vi med demokratin till om vi ändå stillasittande tillåter några få Silicon Valley-företag att spela rysk roulette med allas vår framtid?”

https://www.gp.se/ledare/gastkronika/ai-borde-vara-en-mycket-storre-fraga-i-valrorelsen.3a77b6fb-0a64-434d-8798-3e566ff72120

Idag är det massivt med debatter. Skoldebatter och näringslivsdebatt. ”Intäktssidan” är viktigast för att vi ska kunna ha ett högt generellt välstånd och kvalité inom de offentliga kärnuppgifterna SKOLA, VÅRD, OMSORG och BASINFRASTRUKTUR. För att säkra intäktssidans framtida framgångar är AI kompetens och utnyttjande av AI-teknik avgörande. 




lördag 9 maj 2026

Tystnadskultur

Högt i tak och mycket lokal makt

En offentligt finansierad verksamhet som vill vara framgångsrik måste våga acceptera full insyn och tillåta högt i tak. Ledare som vill bli framgångsrika måste våga att möta kritik. Kritik får alla som vågar leda. Konstruktiv kritik är värdeskapande annan kritik kan man skita i. Ledare går framåt oavsett kritik och om deras idéer inte bär faller de, förr eller senare. 

Nedan debattartikel i UNT från fackföreningen Kommunal är mycket läsvärd. Enorm administrativ överbyggnad och allt fler chefer leder inte till en väl fungerande kärnverksamhet. Bara en starkt decentraliserad verksamhet med tillräcklig operativ arbetskraft gör det. 

När vi sammanställt siffrorna kan vi konstatera att majoriteten av de svarande upplever att det råder en utbredd tystnadskultur inom verksamheterna. Hela 76 procent av de svarande uppger att de låtit bli att lyfta problem på arbetsplatsen, av rädsla för att drabbas av repressalier från sin chef eller från ledningen.

Det framgår också att när personalen ändå lyfter problem eller framför kritik mot verksamheten så upplever en majoritet av de svarande (52 procent) att inget händer. En relativt stor andel (22 procent) upplever till och med att arbetsgivaren ser det som ett illojalt beteende att kritisera verksamheten. Endast en femtedel upplever att arbetsgivaren lyssnar och faktiskt agerar. Samtidigt uppger 61 procent av de som svarat att de bevittnat hur personer som varit öppet kritiska mot arbetsgivaren blivit negativt särbehandlade.”

https://www.unt.se/debatt/artikel/uppsalas-omsorg-och-aldreomsorg-lider-av-stark-tystnadskultur/r51g14wj

Uppsala behöver ett nytt styre som kraftigt reducerar byråkratin och kraftigt förstärker de operativa kärnverksamheterna. De centrala staberna suger musten ur de operativa verksamheterna och kostar varje år 100-tals onödiga miljoner. 2026 måste bli startåret för kraftiga effektiviseringar av byråkrati i Uppsala kommun och Region Uppsala. 

måndag 22 december 2025

Överbyråkratiskt

Galenskaper

750 chefer och en stor stab med ”kommunikatörer” och ”strateger” i många förpackningar i Uppsala kommun. Vad hände? Varför blev det såhär galet? Det enkla svaret är sannolikt att praktiska utbildningar tappade i status och universiteten blev för många och ledde till ett för stort utbud av utbildningsplatser som fyllts. Det är felprioriterat. Och nu ser vi också att många som genomgått högre teoretiska utbildningar blir arbetslösa eller får arbeten där det räcker med gymnasieutbildning. Kloka rikspolitiker börjar lägga ner högskolor och universitet och satsar istället mer på praktiska gymnasie och KOMVUX utbildningar. 

Uppsala måste lära av lean-metoden! Det är galet att både Uppsala kommunnivå region Uppsala har massor av stabspersonal. Över 750 chefer och en massa ”strateger” och ”kommunikatörer”. Jag är helt övertygad om att om mängden chefer och stabspersonal halverades skulle tjänsterna som utgör kärnverksamhet utföras bättre och skattetrycket på dem som arbetar skulle kunna sänkas. 

https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/ryssen-kommer-fram--med-blanketterna/

Nedan är två läsvärda artiklar om hur offentlig sektor byråkratiskt svällt och parallellt minskat sin effektivitet. Så blir det bland annat när vi företräds av för många som inte klarar av att hålla emot när många tjänstemän i ledande befattningar bara vill ha fler och fler anställda.

Regionernas bristande förmåga att hushålla med vårdens resurser leder till allvarliga problem för patienter och vårdpersonal men även för näringslivet.”

https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/valfard-och-offentlig-sektor/rapport-okad-byrakrati-avslojar-bristande-effektivitet_1204890.html

Patrik Halls uppsats på Malmö universitet är läsvärd. Byråkrati och administration är viktigt. Men den får inte ta över och belasta för stora delar av kärnverksamheternas arbetstimmar. 

Med detta sagt vill jag samtidigt slå fast att jag inte har något emot en fungerande byråkrati och administration. En fungerande byråkrati, i termer av en hierarkisk,Regelföljande, professionaliserad och meritokratiskt baserad tjänstemannakår är en grundläggande framgångsfaktor för stater, närmast lika viktig som en fungerande demokrati. Den som letar efter en entonig klagan över offentlig byråkrati hänvisar jag till någon annan skrift. Det är när byråkratiseringen går för långt som problem uppstår, exempelvis när den offentliga sektorns kärnverksamhet servar byråkratin snarare än medborgarna, eller när verksamhetens byråkratiska nivå blir för stor i relation till kärnverksamheten (dessa problem kan för övrigt mycket väl också gälla privat byråkrati).”

https://mau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1937973/FULLTEXT02.pdf

Inom offentlig sektor råder Parkinsons lag! Bara erfarna och meriterade politiker kan få stopp på det. Nedan en enkel förklaring av Parkinsons lag som faktiskt är beskrivna i pluralis. 

https://youtube.com/shorts/9ZpBqYthh-A?si=Ga53_UVQ6L7oeFsC

tisdag 10 juni 2025

Kärnverksamheten

Vi måste få stopp på Region Uppsalas dumheter

Vi Uppsalabor borde gå man ur huse för att på allvar försöka få stopp på Region Uppsalas ständiga slöseri och felprioriteringar.  Hittills har både Region Uppsala under ledning av Socialdemokraterna eller Moderaterna misslyckats med sina huvuduppdrag och att klara det ekonomiskt hållbart. Nedan ledarartikel i UNT är bra. Jag skulle nästan inte kunna skriva en bättre ledare om Region Uppsalas misslyckanden.

SKR diskuterar också bland annat effektiviteten, personalbristen och behovet av statlig styrning utan att komma till tydliga slutsatser. Det anmärkningsvärda är att man helt förbigår det som vi på UNT:s ledarsida ansett vara vårdens största problem: Det administrativa monstret, att en allt högre andel av resurserna använts till att anställa kommunikatörer, strateger, planerare och HR-folk på kontoren.

”Den så kallade mittokratin skapar inte bara kostnader i sig, den ökar också arbetsbördan för vårdpersonalen som ska svara upp mot deras krav (se bland annat Strategerna som hindrar dig från att jobba, 9/10 2023). Detta är vad valrörelsen nästa år borde handla om. Om det inte var för det här med köerna. När är det min tur?!”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/kommunikatorer-och-hr-folk-skapar-ett-administrativt-monster/r049v5kl

Det administrativa monstret måste på allvar utmanas. Det måste politiken göra med operativ kraft tidigt i en mandatperiod. Och vården måste ha ett tydligt processfokus samt en självklar kostnadskontroll på decentraliserad nivå. 

måndag 9 december 2024

Stora kvalitetsbrister

Kvalitetsbristernas Sverige

Det råder stora kvalitetsproblem inom det mesta politiken styr över. Basinfrastrukturen, rättssystemet, försvaret, skolan, sjukvården, äldreomsorgen, övrig omsorg och socialtjänsten. Kraftig befolkningsökning under kort tid bär på stora skulder till kvalitetsproblemen. Och dåligt genomförda privatiseringar och uppstyckningar av tidigare offentliga verksamheter gjorde det inte bättre. Privatisering där ordentlig konkurrens kan säkras är ofta väldigt bra för oss skattebetalare om uppköpen sköts professionellt. Men dåligt konkurrensutsatta privata alternativ är inte till gagn för skattebetalarna. Det enda dagens politiker borde ge vallöften om är att säkerställa kvalitén i det offentligas uppdrag. 

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, engagerar sig mycket i att Uppsalas näringsliv stärks. Näringslivet är intäktssidan i vårt samhälle och måste ständigt stärkas och förnyas för att överleva i konkurrensen. Utan intäkter inga kostnader. På kostnadssidan fokuserar UP helt på att sänka kostnaderna för administration inom offentlig sektor och på reformer som stärker kvalitén inom skolan, sjukvården, omsorgen, kollektivtrafiken, . Hur UPs politik kan genomföras om du röstar klokt år 2026 framgår tydligt i vår Mål & Budget i siffror och text. Det vi vet är att övriga partier misslyckats. 

Det extrema PK (”politiskt korrekt”) Sverige har också bidragit till kvalitetsförfallet i landet. För vissa yrken och jobb ska det vara höga kvalitetskrav! De som inte klarar dem på grund av språkproblem eller andra funktionshinder ska inte få jobba i ett yrke som ska kräva sådana kunskaper och till exempel förmåga att även arbeta snabbt med kvalité. Kajsa Dovstad, GP, skriver läsvärt nedan. De rikspartier som drivit på en idiotisk anpassningspolitik inom grundskolan har kraftigt skadat svensk konkurrenskraft.

En student på läkarprogrammet har anmält Lunds universitet till Diskrimineringsombudsmannen. Anledningen är att lärosätet vägrar göra om en tenta till flervalsfrågor. Studenten, som har dyslexi, har redan fått förlängd skrivtid och extra stöd, men trots det misslyckats med den vanliga skriftliga examinationen. Förhoppningsvis friar Diskrimineringsombudsmannen. För precis som universitetet skriver är det viktigt att läkare “direkt och utan tvekan kan namnge anatomiska strukturer muntligt och skriftligt".”

Nu har många som fått hela sin skolgång anpassad kommit till universitetet, och kräver att ordningen ska fortsätta. De åberopar diskrimineringslagen och olika FN-stadgar.”

Men det är ingen mänsklig rättighet att bli läkare. Många universitetsutbildningar leder till legitimationsyrken med stort ansvar över andras liv och välmående. De krav som ställs kan rent av vara farliga att anpassa bort. Även i andra branscher förväntar sig arbetsgivare att den som genomgått en högskoleutbildning har vissa grundläggande färdigheter. En ingenjör ska kunna räkna, och är kanske inte det mest lämpliga yrkesvalet för den med dyskalkyli.”

”Anpassningshaveriet i grundskolan skapar inte bara en orimlig arbetsbörda för lärare. Det gör eleverna en björntjänst. En elev med dyslexi behöver få träning av särskilt utbildad personal, och hitta strategier för att kunna hänga med i ordinarie undervisning.”

https://www.gp.se/ledare/stoppa-anpassningshysterin-lakare-maste-kunna-lasa-och-skriva.ae8f4c70-bb65-473e-ae57-86e135cb77e6

UP ligger kraftfullt på minoritetsstyret för att kvalitén inom skolan och äldreomsorgen mätbart och kraftigt ska förbättras. Det är bråttom. Och UP har tecknat ett Silveravtal som redogör för ett reformpaket för att förbättra äldreomsorgen. UP har också ett Guldavtal med reformer för att laga en trasig skola. UP gör stor lokal nytta för oss Uppsalabor. Stor nytta för oss som bor i Uppsala kommun och region Uppsala. 

Utgångsläget för Silveravtalet är oacceptabelt dåligt avseende äldreomsorgen. Nu krävs professionellt ledarskap som snabbt fixar förbättringarna. Det går! Att Region Uppsalas samtliga kommuners hemtjänst rankas så dåligt är skamligt. Nedan hittar du den senaste rankingen av hur kommunerna sköter hemtjänsten. 

 Indexet bygger på offentliga data, mätmodellen är utvecklad med stöd av forskningsinstitutet RISE och kvaliteten mäts inom fyra delområden:

1. Information
2. Biståndshandläggning
3. Utförande
4. Stöd och utveckling

https://hemtjanstindex.se/hemtjanstindex-2024/

Och jag blir bara trött när jag läser en dålig debattartikel i UNT som bland annat inte tycks fatta att bristerna inom äldreomsorgen även har funnits/finns hos privata utförare. Och skribenterna smörar för UNT så att det nästan rinner smör på min mobilskärm. Pinsamt. 

https://www.unt.se/debatt/artikel/jag-ar-elsa-kom-och-delta-i-dagens-manifestation/jd0y01vl



tisdag 27 augusti 2024

Fritidskort

Enkelt och fuskfritt

Hur kan vi stärka socioekonomiskt svaga barn och ungdomar för att förbättra inkludering och integration? Vi måste inkludera mycket bättre än hittills. Civilsamhället, frivilliga inkluderingsinsatser och praktiska gymnasieutbildningar bär på svaren. Praktiska gymnasieprogram är extremt viktiga även för att bryta den organiserade brottslighetens allt mer skrupelfria rekrytering bland barn. Vi måste få fler barn och unga att integreras i multikultiföreningar och med bra praktiska utbildningar som ger en bättre och snabbare väg in mot självförsörjning och yrkesstolthet. 

Subventionerade fritidskort är viktigt. Det ärende del av UPs inkluderingspolitik. Det går att hantera! Vi måste dock hitta en metod som inte gör att administration äter upp alla pengar eller att pengar går till organiserad brottslighet. Håkan Sandh problematiserar i nedan debattartikel i Expressen. Det är bra men det går att lösa och det måste göras.

Fritidskortet skall bidra till att fler barn och unga (8-16 år) deltar i ledarledda idrotts- eller kulturaktiviteter. Ambitionen är mycket lovvärd men sedan blir det mesta fel.”

Nu är det dags att ändå släppa på prestige, skrota förslaget och byta ut det mot ett direkt stöd till idrotts- och kulturverksamhet. Skapa ett nytt ”fritidslyft” med 400 miljoner direkt till idrotten och lika mycket till landets kulturskolor. Rikta allt dit det gör störst nytta. Kräv låga avgifter.”

https://www.expressen.se/debatt/bra-ambition--men-allt--blir-fel-med-fritidskortet/

Idag kan jag inte låta bli att än en gång konstatera att Sverige leds extremt dåligt. Sträckan Uppsala Stockholm är en av landets mest viktiga både för forskning och näringsliv. Att inte under peak säkra upp direktavgångar för pendlare innan man skrotar SJs pendeltrafik mellan städerna är ytterligare ett skrämmande exempel på statens inkompetens vad avser sambandslära. Om SJ budgetförhandlar på detta dåliga sätt gör inte saken bättre. Usch! Sparka SJs styrelse och verkställande ledning. Sätt in industrifolk som kan logistik och sambandslära.

SJ lägger ner pendlartrafiken mellan Stockholm och Uppsala, något Dagens Nyheter var först med att rapportera. Enligt SJ går man back 50 miljoner per år på sträckan och tågen kommer sluta gå den 15 december.”

https://sverigesradio.se/artikel/just-nu-sj-lagger-ner-uppsalapendeln

På dagens arbetsutskott till kommunstyrelsen fick vi veta att kommunen inte blivit informerad om nedläggningen. Trafikverket (staten) och Regionen (ansvarig för kollektivtrafiken) förväntas lösa allvaret i situationen….”Det är synd om människorna” som Strindberg sa. 

måndag 3 juni 2024

Skrota regionerna

Dags för en hård tjänsteman

Länge styrdes i nutid Italien av en känd byråkrat, en tjänsteman. Mario Draghi heter han. Att tjänstemän har mycket makt är en sak, att de får landets högsta ämbete något annat. Hur kunde det bli så? Varför styrde inte en demokratiskt vald person? För att de inte längre verkar ha förmågan att fatta obekväma beslut. De vill bara leka tomtar. Det går inte i en tid som kräver hårda prioriteringar. Något politiker tycks dåliga på eftersom det sannolikt leder till protester och minskad popularitet.

Johan Rudström, UNT, skriver bra om hur elefantissjukan slagit till mot Region Uppsala med symptomet massivt antal administratörer. 

Krisen inom vården och landets 21 regioner är allvarlig. Men det värsta är inte prognoser om stora underskott i år och kanske nästa år. Det värsta är att ingen tycks ha en aning om vilka som anställts och vad dessa egentligen gör. När det blir dags för neddragningar får regiondirektören i Örebro ägna sig åt att ”boka möten och beställa fika” (Dagens Samhälle 23/5).”

Ändå har regionerna för stor kostym. Men hur många nya har anställts och vilka ska i så fall bort? Region Östergötland var först ut att varsla personal. ”Sedan början av 2020 har antalet anställda ökat med drygt 1 000 personer och det är inte hållbart”, sade regionrådet Marie Morell (M) (28/2). Regionen varslade 900 personer. Läkare och sjuksköterskor var undantagna, folktandvård och skolhälsovård likaså. Varslet skulle i stället beröra ”de grupper som ökat mest”. Men vilka?”

Administratörer, förstås. Alla regioner har anställt fler administratörer mellan 2022 och 2023, visar sammanställningen i tidningen Dagens Samhälle. Minst ökning hade Region Örebro, som sedan i höstas ”drar i bromsen” och har skurit bort 91 av de cirka 1 000 administratörerna. Regiondirektören Rickard Simonsson verkar ändå inte helt nöjd. ”Vi kommer inte att kunna lägga lika mycket resurser på utredningar och fördjupade analyser”, säger han.”

Skattebetalarens motfråga är förstås varför den onödiga administrationen en gång har tillkommit. Enligt ett svar på Akademiska sjukhusets hemsida, under rubriken ”Fråga sjukhusledningen” har antalet årsanställda på regionkontoret stigit från 680 till 765 det senaste året. Ansvariga politiker och tjänstemän går som katten kring het gröt. Vilka är de onämnbara, de i ”grupperna som ökat mest”? Har de engelska titlar, är de någon sorts ”officer”? Har strategerna, planerarna och kommunikatörerna tagit styrelser och ledningsgrupper i ett järngrepp? Vem törs skala bort något som man inte vet vad det är – och givetvis inte kan bedöma konsekvenserna av om det försvinner? Måtte konjunkturen fortsätta stärkas, tänker man kanske på 21 regionkontor.”

https://unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/regionernas-kris-ar-varken-brist-pa-pengar-eller-fikafixare/r4zkv70l



onsdag 31 januari 2024

Tillitsstyrning på allvar

Enbart de viktigaste nyckeltalen

En mycket negativ effekt av sjukt många myndigheter och allt mer EU-styrning är att alla dessa myndigheter och övervakningsorgan driver mycket administrativt arbete. På toppen av all administration som drivs fram av ovan hittar politiker och tjänstemän på ytterligare en massa aktiviteter som driver ännu mer administration. Vi måste på allvar börja kräva ett stopp för denna administrativa börda som äter upp massor av tid som behövs till kärnverksamheterna inom offentlig sektor. Allt prat om tillitsstyrning blir bara tomt prat när extrema mängder mål och indikatorer ska följas upp. Det är hög tid att driva kampen för mer tillitsbaserad styrning på allvar och våga att hårt prioritera vad som är viktigast att följa upp per verksamhet. GPs ledare, Håkan Bodström, nedan är läsvärd i sammanhanget. Medarbetarna inom varje verksamhet, som ska kunna sina uppdrag bäst, måste få mer frihet att själva komma fram till hur måluppfyllelse ska uppnås utan en massa toppstyrda direktiv.

Den offentliga sektorn i Sverige karaktäriseras av både minskande tillit till personalen och i relationen till klienterna. Det är förödande för vad man kan åstadkomma och speglar en bred samhällstrend.”

Professor Magnus Henreksson sammanfattar kärnfullt mekanismerna bakom problemen i Axess (2023 nr 8) under rubriken ”Börja lita på varandra”. Det handlar i grunden om att lärare, poliser, omsorgspersonal, arbetsförmedlare, läkare med flera åstadkommer resultat genom att samverka med sina klienter. Med andra ord: de arbetar med människor, men styrs alltmer som om de arbetade i industrin.”

Det blir en ond spiral av bristande tillit i flera led. Klienter slussas runt, det som belönas är att beta av och dokumentera insatser för att nå de internt mätbara målen. Det som bestraffas är att ta risker och tänka själv, det vill säga alla former av kreativitet och professionellt omdöme.”

Det här problemet kan beskrivas som att den rationella byråkratin dragits till sin irrationella spets. Det är en kombination av jämlikhets- och rättighetssträvanden med teoretiska marknadslösningar som dominerar svensk förvaltning. I regel har avsikterna varit goda i varje enskilt fall, men det sammantagna resultatet har inte blivit gott.”

Mycket tyder på att både byråkratiseringen och den tekniska utvecklingen främjar medelmåttighet och försiktighet. Ambitionen är helat tiden att lyfta över omdömet från individerna till systemen. Det ligger i sakens natur att det är svårt att bryta sig loss från den logiken. De som protesterar kan – rätt eller fel – dömas ut som reaktionära, populistiska eller systemhotande. Men det fria tänkandet är nödvändigt för att inte samhället ska gå över styr. Bland tio dårar kan det finnas en röst värd att lyssna på. Utan den probleminsikten lär vi i stället köra på till det kraschar.”


Företaget Sandvik varslade nyligen 1.200 medarbetare. VDn kommunicerade bland annat ”Vi tar bort chefsled”. Varför har vi ingen ordförande för kommunstyrelsen i större kommuner som gör samma sak? I Uppsala driver man kostnaderna genom att fler ska vara chefer! I en tillitsbaserad kultur behövs färre chefer, inte fler. Det vi behöver är fler skickliga personer i våra skolor, inom omsorgen och vården. Med tydliga övergripande krav och få relevanta uppföljningsmål klarar de sig bra själva i mycket större grad än vad överheten förstår. Vi måste få stopp på all toppstyrning som försvagar kärnverksamheternas möjligheter att uppnå måluppfyllelse inom huvuduppdragen.


torsdag 23 november 2023

Minska överbygget

Vansinnig allokering av begränsade resurser

Ett av Utvecklingspartiet demokraternas, UP, främsta politiska ambition är att både få stopp på och minska en växande administration. Den har svällt extremt sedan 1990-talet. Det är av många skäl nödvändigt med ett skifte från mer och mer administrativa jobb till praktiskt inriktade jobb. Det är inte bara en klok omställning, den är också nödvändig om Sveriges generella välfärdssystem ska ha en chans att överleva. Behoven inom praktiska yrken måste mötas. Näringslivet måste få fler praktiskt orienterade med hög arbetsmoral att anställa. Och praktiskt handlar inte detta bara om att skära bort politiska uppdrag som driver administration. Det handlar också om att system byggda med hjälp av artificiell intelligens kraftigt kommer att kunna ersätta administratörer. Det är en mycket positiv utveckling. Svårt för dem som klamrar sig fast och motarbetar en nödvändig och positiv utveckling. Den som lyckas ställa om fortast vinner. Den som vill försvara ett generellt demokratiskt välfärdssamhälle inser detta och hjälper till med omställningen. UP driver på! 

På gårdagens kommunstyrelse fattades beslut om att föreslå att jag återigen blir kommunalråd. Inget jag önskat men en lösning som blev nödvändig för att hantera en rörig och bitter övrig opposition i Uppsala. Genom lösningen behåller jag platsen i kommunstyrelsens arbetsutskott och ordförandeskapet i Näringslivsrådet. Inga extra kostnader för skattebetalarna. Administrationen av mina ersättningar blir enklare. Det är bra i kampen mot onödig administration. Min övertygelse är att den med fördel skulle kunna minskas med 50% på fem år. Om övriga oppositionen klarar av att komma över sin besvikelse och avundsjuka vill gärna UP att vi brett hjälps åt med kommunens Uppdrag 1 i Mål & budget som går ut på att stärka kärnverksamheterna och minska överbyggnaderna. Fan tro om de lyckas bli pragmatiska…. Nedan lite missledande besvikelseyttringar från övriga oppositionen. Någon där ute kanske kan sponsra dem med ett möte med en psykoterapeut…

Oppositionen har också velat att Stefan Hanna och Hanna Victoria Mörck ska vara kommunalråd eftersom de är hundraprocentigt sysselsatta. Då fick Stefan Hanna gå tillbaka till sina medlemmar och kolla om det var okej, och vi i styret har fått fundera på det.”

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/stefan-hanna-up-blir-kommunalrad-ar-fortfarande-i-opposition/r37dw3xl

Hur väl den SD-drivna regeringen lyckas återstår att se. En sak som glädjer mig är att de ger sig på en ständigt växande myndighetsaparat och förhoppningsvis får stopp på okvalificerad arbetskraftsinvandring. Och icke självförsörjande anhöriginvandring. 

Det är hög tid att få stopp på svällande och nya myndigheter. Administrationssjukan måste botas! Allt som görs kan motiveras. Allt som görs kan inte prioriteras. Det krävs mod att prioritera. Har det nuvarande styret förmågan och modet? Vi får se… Kloka ord i nedan citat men ord räcker inte i min värld.

Varje skattekrona ska användas klokt och statens förmåga att prioritera de viktigaste uppgifterna behöver skärpas. För att se om det går att få mer eller bättre verksamhet för pengarna ses därför myndigheternas organisering nu över. Det både gynnar medborgarna och kan underlätta bland annat kompetensförsörjningen på myndigheterna, säger civilminister Erik Slottner.”

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/11/regeringen-vill-prova-myndighetssammanslagningar/


P.S Tro det eller ej men Vänsterpartiet i Uppsala är bättre på att driva på för minskad administration än till exempel Centerpartiet. Man lär sig mycket nytt i en vågmästarroll. 


måndag 16 oktober 2023

Dags att strejka

Kraftiga besparingar på administration

Teknikutvecklingen går i en rasande fart. Nu är vi återigen i en konfliktfylld värld och då ökar historiskt farten i teknikutvecklingen. Från en hög fart till en ännu snabbare takt. Inte minst artificiell intelligens, AI, utvecklas extremt snabbt som teknik för att automatisera och snabba upp processer som idag tar i jämförelse extremt mycket längre tid att utföra. Garanterat mer och mer dessutom med högre kvalité. AI kommer också att kraftigt avveckla behovet av arbetskraft för att till exempel rapportera data på olika sätt till alla svenska och EU myndigheter som kräver detta. Eller till lokala politiker som kräver det. Det är ett faktum. Motståndet kommer dock, som vanligt, vara stort från dem som förlorar sina jobb. Du tror väl inte idag är annorlunda jämfört med när arbetarna kastade in träskor i "Spinning Jenny" i slutet av 1700-talet. För att förstöra maskinerna. En spinnmaskin som kraftigt förenklade och effektiviserade arbete som inkluderade vävstolar. Samhällen som vill vara konkurrenskraftiga måste skapa en kultur som är nyfiken och som snabbt tar till sig ny teknik som säkrar konkurrenskraft.

Politiska krav, myndigheters rapporteringskrav och ett myller av mer eller mindre användarvänliga IT-system skapar stora problem för till exempel en kommuns kärnverksamheter. Det är hög tid att sätta stopp för denna idioti som driver fram extremt dyrt administrativt tryck i våra kärnverksamheter inom skolan, vården och omsorgen. All denna rapportering vittnar om att den "tillitsbaserade styrningen" är obefintlig. Det är dags för modiga lokala politiker att säga: STOPP! Vi vägrar belasta våra viktiga verksamheter med all denna administration och oacceptabelt många "stödresurser".  Det är dags för seriösa lokala politiker att "strejka" mot all denna rapportering samt att kraftigt kräva rensning i "IT-rabatterna"!

Johan Rudström, UNT, skriver läsvärt om hur sjukt administrationen tillåtits sprida ut sig i Uppsalas och Sveriges offentliga verksamheter. 50% mindre är en bra målsättning under en fyraårsperiod! Går det? Ja, om den politiska ledningen vill det! Det är politiken som bestämmer. Det är politiken som "på pappret" bär ansvaret. Det är dags att göra det! Det är hög tid att axla det ansvaret!

"Det handlar alltså om en yrkesgrupp, HR, som lyckats elevera (höja) sig för att pyssla med andra saker än de triviala personalfrågorna. Exakt vad de gör är höljt i dunkel för utomstående. När Region Skåne söker en ny HR-partner ska hen jobba mot ”funktionsdirektörerna”. ”Verksamheterna du stöttar består i första hand av strateger, utvecklare och handläggare och är präglade av en hög komplexitet”, heter det i yrkesbeskrivningen. Det enda man förstår är att det är någonting viktigt och att det antagligen kommer att göra läkare och sjuksköterskor ännu argare. Samt att det blir dyrt för skattebetalarna. ”Min efterträdare fick titeln personaldirektör och då skulle alla personalsekreterare bli personalchefer”, som en före detta personalchef beskriver det i ett mejl."

"Först ut med att ”underlätta” arbetet för alla vanliga yrken, det vill säga göra det svårare, var nog ändå it-folket. Stockholms läns landsting beräknade redan 2016 att anställda ägnade en timme per dag åt krångel med något av de 1 600 olika it-systemen. Uppsala kommun avbröt i våras upphandlingen av ett ”heltäckande it-system” som påbörjades 2019. ”Det är skit”, kommenterade kommunalrådet Erik Pelling (S) (UNT 17/4)."

"Det kokar ned till en ledarskapsfråga. Vilken sjukhusdirektör blir först med att anställa en informationschef, en it-chef och en personalchef med bred förståelse om vad som händer på klinikerna? Vilken skolchef blir först med att rensa på huvudkontoret och höja lönen för sina bästa yrkespersoner? Vem vågar vara så omodern och tydlig att man kanske till och med pratar svenska?"


tisdag 3 oktober 2023

Hur enkelt?

Vilka lobbyister påverkar mest?

I en politisk värld som i stor utsträckning är tom på personer som på allvar varit företagare eller arbetat inom näringslivet finns det gott om tyckare som tror sig veta vad som skapar förbättringar. Som med allt annat finns ingen som har självklara och helt säkra svar på hur framgång skapas. Och ett problem med näringslivsorganisationer är att de är så generella att de inte blir tillräckligt spetsiga för att ännu bättre kunna bidra till att vår nationella och lokala konkurrenskraft förbättras. Med det sagt är de generella perspektiven värdefulla men de är bara generella när man försöker bygga framgång i ett unikt samhällsbygge. 

Vad innebär "generella"? Det innebär att fokusera på infrastrukturfrågor, på regelförändringar, på upphandlingsprocesser och så vidare. Det är väldigt viktiga frågor men när man som jag företräder ett unikt samhällsbygge måste man också klara av att se till den platsens unika förutsättningar och den platsens möjligheter att i en mördande global konkurrens hävda sig för att skapa ett starkt välmående närsamhälle.

Expressen skriver läsvärt om hur floskligt det blir när man "på 10.000 meters höjd lanserar önskade förändringar. Och förmågan att fokusera på de viktigast lägst hängande frukterna tycks ständigt svåra, oavsett regering. Jag gillar meritokrati, att den mest erfarna och meriterade ska få relevanta uppdrag. Tänk om det svenska politiska systemet, med partier, kunde rösta fram riktigt erfarna och relevant meriterade ministerkandidater, då skulle till exempel näringslivspolitiken bli mycket kraftfullare. Vilken bakgrund har Ebba Busch för att vara näringslivsminister? Vilken bakgrund hade Karl-Petter Thorwaldsson för att vara näringslivsminister? Vilken bakgrund hade Annie Lööf för att vara näringslivsminister? Det är beklagligt att inte rimliga meriter gäller för uppdrag även inom politiken.

"Regelkrånglet för företag ska minska. Nu ska det ske! Och det låter förstås bra. Ambitionen presenterades i en debattartikel i Göteborgs-Posten under rubriken ”Nu lättar vi på regelbördan och gör det enklare för företagen”.Det är en rubrik som lovar mer än artikeln håller. I texten presenterar bland andra näringsminister Ebba Busch (KD) och Tobias Andersson (SD) en rad åtgärder och satsningar som tillsammans ska göra tillvaron lättare för näringslivet. Men konkretionen lyser med sin frånvaro: Vilken typ av regler är det politikerna vill slopa? Vilka slags kontroller ska bort? Oklart."


"Ta itu med momsreglerna till exempel. De olika momssatserna och de många undantagen skapar huvudvärk för många företagare. Och det räcker inte att rensa i den regelbörda som finns. Det kommer ju ständigt nya. Låt nya regelkrav från myndigheterna passera genom ”Förenklingsrådet”."


"Men det finns en uppenbar risk när politiker vill ”göra det lättare att starta och driva företag”, nämligen att det blir för enkelt. För enkelt att fuska och för enkelt för kriminella att starta företag som används för att kvittera ut socialförsäkringar trots att inget egentligt arbete utförts. Eller företag som säljer falska arbetsgivarintyg och anställningskontrakt. Och det är bevisligen enkelt att utnyttja fattiga människor från andra delar av världen till arbete på restauranger och skönhetssalonger, på byggarbetsplatser och i städföretag."


"Onödiga regler och innovativa certifieringar är ett otyg, förstås. Men för många företag är det ett större problem att de tvingas konkurrera med företag som använder svart arbetskraft, som struntar i kollektivavtal och arbetsgivaravgifter. Det är där den här regeringen behöver fortsätta att lägga det hårdaste trycket." 

https://www.expressen.se/ledare/forenkla-garna-men--inte-for-skurkforetagen/

Svenskt Näringsliv presenterade nyligen sin nya ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Uppsala kommun förbättrades marginellt i rankingen från en usel nivå. Ett näringslivspolitiskt problem i många kommuner är att det är kommunstyrelsen ordförande som också betraktas som lokal "näringslivsminister". Problemet med det är många men framförallt att uppdraget som kommunstyrelsens ordförande i en stor kommun är extremt tidskrävande för massor av uppgifter. Både i den egna kommunen och i en sjuk mängd även i andra sammanhang. Då kan man inte lägga alla de timmar som krävs för att på allvar skapa den positiv förändring man i dokument önskar. Alla ambitioner och vackra målformuleringar kräver hårt målmedvetet arbete av förtroendevalda för att önskade förbättringar ska bli verklighet.

I Uppsala tycker jag det är positivt att samtliga partiers företrädare tydligt förstår att det är ett väl fungerande näringsliv som bär upp vårt välstånd. I mitt uppdrag som ordförande för Näringslivsrådet i kommunen känns det väldigt bra. På många sätt handlar ett stärkt företagsklimat i Uppsala om hur servicegraden mot företagarna kraftigt förbättras och att upphandlingarna sköts ännu bättre än nu.



tisdag 5 september 2023

Kulturen är viktig

Mycket är viktigt

Det är inte lätt att vara människa. Strindberg uttryckte det väl, "Det är svårt att vara människa". Vem Strindberg är vet en och annan kulturintresserad svensk. Drygt 8 miljarder av jordens befolkning vet inte vem han var. Strindberg är en liten del av den historia jordens befolkning bär på. Så är det. Men åtskilliga mycket mer kända personer i andra delar av världen håller med, "det är svårt att vara människa". Strindberg räknas som en av modern svenska historias mest kända kulturpersoner. Är det han tyckte och det han gjorde stort i jämfört med andra författare och kulturpersonligheter i världen? Nej. Men han var en del av en svensk tid som var geografiskt isolerad och en tid där det stora flertalet svenskar knappt var dugliga på svenska. Men svensk kulturperson klassas han som.

Är kulturen viktig? Frågar du mig, ja. På många sätt. Den är i allra högsta grad en del av vår historia. De som kallar sig kulturarbetare bidrar tveklöst till kreativiteten i våra samhällen. Det vill säga ofta "vildhjärnor" som tänker nytt och som betraktar världen på nya sätt. Men är dessa personer viktigare än lärare och sjukvårdspersonal? Inte i min värld. Är kulturarbetarna viktigare än många av de onödiga bestämmelser och uppdrag som skapar på tok för mycket administration, bland annat som driver på allt för många så kallade kommunikatörer? Ja. 

Peter Santesson, Expressen, har rätt. "Typ" 80 procent av svenskarna prioriterar inte kulturen före skola, äldreomsorg och sjukvård. Samtidigt är den viktig för de allra flesta av oss utan att det är något vi tänker på. Det är i tider som nu när "kulturkrig" anses pågå som vi på allvar tänker på vad vi själva gillar och ogillar.

"Varför blir tonläget så högt om det inte är pengar eller politik som är problemet? Jag tror det handlar om att de som vill värna kulturanslagen egentligen anar att kommuner skulle kunna skära en hel del mer än två procent utan att allmänheten skulle bråka särskilt mycket. Synd, men så ligger det till. I undersökningar av väljarnas prioriteringar i den kommunala verksamheten hamnar kulturanslagen återkommande i bottenskiktet, även bland dem som röstar rött." 

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/vanligt-folk-grater-inte--nar-kulturen-slaktas/

Med ovan sagt är det värdefullt att reflektera över några av Churchills bevingade ord. Under brinnande andra världskriget fick Winston Churchill, premiärminister i Storbritannien, kritik för att han fortsatte att försvara medel till kultur. Churchill svarade då: "Vad har vi annars att slåss för! Har vi ingen konst eller kultur har vi inget att försvara!". Jag kan också påminna om den guruförklarade managementkonsulten Peter Drucker som uttryckte följande: "No matter how great your business strategy is, your plan vill fail without a company culture that encourages people to implement it." Inte minst kopplat till den integrationspolitik Sverige behöver har kulturen en central roll. Vi behöver på ett klokt sätt få invandrare från helt andra kulturer att uppskatta den demokratiska, marknadsekonomiska, utvecklingsinriktade och flitiga kultur som framgångsrikt byggde Sverige starkt.



lördag 22 juli 2023

Inte elakt

Fel prioriteringar

Är det elakt att vilja att begränsade resurser ska prioriteras till kärnverksamheters uppdrag? Det tycker de som känner sig ”jagade” av önskemål om nödvändiga prioriteringar. Problemet med att man känner sig ”jagad” är att man i så fall inte klarar av att sätta sitt egointresse efter allmänintresset. Då och då ska man ”ta en för laget”. Politikers uppdrag är att se till allmänintresset och att varje skattekrona ger maximal positiv effekt inom det offentligas kärnuppdrag. Så verkar Utvecklingspartiet demokraterna, UP, som Uppsala kommuns enda 100% lokala och nationellt politiskt oberoende parti. Det finns för UP ingen nationell ”partipiska som viner”. Vi bestämmer helt själva vilken politik vi anser vara bäst för Uppsalaborna. 

Kommunikatörer, ekonomer, HR-stöd, IT-personal, sekreterare, strateger i olika förpackningar och chefer är exempel på stödfunktioner till olika verksamheters kärnuppgifter. Ibland undrar man om till exempel sjukvårdspersonalen inom sjukvården är till för att skapa jobb för alla administratörer… Det är inte så! Sjukvårdspersonalen är till för att med kvalité snabbt vara tillgänglig för dem med vårdbehov och hjälpa dem att bli så hela och friska så fort som möjligt. All överbyggnad runt huvuduppdragen har blivit allvarliga problem då de både kostar dyra begränsade resurser men också skapar merarbeten för personalen med kärnuppdragen. Är det svårt att förstå? 

Daniel Åkerman, GP, skriver läsvärt om detta vansinniga prioriteringsfel som landets politiker tillåter. Och i alla mina samtal med berörda tjänstemän i Uppsala kommun kan jag konstatera att de har rätt, om inte politiker bara hittar på fler och fler extra uppgifter för verksamheterna så kan de också dra sitt strå till kloka nedskärningar av over-head.

Exempelvis ökade antalet anställda inom administrationen i Västra Götalandsregionen med 50 procent mellan åren 2001 och 2021, medan befolkningen i länet bara ökade med 16 procent under samma period. Pengarna som gick till fler administratörer kunde i stället ha gått till sjuksköterskor eller undersköterskor.”

När HR-avdelningarna inte anordnar gruppaktiviteter är de vanligen upptagna med att ta fram strategier, policies, värdegrunder och jämställdhetsplaner. Alvesson påtalar i Expressen att detta är vad övriga i arbetslivet, såväl ledning som personal, helst vill att HR inte ska syssla med. I stället vill man ha stöd och få service med sådant som sjukledighet och pensionsplanering.

”Det senare vardagliga arbetet har dock låg status, medan strategiutveckling öppnar en väg in till ledningsfunktionerna och ger HR-avdelningen större inflytande i verksamheten. Det är fullt rationellt för HR-personalen att vilja förbättras sin egen situation och stärka sin ställning. Men det gör det inte rätt.”

”Ska HR-sjukan kunna motverkas måste staten dra sitt strå till stacken. De flesta verksamheter har inte haft något annat val än att expandera personaladministrationen i takt med att lagstiftningen har skärpts. Inte minst på arbetsmiljöområdet är nu regelverken så byråkratiska och snåriga att chefer sällan klarar sig utan hjälp. Därför bör regeringen inleda en översyn och lätta regelbördan.”

https://www.gp.se/ledare/staten-måste-lätta-på-regelverken-för-att-bekämpa-hr-sjukan-1.105068792

Idrotts- och kulturlivet är viktigt för väldigt många människor. Samtidigt är det verksamheter som i huvudsak ska finansieras genom ideella föreningar, medlemsavgifter, donationer och sponsorer. Det offentliga ska dock stötta idrotts- och kulturlivet genom snabb relevant handläggning av till exempel bygglov, markupplåtelser, miljötillstånd och kostnadseffektivt nyttjande av kommunens stora fastighetsbestånd. Precis som i till exempel Halmstad kan kommunens ekonomiskt framgångsrika göra mer privat finansierade idrotts- och kultursatsningar. Det märks inte särskilt mycket att Uppsalas ”mylla” faktiskt skapat många av Sveriges nyrikaste de senaste 30 åren. De kanske kan få sitt namn på ett konstmuséum eller en idrottsarena…


måndag 10 juli 2023

Sverigebilden

Överflöd av administratörer

Vilken bild av Sverige har du? Vad är Sverige för dig? För mig är Sverige mitt hemma. För mig känns det svenska samhället greppbart. För mig var det svenska jämställda och företagsamma samhället något jag var stolt över. För mig var det svenska välståndsbygget från mitten av 1800-talet och framåt, med några svackor, imponerande ända fram till 1970-talet. 

På 70-talet påbörjades en offentlig byråkratisering som pågår än idag. En byråkratisering som stjäl viktiga resurser från både näringslivet och den offentliga sektorns kärnverksamheter. En byråkratisering som hämmar den viktiga företagsamheten. På 70-talet började också ett politikerskrå, yrkespolitiker, växa fram. Länge byggdes Sverige starkt av folkvalda som också hade en stark förankring i riktiga yrken. Företagsamma människor från olika skrån. Det var en framgångsfaktor. 70-talet avslutades 1980 med en folkomröstning om kärnkraft. Då fick det svenska folket inte ens tycka ja till kärnkraft. De tre alternativen var på olika sätt alla för avveckling. Oavsett vad man tycker i sakfrågan är det intressant att man inte vågade erbjuda ett ”bygg ut” alternativ. 

Ett annat perspektiv på Sverige är när jag på 1990-talet och början av 2000-talet reste mycket runt om i världen. Var jag än kom var Sverigebilden fantastisk. Hur hade vi blivit så jämlika? Hur hade vi skapat ett så generellt välmående land? Hur kunde vi som är så få lyckats bygga så många globalt framgångsrika företag? Hur kunde vi som är så få erbjuda världen så många världsstjärnor inom idrott och musik? Alla var imponerade. På riktigt imponerade. Det är inte så länge sedan. Den bilden av Sverige har bleknat. Inte minst Donald Trumps förvånande ”In Sweden” om våldsutvecklingen sade mycket om hur imponerad även den självgode Trump varit av lilla Sverige.

Vad hände med den svenska kulturen som fram till början av 1980-talet skapade ett globalt sett avundsvärt unikt samhälle? Ja, det finns/fanns en svensk framgångskultur värd att återskapa i modernare form.

Naomi Abramowics, GP, skriver intressant om ”Sverigebilden” nedan. Det jag tycker är mest läsvärt är hur våra rikspolitiker tillåtit den icke värdeskapande byråkratin svälla ut. 

I sann svensk anda (där lagom bara är en chimär) har vi inte bara gjort navelskådande till en nationalsport – vi har till och med gjort det till ett myndighetsuppdrag. Ett av Svenska institutets uppgifter är nämligen att analysera Sverigebilden. Det verkar nämligen inte räcka med att det finns en rad andra myndigheter, däribland Utrikesdepartementet, som har samma uppgift.”

Exempelvis: När en respekterad journalist på den amerikanska dagstidningen Wall Street Journal skriver om Sverige som ”The Gun Murder Capital of Europe” är det största problemet inte att det påverkar Sverigebilden negativt, utan hur den eskalerande kriminaliteten påverkar Sverige (Wall Street Journal 22/3).”

Det är en sak att måna om Sverigebilden. Men oron kring Sverigebilden får inte gå så långt att den riskerar att ändra svensk politik i avgörande frågor, eller att kväva den offentliga debatten. Det är där faran uppstår, när politiker överväger att tumma på avgörande principer för att förbättra bilden av Sverige utomlands. Så viktig är ingen rankning i världen.”

Det bästa man kan göra för att skapa en globalt positiv bild av Sverige är att på riktigt vara duktig på hemmaplan. Inte försöka ”sminka grisen”. De grova våldsproblemen, återigen en misskött fastighetsmarknad, en misskött skola, långa vårdköer, ständiga problem i tågtrafiken, sabbat elförsörjningssystem, sämst tillväxt inom EU och herrarna i fotbollslandslaget levererar inte längre. Hoppas våra damer visar att det finns hopp.

Sverige ska vara ett sekulärt samhälle byggt på värderingar som också är uttryckta i demokratiskt framarbetade lagar som gäller oss svenskar jämlikt. Nya svenskar ska bättre inkluderas i våra värderingar samtidigt som vi är ett sekulärt samhälle (invånarna får tro på vad de vill). Alla måste förstå hur viktigt det livslånga lärandet är för det egna och samhällets konkurrenskraft. Alla måste förstå principerna bakom orden ”Gör din plikt, kräv din rätt”! Innovationsförmåga, företagsamhet och sparsamhet ska ha hög status. Att vara företagsam går att vara i alla sammanhang. Så byggs Sverige åter framgångsrikt. Vi kan bli imponerande igen! Globalt imponerande. Om vi fortfarande har en egen valuta då kommer den att ha en stark växelkurs. Inte som nu, usel. Jag vill att vi är globalt imponerande, det var en fantastisk tid att resa i världen och ständigt möta imponerande kommentarer kopplade till Sverige.

https://www.gp.se/ledare/fixeringen-vid-sverigebilden-har-gått-för-långt-1.104293051




lördag 29 april 2023

Till fel saker

Prioriteringar

Att prioritera innebär att välja eller att välja bort. Att välja bort innebär ofta inte om att det som väljs bort är dåligt. Det innebär att begränsade resurser är begränsade och prioriteringar måste göras. Den enklaste resursen att exemplifiera med är tid. Hur ofta väljer du att prioritera din ändliga resurs tid till aktiviteter som gör att du mår bra? Hur ofta prioriterar du någon annans välbefinnande före ditt eget? 

Människans påverkan på miljön är omfattande. Dagens över åtta miljarder människor på vår jord sliter på våra naturtillgångar och förändrar snabbt våra ekosystem. Allt fler tycker att vi ska försöka läka så mycket som möjligt av det människans rovdrift förstört. Även i denna kamp drabbas vi av felprioriteringar när administration tar stora delar av de ekonomiska satsningarna. Lyssna gärna på nedan P1 reportage och fylls av ilska över hur vi tillåter administration förgifta oss.

När återskapande av våtmarker har en så stor positiv effekt ska självklart minst 90% av avsatta pengar gå till markägare för att de gör våtmarker, inget annat. Och för att minska trycket på administration för att bekämpa fusk, lär av USA och tillämpa enorma böter om man fuskar. Då fuskar ingen markägare och väldigt få kontrollanter behövs.

https://sverigesradio.se/avsnitt/vatmarkernas-revansch-den-blota-klimatkampen

Om Svante Axelsson verkligen blivit en positiv konstruktiv miljökämpe borde Kristersson göra honom till miljöminister. Och Kristersson och Liberalerna kan istället låta Pouhrmuktari bli minister med ansvar för Integration.

Snälla, snälla riksdagsledamöter gör bättre nytta för oss svenskar. Ni har definitivt tiden för att göra lite nytta för oss då ni är så många och allt mer beslutas inom EU. Ni kan t ex bättre upplysa EU-nissarna om att jorden redan upplevt 5 perioder av massutdöende av arter och den tidens ekosystem. Det som är en huvudsak nu kopplat till människans påskyndade klimatrubbning är att miljarder människor snart folkvandrar. Då blir det spänningar. Då blir det blodiga konflikter. Folkvandringarnas konflikter mellan oss människor är det akuta problemet med klimatförändringarna. Svårt att förstå? Läs min bok ”En stund på jorden”!

Men du, du som är en av väldigt många riksdagsledamöter, gör lite snabb nytta! Halvera det administrativa tryck som politikens alla nya regler och målsättningar driver fram! Det räcker nu! Halvera det byråkratiska trycket till 2030!!!!

https://www.worldometers.info/world-population/



fredag 28 april 2023

Nej tack

Bekämpa överflödet av administration!

Länge har det talats om behovet av att minska det administrativa trycket inom offentlig sektor. Samtidigt blir det inte mer än ord och det administrativa trycket bara ökar och ökar på bekostnad av de viktigaste arbetstimmarna med barnen i skolan och med invånarna i behov av omsorg och vård. Det räcker nu! Orden måste övergå till handling. Det är modiga politiker som måste våga prioritera och stå upp för civil olydnad och stryka så mycket som möjligt som inte kan prioriteras så länge som kvalitén inom skolan, vården och omsorgen är för dålig.

Peter Santeson, Expressen, skriver en mycket läsvärd artikeln nedan om denna vansinnighet som vi vare sig har råd med eller kan tolerera då den motverkar våra krav på kvalité inom kärnverksamheterna. Allt för många människor tycks tycka att administration är viktigare än det riktiga hantverket som presterar det värde en verksamhet syftar till.

"Linjen är den hierarkiska apparat som står för den egentliga produktionen, det som organisationen verkligen ska ägna sig åt: behandlingen av patienter på sjukhuset, forskning och undervisning av studenter på universitetet, ihoppillandet av nya telefoner på telefonfabriken, och så vidare. Staben är den centrala uppsättning administrativa funktioner som reglerar och supportar linjerna i deras produktion: personaladministration, ekonomiavdelning, IT-avdelning och så vidare."

"Känner ni igen er? Jobbar ni i linjen? Ok. Så här ligger det nämligen till. Linjen och staben befinner sig i kamp med varandra. Det är en strid som pågår inom så gott som varje större organisation av linjestabsmodell. Brytpunkten går ungefär när man inte har daglig kontakt med alla i organisationen." 

"Stabsfunktionerna strävar ihärdigt efter att minimera sin egen arbetsbörda genom att vältra över denna på linjen, utan att samtidigt minska i omfång. Staben är arbetsminimerande och storlekskonserverande. I vardagen yttrar sig detta genom administrativa ”reformer” som sägs effektivisera verksamheten, men som alla har det gemensamt att de innebär att linjen tvingas överta delar av stabens traditionella arbetsuppgifter utan att motsvarande resurser överförs."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/tyvarr-ar-vi-chanslosa--mot-administratorerna/

Nedan artikel om den vansinniga ökningen av administrativa uppgifter är mycket läsvärd och kommer med flera konstruktiva förslag om hur det administrativa trycket ska minskas. Ur detta perspektiv kommer artificiell intelligens bli en välsignelse då kärnverksamheten kan få många fler av tillgängliga resurser.

"Det administrativa arbetet i offentliga verksamheter har ökat och spridits ut på fler yrkesgrupper, så att personal i kärnverksamheten blivit sina egna sekreterare, skriver forskarna Daniel Castillo, Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg. De menar att detta är ett arbetsmiljöproblem och lägger fram förslag för att minska administrationen."

"Det är svårt att mäta mängden administration, men många studier tyder på att den är avsevärd – och ökande. Det finns i stort sett två sätt att mäta administration: med sysselsättningsstatistik, varvid vissa yrken då klassas som administrativa, samt med tidsstudier av faktiskt arbete."

https://www.publikt.se/debatt/det-behovs-atgarder-att-minska-det-administrativa-arbetet-24757

Nedan debattartikel i DN är också läsvärd i sammanhanget. Det räcker nu!

https://www.dn.se/debatt/varning-for-strategerna-som-slipper-gora-jobbet/



tisdag 14 februari 2023

Ineffektivitetsdrivare

Mötesinflation

Det är för många möten på allt för många arbetsplatser! Varför har det blivit så? Säkerligen en del av ”mjukiskulturen” där allt ska pratas om i olika styrgrupper och alla ska hela tiden känna sig delaktiga. Nu säger jag absolut inte att toppstyrning är bra eller att alla möten är dåliga. Det är dock för många gruppmöten. Istället för att chefer ägnar massor av tid åt gruppmöten och administration skulle det bästa resultatet av tidsprioriteringen nås genom enskilda möten med ”kunderna” och enskilda utvecklingsmöten med medarbetare. Och engagerade medarbetare avgör hur ett förändringsarbete faller ut. Därför avslutas också min bok ”En stund på jorden” med en egen utvecklad engagemangsekvation.

Gunnar Wetterberg skriver en läsvärd krönika i Expressen som jag bifogar nedan. De svåra, men viktiga, förändringarna kräver ett tydligt metodiskt och uthålligt förändringsarbete.

Då lärde jag mig skillnaden mellan olika slags reformer. Skatter och socialförsäkringar kan man ändra från det ena året till det andra.”

Det är bara att pilla i paragraferna och programmera om Försäkringskassans eller Skatteverkets datorer, så måste folket rätta och packa sig efter det nya. Det är mycket värre med skolan, sjukvården, äldreomsorgen eller polisen. Där kan statsmakterna utfärda vilka ståtliga proklamationer som helst, innan vardagen förändras måste hundratusentals medarbetare bestämma sig för att ändra sina vanor och rutiner. Apparaterna är inte ostyrbara, men förändringar tar tid. Och det måste till många chefer som ser till att visionerna når verkligheten. I detta är pengar nödvändiga, men långtifrån tillräckliga. Det skulle behövas en debatt om vad vi förväntar oss av cheferna.”

Men det handlar om att våga säga emot påbud uppifrån. Varje chef har ansvaret för att medarbetarna inte ska behöva jobba i onödan. Det betyder att man ibland måste ifrågasätta högre chefers och politikers infall och nycker. Vad ska det tjäna till? borde vara en av vardagens vanligaste motfrågor. I synnerhet borde seglivade övertidsberg ringa en varningsklocka. Om man inte är tillräckligt många för att klara alla uppgifter måste chefen tala om vad man måste avstå ifrån.”

Inte minst gäller det mängden skrivarbete. Många känner resignerat igen sig i Linda Jernecks skildring av sjukvården häromveckan. När jag arbetade på Svenska Kommunförbundet gjorde statistikchefen Cecilia Etzler en heroisk insats för att hålla igen alla enkäter och undersökningar som olika myndigheter ville bombardera verksamheten med. Gång på gång kunde hon visa att det man ville veta redan fanns i befintliga register – eller var statistiskt meningslöst att fråga efter. Det blir löjeväckande när statliga myndigheters inspektioner går ut på att undersöka om rätt sorts måldokument har upprättats. Inspektionerna borde snarare ställa frågan om de verkligen behövs – och föreslå statsmakterna att avskaffa dem, om det är därifrån beställningen kommer.”

Allt detta förfogar inte varje chef över, men däremot bär de ansvaret för sammanträdesraseriet. Det mesta kan klaras ut direkt mellan chefen och medarbetaren – varför öda andras tid på onödiga och utdragna möten?”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/mellancheferna-maste--bekampa-onodiga-moten/

Patrik Kronqvist, Expressen, beskriver väl hur den goda viljan ofta blir ett dyrt byråkratiskt problem. Politiker måste fatta att alla förslag som ska genomföras mer eller mindre driver administrationskostnader. Ska då politiken sluta driva på förändringar? Nej, men det är rimligt att för varje ny idé som driver administration ska två av de befintliga administrationsdrivarna bort! Och den viktigaste administrationen är administrationen kopplad till det ständiga förbättringsarbetet! De ska handla om förbättringar för kärnverksamheten. Det är bara ett metodiskt förbättringsarbete som kan driva fram ständiga effektivitets och produktivitetsförbättringar. 

Hur uppkommer all onödig administration egentligen? I högtidstalen vill ju politikerna alltid att tjänstemännen ska få ägna sig åt de viktiga frågorna.”

– Sänkta elpriser. Det här handlar om snabba åtgärder som man ska kunna vidta här och nu, så att de ska få omedelbar effekt. Men den tydligaste effekten är bara en massa byråkrati. Närmare 200 myndigheter ska varje månad (!), hela vintern, rapportera vilka åtgärder man vidtagit och den elförbrukning man haft.”

Trots alla rapporter är det fortfarande oklart hur mycket el som uppdraget har sparat och om det ens haft en mikroskopisk påverkan på svenskarnas elräkningar. Men det är uppenbart att det går åt en hel del mänsklig energi och en massa skattepengar för att försöka uppfylla det.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/magdalena-anderssons-valflask-blev-ett-monster/

Vi har bara en kort stund på jorden, fyll den tiden klokt!