Vem dör lyckligast

Pengars betydelse för balans

Att sträva efter balans är klokt men svårt. Den som gått ”all-in” för något vet att balans är omöjligt. De som blir bland de bästa lägger mycket mer tid än andra på att lyckas nå sina mål. Det finns inga genvägar till ärliga framgångar. De flesta som definieras som framgångsrika blir det inte för pengarnas skull. De blir det för att de älskar det de gör. Fotboll. Teater. Musik. Att förverkliga en vision. Forskning. Skriva. Leda. Utan passionen blir du aldrig definierad som framgångsrik i något. Det behövs inte heller för att få en så lycklig stund som möjligt på jorden. Med tillräcklig ekonomi för att i lagom doser leva det liv du vill kan ge dig massor av lyckliga stunder. Viktigast för att nå dit är att inte bli beroende av att hävda dig mot andra. Låt inte det materialistiska göra dig ofri. Som jag bloggat om tidigare har vetenskapen räknat ut att runt 50.000 kr före skatt får man liten extra möjlighet till stunder av lycka. 

I nedan artiklar från Harvard health och healthline kan du inspireras till nya vanor som gör att du oftare känner dig lycklig. Att konstant vara lycklig går inte. Det bevisade den store filosofen Platon för flera tusen år sedan. Den som vinner lyckokampen gör det inte med hjälp av droger. Den gör det genom att fylla livet med så många stunder av lyckokänsla som möjligt utan droger. 

”Even if you're rolling your eyes at these words, you might still be seeking to lighten your load and feel, well, happier, day to day. Below we offer three easy-to-adopt physical and emotional strategies from the field of positive psychology that could help you head in the right direction.”

”Choose the happiness option that appeals most or seems easiest first. Try each one for a week. Then assess whether one or more of these steps increased your daily happiness quotient - and keep doing it!”

https://www.health.harvard.edu/blog/want-more-happiness-try-this-202107022522

Även healthline ger nedan några enkla tips om hur du ökar mängden känslor av lycka utan att utsätt kroppen för droger. 

”There are many habits you can try to boost your happiness, from exercise to seeing friends or just getting out in nature for a moment. You might also want to try certain monthly or yearly habits that you can incorporate into your life. But don’t put too much pressure on yourself. If something doesn’t fit, don’t feel you have to force it.”

https://www.healthline.com/health/how-to-be-happy#yearly

Lycka till! Du kan fylla dina månader med fler stunder av lycka! Utan droger! Tyvärr är det många som använder droger för att få lyckokänslor. Det är både att lura sig själv och att göda organiserad brottslighet. 

Stort F

Urspårade skolreformer

När Utvecklingspartiet demokraterna, UP, 2019 startade som lokalt parti i Uppsala var självklart skolpolitiken central. Att våra barn får en konkurrenskraftig utbildning, och föräldrarna hjälp att fostra ordning och reda, definierar ett samhälles framtid. Det borde vara enkelt att förstå. Ändå har riksdagspartierna i decennier plågat skolan med ständiga och misslyckade reformer. Och ständiga ogillade riktade statsbidrag. De gamla partierna har inte fattat att det är dumt att ändra på metoder som fungerar. Men det gör de eftersom de vill verka nytänkande och handlingskraftiga. Det finns ett bra ordspråk som lyder: ”Laga inte det som inte är trasigt”. 

UP skrev flera kraftfulla debattartiklar om skolan 2019, 2020 och 2021. De går att googla fram. Där beskrivs tydligt hur skolan åter kan fylla sina viktiga syften framgångsrikt. Finland lyfts ofta fram som ett föredöme. De har låtit skolan vara. Och de använder samma system som jag gick i under mina skolår. Riksdagspartierna får ett stort F för den misslyckade skolpolitik som förts. Störst F får Liberalerna som varit med och styrt en hel del och som ständigt försöker göra gällande att ”de vet bäst” om skolan. Att de nu förordar enbart ”papper, penna och böcker” i skolan är lika korkat som att tidigare ha förbjudit miniräknare som hjälpmedel. Självklart måste dagens konkurrenskraftiga utbildning blanda skrivande och läsande med att utnyttja datorer och AI-verktyg.

Linnea Lindquist, Expressen, skriver en bra debattartikel nedan. Expressen är inte en vänsterorienterad tidning men har fattat hur illa den ”borgerliga” skolpolitiken slagit negativt mot svensk konkurrenskraft. Med några få exempel visar de tydligt hur illa 2000-talets skolreformer blev. Ett misslyckande ska kallas ett misslyckande. Den ”korta” Stefan Holm var inte bara fantastisk i höjdhopp, han vågade också visa att läraren är chefer i klassrummen. Ingen annan. 

”Raja Thorén har länge varit en skandalomsusad friskoleägare. Samtidigt som hans skolor har fått hård kritik har vinster från verksamheten plöjts ner i innebandylaget Thorengruppen – vars damlag blivit svenska mästare tre gånger.”

”Skolinspektionen har sedan länge tröttnat på Thorenskolornas brister. Den satte därför stopp för öppnandet av nya skolor. Men Thorengruppen kunde fortsätta växa genom att köpa befintliga skolor.”

”I år gjorde Raja Thorén ett sista klipp på den svenska skolmarknaden genom att sälja sin koncern. Som en luttrad skolägare insåg han förmodligen att det var läge att sälja innan Skolinspektionen skulle återkalla tillståndet helt och hållet. Han gjorde en bra affär eftersom han förutom skolorna sålde sin arena. Det är skolpeng, alltså skattemedel som har finansierat Thoren Arena som Umeå kommun köpte för hiskeliga 260 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 440 lärartjänster.”

”Raja Thorén stod inte för årets enda friskoleskandal. I Sundsvall blev det rabalder i medier och ilska hos personalen på Skvaderns gymnasieskola när styrelsen plockade ut 28 miljoner kronor i aktieutdelning – trots att ledningen lovat att allt överskott skulle gå tillbaka till verksamheten. Rektorn sade att de inte hade något annat val. Really? Jag har massor med idéer på vad man kan göra med 28 miljoner.”

”Södertälje kommun lät eleverna gå kvar sista året på en gymnasieskola som skulle stängas. Det var ett beslut som förmodligen var bra för elevernas utbildning. Men det innebar samtidigt att det blev dyrare för kommunen. Beslutet blev därmed en jackpot för stadens friskolor. Sverige har nämligen lagstiftning om bidrag på lika villkor. När kommunen får ökade kostnader ska friskolorna kompenseras med samma belopp.”

”Skolverket fick i år idén att förändra bedömningen av nationella proven. Tidigare bedömdes den skriftliga och den muntliga delen var för sig. Numera ska poängen slås ihop. Därmed kan elever spika den muntliga delen, skriva ett eller två poäng på läs- och skrivdelen och ändå skrapa ihop till ett godkänt E.”

”Det är synd bara att Sverige är sämst när det kommer till skillnader mellan olika grupper av elever. Det är fortfarande elevernas bakgrund som till stor del avgör resultaten i svensk skola. Sverige lyckas med konststycket att vara både bäst och sämst på samma gång.”

”Skolchefen i Höörs kommun briljerade inte direkt när hon i ett mejl till all personal skrev att de skulle tänka på att inte agera på ett sätt som kan uppfattas som kränkande av någon elev. För vad som upplevs som kränkande är ju subjektivt. Elever har rättigheter i skolan, men de har också en skyldighet att följa skolans regler och rätta sig i ledet när vuxna säger till.”

https://www.expressen.se/ledare/linnea-lindquist/stefan-holm-visade-att-lararen-far-bestamma/

I Uppsala har jag stora förhoppningar om att Guldavtalet om skolan får stor positiv betydelse för våra elever och landets konkurrenskraft. Uppsala ska bli det goda exemplet på hur skolan åter bidrar till konkurrenskraftiga vuxna i en värld där vi globalt konkurrerar om välståndet.

Fokus, disciplin och flit

Ingen enkel väg till framgång

Alla som är framgångsrika inom alla möjliga områden vet vad som krävs för framgång. Disciplin, fokus och hårt arbete leder ofta väldigt långt. De vet också att de både ska lära av de som just nu är de bästa men att det på toppen av det krävs eget kreativt tänkande om hur man blir bäst i en ny tid. En ny tid med ständiga nya forskningsresultat, nya tekniska möjligheter och nya effektivare metoder. 

De flesta av oss människor har vare sig förmågan eller viljan att satsa alla de tusentals årliga timmar som krävs för att kanske lyckas att bli bäst i Uppsala, Sverige och i bästa fall hela världen. Och tro inget annat, även de bästa måste träna, träna och åter träna för att ha en chans att nå den absoluta toppen. Forskningens och den högre utbildningens värld avviker inte från denna logik om att framgång kräver hårt målmedvetet arbete. Och att lära sig om den senaste forskningen och de modernaste studiemetoderna är själva pulsen i framgångsrik högre utbildning. De högsta lärosätena måste ha en spets och ett väl fungerande utbyte mellan forskare och studenter. Så lär sig studenter det senaste inom forskningen och så lär sig studenterna praktiskt hur metodisk forskning måste bedrivas. Dessutom bidrar forskares möten med studenter till kreativa inspel, inspel som garanterat bjuds på under utbildningspass och som kan föra forskningen mot oanade höjder. Och samhällen som vill tillhöra de mest konkurrenskraftiga i världen måste säkra forsknings och undervisningsmiljöer i världsklass. 

Gunnar Wetterberg skriver nedan en värdefull krönika i Expressen om att lathet och kränkthet inte leder mot framgång. Jag kan konstatera att politiska rörelser som inte förstår vad som krävs för stora framgångar har fått påverka det politiska styret allt för mycket och allt för länge. Det är hög tid för dem som styr över universitet och högskolor att koncentrera lärosätena! Lär av Uppsala-Gotland exemplet. Max åtta centrala lärosäten i lilla Sverige räcker. Till dessa får eventuellt flera enheter kopplas. Vilka behöver stärkas? Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund! Möjligen en till…

”I de fejkade kunskapernas tid argumenterar Sahlin klokt för forskningsanknytningens betydelse. Några studenter kommer själva att gå vidare och bli forskare, och det är viktigt nog. Men alla som blir akademiker måste förstå hur ny kunskap blir till, och hur man prövar vad som är sant och falskt. Det bästa sättet att göra det är genom att utbildningarna knyter an till forskningen – och det är det som är nerven i den akademiska undervisningen. Beroendet är ömsesidigt. Forskningen behöver utbildningen för att nå ut. Det finns ingen bättre väg att sprida forskningens nya rön. Genom studenterna når forskarna ut i samhället. Många universitetsreformer och festtal har talat om forskningsanknytningens betydelse, men när det kommer till kritan har den ofta kompromissats bort.”

”Det blir inte lättare av att den högre utbildningen och forskningen splittrats på allt fler lärosäten. Många institutioner klarar inte av att på egen hand ge en meningsfull forskningsanknytning. De måste samarbeta med andra – men då börjar skillnaderna i regelverk och resursfördelning att ställa till det. Och ibland handlar det om den egna institutionens överlevnad. Sahlin skildrar hur man på sina håll dragit sig ur samarbeten för att rädda tillräckligt mycket utbildningsunderlag åt de egna tjänsterna.”

”Delvis handlar det om status. Forskningen väger tyngst i meriteringen för akademiska tjänster. Framgångsrika forskare använder anslagen som de drar in till att köpa sig fria från undervisning, så att de kan ägna mer tid åt sin meritering. Sådana ”friköp” är ett oskick, som borde regleras och begränsas. Kloka finansiärer kan bidra. Wallenbergstiftelserna har kompletterat sina stora AI-satsningar – långt större än vad svenska staten gått in med! – med en särskild utlysning till ett utbildningsprogram för att förmedla de stora satsningarnas rön.”

”Rektorer, dekaner och prefekter måste se till att lärare och forskare tar sitt ansvar för universitetens själ. I sin avslutning pekar Kerstin Sahlin på den känsligaste frågan. Hur ska arbetsfördelningen mellan alla universiteten och högskolorna organiseras, när alla inte mäktar göra allt? Det borde vara huvudfrågan för en ny stor utredning om den högre utbildningens resursfördelning.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/studenter-maste-lara-sig-hur-riktig-kunskap-blir-till/

Varför droga?

Vad är meningen med de få år vi får?

Vilken mening ser du med ditt liv? Personligen styr jag mina beslut utifrån om jag kan svara ja på följande tre frågor: Är det lärorikt? Är det meningsfullt? Är det roligt? Det fungerar bra för mig. Vad som är lärorikt, meningsfullt och roligt varierar från person till person. Min övertygelse är att den som hittar sina svar och lyckas fylla sitt liv runt det får en riktigt bra stund på jorden. Min övertygelse är också att människor som blir beroende av droger får ett onödigt jobbigt liv. Att försöka dämpa problem med droger är alltid oklokt. Betydligt bättre att bita ihop och försöka jobba sig ur de problem man upplever sig ha. 

Vilken känsla bjuder droger just dig på? Jag dricker alkohol då och då och tycker det både är gott till lite festligare mat eller i sociala sammanhang med andra. Vilken känsla bjuder alkoholen mig på? Mest feststämning eftersom jag aldrig dricker alkohol för mig själv. En sak är säker och det är att jag alltid kommer i mycket bättre form när jag har några månader utan alkohol. Om jag skulle känna minsta starkt sug efter alkohol skulle jag sluta helt att dricka det samma. Inte minst i mitt uppdrag som förtroendevald har jag träffat allt för många invånare som hamnat i misär kopplat till drogmissbruk. Min enda stund på jorden är för kärt för att riskera ett drogberoende.

Är alkohol eller narkotika de enda drogerna? Vissa anser att även religioner kan tjäna samma syfte som en drog i en vilsen människas liv. 

Bergfeldt är ingen stjärna i min värld men jag tittade nyligen på den senaste delen av SVTs talk-show som hon leder. Äntligen bjöds på något äkta och ärligt. Inte bara stjärnor som ”säljer” i en kanal som är oss påtvingat finansierad via avgifter. En ”vanlig” kvinna var inbjuden som gäst. Hon hade länge levt i drogträskernas utanförskap. Det var ett mycket bra inslag även om säkert många tyckte det var jobbigt att fredagskvällen förstördes av påminnelsen att bara du själv kan förändra ditt eget liv. Stöd av andra är viktigt men bara du själv avgör om du vill ändra på till exempel ett drogberoende oavsett om det handlar om alkohol eller narkotika. Många lever allt för länge med förnekelsen att de har beroendeproblem. Först när den insikten finns kan man börja en bättre väg framåt.

https://www.svtplay.se/video/KLDvqQQ/carina-bergfeldt/sarah-sjostrom-miriam-bryant-och-veronica-maggio-med-flera

Det är onekligen gott om partydrogare i Sverige. Om vi inte särskiljer alkohol från ordet droger är det väldigt många. Som jag skrev ovan tillhör jag själv dem som kan dricka några glas vin när det är fest. Det är tragiskt många som blir drogberoende. Och dagens nya syntetiska narkotika är snabbt beroendeframkallande. Det är väldigt många som får sina liv förstörda på grund av ett stort drogberoende.

https://www.expressen.se/ledare/partyknarkarna-forklarar-inte-svenska-gangvaldet/

Inget parti åkte ur riksdagen 2022. Det var synd. Sannolikheten ökar dock för att det sker när allt fler får problem med att säkert veta vad en ”taktikröst” är värd. Nu när C och L har under 10% tillsammans ökar sannolikheten för att något av dessa partier ryker från riksdagen senast 2026. Att Centerns Ungdomsförbund försöker vinna röster genom att legalisera cannabis leder sannolikt bara till att C fortsätter att falla i opinionen. 

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/RGKynW/cuf-darfor-lade-vi-ut-videon-om-kokain-med-farmor

Naomi Abramowitcz, GP, bidrar nedan till ljus över det havererade Centerpartiet. Gunnar Hedlund (välutbildad, erfaren och pragmatisk) hade varit ledsen över den stora snedkörning partiet gjort. Bättre kan ett parti som ”föddes” i Falköping. Och att förespråka legalisering av cannabis kommer inte att rädda dem. Men visst, partiledningens forsatta hallucinationer om verkligheten kanske kan förstärkas….

”Det verkar inte heller ha undgått centerpartisterna att de inte längre är särskilt omtyckta. "Partiet bedrev en valrörelse i motvind, utan vänner men med entusiasm och energi”, konstateras i Centerpartiets valanalys som släpptes i veckan.”

”Kärnväljarna har flytt sin kos.”

”Dessvärre kan Centerpartiet varken skylla på brist på pengar eller en oförmåga att nå ut. ”I detta val spenderade vi överlägset mest pengar på kommunikation per vunnen röst”, står det i valanalysen. Och den före detta centerledaren Annie Lööf hade knappast några svårigheter att synas i medierna.”

”Så länge som man fortsätter pumpa ut budskap som ingen är intresserad av kommer Centerpartiet att fortsätta vara det ensammaste partiet i svensk politik. Man kan fråga sig hur länge centerpartisterna kommer att orka behålla sin omtalade entusiasm och energi.”

https://www.gp.se/ledare/centerpartiet-är-svaret-på-en-fråga-ingen-har-ställt-1.92785398

https://www.synonymer.se/sv-syn/hallucination

Det är långt kvar till ett val 2026. Om icke vänsterpartier eller extremkonservativa ska växa krävs ett betydligt bättre politiskt ledarskap än nu av övriga partier. Och sektistiska och hallucinerande partikulturer är inget som är hållbart. Jag tror inte det ger mer än max 2,5% av riksdagsrösterna om man har massor av reklampengar.

https://novus.se/valjarbarometer-arkiv/novus-vb-feb-s-fortsatter-oka-medan-sd-minskas /

https://sverigesradio.se/artikel/undersokning-rekordlagt-fortroende-for-muharrem-demirok

Kampen mot kriminella drogförsäljare måste växlas upp! Metoderna för att bättre hjälpa drogmissbrukare mot ett friare och rikare liv måste förbättras. Det går!  

Smartare miljö- och klimatarbete

Aktivisterna försämrar tempot mot förbättringar

I både rika och fattiga samhällen är det pengarna och grundläggande mänskliga behov som avgör prioriteringar bland oss människor. Det gäller den enskilda låginkomsttagaren och det gäller på andra sätt samhällets rikaste. I gårdagens blogginlägg skrev jag om Sveriges växande fattigdom och om att vi nu är över 100 miljoner flyktingar på jorden. Allt fler av världens flyktingströmmar beror underliggande på miljöförändringar som leder till konflikter eller "bara" tvingar människor att omgruppera. Den stora "elefanten i rummet" är mängden människor på vår jord som ökat kraftigt de senaste 150 åren. Vi är mycket nära att vara 8 miljarder människor nu. Bara som fakta kan jag upplysa om att en billiga energikällan olja starkt bidragit till den kraftiga ökningen av antalet människor på vår jord. Vi har enkelt uttryckt oljan att tacka för de senaste 100 årens extrema och generella välståndsökningar.

https://www.worldometers.info/se/

Att oljan haft den stora betydelsen för människans utveckling är som sagt bara fakta. Jag anser att det finns många skäl till varför vi behöver ersätta oljan med nya kraftfulla drivmedel. Drivmedel som inte skapar lika mycket geopolitiska konflikter och drivmedel som inte tar slut lika fort som oljan. Du vill väl också att våra barn och barnbarn ska få leva i ett välståndssamhälle liknande vårt? Jag är mycket engagerad i miljö- och klimatfrågor och var under fem år ansvarig för att driva Uppsala kommuns miljö- och klimatarbete framåt. Under mitt ledarskap blev Uppsala för första gången utsedda till Sveriges bästa klimatstad av WWF (Världsnaturfonden) och vi kom tvåa i världen efter Vancover, Kanada. Sedan många år har Uppsala kommun utvecklat en mycket bra metod för att driva miljö- och klimatförbättrande insatser. Den metoden heter "Klimatprotokollet".

 https://klimatprotokollet.uppsala.se/

Nyligen hade organisationerna som ingår i Klimatprotokollet ett möte. Där ville kommunen skärpa målsättningarna kopplade till ”utsläpp av växthusgaser” genom att minskningstakten ska justeras årligen beroende av föregående års resultat. Kommunens nuvarande agerande i dessa frågor är inte bra. Inte förvånande då det är MP som leder arbetet. Uppsala kommun har ett ansvar för att verka mot social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet. I en kommun som befolkningsmässigt kraftigt växer är det viktigt att inte äventyra den sociala- och ekonomiska balansen. Om de ekologiska insatserna leder till stora sociala och ekonomiska problem kommer definitivt miljö- och klimatarbetet att prioriteras ner kraftigt. Kommunen ska inte vara aktivistisk i sitt miljö- och klimatarbete. Istället för det ensidiga fokuset på växthusgaser är det hög tid att fokusera på energireducering per person och då bland annat stärka delningsekonomin mycket bättre.

Jag har länge följt Svante Axelsson och hans engagemang i viktiga miljöfrågor. En härligt produktiv personlighet. I rollen som generalsekreterare för Naturskyddsföreningen var han rätt aktivistisk. I rollen som regeringens samordnare för ett "Fossilfritt Sverige" blev han betydligt klokare. Kanske inte så konstigt då han faktiskt fick en ny roll som innebär att man kan påverka mycket mer till det bättre om man agerar klokt. Han gick ifrån att vara en av många domedagsprofeter till att bli omställningspragmatiker. 

Ett sätt att förbättra miljö- och klimatarbetet är att kraftigare stimulera kollektivtrafiken. Att Tyskland i sommar inför ett mycket billigt pris för kollektivtrafikresandet är intressant. De gör det primärt för att hantera energiproblemet kopplat till Ukrainakrisen. Kanske kommer de som flera andra länder inse att kollektivtrafiken ska vara mer subventionerad för att stimulera delningsekonomins alla fördelar. När ett av världens mest imponerande länder kopplat till produktion av bilar tar liknande steg förstår man hur allvarlig energikrisen är. Inte ens en mycket mäktig billobby orkar stå emot. 

https://www.msn.com/sv-se/ekonomi/nyheter/tyskland-inf%C3%B6r-resekort-f%C3%B6r-nio-euro-i-m%C3%A5naden/ar-AAXAMz7?ocid=entnewsntp&cvid=354aff27d3c5494098cd7dd28d761e86

Kollektivtrafiken är mycket viktig. Jag tycker dock inte att den ska vara noll av folkhälsoskäl. Det finns gott om forskning som av just folkhälsoskäl anser att det ska finnas en låg avgift för kollektivtrafiken för att uppmuntra de som med fördel kan gå eller att cykla också ska välja det alternativet. Det är framförallt bland socioekonomiskt svaga som vi har en överrepresentation av övervikt och fetma. 

https://planka.nu/vad-tycker-vi/nolltaxa/stader-med-nolltaxa/

Ett föredetta språkrör för Miljöpartiet har skrivit en bok. Hon ser mörkt på tillvaron. Det gör inte jag. Vi kan definitivt fixa de problem vi har med en värld där allt fler människor stressar vår jords biologiska mångfald. Tänk att hon inte ordentligt gräver i huvudfrågan till varför människan så kraftigt påverkar övrigt liv på jorden. Att vi snart är 10.000 miljoner människor på jorden. När hon insett att kapitalet har mycket makt borde hon också förstå att vägen mot förbättringar måste ske genom att driva dessa viktiga miljöförbättringsfrågor utifrån ett kapitalistiskt tänkande. Det kapitalistiska tänkandet finns i alla jordens länder.

https://www.expressen.se/kultur/jens-liljestrand/isabella-lovin-visar-varfor-mp-misslyckas/?referrer=rotator-item-3

P.S Glöm inte att jorden upplevt fem tidigare massutrotningar av liv. De fem gångerna var inte skapade av människans konsumtionslust. Människan har inte ens varit med om någon tidigare massutrotning av liv. Förr har det ofta varit jordens inre som tagit sig ut ur sitt skal och kraftigt påverkat livet på jorden. Den här gången kanske ett atomkrig kan skapa samma reaktion. Eller så kommer nya kraftiga vulkanutbrott som förändrar alla arters förutsättningar på jorden. Ja, ja, det gäller att göra bäst möjligt här och nu. Därför är det klokt att fokusera på att utveckla delningsekonomin och på att kraftigt minsk energiförbrukningen per person utan att försämra vår levnadsstandard. Win/win så att säga.

 

Metoder för framgång

Sanningen i betraktarens ögon
En av de främsta kunskaperna man lär sig under högre studier är att använda metoder för att förenkla en komplex verklighet. Det är bland annat därför jag gång efter gång gett förslag till Stefan Löfven om att arrangera en fem dagars konferens kopplat till migration och integration. Syftet var att använda en väl planerad konferens som en metod för att skapa en nationell samsyn runt nuläge och kloka vägval framåt. En samsyn byggd genom att experter, berörda individer och politiker träffas och går igenom kända fakta och verkliga observationer från verkligheten som har bäring för vägval framåt. Håkan Boströms ledartexter nedan, från GP, beskriver varför en sådan metod har stort värde. Det är min övertygelse att en liknande konferens redan sent 2015 eller tidigt  2016 hade haft stor positiv betydelse för den svenska samhällsutvecklingen.

"Var verkligen Greta Thunberg tvungen att sitta på tåggolvet när hon i helgen reste hem från klimattoppmötet i Madrid? Spelar det någon roll? Den här typen av symbolfrågor tar ett till synes allt större utrymme i offentligheten. De fungerar nämligen som pedagogiska förenklingar av oöverskådligt komplexa samhällsprocesser. Greta Thunberg är själv i hög grad en symbol."

"Sanningen handlar ofta om att reda ut sakförhållanden, att göra bilden mer komplex genom att lägga till information. Om något så pass enkelt som Greta Thunbergs tågresa kan ge upphov till skilda verklighetsbilder så är det inget mot de frågor som vanligtvis dominerar den politiska dagordningen."

"Redan här torde det stå klart att sanningen i politiken är svårfångad. Ännu krångligare blir det om man blandar in orsaksförklaringar. Varför befinner vi oss i det läge vi gör? Vems är ansvaret? Om detta tvista de lärde, brukade man säga förr. På senare år har det dock spridit sig en föreställning om att det finns ”sanna” svar på även de mest komplexa frågeställningar – en föreställning som varje forskare vet är falsk."

"Demokrati handlar nämligen i hög grad om att olika åsikter bryts mot varandra. Men den handlar i ännu högre grad om att olika verklighetsbilder bryts mot varandra. Det är något av en myt att politiska motsättningar enbart skulle bottna i värderingsskillnader. I praktiken hänger skilda värderingar nästa alltid samman med skilda synsätt på hur människan och samhället fungerar."

"Slutsatsen man bör dra är dock inte att allt är relativt. Det finns mer eller mindre sanna påståenden. Men sanningen kan bara komma fram genom aktiv dialog, argumentation och granskning. Sanningen är nästan aldrig given. Sanning handlar i grunden om ett kritiskt förhållningssätt, inte om att slå fast saker i sten. Det är själva kärnan i universitetens och pressens verksamhet, eller bör i alla fall vara det."

"Det har aldrig funnits en demokrati fri från ”fake news”. Som forskarna Farkas och Schou skriver så bekämpas medveten desinformation bäst genom öppenhet och diskussion. Granska vem som ligger bakom organiserade budskap, vem finansierar, vad är syftet, vilka är kanalerna som förmedlar det? En gammal grundregel kan läggas till: granska alltid makten, ny som gammal, ty makten skyr alltid sanningen, även när den hävdar motsatsen."
https://www.gp.se/ledare/fake-news-%C3%A4r-en-del-av-demokratin-1.21628837

Dagens besvikelse
Regeringen som inte klarar av att säkerställa trovärdiga myndigheter med stor integritet. Oavsett om det är statliga institutioner som BRÅ eller Finansinspektionen måste de ha tydliga fristående uppdrag. Statliga institutioner måste också bemannas med medarbetare som har stor integritet och som entydigt förstår att de ska tjäna allmänintresset och inte särintressen. Myndigheternas arbetsmetoder och rekryteringsprocesser måste kunna säkerställa att kompetens, integritet och allmänintressen är i fokus. Karin Pihl, GP, uttrycker sitt missnöje över att myndighets-Sverige har stora trovärdighetsproblem. Det är mycket allvarligt.

”Nej, så får det inte alls gå till. Just därför finns Finansinspektionen (FI), den tillsynsmyndighet som har i uppdrag att granska bankernas verksamhet. Men där är det inte mycket som händer. Och passiviteten verkar ha en minst sagt osmickrande förklaring. SvD har granskat myndighetens utredningar sedan Erik Thedéen tog över som generaldirektör 2015. Antalet fällda banker uppgår till noll. Trots att myndighetens egna experter slagit larm om både Swedbanks och SEB:s bristande arbete mot penningtvätt har ledningen lagt locket på.”

”Ytterst vilar ansvaret på regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Det är dags att vakna nu. Allmänhetens förtroende är inte bara raserat när det kommer till bankerna. Det verkar som att staten sitter i samma båt, och det är illa.”

https://www.gp.se/ledare/staten-ska-inte-vara-bankernas-knähund-1.21544801

Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Ja, de svenska skolorna måste bli betydligt bättre på att klara sina bildningsuppdrag. Ett väl fungerande, och rättvist, skolsystem är ett framgångsrikt samhälles största gemensamma tillgång. Våra skolor i Uppsala och Sverige behöver bättre leverera konkurrenskraftig utbildning till våra barn, ungdomar och vuxna.

”Och god utbildning är den viktigaste utjämnaren av alla. Det är med bra skolor som många fler kan få chansen. Det är inte ens ett nollsummespel, det är win-win, eftersom fler välutbildade stärker hela ekonomins möjligheter att utvecklas. Därför borde den utlovade skattereformen handla om just detta, kopplingen mellan skatterna och vad de ska finansiera.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/battre-skolor-kan-minska-ojamlikheten-i-sverige/

Trovärdighet och kulturella förändringar

Seriösa alternativ
Uppsala och övriga Sverige behöver seriösa politiska alternativ som kan leda sina lokalsamhällen och riket i stort mot en attraktiv och konkurrenskraftig framtid. Även om Karin Pihl i GP beskriver Moderaternas dilemman i nedan artikel är inte Socialdemokratin vitalare för att klara det som krävs. Är det nödvändigtvis ledningarnas fel? Den som har omfattande erfarenhet av dagens politiska system vet att det är extremt svårt att förändra ett politiskt parti. Precis som i vilken annan organisation som helst har ett parti en egen kultur som du inte lätt ställer om. Management gurun Peter Drucker uttryckte det som ”culture eats strategy”. Det är därför kulturkrockar alltid ska tas på största allvar och det är därför som imperier faller och nya krafter växer fram. Krafter som stelnar och ängsligt slits sönder av inre strider faller. Förr eller senare. Och att ställa om kulturer som utvecklats under lång tid tar enormt mycket kraft och tid. Jag skriver bland annat om detta i min bok ”En stund på jorden”. Några reflektioner på Moderaternas utmaningar nedan av Karin Pihl:

-”Vi är just nu Sveriges viktigaste kraft för politisk förändring”, sa Moderatledaren Ulf Kristersson när han inledningstalade på partiets stämma i Västerås i helgen. En snäll tolkning av uttalandet är att det är Kristerssons ambition. För Moderaterna är inte Sveriges viktigaste politiska kraft."

"Problem nummer två är att Moderaterna är ett passivt parti. Ulf Kristersson har krönt sig själv till den vuxna i rummet och framhåller ofta vikten av att vara resonerande. Inget fel med det. Men som oppositionsledare kan man inte möta regeringsföreträdarna som om riksdagsdebatten vore ett seminarium i politisk teori. Prata gärna om att ”upprätta samhällskontraktet”, men fyll det med konkret politiskt innehåll."

"Utöver detta handlar integration om mer än jobb. Moderaterna känner sig mer bekväma med att prata om ekonomi än om rena kulturfrågor. Och när de väl gör det blir det ofta svajigt, som förslaget att utreda ett förbud mot huvudsjal i skolan. Samhällelig sammanhållning byggs inte genom sådan symbolpolitik. Det sista problemet för Moderaterna är kanske det svåraste. Partiet har varit med och skapat många av de problem som de nu försöker ta strid emot: omorganiseringen av polisen, nedmonteringen av försvaret och den havererade migrationspolitiken. De som styr Moderaterna i dag är Fredrik Reinfeldts gamla gäng. Både Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson var statsråd under Reinfeldt-tiden."

https://www.gp.se/ledare/h%C3%A4r-%C3%A4r-moderaternas-fyra-problem-1.19294318
https://www.cordial.se/affarsmodellbloggen/culture-beats-strategy-every-time/
https://www.google.se/amp/s/quoteinvestigator.com/2017/05/23/culture-eats/amp/

Dagens besvikelse
De riksdagsledamöter som inte stöttar legalisering av aktiv dödshjälp under mycket ordnade former. Allvarligt sjuka utan hopp och till exempel oerhörda regelbundna smärtor måste kunna få humanitär hjälp att dö på ett värdigt sätt! Bland svenska folket är en stor majoritet för denna rättighet. Men en majoritet av Sveriges riksdag tycker sig veta bättre...
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/1n8LOB/avslutade-sitt-liv-med-aktiv-dodshjalp

Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Ja, självklart ska kreativa nya former för trevliga och trygga äldreboenden möjliggöras i Sverige. Jag har länge drivit behovet av det i Uppsala. Under lång tid motarbetades det av Socialdemokrater, Miljöpartister och vänsterpartister i Äldrenämnden och i Uppsalas kommunfullmäktige. När den S-märkta nationella regeringen insåg värdet ändrade de sig lokalt... Alternativa äldreboendeformer behövs även för människor som inte kan få biståndsbeslut! Och den paradox Wetterberg lyfter är viktig att förstå.

”Mellanboendet borde vara en del av svaret på många människors önskan att få leva ett normalt, verksamt liv så länge som möjligt, även när man blir skröpligare och får lite svårare att röra sig. Men mellanboendet kan också bidra till att lösa den offentliga ekonomins besvärliga paradox. Den ökade produktiviteten fördubblar våra realinkomster ungefär vart trettionde år, men staten och kommunerna får det ekonomiskt allt svårare. Det beror på att våra ökade inkomster visserligen ökar skatten, men i kommuner och landsting är löner den överlägset största utgiften – och den ökar i samma takt. Eller kanske ännu mer, när det blir ont om vårdpersonal och lärare.”

”Om inte pengarna kommer till behoven, så måste behoven komma till pengarna. Om kommunerna och landstingen får det svårare att möta alla behov, då måste fler vara beredda att betala mer ur egen ficka. Och det är där mellanboendet kommer in. Mellanboendet skulle vara vanliga hyres- eller bostadsrätter. Många äldre som flyttar in skulle antagligen ha rätt till kommunalt bostadstillägg, men en stor del av hyran eller avgiften skulle de själva stå för.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/byrakratiska-fanerier-far-inte-falla-en-klok-reform/

Vårdparadigmet

Offentligt ansvar

Det är min absoluta övertygelse att konkurrerande verksamheter är bäst för att ge invånare i ett samhälle mest för pengarna och hög kvalitet. Enfald leder oftast till både fördyrningar och sämre kvalitet. Mångfald det motsatta. Våra politiker, och de som arbetar med offentlig upphandling, har ett stort och särskilt ansvar för att sund konkurrens säkerställs. Ibland kan det finnas tillräckligt starka argument för undantag. Vatten och avloppsverksamhet anser jag är ett sådant undantag. Omsorg och stora delar av vården är det inte. Den kan med fördel konkurrensutsättas om det upphandlas klokt, säkerställer att det blir rimligt stor konkurrens och att kvalitetskraven regelbundet följs upp. Självklart ska också upphandlingar främja nytänkande. Samtidigt måste också det allmänna intresset tänka igenom sannolika scenarier så att det nya som testas inte är trojanska hästar.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Trojansk_häst

Inom ledarskapskunnandet är värdet av mångfald väl känt eftersom få smarta högsta chefer väljer ledningsgrupper med väldigt lika personlighetstyper. Bara "blå" eller "röda" personligheter i ett lag blir inget väl presterande lag. Bara forwards och en målvakt i ett fotbollslag leder inte mot framgång. Även lag av ledare utvecklas bara tillräckligt i en konkurrensutsatt miljö.

http://www.sqata.se/416239955

När statliga eller andra offentliga företag upphandlar måste det självklart ske professionellt och transparent. Självklart får inte personer som är jäviga vara med i sammanhang där personliga vinstintressen finns med i bilden. Jag delar DNs kritik av hur Apoteket skött turerna kopplade till samarbetet med Internetföretaget Min doktor. Självklart borde styrelsen vara involverade i liknande utvecklingsprojekt. Och självklart är det olämpligt att så inte varit fallet samtidigt som Apotekets ordförande har starka ägarintressen i Min doktor. Gör om! Gör rätt! Men självklart måste offentligt styrda verksamheter ta sitt ansvar för att vårdparadigmet, med hjälp av den digitala revolutionen, genomförs. Omsorgen och vårdens processer och arbetsmetoder måste moderniseras kraftigt. Det är viktigt för att vi ska klara av att ge våra behövande god omsorg och vård även i framtiden.

http://www.dn.se/sthlm/misstankt-jav-i-samarbete-som-blev-miljonklipp/

Anpassade regelverk

Sverige behöver ett politiskt ledarskap som snabbare ställer om till en omfattande digital tjänstevärld. Det brådskar! Finns förmågan? Hur många har den kunskapen och erfarenheten som krävs? Tyvärr allt för få av dem jag träffar. Självklart gör de flesta ändå fantastiska insatser i demokratins tjänst, men de klarar inte av att driva på det nödvändiga omställningsarbetet. Det brådskar! Just nu har vi ett klassiskt "guldruschläge" eftersom det offentliga inte i tid bestämt rimliga villkor när nya metoder och processer som digitaliseringen möjliggör får vi garanterat massor av skattepengar som slösas bort och många människor som till exempel får antibiotika i onödan. Inte minst kan vi få ännu mer exploderande konsumtion av psykofarmaka. Min doktor kanske har kick-back på recept som läggs hos Apoteket? Om det är så, är det en bra ordning?

"Men varje onödigt besök förblir en onödig utgift - pengar som kunde ha gått till kroniker eller cancervård".

Ann-Charlotte Marteus Relaterade ledare, i Expressen, avslutas med följande citat:

"Det är alla ingredienser som behövs för att bygga kostnadsbomber" 

Läs den, då kanske du känner att det är viktigt att hjälpa till att vi snabbare anpassar våra regelverk till en ny tid. Glöm dock inte att det är viktigt och självklart att ny teknik fullt ut ska användas för att förbättra bland annat alla samhällstjänster.

http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/natdoktorn-har-flyttat-in-i-vardens-vilda-vastern/

Nutidsanpassade demokratiska metoder

Paradigmskiftet accelererar
I rasande fart rör vi oss mot en ny form av samhällsordning. Det globala, digitala, automatiserade och tjänstesamhällets tid. Oavsett om vissa länder försöker isolera sig eller ej. Redan befintlig informationsteknologi och snabba transportsystem gör att denna utveckling lever sitt eget liv och kommer garanterat fortsätta att starkt påverka minst 80% av jordens alla miljarder människor. De som väljer att försöka "komma undan" dömmer sig själva till ekonomiskt förfall och därigenom stora slitningar mellan sina invånare. Bara de folk som kan och som är kloka nog att välja nyfikna, öppna, kloka och beslutspotenta ledare kan klara konkurrensen i denna snabbrörliga tid. Om du tycker att utvecklingen gått fort de senaste decennierna, sätt på säkerhetsbältet, förändringarna kommer bara att gå allt snabbare. Forskning och affärstänkande har aldrig spridits och efterliknats så fort som nu och effekterna kommer alla +7,3 miljarder människor känna av.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Paradigmskifte

Politisk rörelse
I denna snabbrörliga tid är riskerna stora att västerländernas variationer av demokratier inte hinner med att förankra politiska vägval bland medlemmar och prioriterade grupper bland befolkningen. Partier som vill vara demokratiskt förankrade måste nutidsanpassa sina metoder bättre för att uppnå just demokratisk förankring. Risken är stor att många partier inte klarar denna omställning. Partitoppar idag, på alla nivåer, tycker säkerligen att de tappar för mycket utrymme att driva egna agendor om de gör det som jag är övertygad om krävs. Personkult är alltid fel och partier som tillåter det gör sig dumt sårbara. Demokratisk styrka ska byggas utifrån ett partis förmåga att formulera en ideologisk inriktning, löpande arbeta fram förändringsförslag, förmåga att förankra förslagen bland många invånare och förmåga att nå uppgörelser med andra partier för att förverkliga idéer. Förmågan att attrahera kompetenta och representativa företrädare för att göra allt detta möjligt är den viktigaste förmågan. Även i en automatiserad värld full av artificiell intelligens kommer lag med de mest kompetenta och ambitiösa människorna bli vinnare. Självklart har alltid ledare stor betydelse för framgångar eller misslyckanden men personkult är dumt. Personligen anser jag att demokratin betydligt bättre än nu måste vitaliseras! Jag vill gärna tro att Centerpartiet i Uppsala går före och gärna följs av andra. Vi lär också mycket gärna av andra.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4222687&fileOId=4222688

Miljöpartiet
Individuella ambitioner och samarbetsförmåga påverkar alla partiers förmåga att påverka på riktigt. Det går att påverka mycket på riktigt även i opposition. Det bevisade tidigare MP och det bevisar nu tyvärr V. Löpande bryter sig besvikna partister ut och försöker skapa nya politiska krafter där de själva får mer inflytande över de politiska prioriteringarna. Vissa är bara revansch- och makthungriga som Gudrun Schyman. Ja, ja personligen tycker jag det är vitaliserande med nya partipolitiska försök när de etablerade partierna stelnat och partiledningar blivit fulla av sig själva. Vi får se hur det går med MP framöver. Helt klart är att MP inte är ett lämpligt maktparti. Kanske kan bifogad "utbrytargrupp" starta ett nytt miljöengagerat parti med ständig oppositionsroll som fokus. Vi får se. De som har tålamod kan lyckas. MP och SD är sådana exempel och Fi kämpar vidare... Även ett försök görs att få stöd för ett nytt borgerligt parti. Oavsett om man är ett parti med 100-årig eller treårig historik anser jag det mycket klokt att organisera sin verksamhet modernt. Annars anser jag att man snart kraftigt saknar demokratisk legitimitet.
http://www.di.se/nyheter/mp-kritiker-mots-i-helgen-utan-partiledningen/

Lära av Öst
Det är snart tuppens år i den kinesiska världen. Kina bär på både en stolt historia och massor av mänskligt tragiska berättelser. Om än i väldigt mycket mindre omfattning gör även Sverige det. Du tror väl inte att Sverige alltid försökt vara jordens godhetsideal! Det är till exempel inte länge sedan som Sverige var en krigisk Europeisk stormakt. Ja, ja tyck vad du vill men Kinesiska intressen kommer under resten av ditt och mitt liv ha väldigt mycket påverkan på hur våra liv utvecklas. Personligen tror jag det är väldigt klokt att lära mycket mer av öst. Jag avser då inte ur ett demokratiskt perspektiv. Filosofiskt, vetenskapligt, kulturellt och affärsmässigt har vi nu mycket mer att lära från öst än från väst.
http://www.di.se/opinion/frida-wallnor-davos-blir-starten-pa-kinas-ar/
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Kinesisk_kultur
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Indien

Skärpning
Det är mycket som är misskött i dagens Sverige! Glöm inte den prognos som FN gjorde om svensk framtid. Prognosen som tvingades dras tillbaka för att den var "för ovetenskaplig"... Sverige rasade enligt den prognosen bland världens länder i förmåga att säkra gott generellt välstånd! Låt dig aldrig luras av kortsiktig politisk eller affärsmässig retorik eller kortsiktiga ekonomiska resultat. Om en person, en organisation, en kommun eller ett land inte löser grundläggande allvarliga problem kommer framtiden bli sämre, är inte det lätt att förstå? Moderna demokratiska metoder kan hjälpa oss och samtidigt bekämpa all destruktiv desinformation som nu tillåts påverka för mycket. Lös problemen "God damn it"!
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/starkaste-killen-ar-inte-langre-polisen/

Hälsosam utveckling

Frisk väg framåt
Alla människor har någon gång varit sjuk. Några av oss drabbas under livet av allvarliga sjukdomar. De flesta av oss kan vara överens om att hälsan är viktigast och om den har problem är allt annat av underordnad betydelse. Under lång tid har det svenska samhället utvecklats positivt då vi lyckats bekämpa tidigare sjukdomar som krävt många människors liv och sjukvården har blivit fantastiskt mycket bättre på att laga oss när vi är skadade eller allvarligt sjuka. I en tid då Sverige blir allt mer rikligt befolkat med människor som kommer från helt andra bakgrunder, och där många levt en tid under mycket svåra förhållanden, är det viktigt att hitta sätt att snabbt inkludera dessa nya invånare i en friskare livsmiljö. Det är inte bara viktigt för dem utan också för oss alla. Utvecklingen av superbakterier och resistenta bakterier måste tas på största allvar. Risken för pandemier finns hela tiden. Vaccinationsprogram är mycket viktiga metoder för att minska riskerna för ohälsa bland befolkningen. TBC har återigen blivit en del av det svenska samhället. TBC sprids genom luften och är en mycket allvarlig sjukdom. Jag hoppas att vi i vårt viktiga inkluderingsarbete av människor som folkvandrar till Sverige utvecklar snabbare och effektivare metoder för att identifiera hälsoproblem och att behandla dem. Vad tycker du?
http://m.gp.se/nyheter/sverige/1.3007337-tuberkulos-okar-kraftigt-i-sverige?utm_source=google.se&utm_medium=organic&utm_campaign=redirect
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Pandemi
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/smittskydd-och-sjukdomar/smittsamma-sjukdomar/tuberkulos-tbc/
http://www.scb.se/Grupp/Valfard/BE0801_2006K03_TI_06_A05ST0603.pdf


Hållbar ekonomi
Svensk BNP utveckling, ekonomisk tillväxt, ser mycket positiv ut just nu. Väldigt billiga pengar (räntan), ökade exportintäkter när utländska valutor växlas in till svenska kronor, låga oljepriser och en stark befolkningsökning får självklart kortsiktigt positiv effekt på vår svenska ekonomi. Om inte svensk ekonomi kortsiktigt skulle stärkas av detta hade det varit väldigt allvarligt. Hur hållbar är denna utveckling? Därom finns olika synpunkter. Det vi vet är att det i Shanghai nyligen var ett toppmöte mellan riksbankschefer och ledande politiker från världens mäktigaste länder. De är mycket oroliga för hur världen ska hantera nästa lågkonjunktur. Räntevapnet har tomt på skott. Sveriges positiva ekonomi är mycket exportberoende. Det är viktigt att vi i Sverige skyndsamt genomför omfattande reformer som bygger på scenarier där priset på pengar är högre, energikostnaderna blir högre, där fler kommer in på arbetsmarknaden och där vi får allt fler människor som inte är självförsörjande. Då kan vi undvika att nästa lågkonjunktur blir väldigt smärtsam. Reformer kan när de fungerar som bäst representera vaccin mot en negativ utveckling. Håller du med?
http://www.qifo.se/nagot-om-bnp/
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP-per-capita/
http://www.dn.se/ekonomi/sveriges-ekonomi-vaxer-mer-an-vantat/

En fantastisk framtid är möjlig

Teknisk utveckling
Trots att vi idag fick höra på nyheterna att det aldrig har varit så många människor på flykt som nu, och trots att vissa Europeiska länder beslutat att bygga höga och långa murar för att stänga ute flyktingar från sitt territorium, finns framtidshopp. Sedan människans makalösa utvecklingsresa på jorden inleddes är det nya metoder och tekniska innovationer som gjort att vi utvecklats så kraftigt som vi gjort. Nya metoder och tekniker som både löser gamla utmaningar på moderna sätt men också helt nya produkter och tjänster som starkt påverkar våra liv.



Vissa är rädda för ny teknologi. Jag har alltid varit fascinerad av ny teknologi och dess möjligheter. Bara under de senast trettio åren har t ex informationsteknologin och förmågan att göra informationen mobil haft en enorm påverkan på hur vi lever våra liv och på vad som är möjligt att göra i förhållande till tidigare människors verklighet. 3D-printing och elektrifiering av våra transportsystem är några exempel på tekniska utvecklingar som mänskligheten kommer att få stor positiv nytta av framöver. Nästan dagligen får vi också ta del av värdefulla framsteg inom hälsoområdet. Och olika tekniker och metoder för att förmedla kunskaper och information blir bara kraftfullare och kraftfullare.
http://www.technologyreview.com/emtech/digital/15/video/watch/rosalind-picard-medical-quality-wearables/
http://www.nytimes.com/2015/06/18/technology/personaltech/podcasting-blossoms-but-in-slow-motion.html?ref=technology&_r=0





Eftersom jag gillar att se möjligheter och ser teknikens framsteg som de största katalysatorerna för förändring upplever jag nästan varje dag som en julafton när jag var liten. Vad har du för förhållande till den enorma tekniska utveckling vi upplever när världens människor förverkligar drömmar och ambitioner? Inte minst ser jag i jordens all tekniska utveckling medel för att lösa många av de stora utmaningar vi står inför. Eftersom svenskar historiskt sett varit duktiga på att ta till sig ny teknologi och utnyttja dess möjligheter har vi goda möjligheter att åter bygga ett starkt välstånd för oss som bor här långt uppe i norr där det som idag är rätt kallt och mörkt. Framtiden kan bli ljus även i vår ofta mörka del av världen. Det är upp till oss själva att så samlat som möjligt skapa vår ljusa framtid. Jag är säker på att vi tillsammans kan lyckas med det. Jag kämpar dagligen för att bidra till att vi ska lyckas. Mer samling och mindre splittring samt att vi utnyttjar nya tekniska landvinningar bättre kommer att leda oss mot en framtid där vi hela tiden kan konkurrera om att ha bland de allra högsta Human Development indexet i världen. Varför inte det högsta? Vi kan nå dit!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Human_Development_Index
http://hdr.undp.org/en/content/human-development-index-hdi

Verklighet & visioner

Hur byggs framgång?
Svaret är i grunden enkelt. Genom bra utbildning och hårt arbete i en miljö där det lönar sig att vara duktig och en bra lagkamrat. De största framgångarna inom idrotten, näringslivet, vetenskapen osv bygger också på att man gör något annorlunda och tänker samt gör på nya sätt. Man bryter helt enkelt gamla mönster. Om man gör som man tidigare gjort så blir det som förr.

Är politik och politiskt ledarskap annorlunda? Självklart inte. Jag tycker som Calmfors att det är bra med politiskt obundna ekonomiska råd som fristående kan göra det jobbigare för en sittande regering att använda våra skattepengar idiotiskt. Framförallt bra med "second opinions" från experter i en värld som inte styrs av experter. Samtidigt kan det bli löjligt och dyrt om även en svensk oberoende utvärderingsgrupp ska ha en OECD grupp som ska granska den svenska oberoende granskningsgruppen..........

Även om jag gillar tanken med liknande oberoende granskningsgrupper är det viktigt att förstå att ekonomi inte är någon absolut vetenskap. Alla människor upplever verkligheten olika och stora historiska ledare har brunnit för en vision. För att bygga nytt kan man inte tänka i gamla banor. Hur tror du människor skolade i gammeltänk kan värdera nytänkande politiska vägval? Tror du gårdagens och dagens metoder kommer att hjälpa oss mot fortsatt välstånd? Det tror inte jag.
http://www.dn.se/ledare/kolumner/stark-finanspolitiska-radet/