Strategi

Naivister, nej tack

Den ofta kloka Adam Cwejman tycker jag går helt vilse i sin syn på svenska investerares och företagares satsningar i Kina de senaste 40 åren. Det har i stort varit extremt framgångsrika satsningar som bidragit till stärkta företag, ett rikare Sverige men också till att massor av människor gått från riktig fattigdom, inte relativ fattigdom, till köpkraftig medelklass. Cwejman börjar sin artikel med att beskriva Apples fantastiska utveckling som bolag och landar i att västvärlden blivit lurade av kineserna. Det är ett mycket ensidigt synsätt. Mänskligheten har tjänat massor på att Kina, Indien, Vietnamn och så vidare kraftigt fått det bättre de senaste 30 åren. Och de flesta svenska företag som etablerar sig i Kina eller Vietnam är inte så naiva som Cwejman tror. Inte minst Scanias kraftiga satsning i Kina syftar till ett klokt win/win. Så länge de kan håller de nyutvecklingsidéer "nära kroppen", de skapar allianser med världens bästa underleverantörssystem, de får tillgång till en enorm marknad och de ökar sina chanser att fortsätta att vara en världsledande leverantör av lastbilar inom EU, i USA och i Sydamerika.  

"En mindre uppmärksammad del av den här historien är hur det krisande datorbolaget under 00-talet helt lade ned sin produktion i USA och genom ett nätverk av underleverantörer flyttade allt till Kina. Där investerade man hundratals miljarder dollar för att utveckla sin tillverkningskapacitet."

"Jobs efterträdare Tim Cook, som tog över 2011 efter att Jobs gått bort i cancer, var ingen stor innovatör, men han kommer att gå till historien som en av de mest effektiva företagsledarna någonsin. Det var under hans styre som bolaget verkligen etablerade sig i Kina. Några skäl att invända mot den utvecklingen ansågs inte finnas. Apples börsvärde ökade med 20 000 procent mellan millennieskiftet och 2026. Det var ett fantastiskt partnerskap som alla tycktes vinna på."

"Apple symboliserar kanske mer än något annat multinationellt bolag globaliseringens dröm – design i väst, tillverkning i öst och försäljning överallt. Ett exempel på hur ekonomisk globalisering, internationell handel och komparativa fördelar verkligen kunde fungera. Handel utan förlorare, bara vinnare."

"I Kina förstod kommunistpartiet att det här var en lysande chans att överföra kunskap, etablera lokala bolag och på sikt tjäna betydligt mer på affären än vad USA någonsin kunde göra. Medan västerländska bolag och regeringar såg effektiviserad tillverkning och ökade vinstmarginaler tänkte kommunistpartiet på långsiktigt industriellt oberoende och utveckling av kinesisk kompetens."

"En viktig poäng i boken är att teknologisk makt inte bara handlar om patent, som Apple ju inte lämnade ifrån sig. Det handlar också om processer, verktyg, kvalitetsrutiner, produktionsdisciplin, materialkunskap, ingenjörsutbildning och leverantörskapacitet. Och när västerländska bolag etablerade sig i Kina började kinesiska tillverkare stjäla design, ritningar och företagshemligheter samt kopiera produkter utan att kinesiska myndigheter sade ifrån."

"De flesta svenska börsbolag med verksamhet i Kina utstrålar alltjämt samma naiva entusiasm som Apple gjorde under 00- och 10-talet, och i svensk politik är det här ett ämne som knappt ens är omtalat."

https://www.gp.se/ledare/sa-hjalpte-apple-kina-att-bygga-varldens-starkaste-industri.fd0cad8a-cb05-4ea2-b244-cdf2a08e2b9f

Smarta företag och länder samarbetar med så många som möjligt för att förverkliga sina egna ambitioner. Det gäller bara att inte vara naiv i de relationer man investerar i. Idag är det ”Dragon boat festival” i Kungsträdgården, Stockholm. Ett framgångsrikt Sverige samarbetar med hela övriga världen utan att vara naiva. 

En ny arbetsmarknad

Politiken i den demokratiska världen ligger ständigt steget efter

Under mina år kopplade till samhällstjänst som förtroendevald har jag ständigt saknat strategiska och på allvar utvecklande samtal med andra ledande förtroendevalda. Och den exekutiva förmågan är mycket begränsad. Ständigt är det mest småsaker och bisaker som är i fokus. De stora huvudfrågorna att lösa är uppenbarligen för svåra. De fyraåriga mandatperioderna bidrar säkert till oförmågan. Det är illa att politiken inte varje dag arbetar med frågan om hur morgondagens samhälle ska organiseras och beskattas givet de enorma och snabba tekniska förändringar som nu sker. 

AI, 3D-printing och robotar i en massa former (till exempel varianter av drönare) förändrar arbetsmarknaden kraftigt i hela världen. I ett land som Kina försöker de bland annat hantera detta genom att inga företag får avskeda personal bara för att AI kan ersätta dem. Om den inställningen lever vidare kommer Kina definitivt tappa konkurrenskraft i världen. Istället för att parera stora jobbiga förändringar på det sättet måste vi politiskt lösa det på andra sätt.

Hur ska skattesystemet se ut när skatten på arbete inte tål högre nivåer och då tekniken kommer att ersätta allt fler? Hur ska människor sysselsättas och hur ska de ha köpkraft i den nya tid som väntar? Går utvecklingen att stoppa? Nej! Det kommer alltid finns smarta företagare och samhällen som utnyttjar ny teknik till det yttersta. Som vanligt blir det de fattiga och outbildade som är de stora förlorarna. 

Nedan reportage i BBC exemplifierar väl den snabba utveckling som sker. Varför anställa fler än ett antal ingenjörer som utvecklar och underhåller maskiner som gör allt jobb? Maskiner som inte klagar och som kan jobba i stort sett dygnet runt 340 dagar om året. Vad händer i världen om över en miljard människor helt plötsligt blir av med jobben?

"They assemble cars, they perform surgery, and they even handle cargo at airports. But give most robots a needle and thread, and they would probably come undone. That's why practically all the clothes sold in the world today are still made by hand, often by very low-paid workers in Asia. Those workers may use tools such as sewing machines but fully automating such labour is difficult. "You have a problem if it's sewing," says Cam Myers, founder and chief executive of California-based CreateMe, a robotics company. "You have to keep [two pieces of fabric] in alignment under motion." His company takes another approach. Forget sewing – glue the pieces of fabric together instead. "Once the adhesive is laid down, you simply line something over it and stamp." CreateMe has designed robots that do this and the firm is already making women's underwear this way. It will begin producing t-shirts, too, in the coming months. Mass production could follow next year."

"Roboticists have eyed the garment manufacturing industry for decades. If machines could ever take over such work, clothes-making could come back to countries in the West, and the environmental footprint of garments might be slashed in the process. But millions of textile workers could also be out of a job."

"Fraede says the market for automating textile production in Europe is likely limited to specialist textiles, such as those used for bicycle bags or airbags in cars – his company's robots have helped to make both such products, among others."

"It will take 10 more years before we see the first actions of re-shoring," he says. "This industry is not used to thinking that way. They are used to saving money wherever they can."

"Others are more hopeful. Lauren Junestrand, innovation and sustainability network manager at the UK Fashion and Textile Association says, "The UK has huge potential to incorporate robotics." Garment-makers are using more and more robots for various tasks already, she adds."

https://www.bbc.com/news/articles/c0q2gkj97eko

Igår hade jag finbesök, över middag, av min mentor. Många värdefulla samtal. Precis som jag har han också bott och arbetat i andra världsdelar än Europa. Till skillnad från mig är han civilingenjör. Och han har som bland annat tidigare Koncernchef och VD för SAAB-Scania stora insikter i svensk teknik och systemförmåga. Vår systemförmåga är fortfarande i världsklass. Nu krävs reformduglig systemförmåga för att ställa om Sverige för att säkra global konkurrenskraft. 

Inflationsrisk

Varning

Det är tyvärr nu mycket sannolikt att inflationen återigen skjuter i höjden och gör oss alla fattigare. Allt blir då dyrare och en redan försvagad köpkraft bland medelklass och lägre blir ännu svagare. Och projekt som spårvägsprojektet blir ännu mer ekonomiskt galnare. En lågkonjunktur kan i värsta fall gå mot depression på grund av de effekter som team Netanyahu och team Trump utsätter oss för. 

Konsekvenserna av bland annat logistikproblemen i världen kopplade till Hormuzsundet blir allt allvarligare. Och energipriserna bara ökar och ökar. Trumpen kommer sannolikt inte göra vad som krävs för att be Xi Jinping att hjälpa till att lösa konflikten med Iran. En konflikt som sannolikt är långt ifrån en lösning eftersom vi vet att team Netanyahu vill bomba sönder så mycket som möjligt av Iran. Precis som de gjort i Gaza och i södra Libanon. 

I USA stiger inflationen redan samtidigt som Trumpen pratar om att en ny gyllene tid väntar amerikanerna… Det blir nog bottennapp på det. Nu är inflationen uppe på 3,8 procent. Och det amerikanska underskottet bara ökar och ökar. Ja, ja vi får se hur det går…

https://www.wsj.com/livecoverage/iran-us-china-news-2026/card/trump-says-inflation-bump-is-tied-to-iran-war-UxwNa3rVVJNjFzIstUdb

https://tradingeconomics.com/united-states/inflation-cpi

Gunnar Wetterberg, Expressen, skriver läsvärt om skadan Trump gör i världsekonomin.

”När de globala mekanismerna kärvar blir det desto viktigare att utveckla de regionala. Det är bra att EU äntligen verkar få till handelsavtal med Indien och Sydamerika. Det är viktigt att se över och utveckla de avtal man redan har. Men det är också viktigt att EU inom sig avvecklar de många handelshinder som återstår trots allt tal om den inre marknaden. Inte minst på tjänstehandelns område finns det mycket att göra.”

”Sverige behöver en aktiv utrikeshandelspolitik, både inom EU och i internationella sammanhang. Det borde vara en av regeringens viktigaste ministerposter. Tillsammans med de andra nordiska länderna hör vi till de tio-tolv största ekonomierna i världen – det är en tyngd som vi långt ifrån utnyttjar, och den kräver skandinavisk samverkan för att realiseras.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/sa-kan-sverige-svara-nar--trump-valter-ekonomin/

Bostadsmarknaden

Den som inte har råd har inte råd

Om vi struntar i konjunkturperspektiv och hur många bostäder som finns på marknaden är det enkelt att se strukturproblemen på bostadsmarknaden. Huvudproblemen på bostadsmarknaden är inte att det byggs för lite. Huvudproblemen är att det som byggs är för dyrt kopplat till många invånares betalningsförmåga och att många av oss äldre bor kvar i onödigt stora bostäder när ungarna flyttat hemifrån. Många hushåll i Sverige är också ensamhushåll. Byggkostnaderna är för höga och incitamenten för att de med onödigt stora bostäder ska bo mindre är obefintliga. Politiker som inte bara vill hålla på med meningslös symbolpolitik ger sig på det som är huvudproblemen, huvudsaker och inte bisaker. 

Det är intressant att inte rikspolitikerna tar i ovan huvudfrågor. I Di artikeln nedan tycker jag att misstagen att adressera huvudfrågorna upprepas.

”Låt nu 2026 bli året då fler får möjlighet att byta bostad. Och året då byggandet verkligen kommer i gång.”

https://www.di.se/ledare/fa-i-gang-bostadsmarknaden/

Hållbart ekonomiskt system

Hur ställer vi om?

Även om man struntar i människans rovdrift på naturen, och kör slut på ändliga resurser, krävs ekonomiskt nytänkande. Är det asiaterna som leder oss rätt i en ny tid eftersom de fortfarande är starkt präglade av buddistiskt och hinduistiskt tänkande? Filosofier/religioner starkt förankrade i stor respekt för naturen. Vi får se. 

En sak är säker och det är att mänskligheten blir allt i genomsnitt äldre och enligt Hans Roslings forskning blir vi aldrig fler än runt 10 miljarder människor på jorden. Idag är vi 8,26 miljarder. Senast runt 10 miljarder människor är dagens tillväxtdrivna ekonomier historia. Om vi bryr oss om barn och barnbarn börjar vi omställningen till en positiv och hållbar ekonomisk ordning redan nu. Den ordningen kan bli utmärkt och mindre ojämlik. Nedan en räknare över antal människor på jorden.

https://www.worldometers.info/world-population/

Vad säger då en av flera möjliga AI-modeller att vi ska göra för att skapa en mer hållbar ekologisk och ekonomisk ordning? Nedan ett exempel på svar du kan få:

”Ett hållbart ekonomiskt system som minimerar slöseri och maximerar resursanvändning (återbruk, reparation, återvinning), drivs fram genom innovation inom förnybar energi och resurseffektivitet, styra mot hållbara investeringar, samt främja ansvarsfulla konsumtions- och produktionsmönster, vilket gynnar både miljö och ekonomi. 

Nyckelåtgärder för en hållbar ekonomi:

• Gå från "ta-tillverka-släng" till att designa produkter för lång livslängd, återanvändning och materialåtervinning för att minska avfall och resursförbrukning.
• Minska matsvinnet, välj miljömärkta produkter och tjänster, reparera och vårda det man har, och stöd företag som satsar på hållbara affärsmodeller (t.ex. uthyrning, delning).
• Effektivisera energianvändningen och ställ om från fossila bränslen till förnybara energikällor, vilket skapar nya jobb och minskar klimatpåverkan.
• Rikta investeringar (både privata och statliga) mot hållbara lösningar och bort från verksamheter som skadar miljön.
• Utveckla ny teknik och nya affärsmodeller som frigör ekonomisk tillväxt från resursanvändning (”grön tillväxt”).
• Inkludera sociala, ekonomiska och miljömässiga mål i alla beslut för att skapa en holistisk hållbarhet (”trippel-bottleneck-principen”). 

Varför är detta viktigt?

• Minskar klimatförändringar, skyddar biologisk mångfald och minskar föroreningar.
• Skapar nya jobb, minskar kostnader, ökar motståndskraft mot resursbrist och skapar nya marknader.
• Minskar fattigdom, förbättrar hälsan och ökar jämlikheten. 

Genom dessa förändringar kan vi bygga en ekonomi som gynnar både människa och planet, långsiktigt och globalt.”

• Josefin Fällgren, UNT, förespråkar nedan ett ekonomiskt ohållbart system. Den bostadsbrist hon talar om existerar inte utan är ett tankespöke. Redan idag finns möjlighet att bygga 10.000-tals dyra nya bostäder i Uppsala. Många nyproducerade bostäder står tomma. Många stora bostäder har idag enbart en boende som inte är motiverad att flytta till mindre. Många av dem med behov av boende har inte råd med dagens dyra nyproduktioner. I dagens Uppsala finns gott om dyra tillgängliga bostäder. Fällgren har också fel om att nyproduktioner i Stockholmsförorter skulle vara attraktivare. Uppsalas attraktivitet är enorm jämfört med de allra flesta Stockholmsförorters. Att bo i världens största småstad är attraktivt för väldigt många. I en kommun med Sveriges bästa landsbygdsmöjligheter. Det gnälls för mycket i Uppsala. Väldigt mycket är jämfört med många andra kommuner i Sverige bra. Det viktigaste 2026 för att Uppsalas framtid ska bli framgångsrik är att byta spårvägsprojektet mot ett långt bussprojekt. Det är viktigt för Uppsalas sociala-, ekologiska- och ekonomiska hållbarhet.

”För Uppsalas politiker ger knappast ett intryck av att en långsiktig investering, som bostadsbyggande, är en god idé. De har ju fortfarande inte lyckats acceptera att spårvägen faktiskt kommer att bli av eller kommit överens om var och hur många bostäder som faktiskt ska byggas.”

https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/helt-arligt-varfor-ska-man-valja-uppsala-framfor-stockholm/lwo7qevj

Världen behöver en Marknadsekonomi 2.0. Västvärlden har format vår nutid och dess bräckliga system. Det blir sannolikt i Asien som en ny mer hållbar Marknadsekonomi 2.0 växer fram. En bottenplatta byggd på konfusiansk, buddistidk och hinduistisk bottenplatta. Den som lever får se. Västs egoistiska modeller har nått vägs ände. 

 

Verkligheten vinner

Sluta slösa pengar på verksamheter som skapar för få positiva resultat

Arbetsförmedlingen är kass. Antingen är det ständigt inkompetenta ledningar på Arbetsförmedlingen eller så är regeringars regleringsbrev konsekvent dåliga. Kanske både och. Jag delar helt ledaren på Di nedan som totalsågar Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen är en lågpresterare men också en verksamhet som klåfingriga politiker för ofta ändrar villkoren för. Särskilt Centerpartiet har de senaste åren drivit igenom flera korkade förändringar som påverkat AFs förutsättningar negativt. Varför inte göra AF enbart till ett matchningssystem samt ansvariga för dem längst ifrån arbetsmarknaden. Därutöver låta alla kommuner som vill axla ansvaret för arbetsmarknadsinsatser för resten av våra invånare som söker arbete? 

”De arbetslösa har anledning att vara besvikna på Arbetsförmedlingen. De får inte det stöd som de skulle behöva. Inom jobb- och utvecklingsgarantin, som är till för dem som har varit arbetslösa länge, är den vanligaste insatsen: Ingen alls. 37 procent får ingen insats, enligt Tidningen Näringslivet. Inte mycket till utvecklingsgaranti där inte.”

”Arbetsgivarna är missnöjda. Tidningen Näringslivet har rapporterat om företagare som har tröttnat på floder av oseriösa jobbansökningar som har uppstått för att arbetslösa endast vill uppfylla Arbetsförmedlingens numerära krav på sökta jobb – i sin tur ett villkor för att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Att den sökande tackar nej till ett erbjudet jobb är inte heller ovanligt. I en rapport från 2024 konstaterar Företagarna att endast 25 procent av företagen använder sig av Arbetsförmedlingens Platsbanken för rekrytering. Av dessa lyckades inte ens hälften med sin rekrytering.”

”Kraven måste höjas. På de arbetssökande. På de bolag som arbetar på Arbetsförmedlingens uppdrag. På Arbetsförmedlingens ledning som måste utöva styrning över myndigheten. Och på politikerna som måste ge Arbetsförmedlingen rätt uppdrag, att vara tillsynsmyndighet men låta andra sköta det operativa.”

https://www.di.se/ledare/hur-kan-en-myndighet-tillatas-fungera-sa-illa/

Efter säg tre års misslyckade försök att få ett arbete, eller tillräckliga studieframsteg, är det dags för pliktjobb. Ett jobb som enbart ger ersättning på försörjningsstödsnivån. Som några av oss länge vågat lyfta är ett huvudproblem för många arbetslösa att de talar och skriver en mycket dålig svenska samt har en mycket kort utbildningsbakgrund. 

Nedan reportage är ett bra exempel på långvarig misslyckad arbetsmarknadspolitik. Och en konsekvens av en oansvarig invandringspolitik. När inser en majoritet politiker att det krävs helt nya grepp som till exempel lågavlönade pliktjobb som kommuner och regioner kan nyttja!

”Något som också har fört med sig utmaningar för arbetsförmedlarna, som har fått en alltmer utmanande arbetssituation.

– Alla som är nyinskrivna får i stort sett klara sig själva för vi fokuserar på dem som står längre ifrån arbetsmarknaden och har varit arbetslösa länge. Det är en otroligt svår målgrupp. Många kan inte svenska och har inte ens gått grundskolan, så det är inte det lättaste att få in dem varken på arbetsmarknaden eller på en utbildning, säger Sara och konstaterar att samhället borde ha ställt tydligare krav på nyanlända att lära sig svenska.

– De här personerna måste ju utbilda sig, för det är deras enda chans att få ett arbete så som arbetsmarknaden ser ut i dag. Men i de allra flesta fall måste man kunna språket för att kunna tillgodogöra sig en utbildning.”

https://www.tn.se/arbetsmarknad/44131/arbetsformedlaren-sara-jag-tycker-verkligen-synd-om-arbetsgivarna/

Ändringarna i Socialtjänstlagen som börjat gälla är bra men räcker inte! Inför arbetsplikt för dem som under tre år levt på fullt försörjningsstöd. 

https://www.uppsala.se/stod-och-omsorg/ny-socialtjanstlag/ny-socialtjanstlag-1-juli-2025/

Den höga arbetslösheten bland nya invånargrupper försämrar kraftigt svensk konkurrenskraft i världen och urholkar svenskarnas köpkraft. Du har väl läst McKinseys analys av svensk utveckling jämfört med andra länder? 

https://www.di.se/nyheter/konsultjatten-sa-kan-sverige-na-varldstoppen/

Kraftigt sänkt köpkraft

Fattig-Sverige

För 100 år sedan var de flesta svenskar fortfarande fattiga och levde i boendemiljöer som idag klassas som vidriga. Då som nu fanns också människor som för sin tid levde flott. Låt oss säga att 20% levde bra, eller väldigt bra, för sin tid och övriga 80% av befolkningen levde riktigt dåligt. Min mammas föräldrageneration och hennes generation tog oss ifrån den verkligheten. Idag erbjuds personer som helt lever på försörjningsbidrag att bo i de nyaste och dyraste bostäderna. Det är faktiskt en ohållbar ordning. 

Just nu finns det massor av bostäder till salu i Uppsala. Uppsalas bostadsmarknad är inte på något sätt överhettad. Det förstår man bara genom att jämföra bostadspriser mellan Uppsala och Stockholm för att förstå. Efterfrågan är inte mycket högre än utbudet. Och i den verkliga världen är betalningsförmågan låg bland många som är i behov av en bostad. Samtidigt har inte längre Sverige råd med ett ekonomiskt transfereringssystem som gör att dyra nyproducerade hyresbostäder bebos av bidragstagare. Vissa tycker säkert det är rättvist. Det är oavsett vad man tycker om det faktumet en vansinnig ekonomisk hushållning av våra gemensamma resurser. 

”Bostadspriserna föll inte så mycket som många befarade i den här krisen – nominellt. Men realt, justerat för inflationen, har fallet varit brutalt. Nedgången har varit i linje med 1990-talskrisen när inflationen i det tysta urgröpt köpkraften.”

https://www.di.se/analys/den-tysta-kraschen-pa-bomarknaden/

Var är reformerna som ska göra många fler konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden? Var är reformerna som stärker svensk konkurrenskraft i världen? Gårdagens partiledardebatt bjöd inte på någon framtidstro. Ändå bra att den nuvarande regeringen arbetar för att den som jobbar får behålla hälften av lönen efter skatt! Det är en viktig pusselbit för att göra Sverige konkurrenskraftigt bland människor med kompetens som många rika länder konkurrerar om. Många fler än nu måste bli självförsörjande. Många fler än nu måste ha råd att hyra en nyproducerad lägenhet för eget intjänade pengar. Svenskarnas köpkraft har kraftigt försvagats under många år. Det är ett stort politiskt misslyckande. 

Köpkraft

Kraftig tillbakagång

Regering efter regering har bidragit till att göra många svenskar ofria genom höga personliga lån. Det har tveklöst bidragit till att svenskar idag tillhör de människor som mest sitter i ”låneberoendet”. Regering efter regering, i landet Sverige, undvek att till exempel helt avveckla ränteavdragen när räntan var extremt låg. Kortsiktigt gynnade det framförallt den övre medelklassen och däröver som varit bäst på att utnyttja tidigare billiga lån. När räntan från banker är extremt låg och staten bjuder på 30% ränterabatt på toppen av de billiga lånen har man nästan varit korkad om man inte dragit på med en osund livsstil. Som tur är har jag inte gjort så då jag vare sig har det behovet eller ser överkonsumtion som något imponerande. Adam Cwejman, GP, skriver nedan läsvärt om hur korkat svensk politik låtit stora delar av folket hamna i svåra skuldfällor.

”Men något som faktiskt har varit uppenbart under många år är att det svenska folket är högt belånat. Svenskarna har haft tillgång till billiga pengar och därutöver har vi åtnjutit ränteavdrag samt låga (eller inga) amorteringskrav. Vad det kan innebära vid en plötslig räntehöjning har också varit känt.”

”Politiken har i många år haft chansen att dämpa belåningsgraden och se till att svenska låntagare får en vana att amortera sina lån. Men så har inte skett. 2015 förklarade dåvarande statsministern Stefan Löfven (S) att ett avskaffat ränteavdrag skulle "ställa till det för många familjer". Styrräntan var då minus 0,25 procent och tremånadersräntan för hushåll var under två procent. Vissa partier ville sänka ränteavdragen, bland annat Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centern som 2015 gjorde gemensam sak för att påverka Socialdemokraterna.”

”Men det blev ingen förändring. Och efter 2015 gick bostadsmarknaden i stället på högvarv. Priserna ökade och många gjorde bostadskarriär utan att tänka på att räntorna kunde gå upp. Många har aldrig amorterat en krona fram tills att ett blygsamt amorteringskrav, som inte ens omfattade alla låntagare,”

”Nu kommer efterräkningen. Detta år kommer 70 procent av alla svenska bolånetagares bundna räntor att gå ut. Riksbanken har höjt styrräntan från noll till tre procent på nio månader. Det innebär att många som har haft räntor kring en procent kommer få räntor som sträcker sig från omkring 3,6 till 4,3 procent. Men eftersom ytterligare räntehöjningar är att vänta så kan vissa få ännu högre räntor.”

https://www.gp.se/ledare/så-blev-svenskarna-världens-mest-belånade-folk-1.94781183

I Storbritannien har allt fler invånare ekonomiska istider. Även där har politiken misslyckats då BREXIT inte var en klok väg framåt. Britternas stadigt minskade inflytande i världen, de senaste 100-åren, speglar också Européernas tappade globala kraft. Och i takt med att USA lett vägen in i identitetspolitiska träsk tappar hela västvärlden i styrka. Även en allt för kreativ finansmarknad har återkommande ställt till det. Inte minst blankningar, kryptovalutor och att stater börjar köpa privata obligationer har skapat mycket idioti i finanssystemet.

”People face their biggest fall in spending power for 70 years as the surging cost of living eats into wages.”

”The drop in real household disposable income would represent "the largest two-year fall in living standards since records began in the 1950s," Richard Hughes, chairman of the OBR, said.”

”Meanwhile, Labour leader Sir Keir Starmer accused the government of being "out of touch" and putting the country "on a path of managed decline". The chancellor also said the UK was on track to meet the government's self-imposed spending rules. According to these rules, government debt must be falling as a percentage of growth in five years' time.”

https://www.bbc.com/news/business-64963869

Och i landet Sverige släpper inte inflationstrycket. Många års allt för expansiva penningpolitik, styrd av Riksbanken och andra Riksbanker, har ställt till mycket. Att likviditeten kraftigt försämras för hushåll och företag när räntorna snabbt stigit är inte konstigt. Att det slår mot kassaflödet i hushåll och företag är inte konstigt. Nu är det så tråkigt att flera års dålig ekonomisk hushållning måste städas upp. Högt belånade svenskar kommer nu att få äta skorpor ett antal år framöver. För vissa ses det kanske som lyx. I det läget kan man undra vad det innebär att Europas länder och USA sagt att de nu i panik efter Credit Suisse fallet ska öka likviditeten i banksystemet...... 

https://sverigesradio.se/avsnitt/inflationen-gar-at-fel-hall-vad-hander-nu-pa-bostadsmarknaden

https://www.abc.net.au/news/2023-03-20/ubs-backed-by-swiss-authorities-take-over-credit-suisse/102118096

http://archive.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_FS/fs0801_sv_artikel1.pdf

https://edition.cnn.com/2023/03/19/business/credit-suisse-ubs-rescue/index.html

Balans

Vissa blir allt fattigare

Idag blir även medelklassen allt fattigare och tappar snabbt köpkraft. Vet du att en Euro nu snart kräver tolv svenska kronor för att växlas. Det om något bidrar nu till att inflationen stiger eftersom vi mest importerar från övriga Europeiska länder. Med tanke på Riksbankens dåliga prestationer under lång tid borde allt fler inse att Sverige gör klokt i att följa Finlands exempel och ge upp den ständiga möjligheten att devalvera kronan. Det är dags att tvinga fram nödvändiga reformer fortare för att säkerställa global konkurrenskraft.  

Karin Pihl, GP, skriver lite läsvärt om hur viktigt det är att det finns ordentlig konkurrens på en marknad. Inte minst på lånemarknaden. Samtidigt är det viktigt att vi konsumenter är beredda att byta leverantörer för att prispressen ska göra konsumentnytta.

"Sällan har ett systemfel illustrerats med sådan tydlighet. För det är faktiskt stötande. Inte att företag gör vinst i sig – det är själva syftet med ett företag – utan att de gör groteska övervinster på bekostnad av löntagare."

"Banker är speciella för att deras enda egentliga produkt är att låna ut och in pengar. Därmed är utrymmet för kvalitetsförbättring av produkten knappt. Jämför det med tillverkare av mobiltelefoner eller städtjänster, som kan konkurrera med en bättre produkt eller tjänst. Den enda "förbättringen" banken kan göra är sådant som tillför värde på marginalen för kunden, som en smidigare hemsida eller ett trevligare bemötande i telefon. Det enda som driver konkurrensen är därmed priset för "varan"."

"Men inte ens prissättningen behöver de egentligen konkurrera om, eftersom det inte råder någon vidare konkurrens. De fyra stora bankerna har cirka 80 procent av bolånekunderna. Det är det som gör att de kan tjäna gott på bolån men samtidigt slipper erbjuda sina kunder någon vidare ränta tillbaka på sparkontona. De gör det för att de kan."

"Konkurrensen måste öka. Lagstiftaren bör stå på kundens sida. Som Andreas Cervenka skriver i Aftonbladet (30/1) borde politiken tvinga fram bättre konkurrens, bland annat genom att göra det billigare att byta bank och säga upp sina lån i förtid."

https://www.gp.se/ledare/miljardregnet-%C3%B6ver-bankerna-har-passerat-anst%C3%A4ndighetens-gr%C3%A4ns-1.91238082

Andreas Cervenka skriver läsvärt om ”balans” i nedan artikel. Var det Strindberg som blev känd för citatet: ”Det är synd om människorna”. Ett tips är att det upprepades ofta i teaterpjäsen ”Ett drömspel”. 

https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/76maGo/goran-perssons-swedbank-slar-rekord-i-frackhet

Höj inte skatterna

Överflöd av de arbetandes pengar

Statens verksamheter, och övriga offentliga verksamheter styrda av politiker, badar i våra skattepengar. Skattepengar som alla som jobbar skjuter in i politikernas förvaltning. Trots det är kvalitetsbristerna stora inom Försvaret, rättssystemet, skolan, sjukvården, omsorgen, infrastrukturens underhåll och så vidare. Det borde vara en oacceptabel ordning för alla väljare! För mig är det obegripligt att rösta på partier som mandatperiod efter mandatperiod misslyckas med att fokusera på kärnverksamheterna och leverera de tjänsterna och uppdragen med hög kvalité. Med tanke på dagens kvalitetsbrister och den påbörjade lågkonjunkturen hoppas jag att väljarna lägger sina röster på trovärdiga partier som erbjuder en politik som får ordning på allt som gått sönder istället för dem som ger löften om mer. Nu måste fokuset vara bättre och inte nya ofinansierade vallöften.

I Uppsala betalar de som arbetar, och som lyfter pension, 32,85 kr per hundralapp i kommunal skatt. Som kommunal skatt räknas kommun- och regionskatt. Tjänar du mer än 46.300 kr per månad betalar du dessutom ytterligare 20,00 kr per hundralapp för varje hundralapp över brytpunkten. Det innebär att den personen i direkt skatt betalar 52,85 kr per hundralapp. När den personen går och handlar kickar också moms in i ekvationen. Moms är mervärdesskatt som staten tar in när vi köper saker och tjänster. Momsen är 25 procent på nästan allt vi köper. Den som betalar 52,85 kr per hundralapp i skatt får vid köp av en sak eller tjänst med 25 procents moms med andra ord betala ytterligare 25 kr per inköp i skatt. Det innebär att den personen betalar 52,85 + 25 = 77,85 kr per hundralapp i skatt. Håll med om att det är mycket skatt! Håller du med om att det borde innebära att kvalitén inom Försvar, rättsväsende, skolan, sjukvården, omsorgen och så vidare borde vara perfekt? Så borde det självklart vara men så är det inte!

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om hur det svenska folket för första gången på många år nu blir generellt fattigare. Hon leker med tanken att skattesänkningar skulle kunna återföra en del av den köpkraft många svenskar nu tappar. Det är en viktig fundering eftersom riskerna nu finns för att Sverige går in i en djup ekonomisk kris som Riksbanken bara förstärker genom att höja priset på pengar. Det politiskt möjliga och mest rättvisa är då att stimulera hushållen genom skattesänkningar. Det offentliga behöver kraftigt effektiviseras och mycket som idag kostar behöver prioriteras bort. Samtidigt har vi bundit ris runt egen rygg med en vansinnig migrationspolitik, misslyckad integrationspolitik och vi får demografiskt allt större tryck på omsorgen och sjukvården. Jag skulle gärna vilja sänka höga skatter. Viktigast av allt är nu att inte höja redan höga skatter. Det skulle försämra svenskarnas köpkraft ännu mer. Pihl har samtidigt en stark poäng att allt för många av våra politiker vill leka jultomtar istället för att låta oss få behålla mer av det vi själva tjänar ihop. Vi kan vara våra egna jultomtar, det föredrar de flesta av oss. 

Pihl efterfrågar proaktivitet, det är klokt. Problemet är väl att allt för många politiker efter pandemin och kriget fått smak för att stå dagligen i TV med krispaket efter krispaket för att synas. Ett klokt ledarskap minskar på kriserna och då syns man inte lika ofta.......

"För första gången sedan 1990-talet blir svenskarna fattigare. De senaste 30 åren har folk i allmänhet fått en enorm reallöneökning, till stor del tack vare den låga inflationen. Men den senaste tidens prishöjningar på allt från livsmedel till drivmedel gräver plötsligt djupa hål i plånboken."

"Människor blir direkt påverkade i sin vardag. Mat och energikostnader kan inte väljas bort, så annat får stryka på foten: semesterresor, restaurangbesök, nöjen, sparande. Det ser ut att vara ett ekonomiskt trendbrott vi bevittnar. Ändå är det märkbart tyst om utvecklingen från politikernas håll. Från regeringens sida hörs beklaganden i stil med att det är tråkigt att ”Putinpriserna” drabbar svenska hushåll. Som om det inte fanns något för finansminister Mikael Damberg att göra."

"Men att det till stor del är yttre faktorer som gör att priserna stiger betyder inte att politikerna inte kan göra något åt situationen. Eller åtminstone mildra konsekvenserna av de ekonomiska svårigheterna. Det finns en hel del som regeringen skulle kunna göra för att medborgarna ska få mer i plånboken varje månad som är bättre än höjd a-kassa och höjda garantipensioner, vilket regeringen går till val på."

"Då är det bättre att vara proaktiv. Väl valda skattesänkningar och rätt prioriteringar kan bidra till att minska den ekonomiska stressen för hushåll och företag, och i förlängningen också för staten."

https://www.gp.se/ledare/politikerna-kan-r%C3%A4dda-din-pl%C3%A5nbok-om-de-vill-1.73340314

Näringslivsprofilen Leif Östling gör nytta i sin kritik av många politikers oförmåga att effektivisera offentliga verksamheter. I den oförmågan inkluderar han bristande kompetens för att säkra effektiv inköpsförmåga. Han har helt rätt. Bara Uppsala kommun skulle årligen kunna spara hundratals miljoner på klokare upphandlingar. Klokare tillväxtambitioner, bättre upphandlingar och möjliga effektiviseringar måste nu vara i fokus för att få upp kvalitén samt för att hindra ännu högre skatter. Den politik som nu drivs i Uppsala leder mot ännu högre kommunala skatter. Det kommer att ytterligare försvaga Uppsalabornas köpkraft. Det går att hindra om man röstar klokt i lokala valen 2022. Måns Wikstrands artikel i Dagens Samhälle är i sammanhanget läsvärd.

”Hon påpekar att det visst finns poänger i Leif Östlings debattartikel. Som att kompetensen kring inköp behöver stärkas, att det är en ledningsfråga, och att jobbet med inköpen behöver knytas närmare ihop med verksamhetsledningen.”

”Näringslivsprofilen Leif Östling menar att offentlig sektor har noll intresse för att prispressa upphandlingar och kan spara 100 miljarder per år.”

https://www.dagenssamhalle.se/offentlig-ekonomi/upphandling/harda-kritiken-mot-ostlings-utspel-han-kliver-fel/

Kraftigt försämrad köpkraft

Bostadsmarknaden

Sverige är inte Japan. Länge ville ett stort antal ekonomer tro det och spådde att vi långvarigt skulle få leva med nära noll pris för att låna pengar. Trots att många människor ordentligt kommer att "bita i gräset" är nu räntorna påväg upp.  Alla som inte tjänar miljoner har redan märkt hur det blivit mycket dyrare att handla mat. De som regelbundet använder bilen känner kraftigt av de högre drivmedelskostnaderna. Alla som bor och betalar för eget boende har känt av kraftiga el- och uppvärmningskostnader. Konkurrensen om allt för få hårt arbetande experterna driver upp lönekostnaderna i vissa branscher. Det hjälper få andra på arbetsmarknaden. Nu ökar priset på pengar fort. I en värld full av högt belånade människor slår det ännu hårdare mot svenskarnas köpkraft. Att priserna på bostäder sannolikt, efter många år av prisökningar, kommer att sjunka är bara ett problem för de kraftigt belånade. För alla dem slår det hårt för varje procent räntorna går upp. Riksbankschefen uttrycker bland annat enligt nedan:

"Terminerna indikerar nästan tio höjningar fram till årsskiftet 2023/2024. På en fråga om det är realistiskt givet räntekänsligheten svarar Ingves "det ska nog fungera".

https://www.breakit.se/artikel/32730/stefan-ingves-tio-rantehojningar-ar-realistiskt

Vad innebär det i praktiken för människor som har lån? En person som har en inköpt bostad för 6 miljoner kronor med lån på 4,5 miljoner kronor innebär en räntehöjning från 1.5 procent till 2.5 procent en ökad månadskostnad för lånet motsvarande 2.625 kronor. Om den personen också bor i en bostadsrättsförening med skulder på 36 miljoner kronor ökar indirekt boendekostnaden, för föreningen, med 360.000 kronor. En räntehöjning på 2 procent innebär då en ökad föreningskostnad på 720.000 kronor. Det kommer att bli många som får "hålla i hatten" framöver. I synnerhet om man bor i högbelånade kommuner som Uppsala. Redan idag har kommunen skulder på nästan 16 miljarder kronor. Det är väldigt mycket pengar. Bara en procents höjning av räntan innebär ökade räntekostnader på 160 miljoner kronor per år. Pengar som tar resurser från kärnuppdragen skola, vård och omsorg. Vi är fortfarande många levande som minns att räntan kan höjas till 500 procent i Sverige. 

https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-och-inflation/   

https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/kpi/

Vad tror du, kommer många års prisökning på bostäder nu att gå ner? Du som har följt mig ett antal år vet att jag länge tyckt att ekonomin fått allt för mycket doping under allt för många år. Historiskt har inga smärtfria tider följt i spåren av lång tid av "glödheta sedelpressar". Historiskt har goda tider avlösts med dåliga tider. Hur länge kan man i dagens samhälle försöka undvika strukturella omställningstider, kraftiga lågkonjunkturer, genom att låta sedelpressarna vara glödheta? Tro mig, lågkonjunkturer är oundvikliga. Ett annat faktum är att högkonjunkturer är också återkommande. Min förhoppning är att den kommande lågkonjunkturen bara äger rum under max fem år. Vi får se. Lågkonjunkturer fyller Darwinistisk nytta. Om inte förr så är det i lågkonjunkturer som nödvändiga strukturförändringar genomförs.

Mindre för pengarna

Kraftigt försämrad köpkraft

Från ett dåligt pandemiläge till ett nytt allvarligt läge med ett fruktansvärt krig i vårt närområde, skenande priser på mycket och fallande börskurser. Från en orolig tid till en ny orolig tid. Värst av allt är självklart det fruktansvärda som Putin och hans kompisar utsätter det ukrainska folket för. Parallellt med det måste vi dock klara av att ta i våra egna strukturella problem som inte löser sig av sig själva. Många privatpersoner är farligt högt belånade och det finns gott om farligt högt belånade offentligt styrda verksamheter, inte minst Uppsala kommun som redan har en skuld på nästan 16 miljarder kronor och en planerad ytterligare upplåning på många till miljarder. Glöm aldrig att den som är satt i skuld inte är fri. Glöm inte att den som har stora skulder verkligen inte är fri. Många har glömt 90-talskrisen i Sverige och den dåliga ekonomiska hushållningen i Uppsala kommun som tvingade fram en billig försäljning av Uppsala energi, jag har satt mig ordentligt in i det historiska faktumet. Det är mycket oklokt av oss invånare att tro att stora lån inte är något problem. Bara i Uppsala motsvarar en årlig räntehöjning på bara 2 procent en merkostnad på runt 320 miljoner kronor. Med stigande inflation ökar också riskerna för att den nuvarande inflationen på energi, mat och så vidare sprider sig in i lönekrav även inom offentlig sektor. Om det händer blir fort den ekonomiska situationen mycket allvarlig. God ekonomisk hushållning är alltid klokt att tillämpa.

Peter Santesson, Expressen skriver läsvärt om hur köpkraften nu sugs ur vanliga svenskar. Han har dock fel om att det är positivt att ha pengar "i madrassen" när börsen rasar. Väldigt kortsiktigt kan det vara kul MEN den stora frågan är vad är en bra investering i dagens extremt dyra läge på tillgångsmarknaden samtidigt som priserna skenar på konsumtionsvaror och därför driver upp inflationen? Kanske bara att festa för pengarna så länge de räcker till en fest....

"I Konjunkturbarometern, Konjunkturinstitutets månadsmätningar av det ekonomiska humöret bland företagen och hushållen, har kurvan för allmänhetens ekonomiska tillförsikt gjort en djupdykning de senaste månaderna. Den är inte olik tvärbromsningen när pandemin slog till för två år sedan. 

I Infostats mätningar har andelen som tror att ett vanligt hushåll kommer få sämre ekonomi under det kommande året mer än fördubblats på ett halvår. Den negativa synen på hur det ska gå för ens plånbok dominerar tydligt. Bedömningen av arbetslösheten har gått i samma riktning."

"Nu är det fler som förmodar att arbetslösheten kommer stiga under det kommande året. Vad pågår? Det är flera saker som har slagit till samtidigt. Priset har rusat på el och drivmedel, vilket i sin tur driver upp priset på allt annat som kräver mycket energi i tillverkningen. Löntagarnas reallöner, inkomsterna mätt i vad man faktiskt kan köpa för pengarna, har rentav minskat under hösten och hushållen lägger märke till det. Den som har pengar under madrassen känner sig lugnare. Men tyvärr är det inte roligare på börsen. Sedan årsskiftet har OMX backat med nästan tio procent. I en tid då många har alltmer av sitt sparande i aktier och fonder påverkar även det allmänhetens känsla av ekonomiskt självförtroende. 

Just som pandemin ska ta slut går hushållens ekonomi i moln."

"Nu är det fler som förmodar att arbetslösheten kommer stiga under det kommande året. Vad pågår? Det är flera saker som har slagit till samtidigt. Priset har rusat på el och drivmedel, vilket i sin tur driver upp priset på allt annat som kräver mycket energi i tillverkningen. Löntagarnas reallöner, inkomsterna mätt i vad man faktiskt kan köpa för pengarna, har rentav minskat under hösten och hushållen lägger märke till det. Den som har pengar under madrassen känner sig lugnare. Men tyvärr är det inte roligare på börsen. Sedan årsskiftet har OMX backat med nästan tio procent. I en tid då många har alltmer av sitt sparande i aktier och fonder påverkar även det allmänhetens känsla av ekonomiskt självförtroende." 

"Just som pandemin ska ta slut går hushållens ekonomi i moln. Det kan ge oss en speciell valrörelse. I fem-sex år har allmänhetens politiska dagordning varit udda så till vida att ekonomifrågor har varit tämligen frånvarande. En gång i tiden, före migrationskrisen, brukade valrörelserna handla om jobben och pengar i plånboken. Årets valrörelse kan bli plånboksfrågornas stora återkomst." 

"Vi har nog bara sett början på löften som fokuserar på allmänhetens krympande plånböcker. Det kan bli en dyr valrörelse."

https://www.expressen.se/ledare/peter-santesson/farval-pandemidepp-hej-planboksangest/

Är vi invånare korkade och går på löften om massor av nya bidrag och därför röstar på ett sådant parti? Vissa är det definitivt men jag tror inte det gäller det stora flertalet. Det stora flertalet inser att dåligt skött offentlig ekonomi kraftigt slår tillbaka på dem själva, förr eller senare. Inte minst i Uppsala där de styrande politikerna nu vill fortsätta med oansvariga ekonomiska aktiviteter och förbinda sig till skolhyror av privata fastighetsägare till sannolika framtida höga hyror som gör att mer skattepengar går åt för att hyra det som måste hyras. Varför övervägs en sådan lösning? Därför att kommunens politiker belånat kommunen så mycket att låneskulderna blivit ett stort hot. Om vi inte driver en ansvarsfull ekonomisk politik, som fokuserar klokt på kärnverksamheterna blir det dåligt. Kommunens och regionens kärnverksamheter är skola, vård, omsorg och kollektivtrafik. Rösta klokt på partier fortsätter vi att drabbas av stora kvalitetsbrister inom dessa verksamheter.

Rimlig rättvisa

Den nya världen
Vad betyder rättvisa? Är det rättvist att den som inte vinner ett 100 meters lopp i OS får mycket mindre uppmärksamhet och ekonomiska fördelar än den som vinner? Jag vet inte om det finns någon fackförening för kortdistanslöpare men jag vet att det finns intresseföreningar för ishockeyspelare och fotbollsspelare. De försöker ändå se till så att alla som kvalificerar sig in på en viss nivå också får en anständig basersättning. Det ligger i alla spelares intresse innan en och annan blir superstjärna och möjligen skiter i "kollegorna". Är det rättvist att den som arbetat och betalat skatt och avgifter i Sverige under 40 år kan få leva på marginellt mer än en invandrad som aldrig arbetat och betalt något i skatt eller avgifter till pensionssystemet? Är det rättvist att de rikaste har mycket lägre skatt på stora förmögenheter, i olika former, medans det stora flertalet betalar mycket högre skatt på de arbetsinkomster de genererar? Är det rättvist om en man med mycket sämre meriter kvoteras in till ett jobb trots att det finns mycket mer kvalificerade kvinnor som sökt samma tjänst? En sak är helt säker, den enorma makt och förmögenhetssamling på några få som vi återigen kan se är inte hållbar. Den är helt enkelt inte rimligt rättvis. Kloka personer som till exempel Warren Buffet och Bill Gates har länge argumenterat för att det behövs en rättvisare fördelning av jordens förmögenheter. I ljuset av att de extremt rika endast utgör 1-2% av jordens befolkning är denna verklighet som alla seriösa partier måste ta i. Du vet väl att rimligt rättvisetänk är ”inbyggt” i oss människor.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/r%C3%A4ttvisa
https://www.synonymer.se/sv-syn/r%C3%A4ttvisa
https://www.svd.se/det-finns-inte-bara-en-rattvisa
https://www.forbes.com/profile/bill-gates/#38c24323689f
https://www.va.se/taggar/w/warren-buffett/

Det är klart att demokratin som vi känner den står på spel om den på många sätt är en skendemokrati. Om det som i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bara är några få som egentligen bestämmer genom den så kallade finansmarknaden och köpta lobbyister. Lobbyister som ofta är tidigare ledande politiker. Nedan artikel från GPs kultursidor är intressant. Hur klok tror du samhällsutvecklingen blir om den egentliga makten återigen samlas hos några få? Varav många med ärvd makt?

"När Thomas Pikettys monumentala studie över ojämlikhet och förmögenhetskoncentration, Le Capital au XXIe siécle, släpptes 2013 var den en nationalekonomisk atombomb. Den nästan tusen sidor långa texten sände chockvågor över den akademiska världen. Här framträdde en tämligen okänd ekonom, som samlat och bearbetat statistik från fyra århundraden och fler än tjugo länder, och visade, klart och tydligt, att kapitalismen har en inneboende tendens att öka de ekonomiska klyftorna. Han slog, kort och gott, fast att en majoritet av världens nationalekonomer hade fel. Det är inte så att ekonomisk tillväxt automatiskt skapar välstånd för alla och envar. Snarare tvärt om. Enligt Thomas Piketty producerar nämligen en väl fungerande marknad alltid klyftor, klyftor som dessutom växer exponentiellt. Det vill säga, på marknaden blir de rikare alltid bara rikare och rikare."

”I Le Capital au XXIe siécle beskriver Thomas Piketty hur vi nu lever i en värld som mest liknar det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet, en värld där kapital är allt och arbete inget, en värld där ett stort arv eller ett rikt äktenskap är en betydligt bättre livförsäkring än en bra utbildning.”

”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet har haft så stort inflytande att den rubbat balansen i det politiska samtalet. Med sin forskning har Thomas Piketty försvagat högern och stärkt vänstern. Han har helt enkelt underminerat ett av marknadsliberalismens främsta argument: Att världen alltid blir bättre när kapitalet får råda fritt. Och han har gjort det med en enorm faktabank i ryggen. Ja, datamängden är så överväldigande att det franska förlaget bestämde sig för att komplettera originalutgåvan med en särskild sida på nätet för den som inte tycker att några hundra sidor fotnoter är tillräckligt.”

”Thomas Pikettys frontalangrepp på marknaden och kapitalismen har självfallet inte stått oemotsagt. Han har anklagats för allt från slarv med datainsamlingen till rent forskningsfusk.”

”I ett politiskt klimat där många politiker och opinionsbildare är besatta av att utmåla fattiga och utsatta som det främsta hotet mot stabilitet, uppmanar alltså Thomas Piketty oss att fokusera på de snuskigt rika istället. Vi ska helt enkelt inte låta oss luras av sådana som Donald Trump som hetsar mot papperslösa och sådana som Jimmie Åkesson som skyller allt på invandrarna. Vi ska inte ens bry oss om Anna Kinberg Batras fixering vid arbetslösa – det är mot fördelningen av resurser vi ska vända våra blickar. Eller som Per Björklund, redaktör, förläggare och författare, nyligen uttryckte det på twitter: ”Det värsta med att 80 pers äger hälften av världens rikedom är att vi ändå är besatta av de som tigger på gatan”.”

”Vad ska vi då göra för att komma till rätta med denna skenande ojämlikhet? Enligt Thomas Piketty behöver vi någon typ av utjämningsmekanism. Vi behöver helt enkel nya former av beskattning. Själv lyfter han fram en global och progressiv kapitalskatt som ett sorts utopiskt mål mot vilket vi kan utvärdera mer realistiska alternativ.”

”Med tanke på den stenhårda kritik mot kapitalismen som Thomas Piketty levererar är hans konkreta förslag modesta. Enligt Thomas Piketty själv är det ju trots allt själva demokratin som står på spel.”

https://www.gp.se/kultur/thomas-piketty-kapitalet-i-det-tjugof%C3%B6rsta-%C3%A5rhundradet-1.129591

Dagens besvikelse
De som använder politisk korrekthet, PK, som metod för att tysta viktiga debatter. Åsiktskorridorer är ofta av ondo, i alla sammanhang. De är bara kortsiktigt bra för dem som sitter på makten. Åsiktskorridorer är av ondo men respektfulla debatter är av godo. Istället för att hämma viktiga debatter med PK påhopp är det dags att enbart fokusera på respektfullheten när debatter pågår. Ordning och reda helt enkelt i debatter. Det är därför det finns debattledare i formellare sammanhang. Vem minns inte talmannen i det brittiska underhusets ständiga skrik: Oooooooooooorder!

Mordet på en tonåring i Uppsala under helgen. Tragiskt. Massor av kärlek till föräldrar, övriga släktingar och nära vänner till den dödade pojken. Liknande händelser får inte hända. Mer kärlek, mer samtal och mindre droger tack!
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/efter-tonarspojkens-dod-hela-bjorklinge-i-sorg?fbclid=IwAR2wpbpOgYuPvgNOFAFjG4DQTzNtZ1f1juDJVyei4HeQnCWzff2yVNh4lmQ

Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Jag tror att hans spaning är korrekt. Det vi sett i USA och i Europa är en ny "klasskamp" som fångats upp av personer som till exempel Trump, Johnson och Åkesson. Oavsett om vi förstår hur Trump kan uppfattas som en företrädare för många socioekonomiskt svaga är det ett faktum. Och Pikettys budskap är tydligt, dagens demokrati är på många sätt en skendemokrati där mycket finansiellt starka särintressen styr i hemlighet. En sak är helt säker, minst två av de demokratiska presidentkandidaterna i USA har fångat upp främst unga människors krav på att rättvisare fördela de enorma förmögenheter som skapas bland få. Att företräda en rimlig rättvis fördelning av världens tillgångar är inte att vara kommunist, det är klok nationalekonomi.

"Vi behöver inte tycka bra eller illa om EU för att konstatera att det antingen är djupt ohederligt eller tecken på ofantlig intellektuell svaghet att prata om EU-medlemskap i termer av kulturkamp, när klassfrågan verkligen ligger helt i öppen dager."

"Ett nytt klasskrig började ta skepnad på riktigt under 2010-talet, och det kommer inom loppet av ett par år att vara omöjligt att förneka. Snart kommer vi alla behöva välja sida i det."
https://www.gp.se/ledare/kulturkriget-handlar-om-klass-1.22176084
https://omni.se/5-saker-bilderberggruppen-inte-vill-att-du-ska-veta/a/a691fb97-74cb-4681-bba1-e2fb9e69afc0