Visar inlägg med etikett Volym. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Volym. Visa alla inlägg

söndag 29 mars 2026

Volym och utbildning

Kulturell bakgrund, volym och utbildning avgör

Under överskådlig tid måste Sverige avgränsa invandringen till självförsörjande arbetskraftsinvandring samt aktivt tillämpa den nya Socialtjänstlagen. Prioritet är att säkra och stärka universitetens och spetsföretagens konkurrenskraft. Partier som inte fattar detta måste hållas borta från Rosenbad (regeringsmakten i landet Sverige). 

Hur många gånger har jag lyft volymperspektivet som det stora hotet mot ”den svenska modellen”? Många gånger! Nedan skriver Adam Cwejman, GP, en mycket läsvärd ledare om att just volymen och de kulturella skillnaderna gjort att invandringen inte enbart blev något positivt utan också en besvärande belastning i ett omfattande bidragsland som Sverige. Sossarna inser detta men MP, V och C är fortfarande destruktivt naiva.

”I början av 2000-talet var 1,1 miljon personer i Sverige utrikes födda, 12 procent av totalbefolkningen. 20 år senare hade antalet ökat till 2,2 miljoner personer, eller 21 procent. Räknar man med gruppen med två utrikes födda föräldrar, är vi i dag uppe i 27 procent av befolkningen som har utrikes bakgrund.”

”Det är ingen underdrift att hävda att detta är den största demografiska förändringen i svensk historia sedan utvandringen till Nordamerika under 1800-talet och urbaniseringen under början av 1900-talet. Den starka befolkningsökningen i Sverige under de senaste decennierna är en direkt konsekvens av invandringen.”

Med 2010-talets omfattande flyktingvandring hade fördelningen förändrats. 2025 var den största minoriteten från Syrien. Nya stora grupper som tillkommit var Somalia, Afghanistan, Indien och Turkiet. En stor grupp arbetskraftsmigranter från Polen anlände dessutom efter Polens EU-inträde.”

Den här förändrade sammansättningen har fått konsekvenser för skillnaderna i sysselsättningsgrad och utbildningsnivå bland dem som anlänt till Sverige. Innan den stora flyktinginvandringen, i början av 1980-talet, var sysselsättningsnivån något högre bland utrikes födda än inrikes födda.”

”I dag är andelen arbetslösa 8,9 procent bland de utrikes födda och 2,3 procent bland inrikes födda. Annorlunda uttryckt jobbar 70 procent av de utrikes födda i arbetsför ålder, jämfört med 84 procent bland de inrikes födda. Men det finns stora skillnader i sysselsättning beroende på var man kommer ifrån.”

”Bland personer från EU/EES-länder är arbetslösheten 3,2 procent, marginellt högre än de inrikes föddas 2,3 procent. Det innebär att den stora gruppen av utrikes födda arbetslösa är från flyktingländer, 8 av 10. I absoluta tal innebär det här att 550 000 personer med utrikes bakgrund i arbetsför ålder antingen är arbetssökande, överhuvudtaget inte är på arbetsmarknaden eller jobbar med så låga inkomster att det inte räknas som att de är egenförsörjande, det vill säga har en årsinkomst som överstiger tre inkomstbasbelopp.”

Det som däremot avgör är varifrån människor kommer och vilka förutsättningar de har med sig från hemlandet. Europeiska migranter har ungefär samma sysselsättningsgrad som infödda, arbetskraftsmigranter har inte sällan högre inkomster än snittbefolkningen.”

”Merparten av invandringen under 2010-talet var från länder med låg utbildningsnivå och som kulturellt var avlägsna från Sverige. Detta påverkar statistiken. Exempelvis finns det i Sverige 133 080 utrikes födda med förgymnasial utbildning kortare än 9 år. Att lyfta en sådan grupp människor till en svensk snittnivå tar lång tid. Resultaten från Svenska för invandrare (SFI) är inte uppmuntrande: åren 2017–2023 har bara en femtedel av den halva miljonen (i åldrarna 20–64) som invandrat fullföljt och godkänts hela vägen.”

https://www.gp.se/ledare/sa-gick-det-med-integrationen.88b41cf3-6960-4264-a419-42765418a8de

lördag 14 juni 2025

Sälj, sälj och sälj

Trender som driver försäljning

Den moderna världen behöver ständigt ny teknik och nya trender för att få dagens samhällen att snurra. I över 30 år har jag nära följt den digitala utvecklingen nära. Den exemplifierar väl denna logik. Den digitala utvecklingen är också drivkraften för nästan all annan utveckling. Jag är privilegierad som fått jobba på IBM, Industri-Matematik, Enator och Ericsson. Jag har lärt mig grunderna om hårdvara, mjukvara, nätlogik och tjänstemetoder som jag har stor nytta av. 

Ta till exempel en bil. Vad är syftet med en bil? Det är faktiskt att transportera en eller flera männisor från punkten A till punkten B. Eller att frakta saker från punkten A till punkten B. Fordonens tekniska utveckling har utvecklats enormt de senaste 100 åren. Främst saker som energiförbrukning, säkerhet, effektivare materialutnyttjande, smartare logistik, ändrad design och så vidare. Vad är det som driver denna utveckling? Svaret är enkelt. Det är konkurrens i en väl fungerande marknadsekonomi. 

Precis som Sverige som land stöttade uppbyggnaden av VOLVO och SAAB stöttade/stöttar Kina uppbyggnaden av sin ledande uppbyggnad av elektrifierade fordon. Utan initiala statliga stöd och konkurrensutsättning skulle aldrig Kina vara där de är idag. Glöm inte att Sverige, Tyskland med flera gjort lika. Idag har kineserna massor av biltillverkare. De kommer att bli många färre när de snart börjar konsolidera sin bilindustri. Skälen till att kineserna är bäst idag är kopplat till att de är ledande både inom elektrifiering och inom digitaliseringslösningar kopplade till fordon. Det senare uppskattas mycket av konsumenter och därför har västvärldens bilföretag svårt att konkurrera med extremt moderna kinesiska bilmärken som i stor utsträckning har artificiell intelligens inbyggd i sina fordons digitala system. 

Kinas enorma volymer, på en relativt homogen marknad, är också en stor konkurrensfördel. Och idag köper allt färre kineser fordon som inte har dessa avancerade, och på många sätt användarvänliga, digitala systemstöden. Detta efterfrågar även västmänniskor. I vår allt mer digitala tid krävs nu moderna och användarvänliga helhetsystem. Och nu krävs framförallt insikter om hur olika AI metoder kan göra både kommersiell och offentlig nytta.

Nedan lite enkla beskrivningar av AI metoder som idag är avgörande att tillämpa för att klara konkurrensen med andra.

AI är inte en enda teknologi – det finns flera typer med olika funktioner och utvecklingsnivåer. Smal AI (ANI) hanterar specifika uppgifter och används redan i allt från röstassistenter till självkörande bilar. Generativ AI skapar text, bilder och kod, medan framtida system som generell AI (AGI) och superintelligens (ASI) teoretiskt skulle kunna tänka och resonera som – eller bättre än – människor. I den här artikeln går vi igenom vad dessa AI-system innebär, hur de används och vilka utmaningar de för med sig.”

https://www.aiuc.se/ai-insikter/olika-typer-av-ai

Volym har alltid avgörande betydelse, glöm aldrig det! Även det behöver team Trump lära sig. I den nya regionaliserade tid vi lever kommer Europa äntligen också bygga mycket mer digital förmåga i världsklass än vad framförallt Ericsson, SAP och Nokia representerar. Heja Europa! Aktivera Mario Draghis agenda för EU!

lördag 17 december 2022

Dåliga prioriteringar

Trygghet kräver kvalité i många verksamheter

För att vi ska uppleva, och faktiskt leva i, ett tryggt samhälle är det många verksamheter som måste fungera väl. Idag är kvalitén inom många av välfärdens kärnverksamheter på oacceptabla nivåer. Det slår hårt mot vår trygghetskänsla. 

När som helst kan vi alla vara i behov av akutsjukvård och eftervård. När som helst kan du, jag eller någon vi håller kär vara i behov av sjukvård med kvalité. För mig är det obegripligt hur Region Uppsala år efter år efter år misslyckas med att laga akutsjukvårdens problem. Hur kan man inte investera i en ordentligt ökad kapacitet för akutsjukvården och vårdplatser när befolkningen kraftigt ökat i många tusentals parallellt med att vi blir allt fler allt äldre invånare? Leif Östlings ”Vad fa.. får vi för pengarna?” måste alltid vara levande i politikers insatser! Kvalitetsarbetet måste stärkas och tryggheten kraftigt förbättras.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/larmet-om-den-svenska-akutvarden-korridorvard-larm-av-kastrullock-och-dodsfall

https://dagensopinion.se/artikel/leif-ostling-startar-skattekommission-vad-fan-far-vi-for-pengarna/

Under lång tid framåt finns inte behov av väldigt kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala. Det räcker länge med att addera fler vagnar inom pendeltågstrafiken och att utnyttja längsta möjliga bussystem i sträckor med många resande under peak-tider. Viktigast av allt med väl fungerande kollektivtrafik är att man ska känna sig trygg med att tidtabeller hålls. Det kan vi inte idag. 

Att i nuläget investera i dyr, onödig och omodern spårväg är en dålig prioritering i en ekonomiskt svår tid. Samtidigt måste framkomligheten för kollektivtrafiken kraftigt förbättras i Uppsalas vägsträckor där många i peak-tider åker buss. Och även längre bussystem kräver väglösningar som klarar fordon i behov av stora svängradier. I dagens UNT debatt skriver Utvecklingspartiet demokraterna att kollektivtrafikens framkomlighet måste prioriteras men att spårvägsprojektet måste läggas ner.

Om alliansen vill ”säkra fyrspåret” borde de redogöra för vilket Uppsala södra de önskar. Hur ser de på en bro? Alliansen har fel om kommunens kollektivtrafikplanering. Tills frågan om teknikval är klar, kommer huvuddelen av arbetet att inriktas på framkomlighet med separata körbanor och längre fordon. Det är oseriöst att alliansen anser att allt arbete för att stärka kollektivtrafikens framkomlighet ska stoppas utan att komma med ett alternativ. Hur framgångsrik kommunen än blir i en omförhandling med staten, kommer det fortfarande att byggas i södra staden. Det kräver att kollektivtrafiken stärks”

Det är oseriöst att påstå att alliansen erbjuder en stabil politisk ledning. 32 röster när 41 krävs för majoritet, är inte stabilt. Särskilt inte när det ”stabila” är helt beroende av två andra partier, varav man säger sig inte förhandla med ett av dem. Sluta sura! Hjälp till att hitta en lösning för nästa steg av en mer kapacitetsstark kollektivtrafik som inte äventyrar två ytterligare spår mellan Uppsala och Stockholm.”

https://unt.se/debatt/replik/artikel/alliansen-maste-sluta-sura-over-valresultatet/lz3ke0qj

Tryggheten, och tilliten mellan ett samhälles invånare, är centralt för ett framgångsbygge. Svårt att förstå? Motsatsen till trygghet är otrygghet. Trygghet kräver kvalité inom många verksamheter, inte minst akutsjukvården. Även i mycket jobbiga energitider måste vi prioritera trygghetsfrågor. Utvecklingspartiet demokraterna lyfter, UNT debatt nedan, fram att det i dessa viktiga besparingstider är oklokt att spara på lampljus i vintermörkret.

Att under mörka tider begränsa ljuset kommer att förstärka otryggheten i vårt samhälle. Särskilt kommer city att upplevas otryggare. Redan i dag kan de som besöker city bevittna hur allt fler lokaler står tomma. När det blir färre och färre butiker i centrum, förstärker det redan hårt prövade cityföretagares otrygghetskänsla. Risken med en oklok mörkläggning är att det driver på en negativ spiral. Det finns gott om studier som beskriver att när man släcker ner gator och torg så ökar skadegörelse och våldstendenser.”

https://unt.se/debatt/artikel/okad-otrygghet-i-uppsala-med-slackt-gatubelysning-politik-ar-att-prioritera/rx32z28r

Inte minst påverkas vår trygghetskänsla av hur våra barn och barnbarn har det i sina skolor. Har du tagit del av Brottsförebyggande rådet, Brå, de mätningar av skolans arbetsmiljöer? Det är en bedrövlig läsning och negativ trend som beskrivs. Kommer Tidöavtalet bryta denna negativa utveckling? Det återstår att se…

https://bra.se/statistik/statistiska-undersokningar/skolundersokningen-om-brott.html

P.S Rösta på Utvecklingspartiet demokraterna om du vill få en trygg och attraktiv framtid för dig, dina barn och barnbarn.




torsdag 10 november 2022

Fokus, fokus och fokus

Lös uppgifterna

Kopplat till Sveriges nya regeringen blir ett av de mest intressanta att följa om M tillsammans med SD nu får ordning på Polisen. Vad tror du? Jag hoppas det. Tyvärr är risken stor att det inte blir så. År efter år har hela det offentliga Sverige överbyråkratiserats. Ofta med goda intentioner men med konsekvenser som utöver en snabb befolkningsökning slår hårt mot kvalitén i kärnuppdragen runt om i det offentliga Sverige. Journalisten P-M Nilsson har lämnat Di som ledarskribent och är nu statssekreterare hos Ulf Kristersson. Vi får se hur det går. Ulf kanske skulle engagera någon vän med hårda nypor istället? Peter Egardt kanske?

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-anklagas-for-att-frisera-siffror-kritiker-kraver-rikspolischefens-avgang

Att ”få ordning på”, genom bra ledarskap, krävs för att vi ska få mer kvalité för våra skattepengar. Mer pengar till en verksamhet kan alltid spenderas, men leder det till kvalitetsförbättringar och nytänkande? Nej. En sak är helt säker, människor som vågar tycka tydligt får också motstånd från oliktänkande. Leif Östling vågar kräva att våra skattepengar ska ge bättre avkastning genom kvalité för redan höga skattepengar. Hur kan man tycka att det är fel? Bara för att han varit en framgångsrik VD, för ett globalt imponerande företag, och tjänat väldigt mycket pengar? Ja, det är nog problemet för många meningsmotståndare, trots att de som bygger och driver framgångsrika företag skapar förutsättningarna för ett starkt välfärdssamhälle. 

Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera. Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.”

Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det. För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel.”

För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna?”

Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor.”

Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag.  Antalet sjuksköterskor hare under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?”

Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.”

https://www.expressen.se/debatt/vad-fan-far-vi-for--budgetmiljarderna/

Att Östling varit en mycket framgångsrik VD, i en globalt konkurrensutsatt bransch, lärde honom att ha fokus på kundnytta och ägarnytta. Precis så ser jag på politikens uppdrag. Fokus på invånarnytta genom kvalité i huvuduppdragen. Det många inte tycks fatta är att en skillnad mellan SCANIAs verklighet är att de har en grupp kunder att fokusera på och en annan grupp ägare att också tillfredställa. I den politiskt styrda världen är nyttjare av offentliga tjänster också verksamheternas ägare. Ingen kan kallas klok som inte vill att vi ska få mer, och bättre, kvalité för alla skattepengar vi redan betalar. Det går! Det handlar om insikt, vilja och förmåga.

https://www.expressen.se/debatt/vad-fan-far-vi-for--budgetmiljarderna/

Du som har läst min bok ”En stund på jorden”, vet att Alice Teodorescu och jag många gånger tänker lika. Nedan artikel från Focus är inget undantag. Gör om! Gör rätt!

Ändå är det som om allvaret inte riktigt sjunker in, varken kring säkerhetsriskerna som sådana, eller kring den undermåliga beredskapen att hantera dem. Märkligt kan tyckas, när varje kris som drabbat Sverige de senaste åren – oavsett om den handlat om stor och plötslig migration, den globala coronapandemin, eller nu ett fullskaligt invasionskrig i vårt närområde – varit en smärtsam påminnelse om de inbyggda sårbarheterna i dagens slimmade system. Ett system konstruerat på förhoppningar om att mänsklighetens värsta tid ligger bakom oss.”

Svenska politiker har i decennier undvikit att tala om prioriteringar, kostnader och intressekonflikter, i hopp om att hålla den stora massan nöjd.”

https://www.fokus.se/kronika/nar-kriget-kommer-mattar-inte-framtidsoptimism/?fbclid=IwAR2AR0XcM20e2zCMtO6Eiz2T3ne_tV8bs4oJR0squ_2WjPg7XdD-zltbIDM




tisdag 12 juli 2022

Vem älskar Sverige mest

SDs stora framgångar är på många sätt skapade av andra partiers oförmåga

Det har blivit populärt att gilla Sverige. Vi är många som gjort det länge. Bland många av våra partier har det sannerligen inte varit vanligt att använda vår gemensamma symbol, den svenska flaggan, och mycket sällan har andra än Sverigedemokrater talat varmt om det Sverige representerar för dem. Om man inte i sin uppskattning av att vara en del av Sverige menar inskränkt protektionistisk nationalism är det inte en dag för sent att de som ska företräda det svenska folket, de partister som finns representerade i Sveriges riksdag, uttrycker ett starkt stöd för den nation, och det folk, de ska företräda. Jag kan inte komma på något parti i riksdagen som tidigare haft ett känsloperspektiv till Sverige som del av sina budskap. Bland annat det, och att senfärdigt på allvar ta i migrations- och integrationsproblemen, har kraftigt bidragit till Sverigedemokraternas stora politiska framgångar. Det är i hög utsträckning de övriga partierna oförmåga i Sveriges riksdag som skapat Sverigedemokraternas framgångar. Expressens ledare nedan skriver läsvärt om detta faktum.

När andra partier lägger beslag på den blågula flaggan och plockar av Sverigedemokraterna offerkoftan tappar partiet i opinionen.”


Skrattretande att Lööf i sitt Almedalstal sa:
 Om Andersson vill ha C:s stöd behöver hon "släppa vänsterpolitiken", säger hon.”
Hon tror tydligen att Cs eventuella väljare är dumma i huvudet och inte inser att en S-regering behöver stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. En regering efter valet 2022 där Vänsterpartiet kräver att få ingå.

Den svenska flaggan är vår symbol för det svenska samhället. Om man vill lära sig av länder som snabbt, och omfattande, byggts upp av invandring från olika delar av vår jord är USA, Australien och Kanada goda exempel. På många sätt ”framgångssagor”. För att lyckas med dessa samhällsbyggen och integrationen har deras flaggor och populärversioner av deras värdegrund varit centrala. I bästa fall har vi i Sverige nu en politisk majoritet som förstår att den svenska flaggan har en stor betydelse för att stärka landets nödvändiga integrationsarbete. Ett integrationsarbete och inkluderingsarbete som fortfarande är ängsligt och långt ifrån tillräckligt. Sverige kan onekligen mycket bättre än nu.



torsdag 30 september 2021

Jaga dumheter inom sjukvården

Så hela och friska som möjligt

Alla som varit sjuka, eller allvarligt skadade, vet att det inte finns något man hellre önskar sig än att bli frisk och hel igen. Allt annat får en mycket underordnad betydelse i våra liv. Det är bland annat därför som en fungerande sjukvård har central betydelse för alla tänkande människor. Och alla, utan undantag, drabbas av mer eller mindre allvarliga sjukdomar under sina liv. Och många av oss skadar oss lite då och då och kan behöva hjälp av sjukvården. I ljuset av detta är det inte konstigt att en fungerande sjukvård är det som är den viktigaste frågan för de flesta väljare i vårt avlånga land. Och i ljuset av att personalen är den viktigaste resursen i alla verksamheter är det inte konstigt att de företagare och arbetsgivare som har råd tecknar sjukvårdsförsäkringar som snabbare ska ge hjälp till personer som snabbt behövs tillbaka i produktion och betala skatt istället för att belasta sjukvårdsförsäkringen. Huvudproblemet i dagens Sverige är inte privata sjukvårdsförsäkringar utan tillgängligheten till planerade och nödvändiga sjukvårdsingrepp. Köerna inom många "sjukdomsområden" är väldigt sjukt långa. Och det var de redan innan pandemin.

Sedan en tid jagar den nuvarande regeringen människor, och arbetsgivare, som har privata sjukvårdsförsäkringar. Det är helt fel fokus när udden snarare ska vara riktad mot vårdens tillgänglighetsproblem och vårdens kvalitetsproblem. Det skulle vara långt mycket värdefullare för alla i behov av vård, för arbetsmiljön och för vårdkvaliteten om våra ansvariga politiker istället kraftigt reglerar nyttjandet av "stafettkonsulter" inom sjukvården och utan att ta bort digital sjukvårdsservice få bort all kostnadsdrivande överutnyttjande. Under många år har det varit allmänt känt att det nuvarande systemet med "stafettkonsulter" starkt påverkar vårdkvaliteten negativt, driver upp vårdkostnaderna oacceptabelt högt och påverkar tillgängligheten. Att momsbelägga dessa kunsulttjänster har inte haft någon som helst praktiskt positiv effekt för dem inom vården som ständigt kämpar med att få till nödvändig bemanning av verksamheterna. Johanna Nilsson, sjuksköterska, har skrivit en läsvärd debattartikel i ÖP som jag bifogar nedan. Jag kan garantera att väldigt många anställda undersköterskor, sjuksköterskor och läkare inom Region Uppsala håller med henne, inte minst på Akademiska sjukhuset.

"När flera läkare på kirurgen varnar för svåra komplikationer när operationer ställs in på grund av personalbrist, svarar sjukhuschefen Maria Söderkvist att de nu ska höja timlönen för stafettsjuksköterskor. På så vis tänker hon sig att vi ska locka hyrpersonal så att vi åter kan öppna fler platser och således utföra fler operationer. Denna lösning är både kostsam och kortsiktig. Vad sägs om att i stället belöna den ordinarie personalen och locka tillbaka den kompetenta personal som flytt, med höjd lön och förbättrade villkor? En sådan lösning skulle vara långsiktig och långt mycket billigare än att försöka locka dyr hyrpersonal. Med fast personal upprätthålls dessutom rutiner lättare och kontinuitet och patientsäkerhet främjas. Även om våra löner skulle höjas till en nivå som motsvarar det ansvar och den kompetens vi besitter, så är det ändå billigare än att ta in hyrpersonal."

"Det har nu gått ett år sedan man slopade vår arbetsmodell, en förändring som innebar att vi fick sänkt OB på helger och kvällar, att vi fick förlängd veckoarbetstid (sex timmar mer per månad utan ersättning), att vi fick gå från att jobba två av fem helger till att arbeta varannan, samt att vi fick mindre luft i schemat för återhämtning. Ett återförande av den tidigare arbetsmodellen vore ett steg i rätt riktning.

"I takt med att allt fler sagt upp sig på grund av dessa försämringar, men även på grund av att vi inte blir lyssnade till och inte får något gehör från sjukhusledningen, så har vårdplatser behövt stängas och överbeläggningar blivit mer regel än undantag."

https://www.op.se/artikel/debatt-kostsamt-och-kortsiktigt-att-satsa-pa-stafettsjukskoterskor

Under en längre tid har det också varit nästan lika mycket "Vilda västern" inom digitala vårdtjänster som den oacceptabla oredan kopplat till elsparkcyklar. Som det alltid är har kreativa och beundransvärda entreprenörer utnyttjat möjligheter maximalt. Som vanligt har det offentliga, det demokratiskt styrda, visat sin nuvarande oförmåga att skyndsamt laga problem genom att till exempel fixa kryphål som blir extremt kostsamma för oss skattebetalare. Det är till exempel inte rimligt att digitala läkarbesök är gratis bara för att en faktura sedan kan skickas till skattebetalarna. Gratis driver orimligt överutnyttjande som också innebär felallokering av viktiga vårdresurser i form av kompetent vårdpersonal. För mig är det självklart att även ett digitalt sjukvårdsbesök måste ha en minimiavgift kopplad till sig som den enskilde får betala. Inom Region Uppsala är den 200 kronor. De multisjuka och frekvent läkarbesökande når snabbt upp till högkostnadsskyddet. För mig är det obegripligt att inte politiken skyndsamt kan lösa ut liknande frågor som ordningen kopplat till elsparkcyklar och digitala vårdtjänster, eller stafettkonsulter inom vården för den delen. Tyvärr symboliserar dessa "små" frågor att vi i Sverige idag har demokratiska systemfel. 

Nedan bifogad artikel, i Dagens Arena, är läsvärd även om jag tycker att den kan tolkas som ett motstånd mot privata sjukvårdsförsäkringar snarare än ett motstånd mot en sjukvård som inte fungerar och som skapar orimligt långa köer till operationer som hindrar människor från att bli friska och i många fall kan återgå till arbete. När runt 660 000 svenskar redan 2018 har dyra privata sjukförsäkringar, betalda av dem själva eller via deras arbetsgivare, indikerar det tydligt att missnöjet mot orimligt långa vårdköer är stort. För samhället i stort är det också ekonomiskt mycket värdefullt att människor som är sjukskrivna fortare än nu kan bli friska och istället arbeta. Våra sjukvårdspolitiker kan inte få annat än underkänt för sina insatser de senaste åren.

”Regeringen ville begränsa de privata försäkringarnas påverkan på offentlig sjukvård. Men en av experterna menar att den kommande utredningen missar möjligheten att göra skillnad.”

https://www.dagensarena.se/innehall/kritik-mot-utredning-om-privat-sjukforsakring/

Redan idag har vi stora brister inom sjukvården med långa köer, för få tillgängliga vårdplatser och svindyra byggprojekt som inte främjar smarta logistiklösningar på våra sjukhus. Vi har också en allt större efterfrågan på vård i takt med att allt fler vårdinsatser är möjliga med stora positiva prognoser. Istället för att jaga mycket samhällsekonomiskt viktiga privata sjukvårdsförsäkringar är det hög tid för ansvariga politiker att till delar koppla vissa sjukvårdsinsatser till att man har privata försäkringar som ska finansiera det. En sak som privata försäkringar till exempel är bra på är att de varierar prislappen beroende av sannolikheter för negativt utfall. Det kan låta hemskt men tillämpas redan i många mycket civiliserade och väl fungerande demokratier. Jag kan garantera att vi även i Sverige kommer att hamna där om nuvarande oförmåga att sköta sjukvården klokt får fortsätta år efter år. Som vanligt hamnar vi där sent eftersom det som med stora fördelar kan göras tidigt ofta görs på tok för sent i dagens Sverige.



onsdag 21 juli 2021

Massdöd

Klimatkriser

Gång efter gång, under miljardtals år, har massdöd av liv drabbat jorden. Massor av arter har dött ut och under miljontals år har nya utvecklats. Självklart finns detta faktum också beskrivet i min bok ”En stund på jorden”. Det är fakta, inte ”fake-news”. Försöker man beskriva hur universum uppstått och utvecklas är det intressant att tydligt inkludera fakta om hur jorden och människan utvecklats. Det unika med den nuvarande klimatkrisen är att den starkt påverkas av en av jordens alla arter, människan. Oavsett vad vi vill tro kommer garanterat en ny period av massdöd på jorden. Hittills har forskningen bekräftat fem tillfällen. Den nästa blir då den sjätte. Inträffar den nästa vecka? Är det den som sakta men säkert nu inlett sitt förlopp? Blir det återigen en effekt av en enorm komet som slår ner på jorden som en gigantisk atombomb om två miljoner år? Ingen vet mer än att det är osannolikt att det inte inträffar igen. Då kanske människans tid är över, precis som dinosaurierna dog ut, och nya arter växer fram. 

I boken ”En stund på jorden” skriver jag att den nuvarande klimatkrisens huvudproblem är människans påverkan på jorden och att vi snart är 10 miljarder människor. Och runt om på jorden arbetas det hårt för att fattigdomen ska bekämpas och att sjukdomar och skador inte ska förkorta våra möjliga liv. Fler människor som kan konsumera och som lever längre påverkar kraftigt jordens ekosystem. Ironiskt nog kan vår strävan efter långa friska liv leda vår art snabbare mot utdöd. Som jag så ofta upplyser om har volym alltid stor betydelse för allt. Mer eller mindre spelar ingen roll, det påverkar studerat utfall. Och ändrade temperaturer på jorden påverkar kraftigt jordens näringskedjor. Näringskedjor förstörs och nya perioder av massdöd uppstår. Den som tar människans matförsörjning för självklar saknar viktiga historiska kunskaper. När matförsörjningen blir ett problem ”bits” vi människor. Kanske är vi tillräckligt smarta för att några människor i Darwinistisk anda hunnit anpassat sig till de nya förutsättningarna. Eller tillräckligt rika för att som Jeff Besoz, Elon Musk med flera planera försök med en ny variant av Noaks ark. 

https://www.wwf.se/klimat/?gclid=CjwKCAjwieuGBhAsEiwA1Ly_nRRPFty0XHtg-VCAl_2tIebrSgEdAGJ5_D2rORrlSyOYcQZdDOwodxoC48cQAvD_BwE

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/utrikes/kapplopningen-mot-rymden

Ett mycket sannolikt huvudskäl till varför de rikaste människorna satsar massor av egna, och våra gemensamma, resurser på projekt som kan göra längre möjlighet för människan att leva någonstans i rymden är för att skapa en modern Noaks ark. Om ännu en stor komet slår ner på jorden och skapar en enorm massdöd är det nog bra att vara borta från jorden ”några år”. Då kanske några människor hinner flyga till månen med ”två av det viktigaste” och befolkningsbegränsat lever där i några miljoner år tills jorden återhämtat sig. Särskilt kul liv,  jämfört med våra idag, blir det sannolikt inte. En intressant fråga är om någon liknande art som människan uppstår efter nästa period av massdöd? Vad tror du? Dinosaurierna försvann.

https://www.expressen.se/nyheter/qs/larmet-jorden-pa-vag-mot-sjatte-massutdoendet/

I min bok lyfter jag fram att mitt miljö- och klimatengagemang är kopplat till ambitionen att leva i fred och med tillräcklig energiförsörjning. Mitt perspektiv är bara några tusen år framåt. I ljuset av alla tidigare perioder av massdöd och masskapelser kommer det oundvikligt nya sådana perioder. Jag skapar mig inte några illusioner om annat. Kommer då till exempel artificiellt intelligenta robotar, drivna av solenergi, överleva och bli nästa varelse högst upp på jordens näringskedja? Varför inte? Det beror på hur massdöden uppstår. Blir det en ny enorm komet som slår ner på jorden? Blir det en ny extrem period då jordens inre sprutar ut? Blir det ett atomvapenkrig? Oavsett hur det blir undrar jag mest hur det kan finnas naturvetare med insikterna om perioder av massdöd och som vet att människan bara funnits i några miljoner år, som ändå kan tro på något annat än naturen? Det gör det. Hur är det möjligt? Det sammanfattas väl i ordet hopp. Att leva med hopplöshet är värdelöst. Tillsammans kan vi göra mycket för att kraftigt minska människans starka bidrag till nästa tid av massdöd. Kraftigt växla upp delningsekonomin. Kraftigt uppmuntra användning av preventivmedel och inte uppmuntra till stora familjer. Kraftigt bygga ut lagringsbara system för sol- och vätgas. Dessutom hjälpas åt att göra det ”fint” att leva måttfullt. Yes we can!

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/jordens-sjatte-massdod-stundar/



lördag 26 september 2020

Social och ekonomisk hållbarhet

Kompromiss inom migrationspolitiken

Länge kommer migrationspolitik och integrationspolitik starkt påverka svensk politik. Så blir det när man tillåtit samhället att åka långt ner i diket. Jag påminner om gårdagens blogginlägg där Hamid Zafar utvärderar riksdagspartiernas misslyckanden. Nedan två SVT reportage är värda att ta del av. De beskriver hur svårt det är även på EU nivå, för medlemsländerna, att enas om ett gemensamt regelverk som leder EUs länder mot bättre social och ekonomisk hållbarhet. En stärkt hållbarhet som ökar unionens säkerhet. 

Inte minst Socialdemokraterna hoppas nog på en EU överenskommelse för att själva slippa ta i den "heta potatisen". Vissa delar av förslagen är bra. För Sverige är sannolikheten stor att nedan punkt 2 fortsätter att innebära stora volymproblem. Det är oacceptabelt. Vi måste ha fullt fokus på mycket bättre integration de kommande 10-20 åren. 

Pengar är en sak, problemet är bara att det tar väldigt lång tid att med hjälp av pengar bygga kompetens och annan infrastruktur för att matcha alla de behov som en stor ny befolkning i behov av utbildning och försörjning representerar. Pengar löser inte heller integrationsutmaningarna kopplat till stora kulturella skillnader mellan den svenska och många av dem många immigranter kommer ifrån. 

Det som krävs nu är att bidragssystemen kraftigt anpassas till en ny verklighet där det inte ska vara långvarigt möjligt för arbetsföra människor att leva på andra. Det krävs också att enbart flyktingar enligt FNs definitioner ska accepteras utöver högkvalificerad invandring till uppdrag som direkt gör en människa självförsörjande.

Kortfattat beskrivs förslag till gemensam lösning enligt nedan. 

1. Fokus på återvändande.

EU ska bli mer effektivt på att se till att de som får avslag återvänder till sina hemländer, är tanken. Med ett slags snabbspår direkt vid gränsen för asylsökande som bedöms sannolikt få ett nej. Och med handel och bistånd ska ursprungsländer förmås ta emot människor som skickas tillbaka.

– För att lyckas bättre med återvändandet, så kommer vi fokusera mycket på relationerna till de länderna som man kommer ifrån, för att få bra återvändandeavtal. Men också samarbeta mellan medlemsländerna och jag kommer lägga in från kommissionens sida rätt mycket nya resurser och krafter för just återvändandearbetet, säger Ylva Johansson.

2. Skrota Dublinförordningen

Dublinförordningen dikterade att det första landet en asylsökande kommer till ska ha ansvaret. Istället så ska det handla mer om var det finns en koppling. Om personen studerat eller har ett syskon i ett annat EU-land, till exempel. Det här kommer innebära att länder som redan tagit emot många människor får ta ett större ansvar – vilket ska kompenseras med en ”rabatt”.

3. Obligatorisk solidaritetsmekanism

Om ett medlemsland behöver hjälp med att hantera migrationen ska en obligatorisk solidaritetsmekanism kicka in. Det nya här är att andra länder kan bidra genom att hjälpa till med återvändandet, istället för att ta emot människor som beviljats asyl.

"En annan låsning i EU är frågan om asylrätten."

– Det finns de som menar att asylrätten har spelat ut sin roll. Asylrätten kom ju till efter andra världskriget och handlade i första hand om att hjälpa människor från grannländer på flykt. Nu ser världen annorlunda ut så asylrätten är ifrågasatt, säger David Boati.

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/har-ar-knutarna-som-eu-inte-lost-i-migrationspolitiken

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-presenteras-forslagen-pa-eu-s-nya-migrationspolitik




måndag 17 augusti 2020

Trötta och problemlösningsodugliga

Allt fler vaknar upp 
Allt fler stora problem växer sig allt större i Sverige. Det är frustrerande att som invånare i ett samhälle konstatera att de partier som blivit valda att företräda oss invånare inte har förmågan att lösa de stora problem vi har och som växer. Självklart kan politiker påverka väldigt mycket med tanke på att lagstiftningar och enorma offentliga budgetar kan utformas och aktiveras på väldigt många olika sätt. Enkelt uttryckt kan vi konstatera att de allra flesta av riksdagens partier har blivit väldigt trötta och allt för många heltidspolitiker är karriärister istället för tydliga företrädare för de invånare de kompetent och ansvarsfullt ska företräda. Egen karriär och generell makt är viktigare än att göra det som är långsiktigt bäst för dem som ska företrädas. Som tur är inser allt fler svenskar detta och jag är säker på att de kommer att rösta på seriösa alternativa partier när de finns. Många kommuner och Sverige som helhet behöver en politisk nystart och det är bara vi invånare som genom vår demokratiska rätt, vår rösträtt, som kan driva fram denna nödvändiga förändring.

Moderaten Maria Malmer Stenergard och Tobias Billströms bifogade debattartikel visar på hur illa Sveriges riksdag sköter Sverige. Sveriges tveklöst största problem är en ohållbar migrationspolitik och en misslyckad integrationspolitik. Så har det varit länge. Det är inte att företräda invånarnas bästa!

"Kommitténs opolitiska tjänstemän bedömer att antalet asylsökanden kommer hamna på samma nivåer som i dag. Antalet beviljade uppehållstillstånd kommer att öka. Det går stick i stäv med svenska folkets önskan om en kraftigt minskad invandring. Och stick i stäv med Socialdemokraternas vallöfte."

"De senaste tio åren har 1,3 miljoner uppehållstillstånd beviljats och gruppen utrikes födda utgör nu 20 procent av Sveriges befolkning. Varje år blir antalet utrikes födda i Sverige fler, men gruppens arbetslöshet minskar inte. Hälften av alla dem som kom under perioden 1990-2016 är inte självförsörjande. Det är förödande för deras chanser till lyckad etablering att invandringen fortsätter vara på alldeles för höga nivåer. Det är inte en human invandringspolitik att låta utrikes födda leva i socioekonomiskt utanförskap. Trångboddheten, bidragsberoendet och hopplösheten breder ut sig i våra svenska utanförskapsområden. Det gör även hedersförtrycket och kriminaliteten. Med en fortsatt hög invandring kommer för många utrikes födda fortsatt vara fast i det rödgröna utanförskapet, utan verkliga chanser till en lyckad integration."

"Med betänkandet som antas i dag har regeringen fått det som den bad om i sina undermåliga direktiv: en kortfattad produkt som kan diska av en konflikt mellan regeringspartierna. Men man har inte levererat på det som svenska folket begärt – och som Socialdemokraterna lovade innan valet: en långsiktigt hållbar invandringspolitik på lägre nivåer."


"Sverige hade kunnat få en överenskommelse om en historiskt stram invandringspolitik som beaktar dagens integrationsförmåga. Men i avgörandets stund valde Socialdemokraterna makten och Miljöpartiet före Sveriges behov av en minskad invandring. Socialdemokraterna ställer sig i stället bakom förslag som alltså innebär att asylinvandringen ligger kvar på dagens nivåer. Om de är nöjda med dessa nivåer, varför sa Stefan Löfven så sent som i januari att invandringen måste minska?" 

"I slutskedet ströks hela kapitel av det som kommittén arbetat med under ett års tid, och som vi valt att lyfta in:

  • Ett volymmål/riktmärke för en kraftigt minskad invandring. Med det ramverk som Moderaterna föreslagit skulle man reglera de så kallade pullfaktorerna, det vill säga omständigheter som gör att asylsökande väljer Sverige framför andra länder. Det handlar bland annat om att ställa krav för att få del av Sveriges generösa välfärdssystem, skärpa reglerna för anhöriginvandring och införa krav för permanent uppehållstillstånd och medborgarskap. Med en politisk vilja skulle invandringen till Sverige kunna minska, och åtgärder vidtas om målet är på väg att överskridas.
  • Ett helt kapitel om hur nyanlända ska kunna kvalificera sig in i välfärden genom arbete.
  • Ett helt kapitel med elva skarpa förslag om hur ett nej verkligen ska vara ett nej. I dag stannar alltför många av dem som borde återvända och utvisas. Det har Riksrevisionen, Delegationen för migrationsstudier, Polismyndigheten och Migrationsverket bekräftat."

Polarisering och annan dumhet försvagar kraftigt vårt samhälles förmåga att lösa problem. Att lösa problem i en demokrati innebär att det krävs kompromissförmåga. Det innebär för de kloka att man faktiskt kan lyssna och ta till sig förslag, eller mindre ändringsförslag, från budbärare som man generellt inte gillar. I svensk kontext kan även en Sverigedemokrat och en Vänsterpartist ibland tycka kloka saker värda att lyssna på även för en Socialdemokrat eller Moderat. Polarisering och identitetspolitiken kan bli det som leder västvärlden mot stort ekonomiskt förfall. De som tror på, och som förstår, mångfaldens kraft måste också inse att skillnaderna ska hanteras jämlikt och rättvist genom lagar och meritokrati (den mest kvalificerade utifrån objektiva variabler ska få ett uppdrag). Människor är i sin natur olika även om vi genetiskt nästan är exakt lika. Arv och kulturell uppväxtmiljö påverkar och formar oss mycket. Nedan opinionsundersökning beskriver väl att kvinnor och män generellt tänker olika. Så är det. Det är korkat att tro något annat. En kropps hormonuppsättningar har stor betydelse för hur vi är. En mycket stor andel grovt kriminella är män. Objektivt sett kanske män då är mest kvalificerade att avgöra vilka metoder som bäst bekämpar grov brottslighet, eller? En sak är generellt säker, unga män har ofta väldigt mycket aktiva testosteron. Det har betydelse för hur de agerar. Och det har betydelse för hur de måste bekämpas. Naiv mjukhet löser inte problemen. Lär av till exempel Italien, USA och Danmark. 


”Ökade polisresurser, sociala åtgärder och hårdare straff.

Det är svenskarnas främsta förslag för att minska gängvåldet, enligt en mätning från Expressen/Sifo.

Kvinnor tror i betydligt högre utsträckning på sociala insatser – medan män föredrar straffskärpningar. Åsikterna går också kraftigt isär mellan olika partiers väljare.”

https://www.expressen.se/nyheter/atgarderna-mot-gangvaldet-delar-svenska-folket/


Även förslaget på uppdaterad Riksbankslag gör mig nervös över hur illa riksdagen sköter Sverige. Jag hoppas verkligen inte att Riksbanken framöver godtyckligt ska få börja köpa värdepapper på marknaden. Jag kan tyvärr tolka det så i det förslag som nu finns. Gång efter gång visar de flesta av våra riksdagspartier att de är trötta och saknar tillräcklig problemlösningsförmåga. 


söndag 15 mars 2020

Försvarsförmåga

Försvarsförmåga mer än att bekämpa militära anfall
Runt om i världen kämpar nu samhällen med att bekämpa coronavirusets effekter. Framförallt kampen mot en intensivsjukvård som tvingas prioritera hårt och därför tvingas ”döma” många, som i normalläge skulle överleva, till döden. Under min militärtjänst fick jag träna på att prioritera sjukvårdsinsatser i samband med stora skadetillfällen. Efter snabba diagnoser fick man snabbt bestämma vilka som skulle prioriteras, starta insatser, och välja vilka som enbart skulle ges smärtlindring innan de dör. Så fungerar den verkliga verkligheten och det har de i till exempel Kina och Italien fått uppleva. Volym har alltid betydelse. En mycket positiv konsekvens av Coronakrisen är att vi snabbt bygger upp en betydligt bättre civilförsvarsförmåga än på länge. Det tycks också som att problemen nu minskar i Kina, det är positivt. Lite "krigskänsla" får man kopplat till den Coronapanik vissa sprider. Det är alltid viktigt att ta vår försvarsförmåga, mot alla allvarliga hot, på stort allvar.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/diagnos
https://www.synonymer.se/sv-syn/prioritering
https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/forsvaret-borde-rodna-av-rejal-flygskam/

Självklart finns det gott om mer eller mindre professionellt tyckande även inom militära försvarsfrågor. Och självklart företräder olika grenar inom Förvaret olika intressegrupper. Den verkligheten lever alla större verksamheter med. I nedan artikel beskrivs konflikter mellan relevanta politiker och Försvarets ledning. Artikeln är läsvärd. Politikernas roll är främst att besluta om verksamheters syfte och övergripande målsättningar samt att tydligt ta ställning för prioriteringsval. I övrigt är det operativa proffs som ska göra jobbet. Allan Widman, L, skriver en läsvärd artikel i SvD om makten kopplad till Försvaret.

”Varför tror sig politiker i en försvarsberedning veta bättre än överbefälhavaren? Det är en fråga som ibland ställs från olika håll i försvarsdebatten. Att som försvarspolitiker försöka besvara den är naturligtvis vanskligt. Politiker står generellt lågt i kurs och en försvarspolitiker är ju dessutom part i målet.
Sant är att ÖB och de flesta av våra generaler kan långt mer än de folkvalda om förbandsuppbyggnad, försvarsteknologi och förmågenyttjande. De har ofta en lång karriär inom någon av våra försvarsgrenar bakom sig.”

”Särintressena hänger begripligt nog ofta ihop med var man tjänstgör i organisationen. Vilken försvarsgren, vilket vapenslag och vilket regemente. Man känner stark lojalitet med dem man har utbildats och tjänstgjort tillsammans med. Föga överraskande känner många också att deras arbete tillhör det viktigaste i den stora mosaik som ett militärt försvar med full förmågebredd utgör. Alltihop mänskligt, men inte alltid rationellt på ett högre plan.”

”Sverige har som litet land inte bara en i det närmaste full förmågebredd. Vi har även en för vår storlek helt unik försvarsindustriell bredd. Vi är slutleverantörer av stridsflyg, ubåtar, ytstridsfartyg, haubitsar, stridsfordon och robotar. Även om det idag inte är lika enkelt att göra karriär enkom på ett enskilt materielprojekt så inverkar de industriella och kommersiella krafterna starkt på beslutsfattandet i riksdag, regering och naturligtvis även i myndigheten.”
”Även om Försvarsmakten formellt är en enmansmyndighet under ÖB, måste han förhålla sig till alla dessa olika intressen i sin stora organisation. Och strävan efter rättvisa mellan försvarsgrenar, fackliga och industriella intressen samt balans mellan olika maktcentra, leder inte alltid till optimala avvägningar.”
”Som på så många andra områden i Sverige lever försvarspolitik, myndighet och industri i symbios med varandra. Ytterst får det dock inte råda någon tvekan; demokratisk kontroll över de väpnade styrkorna är en av västvärldens grundvalar och en förutsättning för deltagande i dess olika samarbeten.”
https://www.svd.se/forsvarsbesluten-maste-tas-pa-demokratisk-grund

Eftersom det är politiker som har det yttersta ansvaret för Försvarets förmåga att klara sina uppdrag måste också politikerna tåla att kritiseras av proffs när målsättningarna inte matchas mot rimliga resurser. General Anders Brännström behandlades mycket illa, för att han tydligt kritiserade att målsättningarna var politisk ”propaganda” eftersom de inte alls matchades mot rimliga resurser, när han fick sparken. Vi behöver fler professionella med den integriteten. Ingen tror väl att våra potentiella fiender saknar sakkunskaper om våra försvarsförmågor? Personligen har jag länge tyckt att svensk militär försvarsförmåga, och relaterad försvarsindustri, ska inriktas på gerilla krig.  Jag är övertygad om att det ökar den avskräckande förmågan mot eventuella anfallare och jag tror att den typen av vapen kan ha större globala framgångar. Till exempel ännu bättre drönarlösningar istället för flygplanssystem som inte går att sälja utanför Sverige. Även inom försvarsindustrin har volym betydelse för att säkerställa långsiktigt ekonomiskt hållbara lösningar.
https://www.dn.se/nyheter/sverige/generalmajor-omplacerades-jo-ger-forsvarsmakten-ratt/

Dagens besvikelse
Informationshanteringen under Coronakrisen. Jag tycker att Hjörne, GP, är för snäll i nedan artikel. Jag vet att väldigt många människor kännt sig och känner sig förvirrade om hur allvarlig coronakrisen är. Wallensten på Folkhälsomyndigheten har bidragit till en förbättring. Om informationen är tydligare om att det handlar om att inte få in för många samtidigt i behov av intensivvård skulle fler förstå varför det som händer i många länder händer. Än så länge tycks inte den krissituationen ha uppstått i Sverige. Vi får se hur det utvecklas.

”Människor är, av förståeliga skäl, rädda för coronavirusets framfart. Just därför behövs ett synligt ledarskap och tydlig information till medborgarna.”

”För sanningen är att ingen egentligen tycks veta vart denna pandemi tar vägen innan den så småningom klingar ut, för det verkar experterna i varje fall vara ense om. Även denna pandemi går över. Men vad händer med sjukvården och ekonomin på vägen, hur många kommer att få sätta livet till och hur skall man agera?”


”Nej, det har varken människor i största allmänhet eller opinionsjournalister. Men också en rad experter på infektionssjukdomar och epidemier, verksamma som professorer och läkare, har ifrågasatt bedömningar och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten. Det är inte heller underligt att man som lekman undrar över vilka särskilda insikter som Folkhälsomyndigheten i Sverige har men som dess motsvarigheter i till exempel våra nordiska grannländer saknar.”
https://www.gp.se/ledare/peter-hjörne-därunder-en-rädd-liten-apa-1.25353509
Dagens stjärna
Peter Santesson. Vi har alltid ett stort personligt ansvar för våra handlingar. I kristider mer än annars. Viktigt att vi hjälps åt att minimera skadeeffekter på kloka sätt. Istället för att försöka ha en härlig vecka i alperna kan man handla råvaror hos småföretagare i sitt hemmaområde och laga god mat hemma växlat med att försiktigt gå på restaurang. Man kan också bestämma sig för att gå runt och besöka alla unika småbutiker där man bor. Det ökar lokalkännedomen, ger många värdefulla hälsofrämjande steg och kan bidra till lite intäkter till företagaren.

”Om varje hosta och snorig näsa nu blir ett möjligt coronafall blir det särskilt svårt i primärvården. På Facebook läser jag en AT-läkare på en vårdcentral vittna om problemet när väntrummet fortfarande innehåller gott om folk med influensa- och förkylningssymptom. Har de corona? Nu är risken reell. Av handspritsflaskan återstår en tredjedel, men förhoppningsvis kommer nya leveranser.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/glom-alperna-glom-riskomraden-nu-ar-ansvaret-ditt-31859

lördag 7 mars 2020

Nödhjälp var god dröj...

Akut hjälpbehov är akut
Inom alla verksamheter ska man prioritera vad som är viktigast. Att ständigt påminnas om vad som är viktigast med ett uppdrag är av avgörande betydelse för att lösa det på ett bra sätt. Mitt uppdrag som politiker i Uppsala är till exempel att tydligt stå på Uppsalabornas sida. Därefter kan jag vurma för andra samhällen på vår jord. Inom en kommun måste man prioritera som alla andra. Även i rika länder måste man prioritera bland begränsade resurser. Även inom lagstadgat myndighetsutövande måste man prioritera utifrån begränsade resurser. I ett högskatteland som Sverige gäller det i tuffa tider för kloka politiker att prioritera kärnverksamheter och säkerställa dess funktionalitet. Prioriteringar i linje med vad skattebetalarna ska kunna förvänta sig för ett av världens högsta skattetryck på medelklassen. När allt fler svenskar ställer sig frågan "Vad fan får jag för pengarna" är vi ordentligt på väg ner i ”diket”.

Till exempel Socialtjänsten och psykiatrin måste fungera mycket bättre än idag. Och Socialtjänsten måste få mer befogenheter än vad de har idag. Bland annat att tvångsomhänderta unga när inte föräldrarna är kapabla att ta sitt föräldraansvar. Det borde också bli självklart att grovt kriminella ungdomar ska hanteras av kriminalvården. Mot just denna grupp kanske "vården" i Kriminalvården kan göra långsiktig nytta. Och det är bedrövligt att höra alla berättelser från förtvivlade föräldrar till psykiskt sjuka barn och unga om att de inte skyndsamt kan få hjälp av Barn och ungdomspsykiatrin, BUP. Det är helt sjukt att barn och unga i akut behov av professionell hjälp kan få vänta i månader för att få hjälp. Brister i samhällskontraktet som kostar liv och brist på tillit till våra offentliga system. Som så ofta påminner jag om att volymvariationer alltid får praktiska konsekvenser som ledande politiker bättre måste fatta. Personalen inom Socialtjänsten och inom BUP ”går på knäna”. Det är absolut inte de professionernas fel att vi hamnat i alla dagens problem. Och de kan inte snabbt lösa problem som framförallt politikens misslyckade migrations- och integrationspolitik starkt bidragit till.

"Socialtjänsten är den stora frälsaren, enligt politiker som talar gängbrottslighet och barnrån. Men frälsaren är stressad, svulten och förvirrad."


”Under många decennier var det populärt bland politiker att lägga ansvaret för brännande samhällsproblem på skolan. I dag är det en annan institution som ofta pekas ut som den magiska räddaren i nöden: socialtjänsten. Politiker förklarar strängt i tv-nyheterna att kommunernas socialtjänster måste förebygga gängkriminalitet och ungdomsrån, få fason på de barn och unga som redan är kriminella - och, om nödvändigt, lyfta ut barn ur deras destruktiva miljö. Socialtjänsten ska dessutom, förstås, se till att alla barn som far illa hemma får skydd och stöd i det offentligas famn. Men hur ser det ut i verkligheten, om man lyfter på stenen?”

”Enligt rapporten "Vad vi sett 2019", av Inspektionen för vård och omsorg, ser det inte lysande ut. Socialtjänsten får mycket kritik: de utreder inte orosanmälningar fort nog och sölar med skyddsbedömningar. Insatserna följs heller inte upp som de ska. 
Konsekvenserna kan bli att barn inte får det skydd de behöver eller att de hamnar på fel sorts boende.”

”Sammantaget är detta ett stressat, svultet system där varken kompetent personal eller lämpliga institutionsplatser räcker till. Volymerna är så stora, klientelet så brokigt - och i vissa fall farligt. Det finns inga snabba lösningar, men om Kriminalvården tog över ansvaret för tungt kriminella ynglingar skulle socialtjänsten rimligen ha mer tid och resurser att lägga på barn som behöver skydd och trygghet.  
När resurserna tryter måste man prioritera.”
https://www.expressen.se/ledare/socialtjansten-kan-inte-losa-politikernas-skulder/
Dagens besvikelse
Människor som hatar så mycket att de tar sig rätten att döda andra människor. Är den ökande upplevda, och oönskade ensamheten bland allt fler män i Sverige något vi får acceptera? Mansöverskott i vissa åldersgrupper, möjligheter för kvinnor att självbefruktas och allt fler välutbildade och framgångsrika kvinnor får enligt bifogade artikel inte bara positiva konsekvenser. Att socialt utsatta personer idag lätt kan hitta varandra och stimulera varandra till hemska handlingar är också en ny del av vår verklighet.

”Lagom till den internationella kvinnodagen varnar forskare för att svenska kvinnohatare radikaliseras.”
https://www.expressen.se/ledare/ratade-och-rasande-incelmannen-ar-farliga/

Inom politiken är inte Sveriges kultur lika imponerande som många av våra företagskulturers förmåga att vara välgrundade och snabba med att genomföra kloka förändringar. Hur många år senare än våra nordiska grannar införde Sverige kvinnlig rösträtt?
https://matadornetwork.com/read/year-women-became-eligible-vote-country/?fbclid=IwAR2XqqDlQ49MGKW9nM1jO4h_tdVVZFORyqVoi1dbop4lE-3t0a1BfF2dBlI

Dagens stjärna
Susanna Birgersson. Det är rätt att ställa krav på alla föräldrar. Om man satt barn till världen har man ett livslångt föräldraansvar. Kan man inte leva upp till minimikraven som det innebär bör man själv ha vettet att låta barnet övergå till annans omhändertagande. I den bästa av världar någon som är kärleksfull och som tar föräldrar ansvaret som inte alltid är kärleksfullt och kul.

"Var fanns kraven på föräldrarna: att se älska, uppfostra, vägleda, kontrollera och så vidare?Nej. Pratar vi om föräldrar i den här kontexten är de antingen maktlösa eller själva upphov till problemet: kanske kriminella, missbrukare, trasiga, traumatiserade eller hedersanfrätta, vad vet jag, det antyds bara. L-ledaren Nyamko Sabuni förklarade att många kriminella ungdomar skulle behöva flyttas från sin hemmiljö. Och det stämmer säkert. Men det är inte svar på min fråga som, lite annorlunda formulerad, lyder: Varför ser vi inte ungdomskriminaliteten i första hand som ett gigantiskt föräldramisslyckande?"
https://www.expressen.se/ledare/susanna-birgersson/det-ar-visst-ratt-att-stalla-krav-pa-utsatta-foraldrar/

onsdag 19 februari 2020

Myt eller verklighet

Sanningen
Volym har alltid betydelse. Och nästan allt, möjligen inte syre, finns i begränsade resurser och efterfrågan brottas mot utbudet. I en sådan värld måste man prioritera och ta ansvar för de prioriteringarna. Inom sjukvården är det folkvalda, politiker, som måste göra dessa prioriteringar. Tror du att det finns förbättringspotential kopplat till prioriteringsbehovet? Ja. Och det är på grund av att det är mycket känsliga frågor. Bland annat därför finns politiker för att fatta de tuffa besluten på väl beredda grunder.
Kajsa Dovstad, GP, skriver en mycket värdefull ledare som jag bifogar nedan. Vi har tveklöst en tillgänglighetskris inom svensk sjukvård. Samtidigt är det viktigt att förstå att vi har massor av resurser inom sjukvården som kan användas väldigt mycket smartare än idag.

"Folk avlider i kaoset på akuten, i kön till canceroperationer och mellan inställda läkarbesök. Personalbristen är kroniskt akut. Budgetarna blöder. Hur illa ställt är det egentligen med svenska sjukhus? Inte så farligt, snarare tvärtom. Åtminstone om man ska tro de hårda siffrorna bakom krisrubrikerna. De medicinska resultaten är i världsklass. Skatten höjs i regionerna. Antalet läkare och sjuksköterskor är fler än någonsin. Även akutsjukhusens vårdavdelningar är välbemannade, åtminstone om man jämför historiskt och internationellt. Problemet är alltså inte att resurserna minskar. Problemet är att behoven ökar. Den som djupdyker i Socialstyrelsens siffror för sjukhusvården exponeras för flera oroande trender."
"För det första står vården inför en riktig äldre-boom: Antalet 80-plussare kommer öka med 50 procent på tio år. En stor del av de åtråvärda vårdplatserna upptas av denna grupp. Hur ska svensk sjukvård hantera ökningen av multisjuka 40-talister? Både den medicinska komplexiteten och omvårdnadsbehoven ökar när patienterna blir äldre."
"Den kanske mest intressanta vårdplatstrenden är att antalet vårddygn per invånare i 30-40-årsåldern är konstant. Varför behöver dagens vuxna lika mycket sjukhusvård som förr när antalet vårddygn har minskat för befolkningen som helhet? En invandringskritiker skulle kunna peka på att den migrationsrelaterade demografiska förändringen är särskilt stor i denna åldersgrupp. Och visst går det inte att utesluta en sådan faktor, men samtidigt finns en rad andra möjliga förklaringar. Att skylla alla problem på invandringen är lika dumt som att helt förneka att den kan ha konsekvenser för den svenska sjukvården."

"Så hur ska situationen räddas? Onekligen behöver resurser användas bättre. Fler husläkare, bättre teknik, smartare arbetsfördelning kan kanske göra sjukhusen drägliga igen. Men det behövs också en etisk diskussion om hur de begränsade resurserna ska fördelas. Vad sjukvården inte mår bra av är en sandlådedebatt där alla använder sina favoritförklaringar för att vinna politiska poänger."
https://www.gp.se/ledare/myten-om-neddragningarna-p%C3%A5-sjukhus-1.23669994
När våra läkare arbetar så mycket övertid som de gör förstår nog alla att vi har kris inom svensk sjukvård. Och många förstår att så mycket övertid både påverkar vårdkvaliteten och hotar berörda läkares hälsa.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/bara-yttersta-toppen-av-ett-isberg?fbclid=IwAR1i7kdues-mhpH09XqL1xaIzQ0JjKUZIydGXi0O21IcX2mXtlKlJYSFNfk

Det är lätt att förstå att allt fler av alla viktiga som jobbar inom sjukvården börjar få nog.
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/lakare-vi-som-finns-pa-sjukvardens-golv-har-fatt-nog-31447?fbclid=IwAR1o4pklkk8sY919kd7ysDNUTxiKVQZ-ZQh1HQkbsB93gqtsjFGqWISNiuE

Dagens besvikelse
Miljöpartiet. De är ett aktivistparti som inte ska sitta i ledande ställningar. Svidande kritik från Riksrevisionen mot de miljöbilspremier som erbjuds. Våra skattepengar kan göra mycket bättre miljönytta än de satsningar Miljöpartiet inkluderar i regeringens budget. Och i Uppsala vet vi hur illa det blir när MP driver igenom slösaktiga cykelgaragebyggen och enfaldigt driver på för spårvägslösningar. Aktivister ska inte ”sitta vid ratten”, det går aldrig bra. De kan med fördel agera som lobbyister.
https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/staten-borde-inte-projsa-for-bilar-som-saljs-till-utlandet/

Regeringar, lokala och nationella, som slösar med våra skattepengar.
Rutavdraget får hård kritik av Riksrevisionen i en rapport som presenterades under tisdagen. När avdraget för hushållsnära tjänster infördes 2007 var det med målsättningarna att svarta jobb skulle bli vita, att personer som står långt från arbetsmarknaden skulle komma i arbete och att köparna skulle få mer tid till lönearbete när de kunde leja ut sådant som städning, barnpassning och gräsklippning. Enligt Riksrevisionen når reformen bara delvis dessa mål – och finansdepartementets beräkningar att skatteavdraget betalar sig självt har enligt revisionen ”svagt empiriskt stöd”.”
https://www.expressen.se/ledare/rut-kritiken-maste-tas-pa-allvar-finansministern/

Dagens stjärna
Widar Andersson. Ja, flera regeringar har grovt misslyckats att ta ett långsiktigt klokt ansvar för Sveriges utveckling. Volym har alltid betydelse.

”Det går heller inte att komma ifrån att en utdragen, pågående och i det närmaste oreglerad invandring av människor från framförallt  landgrupperna 6  och 7 (enligt SCB: s definitioner): Länder utanför Europa med medel s.k. human development index och länder utanför Europa med lågt s.k. human development index, har med saken att göra.”

”Verkligheterna kan inte vara en fiende för den som vill styra landet.”
https://mobil.folkbladet.se/opinion/du-kan-battre-an-sa-har-stefan-lofven-om6507057.aspx