Urspårad valrörelse
Valrörelsen i Sverige är urspårad och korkad! Vilka bär ansvaret? Den som vill leva i ett välfärdssamhälle med hög kvalité måste inse att intäkter är viktigare än kostnader. Den som vill leva i ett generellt välfärdssamhälle måste inse att höga skatter, särskilt på arbete och vinster, försämrar välfärdens möjligheter. Trots att intäkter är mycket viktigare än kostnader handlar rikspartiernas valkampanjande helt om att kortsiktigt köpa röster genom ökade offentliga kostnader. Det leder Sverige i helt fel riktning.
Jag vill i riksdagsvalet kunna rösta på ett parti som tydligt satsar på följande:
- avgörande basinfrastruktur
- kraftig omprioritering av högre utbildningar
- kraftfull flyttar många arbetsföra bidragstagare att bli självförsörjande
För Sveriges intäktssida krävs mycket bättre basinfrastruktur. Det är sjukt hur dåligt Sveriges järnvägssystem fungerar. Det är sjukt att inte Sveriges energiförsörjningssystem förstärks snabbare. Det är sjukt att vi låter världens rikaste företag få suga ut vår billiga rena el genom allt fler datacenters. Det är sjukt hur dåligt landets vatten- och avloppssystem fungerar. Det är sjukt att vi har så många arbetsföra som år efter år lever på försörjningsstöd.
Intäktssidan avgör vilka kostnader vi klarar av. Utan bra basinfrastruktur blir det garanterat förfall. Utan bättre spetsutbildningar tappar vi konkurrenskraft. Massor av arbetsföra som långvarigt lever på bidrag tar stora resurser som behövs inom skola, sjukvård och omsorg av våra icke arbetsföra invånare.
Problemet för kortsiktiga politiker är att basinvesteringar tar flera mandatperioder att genomföra och upplevs som ”osynliga” för väljarna. Att kraftigt höja universitetens kompetens och avveckla många högskolor är regionalpolitiskt känsligt. Att fortare minska bidragsberoendet kräver en tydlig kravpolitik som mjukisar har svårt för. Var är riksdagspartiet som på allvar fattar detta?
Jag vill i riksdagsvalet kunna rösta på ett parti som tydligt står för att kraftigt koncentrera universitetsutbildningarna till de bästa lärosätena parallellt med att de teoretiska utbildningarna kraftigt reduceras och de praktiska förstärks. Även utbildningssystemet är avgörande för intäktssidan. Var är partiet som tydligt fattat behovet av denna nödvändiga reform?
Det riksdagsparti jag vill rösta på är också ett parti som tydligt skär i byråkratin och frigör massor av tid och pengar till arbete med kärnuppdragen. Var är partiet som tydligt fattar hur viktigt detta är för att ett välfärdssystem ska fungera?
Adam Cwejman, GP, har rätt. Valrörelsen är sjuk. Inte minst Tysklands ekonomiska tillbakagång slår hårt mot Sveriges ekonomi och är farlig eftersom det stärker missnöjespartiet AFD.
”Tre frågor definierar 2020-talet i Europa: det pågående kriget i Ukraina, USA:s förändrade roll i Europa och kontinentens ekonomiska stagnation. Vare sig vi vill det eller inte så påverkar dessa händelser Sverige. Ändå behandlas de inte i valrörelsen av public service med den tyngd de kräver.”
”Ekonomin då? Arbetslöshet och Sveriges ekonomiska utveckling behandlas pliktskyldigt. Något utrymme för det som sker i Europa och hur detta i förlängningen får konsekvenser för Sverige tycks inte finnas.”
”Tyskland, som är Sveriges största exportmarknad, lider under hela 2020-talet av fallande industriproduktion och permanent stängda eller flyttade fabriker, med tiotusentals försvunna industrijobb som följd.”
”Efter flera års stagnation börjar det nu märkas i den offentliga ekonomin: sedan 2022 har antalet tyska kommuner som lider av underskott ökat dramatiskt. Utgifterna i välfärden håller inte jämna steg med inkomsterna, som har fallit på grund av minskad export, högre inflation och de numera permanent högre elpriserna (delvis en konsekvens av kriget men också av nedläggningen av kärnkraften).”
”Europas eftersläpning när det kommer till allt som rör digitala tjänster, digital infrastruktur och ny teknologi är inget nytt 2020-talsfenomen; AI-revolutionen understryker enbart hur långt efter Europa har hamnat.”
”Tysklands och i förlängningen Europas ekonomiska kris har inte uppstått plötsligt och kan inte åtgärdas snabbt; den är ett långsiktigt strukturellt problem. Den borde förstås vara central i en svensk politisk valrörelse.”
Fokus på intäktssidan! Det fokuset gör Uppsala och Sverige framgångsrikt. I den delen av ekonomin är infrastrukturen, utbildningssystemet, näringslivets konkurrenskraft och låga bidragsnivåer helt avgörande.
