”Top 10 most liveable cities in 2026:
1. Copenhagen
2. Vienna
3. Melbourne
4. Sydney
5. Zurich
6. Geneva
7. Osaka
8. Adelaide
9. Vancouver
10. Tokyo”
”Top 10 most liveable cities in 2026:
1. Copenhagen
2. Vienna
3. Melbourne
4. Sydney
5. Zurich
6. Geneva
7. Osaka
8. Adelaide
9. Vancouver
10. Tokyo”
Cityutveckling
Om du frågar mig så säger jag att en storstad ska innehålla många gröna rekreationsytor. Storstädernas höga byggnader och överflöd av utbud, som matchar alla smaker och lockar till nytänkande, ska varvas med rekreationsytor för själavård. Alla storstäder är regionens logistiska centralpunkt, typ "alla vägar bär till Rom". Det är de större städer som lyckas skapa dessa värden som är mest attraktiva att bo i, att arbeta i och att besöka. Det är citykärnor som är uppbyggda enligt ovan som också är mest attraktiva som arbetsplatser. Samhällsbyggare som bara vill tjäna så mycket pengar som möjligt per kvadratmeter mark kommer aldrig utveckla attraktiva tätbefolkade städer. I kampen om att behålla och attrahera talanger är detta mycket viktiga insikter.
Adam Cwejman, GP, har rätt, allt för många städer utvecklar sina stadskärnor till betong och glasgetton. Av många skäl är det viktigt att citykärnor ska vara pulserande mötes- och arbetsplatser. Platserna måste samtidigt erbjuda arbetande människor mental återhämtning, och turister en trivsam miljö. Grönska och vatten är viktiga inslag för många människors välmående. Det är inte bara i Göteborg som de tycks misslyckas med sina utbyggnadsplaner av staden. Även i Uppsala drivs utvecklingen av staden för mycket av ambitionen att tjäna så mycket pengar per kvadratmeter som möjligt istället för att bygga attraktiva stadsdelar. Attraktiviteten ur ett mänskligt funktionellt perspektiv måste alltid stå i centrum. Det är bland annat därför som bebyggelsen i Seminarieparken är så oklokt i Uppsala. Den allt mindre centrala grönyta vi har måste försvaras och de få områden som bjuder på lite vatten måste förstärkas kopplat till ambitionen att bygga hälsosamma städer.
"2020-talet kommer att gå till historien som byggkranarnas decennium i Göteborg. Vi har vant oss vid att det byggs överallt. Stora områden i centrala Göteborg som länge förblivit obebyggda börjar nu komma till användning. Och det är förstås bra för staden. Men vad är det som byggs, och kanske viktigare, hur kommer det att påverka staden? De största byggprojekten, exempelvis de omkring Hisingsbron samt på Norra Älvstranden är i regel kontorsmiljöer i höghusmiljö. Det är inget fel på varken höghus eller kontor. Men något har helt gått förlorat när det kommer till själva stadsplaneringen och arkitekturen."
"Många politiker började under 2010-talets sista år sjunga den tätbebyggda blandstadens lov. Till slut lät det som att lokalpolitikerna hade förstått: Det finns sådant som gör städer mer trivsamma, mänskliga och funktionella – och sådant som innebär motsatsen. Blandstad innebär en blandning av funktioner, det vill säga: bostäder, kontor och affärer blandas för att få rörelse fler timmar av dygnet. Exempel på sådana stadsdelar är där det finns affärslokaler i gatuplan och sedan en blandning av både kontor och bostäder i byggnaderna. Ett stort antal boende gör att affärslokalerna går runt och att det finns liv och rörelse, vilket inspirerar till nya affärsverksamheter att etablera sig. En sådan miljö mår förstås också bra om det finns logiska transportsträckor till andra stadsdelar samt möjligheter att ta sig fram till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil."
"Men mycket av det som byggs nu inbjuder inte till något sådant. Ta ett område vars konturer verkligen börjar framträda: Hisingsbron och Platinan. Det är fullt av ”hårda ytor” - i bemärkelsen det är svårt att ta sig fram, det är inte uppenbart hur man tar sig från punkt A till B. Skalan är gigantisk och det enda gröna som skymtas är några enstaka träd vid den gamla Bergslagsbanans stationshus."
"Göteborgs stadskärna skiljer sig inte på något väsentligt vis från området runt Stockholms central, eller något annat tätt trafikerat område där det har smällts upp höghus. Formspråket är monotont och de enda material som sjunger är glas, stål och betong. Vi har fått en märklig dissonans mellan orden och verkligheten. I planer och prospekt får vi förskönande ordsallad – det ska vara levande och blandat. Men i praktiken får vi stumma och anonyma miljöer utan liv. I visionsbilderna är det alltid motljus och gatorna fylls med flanerande göteborgare. Men i praktiken är det kantiga och människofientliga miljöer."
https://www.gp.se/ledare/v%C3%A5ra-stadsk%C3%A4rnor-har-blivit-glas-och-betong%C3%B6knar-1.83996856
Större samhällen som vill vara framgångsrika ska helt fokusera på att behålla och attrahera de bästa. Ett samhälle där de trivs är bra för alla invånare. Svårare än så är det inte.
”People are what power great organizations and successful cities. For corporate leaders, the availability of talent is a key factor in determining which locations are worthy of investment. Yet, our analysis reveals a surprising trend: most cities are struggling to attract and retain high-quality human capital.”
https://chiefexecutive.net/what-makes-a-city-great-its-all-about-the-talent/amp/
Lös uppgifterna
Kopplat till Sveriges nya regeringen blir ett av de mest intressanta att följa om M tillsammans med SD nu får ordning på Polisen. Vad tror du? Jag hoppas det. Tyvärr är risken stor att det inte blir så. År efter år har hela det offentliga Sverige överbyråkratiserats. Ofta med goda intentioner men med konsekvenser som utöver en snabb befolkningsökning slår hårt mot kvalitén i kärnuppdragen runt om i det offentliga Sverige. Journalisten P-M Nilsson har lämnat Di som ledarskribent och är nu statssekreterare hos Ulf Kristersson. Vi får se hur det går. Ulf kanske skulle engagera någon vän med hårda nypor istället? Peter Egardt kanske?
Att ”få ordning på”, genom bra ledarskap, krävs för att vi ska få mer kvalité för våra skattepengar. Mer pengar till en verksamhet kan alltid spenderas, men leder det till kvalitetsförbättringar och nytänkande? Nej. En sak är helt säker, människor som vågar tycka tydligt får också motstånd från oliktänkande. Leif Östling vågar kräva att våra skattepengar ska ge bättre avkastning genom kvalité för redan höga skattepengar. Hur kan man tycka att det är fel? Bara för att han varit en framgångsrik VD, för ett globalt imponerande företag, och tjänat väldigt mycket pengar? Ja, det är nog problemet för många meningsmotståndare, trots att de som bygger och driver framgångsrika företag skapar förutsättningarna för ett starkt välfärdssamhälle.
”Så är den nya regeringens första budget presenterad. Regeringen själv vill tala om en ”historisk offensiv” inom rättsväsendet. Oppositionen vill ha fokus på utlovade men uteblivna satsningar på lägre bensinpriser, lägre skatter, förmånligare ISK-sparande, med mera. Men den här gången är det mer befogat att höja ett varningens finger för vad regeringen gör, än att kritisera den för vad den inte gör. Att inte genomföra allt på en gång verkar klokt när vi är på väg mot en så kallad perfekt storm med hög inflation, höga räntor, lågkonjunktur, ökad arbetslöshet, och arbetskraftsbrist på nyckelpositioner. Allting på en och samma gång.”
”Däremot strör regeringen ut nya medel till en rad myndigheter och verksamheter till synes utan plan eller sammanhållen strategi. Ibland får man intrycket av att regeringen frågat myndighetscheferna hur mycket mer pengar de behöver och sedan rättat sig efter det. För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel.”
”För oss i Kommissionen för skattenytta spelar det ingen roll om regeringen är blå eller röd, det som spelar någon roll är hur den förhåller sig till våra skattemedel. Är det blått vid makten så granskar vi de blå. Och här måste vi fråga oss – ursäkta uttrycket – vad fan får vi för budgetmiljarderna?”
”Och då undrar vi vad ökade satsningar på 1,6 miljarder kronor på tre år till skolan egentligen betyder. Det ska inrymma satsningar på speciallärare, lovskola, språkutveckling, spetsutbildningar, lärarvidareutbildningar, sociala team och jourskolor.”
”Vi har gått från 11 000 verksamma läkare 1970 till 44 000 läkare i dag. Antalet sjuksköterskor hare under samma tid stigit från 36 000 till 126 000. Detta samtidigt som vårdköerna bara ökat. Är det nödvändigtvis mer resurser som behövs, eller går skattepengarna att använda på ett smartare sätt?”
”Att satsningarna delvis betalas av neddragningar på annat håll, såsom biståndet, räcker inte om tillskotten sker i verksamheter där medlen inte används effektivt. Vi behöver inte främst nya satsningar utan ett nytt sätt att satsa. En satsning på kvalitet och effektivitet i hanteringen av skattemedlen.”
https://www.expressen.se/debatt/vad-fan-far-vi-for--budgetmiljarderna/
Att Östling varit en mycket framgångsrik VD, i en globalt konkurrensutsatt bransch, lärde honom att ha fokus på kundnytta och ägarnytta. Precis så ser jag på politikens uppdrag. Fokus på invånarnytta genom kvalité i huvuduppdragen. Det många inte tycks fatta är att en skillnad mellan SCANIAs verklighet är att de har en grupp kunder att fokusera på och en annan grupp ägare att också tillfredställa. I den politiskt styrda världen är nyttjare av offentliga tjänster också verksamheternas ägare. Ingen kan kallas klok som inte vill att vi ska få mer, och bättre, kvalité för alla skattepengar vi redan betalar. Det går! Det handlar om insikt, vilja och förmåga.
https://www.expressen.se/debatt/vad-fan-far-vi-for--budgetmiljarderna/
Du som har läst min bok ”En stund på jorden”, vet att Alice Teodorescu och jag många gånger tänker lika. Nedan artikel från Focus är inget undantag. Gör om! Gör rätt!
”Ändå är det som om allvaret inte riktigt sjunker in, varken kring säkerhetsriskerna som sådana, eller kring den undermåliga beredskapen att hantera dem. Märkligt kan tyckas, när varje kris som drabbat Sverige de senaste åren – oavsett om den handlat om stor och plötslig migration, den globala coronapandemin, eller nu ett fullskaligt invasionskrig i vårt närområde – varit en smärtsam påminnelse om de inbyggda sårbarheterna i dagens slimmade system. Ett system konstruerat på förhoppningar om att mänsklighetens värsta tid ligger bakom oss.”
”Svenska politiker har i decennier undvikit att tala om prioriteringar, kostnader och intressekonflikter, i hopp om att hålla den stora massan nöjd.”
Varje tids skönhetsideal
Skönhetsideal förändras. Länge var det vita smala personer som i reklamen lyftes fram som stereotypa skönhetsideal. Nu är det befriande mer spritt både vad gäller kroppsform och etnicitet. Om hundra år kanske det bara är medelfylliga kineser som är reklampelare.... (lite ironisk är jag). Inte minst kommersiella intressen och egon ligger bakom att smakerna förändras. Det kommersiella perspektivet handlar om att återkommande få människor att konsumera nytt. De ekonomiska hjulen ska snurra. Ego perspektivet är ofta kopplat till någon driven entreprenör eller en mer eller mindre excentrisk designer. Det gäller inom klädmarknaden, fordonsmarknaden, smyckesmarknaden och så vidare. Inte minst gäller det inom byggmarknaden där många arkitekter och beställare vill lämna "märken" efter sig. Inget konstigt med det om man kan lite om beteendekunskap. När personer gör sina inköp görs det utifrån den image man vill förknippas med. När stora fastigheter byggs har det dock ett stort allmänintresse. Personligen tycker jag att olika är intressant och berikande. Samtidigt anser jag att till exempel staden Uppsala ska ha en viss särprägel, identitet, som alltid bärs med och utvecklas i ny bebyggelse. Och jag tycker inte om att område efter område byggs i väldigt lika utformning, det är miljonprogram och kommunismbyggen enligt mig.
Jag tycker att arkitekturupproret är ett bra initiativ. Det är allt för mycket av det som idag byggs som är allt annat än vackert. Jag är fullt medveten om att det är en subjektiv åsikt. Men de som tycker att kommuner inte ska ställa vissa estetiska kvalitetskrav tycker jag har fel. Jag är också helt säker på att det går att kombinera stilfullt med effektivt bygge.
https://www.arkitekturupproret.se/category/nyproduktion/
Naomi Abramowicz, GP, skriver läsvärt om hur det byggs och om att arkitekters egon kan ges för mycket utrymme i förhållande till vad som upplevs som tillräckligt attraktivt. Komplexa frågor och väldigt subjektiva. Jag tycker att det är viktigt att en plats med framtidstro då och då bygger fastigheter som blir särskilda landmärken. Det gör ett samhälle attraktivare.
"Räknas bristande ödmjukhet som en dygd hos dagens arkitekter? Det kan man fråga sig efter att ha sett den göteborgske stjärnarkitekten Gert Wingårdh intervjuas i SVT-programmet Min sanning (2/1). När programledaren Anna Hedenmo tar upp kritiken mot den Wingårdh-ritade byggnaden Liljevalchs plus, en tillbyggnad till konsthallen Liljevalchs på Djurgården i Stockholm, viftas invändningarna bort. Konsten ska kittla, reta och vara provocerande, säger Wingårdh. Det finns för många byggnader som inte berör."
"Synpunkterna från den stora Facebookgruppen Arkitekturupproret – hemvist för många av Wingårdhs belackare – ger han inte heller mycket för. De jobbar med populism, enligt Wingårdh. Varför? För att de försöker att bilda opinion för att mer ska byggas i klassisk stil, gärna med inspiration från förra sekelskiftet, snarare än ytterligare pastischer på 1960-talets fyrkanter i betong och glas. På bara några ynka minuter lyckas Gert Wingårdh avfärda alla invändningar mot modern arkitektur som populism, trångsynthet och bristande förståelse för arkitektur som konstform. För att vara en man som så gärna syns i publika sammanhang är han inte särskilt intresserad av vad folket tycker."
"Wingårdh verkar bry sig mer om sitt eventuella arv till eftervärlden än vilken påverkan som arkitekturen kan ha på människor som lever här och nu. För visst är arkitektur en konstform, men den är inte vilken typ av konst som helst. Till skillnad från en teaterföreställning eller en utställning på ett museum kan inte människor välja om de vill ta del av den eller inte. Den finns där, oavsett vad de känner för den. När de ska till jobbet, när de beger sig hem eller när de ska lämna sina barn på förskolan."
"Fler arkitekter borde därför fråga ställa sig frågan: Vill människor verkligen bli kittlade och berörda dagligdags? Vill de bli provocerade när de promenerar hem efter en prövande arbetsdag? Eller vill de ha något behagligt och vackert att vila ögonen på? Med Wingårdhs tidshorisont verkar det dock räcka om människor uppskattar dagens arkitektur om 100 år. Och det är sannerligen ett bekvämt tidsperspektiv för en samtida arkitekt. Inget man ritar behöver uppskattas av allmänheten under ens livstid. Dessutom är man sedan länge död och begraven då tillräckligt lång tid har passerat för att folkets kritik ska bedömas som relevant."
https://www.gp.se/ledare/kritik-mot-samtida-arkitektur-%C3%A4r-inte-populism-1.67168888
En person som helt saknar ödmjukhet är Putin. Tyvärr tillhör han också en kultur där framförallt vanliga människors liv inte anses särskilt värdefulla. Visst är hans hela inriktning på att försvara egen makt och att företräda en ”gammelrysk” politik. Den här gången har hans ”maktarkitektur” lett honom och hans gäng helt fel. Tyvärr kommer avskedet av arkitekten mycket sannolikt bli väldigt dyrt för det ukrainska och det ryska folket. Sorglig utveckling samtidigt som det är imponerande att följa hur det ukrainska folket inte viker ner sig. En sak team Putin gjort är att stärka det ukrainska invånarnas samhörighet. Och Ukrainas president spelar sin verkliga ledarroll på ett imponerande sätt.
” I det bombastiska talet kallade Putin sitt invasionskrig i Ukraina för en ”succé” och att gå helt enligt plan, enligt AFP.
– Västvärldens försök att nå global dominans har nått ett slut.
Han talade också om att Väst inte förstår sig på Ryssland och försvarade invasionen, som han kallar för en ”militär operation”, med att den var det enda alternativet för Rysslands säkerhet. Han sade också att Ryssland kämpar för sin suveränitet och sina barns framtid, rapporterar Mail Online.
– Det kollektiva Väst försöker splittra vårt samhälle. Och det finns bara ett mål – förstörelsen av Ryssland.”
https://www.expressen.se/nyheter/putins-nya-varning-till--oligarkerna-avskum/
Uppsalas alla berättelser och imponerande invånare
Det är en bedrift att inte lyckas göra Uppsala till en mycket attraktivare destination för turister. En destination som tveklöst kan fylla på med minst två till tre dagars intressanta upplevelser och mycket lärorikt. Inte minst våra kaféer och restauranger med hög kvalitet erbjuder bra värde för pengarna under minst tre dagar.
Några av mina enkla turistfrämjande förslag har varit att skapa en ”vackra stigen” i city med fokus på berättelser om intressanta människor med kopplingar till historiska byggnader och/eller platser. Självklart finns mängder av vetenskapliga skatter att populärförpacka och därigenom också uppmuntra framtida elever och göra kunskpscentrumet Uppsala populärare. Inte minst Ångströms, SLUs kunskaper om växter, evolutionslärans och medicinforskningens berättelser är dåligt populärförpackade. Och detta trots att Uppsalas skattebetalare länge finansierat så kallade näringslivsfrämjande verksamheter. Att påstå att snabb förbättringsmöjlighet är enkelt att åstadkomma är en underdrift.
Mitt senaste förslag i kommunfullmäktige för att göra Uppsala mer attraktivt för turister och Uppsalabor var att jämt fördelat under ett år, kopplat till något lokalt historiskt intressant, skapa temaveckor. Temaveckor med massor av möjligheter att fylla med konferenser och andra aktiviteter som både stärker Uppsalas företagande och Uppsalabornas globala nätverkande. En tydligt temaorienterad indelning av större arrangemang har många fördelar. Inte minst är tydlighet i sig självt en stor fördel för att nå ut till många människor. Liknande temaveckor stärker våra affärskontakter och akademiska utbyten och gör Uppsala roligare och mer utvecklande att leva i. Att börja med temaveckor är inte särskilt svårt. Att bygga upp dem till årliga globalt attraktiva arrangemang tar tid men är tveklöst möjligt.
Det är minst sagt upprörande att Uppsala kommun inte kan lyckas mycket bättre med att bli en attraktiv destinationsort för turister. Med alla resurser som skattebetalarna pumpar in i Destinationsbolaget och i ”Näringslivskontoret” borde vi få ett mycket bättre mätbart positivt utfall. Gör om! Gör rätt!
https://www.tripadvisor.se/Attractions-g189871-Activities-Uppsala_Uppsala_County.html
Tydlighet brukar belönas av oss människor. I vart fall av de människor som attraheras av de budskap, tjänster eller produkter som säljs. Det är inte förvånande att Stefan Löfven generellt tappar i förtroende bland Sveriges röstberättigade. Det är inte heller förvånande att vänsterledaren ökar när V nu tydligt kommunicerar delar av sin politik och tydligt säger att de inte längre enbart är en ”dörrmatta” för all form av maktpolitik från sossarna. Tillit skapas genom att man lever som man lär och att man står upp för det man företräder. Det är bland annat för att vinna brett invånarförtroende som jag dagligen bloggar. Det gör mig till den svenske politiker som tydligast visar vilka värdegrunder jag har, vad jag tycker om mycket och varför jag tycker så.
https://www.expressen.se/nyheter/dadgostar-fortsatter-oka-kristersson-forbi-lofven/
Omtag nödvändiga i ÖP
Nu finns många anledningar för alla seriösa kommunpolitiker att verka för ett ordentligt omtag kopplat till sin kommuns översiktsplan. Översiktsplanen, ÖP, ska beskriva hur kommunen planerar att byggas ut. Mycket av det som sker i en kommun är kopplat till lagkrav. Det politiska ansvaret lokalt är i de sammanhangen att se till så att de uppgifterna sköts professionellt och att alla skattepengar ger maximalt värde inom till exempel skola, äldreomsorg och sjukvården. Det enda politiska område där den lokala politiken har väldigt stor egen makt är inom byggpolitiken. Därför är det den enskilt största lokala frågan i alla kommuner. Det förstår inte alla invånare eftersom Sverige har den dåliga ordningen att riksdagen och kommunerna har samma valdag. ”Bara” pandemins kraftiga effekter på våra beteendemönster gör att behovet av en stor omprövning av ÖP är viktig. Gör om! Gör rätt! Den uppmaningen har sällan varit viktigare än nu för samhällen som har ambitionen att i framtiden kunna erbjuda sina invånare ett blomstrande närmiljö fullt av individuella möjligheter att försörja sig, utvecklas och roa sig. Adam Cwejman, GP, skriver mycket läsvärt om att "spelet är ändrat". Uppsala kan mycket bättre än nu, mycket bättre! Sverige kan mycket bättre än nu, mycket bättre!
”Men vi kommer aldrig återvända till det som varit. Det nya normala kommer vara något annat. Vissa förändringar som skett under pandemin, exempelvis hemarbete och näthandelns expansion, kommer till stor del bibehållas. Det gick tydligen bra för kontorsarbetare att jobba hemifrån, i alla fall delvis.”
”Världen efter pandemin är en annorlunda värld med nya beteende- och rörelsemönster. I Storbritannien har exempelvis industrin tillverkningen av små friggebodar ökat med över hundra procent det senaste halvåret. Britterna flyttar ut hemmakontoren till trädgården. ”
”Varför ska stora företag ha kontorsplatser för samtliga anställda när en del jobbar mer effektivt hemifrån samtidigt som man drar in på dyra hyreskostnader? Hur kan dyra och tidskrävande affärsresor motiveras när högupplösta videomöten enkelt sänker kostnaderna till nära noll?”
”Mycket av det som mest var teoretisk spekulation om kostnadsvinster innan pandemin har nu prövats i skarpt läge. Och det gick ju.”
”Vi kommer garanterat återvända till våra restauranger, krogar, affärer, biografer och fotbollsmatcher. Men andra beteenden har förändrats. Det här innebär att det politiska beslutsfattandet i en rad frågor måste anpassa sig till denna nya verklighet. Det går inte att fatta beslut rörande exempelvis stadsplanering som om datumet var 1 februari 2020.”
” Inget sätt att bygga en stad är förstås helt framtidssäkert. Men det finns sätt att försäkra sig mot förändringar som de vi upplevt under det gångna året.
Ska man hitta goda exempel måste man först förstå de dåliga: Ett shoppingcenter är väldigt statiskt. Det är svårt att bygga om butikslokaler till skolor, föreningslokaler eller bostäder. Byggnaden har egentligen bara ett användningsområde. Det ser dessutom väldigt konstigt/lätt spöklikt ut om det inte är fullbelagt. Halvt övergivna shoppingcenter innebär i regel en snabbt nedåtgående spiral för hela närområdet.”
” Hus och stadsdelar byter inte lika snabbt beteende som människor. Därför bör de byggas för att klara en snabb omställning. Som tur är så är den gamla slutna kvartersstaden redan som gjord för det.”
https://www.gp.se/ledare/s%C3%A5-bygger-man-en-stad-efter-pandemin-1.40795633
https://sverigesradio.se/artikel/tag-togs-ur-trafik-tal-inte-kylan