Visdom och pragmatism

Nytänkande i kombination med visdom
Vår personliga och gemensamma verklighet förändras ständigt. Enskilda människors ambitioner och hårda ansträngningar gör ständigt skillnad. Igår träffade jag bland annat finalister till utmärkelsen Årets Uppsalabo, Årets mest kreativa Uppsalabo och Årets marknadsförare av Uppsala. Fantastiska människor som påverkar vår nutid och framtid på påtagliga sätt. Mycket inspirerande att träffa människor som vågar testa gränser och satsa mycket för att göra det som engagerar dem mest.

Entreprenörer tillhör skaran som vågar prova att skapa nytt och att utmana gällande ordning. I den digitala världen är det fullt av nya idéer som testas och enskilda drömmar som prövas. Det är fantastiskt för människans utveckling. Samtidigt ska dessa idéer och ambitioner testas mot hållbarhet kopplat till ett samhälles gemensamma ambitioner. Till exempel ambitionen att ge alla svenskar en god vård efter behov och inom ramarna för begränsade medel. Ann-Charlotte Marteus reflektioner nedan kopplade till nätläkartjänster är exempel på att det är viktigt att hitta balans mellan entreprenörsanbitioner och det större samhällsintresset.

”Nätläkarna tuggar stora hål i landstingens budgetar och kostnaderna har fått skena. 2018 kostade besöken över en kvarts miljard kronor - en ökning med 80 procent jämfört med 2017. I Region Stockholm, där mobilerna går särskilt varma, gick notan på mer än 100 miljoner kronor. Det motsvarar mellan 80 och 120 läkartjänster i Stockholms riktiga sjukvård.” 

”Digitala vårdtjänster har visst en plats inom modern sjukvård, men de måste integreras i den vanliga vården och användas på ett sätt som gynnar sjukvården och folkhälsan som helhet. Politikerkåren måste ta sitt ansvar. Riksdagspartierna älskar att tävla i grenen ”bättre tillgänglighet i vården”. De verkar ibland vara blott ett snäpp ifrån att erbjuda varenda väljare en egen doktor på sängkanten. Men det finns andra värden som inte får kompromissas bort: sjukvården ska vara behovsstyrd, jämlik och effektiv.”

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nej-natlakarna-avlastar-inte-den-riktiga-varden/

Dagens besvikelser
De politiker som inte bra respekterar rollfördelningen som är viktig inom en kommun. Vissa har i samband med lanseringen av Utvecklingspartiet Demokraterna ondgjort sig över att likna en politiskt tillsatt styrelse med en företagsstyrelse. Det vittnar om stor okunskap om hur välskötta bolagsstyrelser fungerar. Ett företag med en mängd aktieägare, utan någon mycket dominant huvudägare, kan mycket väl jämföras med en kommunstyrelse som ska företräda alla medlemmar som ingår i en kommun. Skatteskriva människor och organisationer med sitt huvudsäte i en kommun är medlemmar i kommunen.

En bolagsstyrelse ska företräda alla sina aktieägares bästa. En kommunstyrelse ska företräda alla sina medlemmars bästa. Rollfördelningen mellan att vara ägarrepresentant eller verkställande ledning ska vara glasklar. En styrelses förmåga att göra ett gott arbete för dem de representerar förutsätter relevant kompetens. Den utgångspunkten har alltid professionella bolagsstyrelsers valberedningar. Så fungerar inte valberedningar till politiska ledande uppdrag. Om en styrelse är kompetent och dess medlemmars kompetenser kompletterar varandra kan de med kvalitet både stötta och klokt utmana den verkställande ledningen. Den verkställande ledningen, i ett bolag och i en kommun, ska vara kompetent för sina uppdrag och verka med stor integritet i förhållande till styrelsen. Styrelser ska säkerställa att uppsatta mål genomförs och löpande pröva om övergripande strategier behöver omprövas på grund av ständiga förändringar i omvärlden. Det operativa ansvaret ska ligga på välbetalda tjänstemän. Trots att det är våra ledande politiker som är ansvariga för kommunala och regionala verksamheter är denna ordning viktig.

Nedan analys, artikel i Dagens Samhälle, av hur många kommundirektörer som fått sparken de senaste åren vittnar om ett dysfunktionellt ledningssystem. Tveklöst finns direktörer som inte är kompetenta för det uppdrag de tagit på sig. Omsättningen på kommunala direktörer vittnar enligt mig om att statens orimliga krav på kommunerna och politikernas oförmåga att i tuffa tider ta ansvar för nödvändiga prioriteringar drabbar även skickliga direktörer och oss medlemmar i en kommun. När politiker inte tar ansvar för sin egen oförmåga att prioritera inom begränsade resurser är det kortsiktigt lättare att skylla på tjänstemannaledningen. Och tjänstemannaledningar som bara lallar med utan tydlig professionell integritet i förhållande till oss politiker är lika skadliga för kommunens medlemmar som en dysfunktionell styrelse.
https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/var-fjarde-toppchef-har-bytts-ut-efter-valet-29827

Riksbankens ledning. NU tycker de att räntehöjningar kan vara lämpliga. Jag blir inte klok på hur Stefan Ingves och hans kompisar tänker. Det är hög tid att utse en ny riksbankschef.
https://www.di.se/live/riksbanken-lamnar-rantan-oforandrad-pa-minus-025-procent/

Dagens stjärnor
Många av våra grannländers rikspolitiker. Gång efter gång visar de på en betydligt snabbare förmåga att anpassa lagstiftningen till nya samhällsmönster. Till exempel möjligheten för anonyma vittnesmål under ordnade former. Det är bland annat kloka vägval när vårt tillitssamhälle utnyttjas maximalt av till exempel de hänsynslösa nigerianska organiserade brottslingar som nu etablerar sig i Uppsala och andra av Sveriges större städer.
https://mobil.unt.se/nyheter/uppsala/vastafrikanskt-gang-etablerar-sig-i-uppsala-5435544.aspx
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1186731/FULLTEXT01.pdf
https://www.google.se/amp/s/www.nj.se/nyheter/anonyma-vittnen-hot-eller-mojlighet%3fhs_amp=true

Spretig politik

Hållbar helhetspolitik
Det är inte lätt för partier med omfattande partiprogram, fastställda i partistämmor, att hålla tungan rätt i mun. En del av programmet kan enkelt vara i konflikt med en annan del av programmet. I mitt fall argumenterade jag inom Centerpartiet för att programmets delar kopplade till social hållbarhet i Sverige var betydligt viktigare än nyliberal migrationspolitik. Jag förlorade. Att formulera heltäckande politik som logiskt hänger ihop är väldigt svårt. Som vanligt får man då prioritera och välja det en majoritet anser vara viktigast. Då väger partiledningar på tok för tungt när beslut ska fattas. Partiernas traditionella sätt att processa förslag och fatta beslut är i stor utsträckning riggat för att bli som partiledningen önskar. Och inte förvånande tar sig partiledningar gång efter gång rätten att köra över stämmobeslut i enskilda sakfrågor. Utan att de utesluts....

För flera år sedan föreslog jag att Centerpartiet tydligt skulle tillämpa delat ledarskap, liknande det Miljöpartiet tillämpar. Inte minst den nya verkligheten att ledande politiker numera tar föräldraledigt talar för att det kan vara en lämplig ordning. Till stor del anser jag att det är en lämplig ordning om ett parti har svårt att hantera tydligheten i sin politik. Att ena dagen sänka skattetrycket för de rikaste 10% med många tusenlappar och enbart med skärvor för de som lever i samhällen under sakta avveckling kan vara pedagogiskt svårt. I vart fall om man vill ge sken av att man verkligen vill se befolkningstillväxt i varje svenskt samhälle. Mitt tidigare förslag att Centerpartiet borde ha två ledare, uppdelade på stadsfokus och landsbygdsfokus, hade tveklöst gjort den rörelsen betydligt mer framgångsrik. Partiet klarade inte av att hålla en tydlig borgerlig linje. Partiet orkar inte arbeta fram trovärdiga visioner och praktisk politik som kanske kan befolka de platser som sakta dör från mänsklig befolkning. Att partiet fortfarande inte lyckats locka över 10% av väljarna talar sig tydliga språk. Att byta ut många av sin tidigare kärnväljare mot flyktiga stadsboväljare var ett intressant drag. Konflikten mellan det det klassiskt landsbygdsorienterade och pragmatiska mot det nyliberala är på riktigt och gör politiken väldigt spretig. Undantag efter undantag från en klar linje leder knappast mot stora framgångar. Och det är sannolikt därför som C också misslyckats med att lyfta ordentligt bland folket. Fyra år i opposition, och mest pengar i världen bland demokratiska partier, hade redan gett ett betydligt bättre väljarstöd om erbjudandet och dess företrädare var tillräckligt bra. Är jag bitter som skriver detta? Nej, jag försöker bara använda ett exempel jag väl känner till för att beskriva att många partier blivit dysfunktionella i förhållande till sitt uppdrag. Och vi talar om partier fulladdade med statliga bidrag, egna tillgångar och massor av anställda. Ett av huvudproblemen är att politik blivit ett yrke för allt för många aktiva inom partier. Det är stora skillnader mellan små befolkningsfattiga kommuner och välbefolkade stadskommuner.

”På Annie Lööf låter det som att hon har räddat landsbygden från undergång. Och visst är det bra att C-ledaren bryr sig om frågan. Det är inte bra att de ekonomiska skillnaderna mellan små och stora kommuner växer. Men skatteavdraget för dessa kommuninvånare riskerar att förvärra problemen på sikt. Att kommunerna sköter och finansierar den offentliga verksamheten är en del i det kommunala självstyret. Av det följer också att det kan uppstå skillnader mellan kommuner, både i skattesatser och i omfattningen på den offentliga servicen. Det innebär givetvis inte att det ska vara en milsvid skillnad i kvaliteten på välfärden.”

”Men sådana här enskilda avdrag som Lööf förespråkar riskerar att sätta kommunerna i en beroendeställning till staten. Med den riktade skattereduktionen kan kommuner höja kommunalskatten utan att det drabbar invånarna. Vad händer då när konjunkturen vänder och staten måste spara? Risken är att det inte blir något landsbygdspaket 2.0. Försvinner avdraget kan invånarna i dessa kommuner räkna med en rejäl skattesmäll. Då blir det hårda bud i Mellerud.”

https://www.gp.se/ledare/tyvärr-lööf-du-räddar-inte-kommunerna-1.17809838
https://www.dn.se/debatt/delat-partiledarskap-basta-losningen-for-centerpartiet/

Dagens besvikelse
De som inte fattar att politik i stor utsträckning handlar om att prioritera bland begränsade resurser. Att vara ”snäll mot alla” är inte ett hållbart alternativ i dagens Sverige. För allas bästa måste välfärdssamhällets bastjänster kvalitetssäkras. Det finns för och nackdelar med allt. Politikens huvuduppgift är att prioritera. Det är smärtsamt i sämre tider.
Widar Andersson är en klok socialdemokrat.

”Då sitter det i ryggmärgen att politik inte bara handlar om god vilja och öppna hjärtan, utan om resurser. Utan resurser, utan fungerande lösningar på praktiska problem, faller de bästa intentioner platt till marken och kan, dessvärre, rent av få negativa resultat.”
Anne-Marie Lindgren har förstås rätt. Men hur många har den där ryggmärgen kvar som hon talar om? Det är det som oroar mig.”
https://mobil.folkbladet.se/bloggar/widardirekt/filipstad-oppnar-vara-ogon-igen/?blog=2518025&entry=9984002&fbclid=IwAR0xAhaWL2gkQa6LqP8fFyOJB7Q9RhsfDsYwU5UUTqKHe0xvCWjNqwL-OuE

Dagens stjärna
Sanna Rayman. Ja, många ”konstförståsigpåare” är hycklare. ”Armslångsavstånd” är ett intressant begrepp när skattepengar och det offentliga rummet ska användas. Nej, +90% av oss invånare vill inte ha vaginor, penisar, kommunistpropaganda eller nazistpropaganda i vårt gemensamma offentliga rum.

”Armlängds avstånd. Så brukar principen om relationen mellan politik och konst benämnas. Problemet är att inget avstånd är långt nog om födkroken finns i andra änden. Och folk har en besynnerlig förmåga att helighålla principer bara så länge de inte krockar med de egna preferenserna.”

”Dessvärre kombineras det vällovliga med taffliga försök till politisk styrning av konsten. Kommunen har i en lista förklarat vad som är önskvärt och icke önskvärt. Man undanber sig gatukonst som är rebellisk, respektlös, protesterar mot det dåliga samhället, uttrycker kamp eller ilska. I stället efterfrågas konst som är mästerlig, klok, folklig, fredlig och mjuk. Pastoralt akvarellandskap i gångtunnel, antar jag.”

”Kravlistor som Nackas är allt annat än armlängds avstånd. Dessutom är det slappt. I stället för att ha koll och bjuda in de konstnärer man tycker passar i konceptet langar man ut en kravlista. Det är som när Nyköpings kommun beställde ett konstverk av välkända vaginakonstnären Carolina Falkholt – och sedan blev mycket paffa när hon målade…en vagina! Lite som att beställa gatukonst, minus rebellisk ådra.”

”Konst måste provocera” är ett slentrianuttryck som ofta hörs från kulturpolitiker. Det bör ifrågasättas. Den verkliga innebörden är oftast att vederbörande gillar konst som provocerar andra. En gillar konst som provocerar CIS-folket, en annan gillar konst som irriterar muslimer. Det är inte finare att efterfråga provokativ konst än att efterfråga fin eller folklig sådan. Men i båda fallen är man en politiker med aplånga armar.”

https://www.expressen.se/ledare/sanna-rayman/politiker-maste-sluta-detaljstyra-konsten/

Social hållbarhet

Helhetstänkande
Det är svårt att klara av klokt beslutsfattande. Hjärta och hjärna i god kombination leder till bäst vägval. Hjärta och hjärna som inom samhällsbeslut, som politiker ägnar sig åt, som hittar kloka ställningstaganden som väger in sociala- ekologiska- och ekonomiska hållbarhetsperspektiv i varje beslut. Inget ställningstagande är endast ur ett socialt perspektiv. Inget ställningstagande är endast ur ett ekologiskt perspektiv. Ibland har man styrt en verksamhet så illa att de ekonomiska perspektiven styr allt. Att ha den politiska förmågan att just väga in en bra balans mellan dessa hållbarhetsperspektiv är vad som skiljer skickliga lokala och nationella partiorganisationer från oskickliga. Det är seriösa partiers uppgift. Samtidigt blir många debatter endimensionella....

Vår migrationspolitik är inget undantag. Alla hållbarhetsperspektiv måste vägas vid svåra ställningstaganden. Läs gärna bifogad gästkrönika skriven av Sofie Löwenmark. Den avslutas med "I det som kommit att kallats för ”human flyktingpolitik” har människor stuvats in i ”the shining”-liknande byggnader i skogen och larm om grava missförhållanden har inte fått tillräckligt genomslag. Människor lever år efter ankomst till Sverige i bilhallar och diverse olika nödlösningar. Den sedan länge alarmerande trångboddheten i förorterna förvärras ideligen. Grunden för en human flyktingpolitik är ett humant och fungerande mottagande. Där är vi inte idag.". Hon beskriver också att en fruktansvärt stor andel av de som mördats de senaste åren är kvinnliga migranter. Hållbarhet, hållbarhet och hållbarhet har många perspektiv. Det är oklokt att bara tro att det finns ett perspektiv. Sverige och dess delar måste bli mycket bättre på att klara av att snabbt inkludera människor som migrerat till Sverige, eller skyndsamt avvisa dem. Allt annat är inhumant. Och självklart påverkas vår förmåga att anständigt inkludera många fantastiska människor in i vårt gemensamma samhälle av mängden människor som är i behov av hjälp i olika former. Om den sociala hållbarheten i våra närsamhällen raseras får det också stora negativa konsekvenser på den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Håll med om att det är enkelt att förstå? Och social ohållbarhet är en ”fantastisk” grogrund för extremism.

http://www.gp.se/ledare/n%C3%A4r-den-svenska-gr%C3%A4nsen-passerats-1.5159332
http://www.gp.se/ledare/cwejman-beredskapen-mot-extremism-%C3%A4r-inte-god-1.5169347
http://www.unt.se/asikt/debatt/varderingar-i-praktiken-4900769.aspx

Dagens kalkoner
De som tillåter skolor som bidrar till stark segregation och motverkar inkludering.
https://www.expressen.se/ledare/wallstroms-natohan-osar-omdomesloshet/

Margot Wallström. Sveriges hela regering måste inse hur sårbart lilla Sverige är. Särskilt i ljuset av en längre tids misshandel av det svenska Försvaret!
https://www.expressen.se/ledare/wallstroms-natohan-osar-omdomesloshet/

Dagens stjärna
Hanna Öberg! Fantastisk prestation! Nytt svenskt OS-guld!
https://www.expressen.se/sport/os-2018/skrallen-hyllas-nu-over-hela-varlden/

Helhetstänkande och dess styrning

Från ax till limpa
Det är svårt att organisera stora verksamheter på ett bra sätt. Ofta skapas organisatoriska enheter och matriser som inte sammarbetar tillräckligt bra för att lösa huvuduppdraget. Uppdraget att på bästa sätt ge medborgarna den service de har rätt till eller kunderna den kvalitet och den framtidsgaranti de önskar.

Offentlig verksamhet brottas med stora organisatoriska utmaningar. Utmaningarna har blivit allt komplexare i takt med att det offentliga engagemanget i Sverige kraftigt ökat sedan 1970-talet. Både inom offentligt styrd verksamhet och privat finns gott om fina ord om hur saker borde fungera, det är inte samma sak som att de också gör det. Inom Uppsala kommun talas mycket om de fina orden "Ett Uppsala". Kommunen ska uppträda som en verksamhet och "stuprörsperspektiven" ska därigenom motverkas. Fina ord räcker dock inte utan de måste omsättas i kloka sätt att arbeta på för att leda till så mycket bättre förmåga som möjligt att klara de uppdrag olika verksamheter har. Många gånger har också olika verksamheter olika uppgifter inom samma område för att lösa ett uppdrag. Det som främst krävs är att konkreta uppdrag formuleras, att ledningssystemet är tydlig, att ledningar mäts på samma indikatorer, att tydliga processbeskrivningar finns från "ax till limpa" för att ett uppdrag ska kunna utföras med godkända resultat. Att som i Uppsala ha över 1.500 personer anställda på kommunledningskontoret är inte ett smart sätt att organisera en stor verksamhet! Gör om! Gör rätt!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Offentlig_sektor
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-677-4.pdf?issuusl=ignore
http://www.statskontoret.se/var-verksamhet/forvaltningspolitikens-utveckling/offentliga-sektorns-utveckling/arliga-uppfoljningar/

Demokratiskt styrt
Idén med offentligt styrd verksamhet är att det ska vara förtroendevalda som också styr. Det kan man tycka att det är eftersom det alltid är förtroendevalda som är ordförande för nämnder och kommunala bolag. Samtidigt blir det svårt för vilken politiker som helst att vara tillräckligt stark som ordförande om man inte är mycket insatt i hur en verksamhet i grunden fungerar. Därför får skattebetalarna mest lita på att tjänstemännen är kompetenta och bryr sig om de kommuninvånare de ska tjäna, även om de inte själva är skattebetalare just i den kommun de arbetar i.

Ansvaret för att tillräckligt kompetenta politiska företrädare tillsätts på ledande roller finns inom de politiska partierna och bland oss invånare. Om fler av oss invånare är beredda att göra "samhällstjänst" genom politiska uppdrag ökar urvalsmöjligheterna när partier ska välja sina företrädare. Och de politiska partierna kan bli mycket bättre på att matcha relevant kompetens mot möjliga uppdrag. Bara när vi invånare bidrar till en större urvalsprocess och partierna verkligen tillsätter personer utifrån kompetens och erfarenhet kan vi få bättre styrning av våra offentliga verksamheter. Nedan bifogad debattartikel är viktig. Personligen tror jag att det är väldigt svårt att säkerställa tillräckligt kompetent politisk styrning så länge som inte nämnder och styrelser kan bemannas upp med drivna och kompetenta representanter. Inom näringslivet är det nästan en självklarhet att styrelser bemannas med relevanta och kompletterande kompetenser. Inom de större bolagen finns också valberedningar som jobbar med att säkerställa den bredden av kompetens för att försöka bidra till bolagets positiva utveckling. Politiska majoriteter borde bli betydligt bättre på att säkerställa liknande kompetenta bemanningar av nämnder och styrelser. Då kan invånarnas bästa sättas främst och mer inkompetens undvikas. Läs bifogad artikel! Det blir dyrt för oss skattebetalare när vi som samhällsinvånare inte säkerställer tillräcklig kvalitet bland dem som företräder oss! Du tar väl ditt ansvar för att urvalsmöjligheten ska bli betydligt bättre än nu?
http://www.unt.se/asikt/debatt/kommunen-ar-inget-foretag-4838941.aspx

Dagens kalkon
De som fortfarande inte har fattat att vårt svenska värdegrundsarbete är superviktigt för att Sverige bra ska hålla ihop socialt. Underskatta aldrig kulturella skillnader! Bra att kunna lite grundläggande beteendekunskap.
https://www.expressen.se/ledare/karin-pihl/svenskar-tror-alldeles-for-gott-om-manniskor/

Dagens stjärna
Ida M. Lundén. Hon bjöd på en jättetrevlig 37-års fest igår! Inbjudan var omöjlig att tacka nej till och 37 år är viktigt att fira! Varje år är viktigt att fira! En födelsedag ska firas som den glädje för att få leva som varje nytt år representerar.

Patienten i centrum

Hur bra mår vår sjukvård? Vilka är huvudutmaningarna inom sjukvården? Lever vi upp till relevant värdegrund? Frågorna är många men svaren tycks oroväckande svaga. Att ersätta landsting med större regioner och enkelsalar på specialistsjukhus ska tydligen lösa det mesta... Tillåt mig tvivla.
https://www.vardfokus.se/tidningen/2012/nr-2-2012-2/vardegrund.-floskler-eller-ledstjarna-for-varden/

De gordiska knutarna inom sjukvården är sannolikt en nationell och standardiserad elektronisk journalarkitektur där Datainspektionen också godkänner att jag som patient får tillåta relevant vårdpersonal full tillgång till mina eventuella journalanteckningar. Det andra är att staten borde ta ansvar för specialistsjukvården och kommuner i kommunförbund resten av ansvaret inom omsorg och vård.

I ljuset av att Sverige länge varit föregångare inom digitaliseringen av samhället är det milt uttryckt skandal att vi inte har en sådan standard fullt implementerad i hela landet OCH ett stödjande regelverk för att hantera integritetsutmaningar.

Om man tycker att omsorgen och vården ska vara patientcentrerad, och så nationellt jämlik som möjligt, är det väl klokt att staten får ansvar för all specialistsjukvård? Specialistsjukvården är ju starkt kopplad till relevanta delar av universiteten som idag styrs av staten. Så även ur det perspektivet finns en stark logik att leda båda dessa mycket viktiga verksamheter med en och samma huvudman. Jag är inte någon vän av centralisering. Samtidigt är jämlikhet och sunt förnuft alltid viktiga beslutsparametrar. Personligen kan jag lätt se framför mig många idiotiska framtida politiska beslut inom en eventuell region Svealand. Beslut om att t ex lägga viss specialistsjukvård i Eskilstuna eller Västerås trots att den akademiska kompetensen och infrastrukturen finns i Uppsala eller Örebro....
http://plus.rjl.se/info_files/infosida40263/konsekvensanalys_somatisk_specsjukvard_hearing2012.pdf
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Sjukvårdsregion

Just nu kan vi också följa idiotin som pågår kopplade till brist på specialistsjuksköterskor och stafettläkare. Även för att bättre lösa dessa utmaningar borde staten vara specialistsjukvårdens huvudman. Beroende av landstingens/regioners olika ekonomi och personalbrist vidtas olika åtgärder. Några landsting betalar nu lön till sjuksköterskor som specialistutbildar sig. Åtgärden syftar till att både göra yrket attraktivare och för att få fram önskat antal specialister. Vad tror du denna väg framåt leder mot? Börja bara med att  fundera över hur befintliga specialistsjuksköterskor sannolikt reagerar om yngre kollegor slipper betala för sin vidareutbildning och sannolikt också får en snabbare löneutveckling. Det upplevs självklart som djupt orättvist och kan lätt leda till haveri. Specialistsjukvård bör optimeras på nationell nivå. Fördelarna är många. Bland annat att vi undviker att suboptimerad egennytta att råda. I övrigt kommunförbund där samarbetslogiken känns självklar.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Specialistsjuksköterska
http://www.vgregion.se/sv/Vastra-Gotalandsregionen/startsida/NY-jobbsida/Aktuelt/Satsning-pa-specialistutbildning-till-sjukskoterskor-/
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.3e6f628912085e3b16880004314/ura02_3.pdf

Framtidens regioner (smart grupperade) kan med fördel ha fokus på tillväxt och kultur. Inte specialistsjukvård. Om tillväxtfrågorna, inklusive kollektivtrafik, sköts bättre fyller regioner en roll som går att motivera. Att den rollen ska inkludera specialistsjukvård anser jag just nu feltänkt! Gör om, gör rätt.

Finns ett skatteväxlingsproblem? Hur svårt kan det vara? Kommunsamarbeten kan se ut som de vill. Regioner inkluderar kommuner och kan följaktligen ta ut en specifik regional skatt kopplad till berörda invånare. Staten kan ha en alldeles egen indelning av Sverige om de vill kopplad till sjukvården, bara den är tydligt kopplad till valfritt antal kommuner. Ur skatteperspektivet kan staten bara ersätta landstingets "sjukvårdsskatt" med en sjukvårdsskatt på säg 9kr/100-lapp. Det är hög tid för en konstruktiv debatt om sjukvården i Sverige. Då kan regionindelningen bli en del i den debatten. Annars är regionfrågan väldigt ointressant för de allra flesta.