Teknikutvecklingen

Framsteg med gigantisk betydelse

Människans utveckling styrs helt av filosofiska tankar och tekniska framsteg. Maktgalna krigshetsande ledare är bara störningar i en utvecklingskurva. Kurvan kan delvis påverkas av dessa återkommande maktgalningarna då de bidrar till forskningsinsatser för att försöka stärka sin makt. Länge under människans utveckling var det asiater som drev den tekniska utvecklingen framåt. Bara under säg 600 år tappade länder som Indien och Kina sin tidigare utvecklingskraft. Så är det inte längre. 

Du som är nyfiken kopplat till ny teknik som kraftigt förbättrar och förändrar verkligheten för oss människor ska titta på nedan YouTube film. Om kineserna lyckats bygga en replikerbar, skalbar och underhållsmöjlig lösning som denna är energinyttan för mänskligheten enorm. Ångteknikens dominanta tid är över och en ny bättre teknisk tid tar över. 

Gång efter gång visar mänskligheten sin storhet i att kunna tänka nytt och lösa viktiga problem. Framtiden är full av positiva möjligheter. Även om nedan film är tekniskt inriktad kanske även tekniskt ointresserade kan förstå de enorma positiva värden detta kan leda till. Inte minst för att minska människans klimatpåverkan.

https://youtu.be/BNDrC6fkjf0

Ett hälsosammare liv

Enkla rutiner för ett hälsosammare liv

Enkla regelbundna klappningar på din egen kropp kan göra stor positiv nytta. Idag är en utmärkt dag för att klappa på kroppen efter mycket dans runt midsommarstången, många spelkamper och god mat. Midsommarvädret blev fantastiskt. Mina barn, min systerson och mitt barnbarn trivdes som ”fiskar i vattnet” och spred mycket glädje runt sig. Det är onekligen hälsofrämjande att umgås med nära och kära. Det är sorgligt att det finns så många ensamma människor på en jord överfull av människor. Även om man lever ensamt kan man klappa på sin kropp och förhoppningsvis må bättre. Inget att vänta på, bara att börja smeka och klappa på kroppen enligt råden nedan. 

BBC bjuder på hur du enkelt kan behandla dig själv för att må bättre. 

” A simple on the go therapy could help ease anxiety, stress and reduce the impact of traumatic memories. It’s called emotional freedom technique, or EFT for short, and involves using your own fingers to tap pressure points in your body.”

https://www.bbc.com/reel/video/p0j401h6/how-tapping-therapy-can-help-calm-your-mind

Världsledande

Global attraktionskraft

Uppsala universitet, mitt universitet, är en fantastisk institution på att attrahera talanger från hela världen. Talanger som sedan förädlas genom att lära sig avancerade kunskaper och metoder för att göra det extremt svåra greppbart. Matematik och skriftspråket sägs enligt många forskare vara de viktigaste metoderna vi människor utvecklat. Och matematiken utvecklades först för att ha koll på skatteindrivningen. Skatter i olika former har alltid drivits in av överheten. Så lär det alltid fungera i samhällen som vill samla kraft för att lösa olika problem eller för att försöka förverkliga olika ambitioner. Hur mycket av våra hårt intjänade pengar som ska beskattas kommer  politiker i alla tider ha olika åsikter om. Frågar du mig måste de vara låga och enbart gå till kärnverksamheterna som till exempel en kommun, en region och statens olika delar ansvarar för. 

En viktigt verksamhet som i stor utsträckning bekostas av skatter är vår högre utbildningar och lärosätenas forskning. Att ha universitet med världsledande forskare och forskarlag är en enorm tillgång för ett samhälle. På många sätt berikar det samhället. Särskilt inom naturvetenskaplig forskning leder framsteg till glädje för hela mänskligheten. Inte minst inom den "gröna" forskningen leder också framsteg till att inte bara människan får det bättre, även övriga delar av vår natur får glädje av framstegen. Det är fantastiskt att följa hur framstående Uppsala universitet är inom till exempel teknikutvecklingen kopplat till solenergins möjligheter. Globalt sett anses solenergin vara den absolut viktigaste icke fossila energikällan om vi bortser från kärnkraften. Att Uppsala universitet inom många naturvetenskapliga och tekniskt orienterade områden tillhör världseliten bidrar till att attrahera extremt eftertraktade forskare från hela världen. Det är mycket bra. 

Det är viktigt att vi blir ännu bättre på att matcha dessa värdefulla framsteg med att kommersialisera produkter som kan göra stor samhällsnytta i hela världen. Det ska vi bli. Och vi ska bli ännu bättre att locka investeringar till våra lokala framtidsprojekt som tveklöst starkt kan bidra till en bättre värld.     

I nedan artikel i UNT skriver de om att Uppsala universitet är bäst i världen på viktig kunskap om hur vi nyttjar solenergi bättre.

"Uppsala universitet är bäst i världen – på solceller. Ingen annan har nämligen lyckats utvinna lika mycket elektrisk effekt från så kallade CIGS-solceller, den senaste nymodigheten inom solcellsteknologi."

https://unt.se/nyheter/uppsala/artikel/uppsala-universitet-slar-varldsrekord/r9wnzyoj

Forskning och kommersialisering

Människans rovdrift

Det är forskningsresultat och global kommersialisering av smart miljöteknik som leder mot en bättre framtid. En hållbar framtid trots att vi snart är 10.000 miljoner invånare på jorden. 

Nedan SVT reportage är intressant. Det finns många forskare runt om på vår jord som arbetar på mer eller mindre djärva forskningsprojekt. Några av dem kommer att lyckas och bira till att mänskligheten fortsätter sin utveckling på jorden. Och naturen samt universums krafter kommer att fortsätta att leva sitt liv som då och då kraftigt förändrar livet på vår jord. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid att vara.

"Utsläppen fortsätter att öka och därför har forskare i USA tagit fram tre tekniska lösningar som ska hjälpa klimatkrisen. Ett filter runt jorden, mer skum på haven och ett rymdsegel . Alla tre är nya tekniska lösningar som enligt forskare kan motverka uppvärmningen av jorden. En av dessa lösningar går ut på att spänna upp ett solreflekterande rymdsegel, lika stort som Grönland för att skugga solen."

https://www.svt.se/vader/tre-tekniska-losningar-som-skulle-kunna-hjalpa-klimatkrisen--28l99d

Patrik Kronqvist, Expressen, skriver en intressant ledare i sammanhanget. Du som läst min bok ”En stund på jorden” har läst att mitt miljö- och klimatengagemang handlar om att minska blodiga konflikter mellan oss människor. Synd att Kronqvist inte gör den kopplingen i sitt resonemang nedan. 

”Men efter tre dagar på Högfjällshotellets pressläktare börjar den stora kontrasten mellan försvars- och klimatpolitiken att skava. Regeringen, som har en sådan brådska i försvarsfrågor, verkar tro att den har all tid i världen att minska koldioxidutsläppen.”

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/regeringen-upprepar-00-talets-stora-misstag/

Klockan tickar mot 10 miljarder människor på vår jord. När några miljarder av dessa måste omgruppera på grund av miljöproblem uppstår stora och blodiga konflikter mellan oss människor. Volym har alltid betydelse. Ibland till det bättre. Ibland till det sämre. Strävan mot balans är alltid klok. Det är klimatförändringarnas stora utmaning. Nedan en intressant räknare över hur många människor vi är på vår jord.

https://www.worldometers.info/world-population/

Människan måste bättre vårda jordens natur. Ekonomisk kortsiktighet är inte bra för mänskligheten. Det tror jag de flesta håller med om förutom extremt giriga och ”Think Pink”-typer. 

I en värld där rika kämpar för att bli evigt unga, och allt fler blir i genomsnitt äldre, är det många moraliska och etiska frågor som öppet behöver ställas. Och livligt debatteras. Om det skulle gå att skapa evigt mänskligt liv skulle människans dynamiska utveckling upphöra eftersom de rikaste och mäktigaste aldrig skulle ersättas på andra sätt än genom våldsamma avsättningar. 

Nedan person sägs lägga 20 miljoner kronor per år för att bevara kroppen ung…. Själv tränar jag regelbundet och låter min nyfikenhet hålla igång hjärnan. Det kostar mig runt 10.000 kr per år. Det kanske är som 20 mille för liraren i nedan bifogat Di-reportage. Om medellivslängden kraftigt fortsätter att öka på vår jord blir vi långt över 10 miljarder människor på en jord med begränsade naturresurser. Jag utgår ifrån att många människor även i framtiden vill ha minst ett barn. Det moraliska samtalet om befolkningspyramider borde få mer debattutrymme. Men det är väl en för jobbig debatt…

”Techentreprenören Bryan Johnson ägnar hela sitt liv åt att försöka undvika att åldras. Varje år lägger han 20 miljoner kronor på sin hälsa. Föryngringsbranschen beräknas redan 2030 omsätta 500 miljarder kronor.”

https://www.di.se/nyheter/han-jagar-evig-ungdom-for-20-miljoner-om-aret/

Miljöklokt

Forskning och företagsamhet, 2F

Varje krona ska användas klokt. Inte extremistiskt enfaldigt. Att satsa mycket på forskning är klokt. Att satsa på paketering och kommersialisering av miljöteknik och metoder för att få oss att leva smartare är klokt. En satsad krona på forskning och kommersialisering ger garanterat bäst avkastning för det svenska samhället och för miljön. Det är viktigt att tänka i nya banor och lösa våra behov på smartare sätt än nu. Det bästa Uppsala kan göra för ”klimatet” är att satsa mer på 2F. Det är att vara i framkant och att ta ansvar för den globala uppgift vi har att vårda vår jord bättre än nu. 2F bär på lösningarna. Ett offensivare pris på utsläppsrätter kan också bidra. 

Nedan reportage på TV4 framgår det tydligt att det är förbättringar i bland annat Kina och Indien som har avgörande betydelse för hur bra vi lyckas minska människans rovdrift på vår jord. Satsningar på 2F är bästa svenska bidrag. Ett bidrag som parallellt stärker vårt närområdes konkurrenskraft. 

https://www.tv4play.se/klipp/4a0fdd23b46da2906c4f/utsläppen-ökar-i-kina-och-indien-minskar-i-europa?playlist=4fPLgMyczjiIHuhE8DfQXE

På ett frukostseminarium lyssnade jag till en expert i kvalitativa invånarundersökningar. Det var mycket intressant. Bland annat lyfte hon hur dåligt i synk med invånarna många politiker är. Hon lyfte att många äldre tror att Greta Thunberg har ett starkt stöd bland unga människor. Det stämmer inte, det är väldigt svagt. Hon lyfte också att ”hållbart” i marknadsföringen inte heller fungerar på våra yngre. De blir snarare misstänksamma då de tar för givet att alla partier och andra organisationer jobbar med frågan seriöst. Stärk 2F! Forskningskraft + Företagsamhet = Miljösmart och konkurrensstärkande. 

Trot om du vill

En värld full av särintressen

I människans världar är det mesta drivet av egen- eller så kallade särintressen. Inget konstigt med det. Inget ”nytt under solen” även om vissa försöker påskina att de företräder objektiva synpunkter eller allmänintresset. I en ideal värld skulle ”Public service” bra klara av att företräda objektiv verklighetsbevakning och allmänintresset. Tycker du att ”Public service” är bra på det? Tror du att annat än matimatiskt kopplad forskning är objektiv (bästa möjliga verklighetsbeskrivning) i en ständigt föränderlig värld? Tror du att forskares avgränsade hypoteser (det de vill bevisa är rätt eller fel) gör det ställt utom rimligt tvivel att forskningsresultaten svarar på vad som är rätt? De bekräftar eller avvisar sina hypoteser och dess avgränsningar, inget annat. Avgränsningar som inom samhällskunskapen snabbt blir irrelevanta i en snabbt föränderlig värld. 

Bilden av Sverige har kraftigt förändrats på kort tid. Är det rättvist? Det tycker många är rätt. Allt färre fortsätter påstå att det är fel. Adam Cwejman, GP, skriver deprimerande läsvärt om Sveriges politiska haveri som fört oss hit. 

”Det fanns en tid, inte alltför längesedan, när rikspolitiker hävdade att gängvåldet visserligen var allvarligt men att det inte väsentligen påverkade det omkringliggande samhället. ”Skjutningarna har framför allt drabbat kriminella. Det är alltså gangstrar som skjuter varandra”, berättade S-ledamoten Hillevi Larsson i riksdagen 2017. Ett år senare var det dåvarande justitieministern Morgan Johansson som förklarade att det var liten risk att oskyldiga skulle drabbas. ”Gängmedlemmarna har ju sina mål”, som Johansson uttryckte det. Samtidigt som han påpekade risken att man ”befinner sig på fel plats vid fel tidpunkt”.”

”Inte ens när dessa ord yttrades stämde de särskilt väl. Det är värt att komma ihåg att Larsson och Johansson yttrade sig inte långt efter att en åttaårig pojke dödades i en granatattack i Göteborg. Och ett par år efter att en fyraårig flicka dog av en bilbomb inte långt därifrån. Ändå så letade företrädare för dåvarande S-regeringen efter argument för att tona ned och relativisera det eskalerande våldet. Men redan då var det uppenbart – ”civila” drabbas. Det sker dessutom inte någonstans långt borta, utan mitt ibland oss. Sedan dess har det fatalistiska uttrycket att ”befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt” kommit att omfatta allt fler riskabla platser och tidpunkter. Under natten till torsdagen dog en kvinna i ett bombdåd i Storvreta utanför Uppsala. Hon befann sig i sitt eget hem.”

”Våldet har nu nått sådana nivåer att det håller på att sätta ”Bilden av Sverige”. Detta varumärke som så omsorgsfullt kurerats av stolta svenska politiker. Minns ni när en häpen Donald Trump 2017 i ett tal yttrade orden ”Last night, in Sweden!” efter att ha sett något reportage på Fox News om våldet? Då möttes hans uttalande av indignerade svar från svensk offentlighet: Inte ska han snacka skit eller insinuera något om Sverige! Trumps korta utfall i förbifarten skapade större reaktioner från politiker och andra opinionsbildare än det pågående våldet i landet. Så var det väldigt länge. Det ansågs provocerande att ”svartmåla” Sverige, söka förklaringar till våldet och komma med skarpa förslag för att stävja det. Sådant kunde verka populistiskt och man vill ju inte ”fiska i grumliga vatten”. Den stämningen skapade ett samhällsklimat i vilket det var mer smärtsamt att tala rättframt om situationen än att blunda för utvecklingen.”

”Detta problem kommer först börja få en lösning när våra folkvalda på djupet inser att det inte går att ha stadsdelar i vilka en kraftig majoritet av de boende har utrikes bakgrund. Det är i dessa områden gängen har tagit sin plats, och det är där de kommer att fortsätta växa, rekrytera nya tonåringar och fortsätta med sina blodsfejder. Proportionen mellan dem med utrikes bakgrund och svensk bakgrund måste vara omvänd för att unga ska växa upp i en miljö där de möter Sverige, på riktigt, och där majoritetssamhällets normer och civilsamhälle dominerar.”

En del av att börja få ordning på Sverige igen är att verkställa utvisningsbeslut. Obegripligt att inte till och med den mest känslosamma svensken kan inse det.

Att Sverige gjort någon form av överenskommelse med Iraks regim är uppenbart när nu personer med utvisningsbeslut nu verkställs. Tidigare vägrade Irak ta emot personer som inte ”frivilligt” ville återvända. Att utvisningar inte ska verkställas efter ordentliga asylprövningar borde inte vara en nyhet. En intressant nyhet skulle vara vad som krävts för att Iraks styre skulle ändra sig. Hotade Sverige att sluta med bidrag?Det blir intressant att följa om Sverige nu på allvar börjar utvisa alla som fått avslag på sina asylprövningar.

https://sverigesradio.se/artikel/26-irakiska-medborgare-har-tvangsutvisats  

I det läge Sverige försatt sig måste det nu bli ordning på migrationspolitiken. Och kanske, kanske får vi inom några år en integrationspolitik som kan göra positiv nytta… Efter att allt för många regeringars ledarskap misslyckas får vi hoppas att den nuvarande nu får till en ordentlig vändning. Går det, återstår att se. SD har inget bra förslag på integrationspolitik. Och de påverkar den nuvarande regeringen väldigt mycket. 

Fokus, disciplin och flit

Ingen enkel väg till framgång

Alla som är framgångsrika inom alla möjliga områden vet vad som krävs för framgång. Disciplin, fokus och hårt arbete leder ofta väldigt långt. De vet också att de både ska lära av de som just nu är de bästa men att det på toppen av det krävs eget kreativt tänkande om hur man blir bäst i en ny tid. En ny tid med ständiga nya forskningsresultat, nya tekniska möjligheter och nya effektivare metoder. 

De flesta av oss människor har vare sig förmågan eller viljan att satsa alla de tusentals årliga timmar som krävs för att kanske lyckas att bli bäst i Uppsala, Sverige och i bästa fall hela världen. Och tro inget annat, även de bästa måste träna, träna och åter träna för att ha en chans att nå den absoluta toppen. Forskningens och den högre utbildningens värld avviker inte från denna logik om att framgång kräver hårt målmedvetet arbete. Och att lära sig om den senaste forskningen och de modernaste studiemetoderna är själva pulsen i framgångsrik högre utbildning. De högsta lärosätena måste ha en spets och ett väl fungerande utbyte mellan forskare och studenter. Så lär sig studenter det senaste inom forskningen och så lär sig studenterna praktiskt hur metodisk forskning måste bedrivas. Dessutom bidrar forskares möten med studenter till kreativa inspel, inspel som garanterat bjuds på under utbildningspass och som kan föra forskningen mot oanade höjder. Och samhällen som vill tillhöra de mest konkurrenskraftiga i världen måste säkra forsknings och undervisningsmiljöer i världsklass. 

Gunnar Wetterberg skriver nedan en värdefull krönika i Expressen om att lathet och kränkthet inte leder mot framgång. Jag kan konstatera att politiska rörelser som inte förstår vad som krävs för stora framgångar har fått påverka det politiska styret allt för mycket och allt för länge. Det är hög tid för dem som styr över universitet och högskolor att koncentrera lärosätena! Lär av Uppsala-Gotland exemplet. Max åtta centrala lärosäten i lilla Sverige räcker. Till dessa får eventuellt flera enheter kopplas. Vilka behöver stärkas? Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund! Möjligen en till…

”I de fejkade kunskapernas tid argumenterar Sahlin klokt för forskningsanknytningens betydelse. Några studenter kommer själva att gå vidare och bli forskare, och det är viktigt nog. Men alla som blir akademiker måste förstå hur ny kunskap blir till, och hur man prövar vad som är sant och falskt. Det bästa sättet att göra det är genom att utbildningarna knyter an till forskningen – och det är det som är nerven i den akademiska undervisningen. Beroendet är ömsesidigt. Forskningen behöver utbildningen för att nå ut. Det finns ingen bättre väg att sprida forskningens nya rön. Genom studenterna når forskarna ut i samhället. Många universitetsreformer och festtal har talat om forskningsanknytningens betydelse, men när det kommer till kritan har den ofta kompromissats bort.”

”Det blir inte lättare av att den högre utbildningen och forskningen splittrats på allt fler lärosäten. Många institutioner klarar inte av att på egen hand ge en meningsfull forskningsanknytning. De måste samarbeta med andra – men då börjar skillnaderna i regelverk och resursfördelning att ställa till det. Och ibland handlar det om den egna institutionens överlevnad. Sahlin skildrar hur man på sina håll dragit sig ur samarbeten för att rädda tillräckligt mycket utbildningsunderlag åt de egna tjänsterna.”

”Delvis handlar det om status. Forskningen väger tyngst i meriteringen för akademiska tjänster. Framgångsrika forskare använder anslagen som de drar in till att köpa sig fria från undervisning, så att de kan ägna mer tid åt sin meritering. Sådana ”friköp” är ett oskick, som borde regleras och begränsas. Kloka finansiärer kan bidra. Wallenbergstiftelserna har kompletterat sina stora AI-satsningar – långt större än vad svenska staten gått in med! – med en särskild utlysning till ett utbildningsprogram för att förmedla de stora satsningarnas rön.”

”Rektorer, dekaner och prefekter måste se till att lärare och forskare tar sitt ansvar för universitetens själ. I sin avslutning pekar Kerstin Sahlin på den känsligaste frågan. Hur ska arbetsfördelningen mellan alla universiteten och högskolorna organiseras, när alla inte mäktar göra allt? Det borde vara huvudfrågan för en ny stor utredning om den högre utbildningens resursfördelning.”

https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/studenter-maste-lara-sig-hur-riktig-kunskap-blir-till/

Den fria forskningen

Är fri forskning synonymt med det fria ordet?

Stora delar av svensk forskning måste till mycket stor del vara ”fri”. ”Fri”, det vill säga att den inte styrs av politiker eller är helt beroende av privat finansiering. Samtidigt styrs självklart enskilda forskare av universitetens ekonomiska ramar och fakulteters prioriteringar. Personligen kan jag tänka mig att den ofta förekommande 80/20-regeln kan tillämpas. 80% styrt av universiteten själva och 20% styrt av privat eller offentligt riktad finansiering.

Förbättring krävs för att vår forskning ska klara av att vara globalt konkurrenskraftig. Och nationellt viktig forskning får inte begränsas av politiska agendor. Inte minst nedan artikel i GP lyfter att även nationellt viktig forskning begränsas av censursperspektiv som jag definierar som politiska. 

”Den nya förstärkta Etikprövningsmyndigheten håller på att utvecklas till ett censurorgan för svensk samhällsvetenskap. Styrningen är både direkt och indirekt och sätter stopp för viktig faktainsamling.”

”Att etikpröva medicinska och psykologiska experiment är förstås rimligt. Men sedan några år prövas i stort sett all samhällsvetenskaplig forskning som baseras på enkäter, intervjuer eller sammanställning av persondata i form av statistik. Vi talar alltså om resonemang, siffror och tabeller, inte presenterade personuppgifter. Myndigheten går många gånger också in och har synpunkter på forskarnas frågeställningar och upplägg ned på detaljnivå. Det liknar mest en censurmyndighet, komplett med befogenhet att åtala forskare som inte lyder påbuden – straffet kan bli upp till två års fängelse.”

”Maktkoncentrationen till en enda myndighet skapar dessutom indirekt en risk för politisering – en trend som redan är ett problem i forskarvärlden. Och Sverige sticker ut. I andra länder görs i regel etikprövning vid universiteten. Att ha en central myndighet som i praktiken har sista ordet om vilken forskning som får bedrivas och på vilket sätt är något främmande på andra håll i Europa.”

https://www.gp.se/ledare/ny-myndighet-kväver-sakta-svensk-forskning-till-döds-1.98626526

Utan fri forskning görs inte de stora framstegen. I jakten på de stora framstegen krävs investeringar i många misslyckanden. Utan fri forskning blir inte ”politiskt känsliga” frågor välbehövligt djupt studerade. Forskning som leder till framgångar, frågor med svar som ger entydiga verklighetsbeskrivningar/resultat, klassas som att tanken var rätt. Därav de bevingade orden "Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större."

Jag manar till mer klokhet och mindre dumhet kopplat till våra högre lärosätens frihet att tänka stort för att i bästa fall landa rätt. Rätt utifrån att lösningen på en frågeställning med hög trovärdighet skapat möjligheter att lösa ett eller flera problem.

Människans utveckling

Forskningshjältar 

Personligen tycker jag att kunskaper om människan är de mest intressanta. Inte minst i min bok ”En stund på jorden” bjuder jag på berättelser byggda på omfattande forskning om oss människor. Forskaren Svante Pääbo tillhör årets skara av Nobelpristagare. I en intressant intervju med Pääbo tyckte han att människans evolutionära styrka är nyfikenheten och utvecklingskraften som blint fört oss ut på farliga hav och allt längre ut i rymden. Jag håller helt med honom. Det är tveklöst så att individer, organisationer och samhällen som ständigt låter kreativiteten flöda, i kombination med smarta processer för att testa nya idéer, och därefter ger dem full kraft i "produktion" lyckas bäst. En bra idé idag är ofta inte en tillräckligt kraftfull idé inom kort och det är därför viktigt att ständigt jobba med kreativ utveckling och att kombinera det med ständiga förbättringar av det man har. Jag törs påstå att det inte finns en enda forskare som tror att världen står stilla. Trots det är det gott om människor på vår jord som ogillar förändringar. Personligen gillar jag att verkligheten är i ständig rörelse. Och att du, jag och alla andra varje dag kan förändra mycket i den lilla enskilda världen.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/svante-paabo-vi-var-den-hemliga-familjen

Det är människors kreativitet som är dagens guld. Jag delar helt IBMs VD som just lyfter fram den kreativa förmågan som helt avgörande för långvariga affärsmässiga framgångar. IBM är också ett föredöme vad gäller belöningssystem. När jag arbetade där var belöningssystemet extremt effektivt men helt årsbaserat. Det drev en då önskad kortsiktighet. Sedan flera år baseras belöningssystemet (bonusar) på ett snitt av flera års prestationer. Det ökar det kloka långsiktiga ansvarstagandet.

https://www.ibm.com/blogs/think/se-sv/2010/05/18/ibms-globala-vd-studie-kreativitet-den-viktigaste-framgangsfaktorn/

När EUs nationella ledare träffades nyligen pratade de bland annat om EUs problem med minskad produktivitet. Enkelt beskrivet som hur mycket mätbart resultat en verksamhet presterar under säg sju timmar. Den som lyckas bäst, inom satta kvalitetsmått, är också mest konkurrenskraftig. Och generellt är det bara högre produktivitet som kan skapa reella löneökningar. Det är dock viktigt att inse att dessa mått är skapade i en tid där det moderna tjänstesamhället inte var utbrett. Och i en tid där ”digitaliseringen” var extremt låg. I en tid när kapitalet inte snabbt kunde flyttas från en del av världen till en annan. Samt i en tid där inte människor snabbt kunde migrera till länder med omfattande dyra sociala skyddsnät. 

I människans fortsatta utveckling krävs en Marknadsekonomi 2.0 som säkrar en rimlig fördelningspolitik när produktivitetsökningarna i allt större grad handlar om allt smartare robotar och datasystem som rationaliserar bort många av dagens arbeten. Vi behöver ett gäng smarta nationalekonomer som lanserar Marknadsekonomi 2.0. Thomas Piketty är för mycket vänstertänkare för min smak men mycket av hans resonerande, och redovisade forskning, i boken ”Capital in the twentyfirst century” är värdefullt att inkludera i skapandet av Marknadsekonomi 2.0. Precis som japanerna var smarta och tog till sig de amerikanska forskningsresultaten om ständiga förbättringar kanske kineserna utvecklar sin samhällsmodell utifrån fransmännens forskning ovan. I moder tid är det fransmännen som lade grunden för det liberala och demokratiska samhälle vi har idag. Det var tack vare fransmännen som britterna förlorade sina kolonier som idag, i stort, utgör USA. Och du vet väl att originalet av Frihetsgudinnan finns i Paris? Och att Frihetsgudinnan i New-York är en gåva från Frankrike.

Ett ytterligare värdefullt referensmaterial är Andreas Cervenkas bok ”Girig Sverige”. Om ett mer rättvist Marknadsekonomi 2.0 ska bli verklighet måste det drivas politiskt av politiska rörelser som inte styrs av lobbyister betalda av dem som försvarar dagens system. Vi får se om Marknadsekonomi 2.0 skapat i väst eller ett kinesiskt spelsystem dominerar om 30 år. Har väst det politiska ledarskap som krävs och som inte bara är nickedockor åt dem som försvarar status-quo?

https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/produktion-och-investeringar/produktivitetsutvecklingen-i-naringslivet/

https://ekonomistas.se/2014/04/03/forskningen-bakom-thomas-pikettys-bok/

Nu när räntor och energikostnader skenar påminns många av hur ofria vi på många sätt är. Även många av oss i den fria världen. Allt är relativt och allt är i ständig rörelse. 

Framtidstro

En stund på jorden

Alla människor, även de rikaste och presidenter, får en kort stund på jorden. En kort stund att leva, utvecklas och försöka fylla sitt liv så meningsfullt som möjligt. En stund att försöka förverkliga egna livsambitioner. I den bästa av världar också en stund där vi strävar efter att bidra till att kommande generationer får en bättre stund på jorden än vad vi själva får. Generellt sett kan vi faktabaserat konstatera att det varit så för generation efter generation under många många år. En huvudfråga i denna strävan att bidra till att kommande generationer får det bättre är "Vad är bättre?". Idag skulle jag övergripande paketera det i att måttet HDI, Human development index, är ett bättre utvecklingsmått än BNP, Brutto national produkten. HDI mäter många mjuka förbättringar och BNP mäter i princip enbart krassa ekonomiska nyckeltal. En kombination av dessa mått är idag de bästa måtten på hur enskilda samhällen utvecklas för sina invånare. Utan en god ekonomisk utveckling är det minst sagt svårt att förbättra HDI. 

https://hdr.undp.org/data-center/human-development-index?utm_source=EN&utm_medium=GSR&utm_content=US_UNDP_PaidSearch_Brand_English&utm_campaign=CENTRAL&c_src=CENTRAL&c_src2=GSR&gclid=Cj0KCQjw08aYBhDlARIsAA_gb0djA4c88Ax_LoF8KZhbxBUK_Jii8WLL7d4Ea5_UWJCr-EXhGgxVV2QaAsyBEALw_wcB#/indicies/HDI

https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/tillvaxt/bnp---sverige/

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_över_länder_efter_Human_Development_Index

Vad är då "bättre" sett ur en enskild människas perspektiv? Det kan vi lätt konstatera genom att lära av beteendevetenskapen om oss människor. Och genom att lära av Maslows behovstrappa. Visst finns alltid undantag från huvudregler men bättre för de allra flesta handlar om frihet att själv kunna styra sitt liv i så stor utsträckning som möjligt, rätten till en god utbildningsbas oavsett storlek på våra föräldrars plånböcker, trygghet genom ett väl fungerande rättssamhälle och ett samhälle där vi har skyddsnät som hjälper oss när olyckor, sjukdomar, konkurser eller annat upplevs krascha våra liv. Det enklaste sättet att mäta "bättre" på är kanske medellivslängden i ett samhälle. Kan något vara mer fantastiskt än att vi skapar förutsättningar för att människor med hjälp av nya kunskaper och metoder har möjlighet att få fler bra år på vår jord? Fler dagar till en chans för livslångt lärande. fler dagar till en chans att bidra till att kommande generationer får goda förutsättningar för sina liv på jorden. 

Väldigt många av jordens snart 8 miljarder människor har inte kommit högt i Maslows behovstrappa. Jag vill att fler ska få chansen att komma uppåt i den. Jag vill också att samhällen som det svenska inte ska få allt färre som lever högt i denna människans behovstrappa. Och jag kämpar för att inte medellivslängden, som i USA, ska börja minska. 

För att uppnå en bättre framtid måste vi hushålla bättre med våra naturtillgångar och vi måste anpassa våra ekonomiska system till en ny värld där allt fler arbetsuppgifter kommer att utföras av datasystem och robotar. Det kräver nytänkande bland våra politiker för att framtidens människor ska få en rimlig del av en ny verklighet. Det är hög tid för ansvarsfulla politiker att börja anpassa våra ekonomiska system i Charles Darwins anda så att vi får en rimligt rättvis fördelning av det välstånd som skapas.

https://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

https://www.omvarlden.se/nyheter/i-ar-blir-vi-atta-miljarder-manniskor-i-varlden

https://sv.wikipedia.org/wiki/Medellivsl%C3%A4ngd

https://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/evolution/darwinochevolutionsteorin.9932.html

Idag skulle jag träffa mitt barnbarn för första gången. Jag har fyllts av kärlekskänslor och spänning flera dagar bara av tanken. Tyvärr måste jag skjuta fram det efterlängtade mötet till efter valet. En sak är helt säker, jag känner mitt stora ansvar att fortsätta kämpa för att hennes och kommande generationer ska få en bra stund på jorden. På många sätt styr vi själva över hur vår unika framtid blir. 

Varför är stärkt demokrati klokt?

Engagemang och kreativitet

I en allt mer komplex värld, och i en värld där avancerad teknik klarar av att göra allt mer av det människor tidigare gjort, blir kreativitet och människors engagemang avgörande för framgång. En och annan säger att det alltid varit så. Delvis håller jag med men nu gäller det betydligt mer än någonsin tidigare. 

Bara engagerade människor bryr sig. Maskiner bryr sig inte. Gång efter gång har du läst att jag efterlyser en god balans mellan hjärnan och hjärtat när beslut ska fattas. Maskiner har "hjärnor" med enorm förmåga. Maskiner saknar hjärta. Därför är människan fortsatt avgörande för att de riktigt stora besluten som ska fattas inkluderar hjärtats dimensioner. Och det är fortfarande bara kreativa människor som klarar av att tänka utanför ramarna. Visst kan avancerade program uppbyggda utifrån logiken för artificiell intelligens automatiskt pröva nya vägar för att lösa uppgifter, samtidigt är de basprogrammerade för att lösa en specifik uppgift och har därför inbyggda begränsningar just kopplat till kreativitet. När Uppsala universitet nyligen genomförde en mycket givande invigning av en ny byggnad till Ångströmlaboratoriet var det ett av många kloka budskap från en av de talande professorerna. Kreativitet, att tänka och agera utanför ramarna, leder till det banbrytande och mest värdefulla. Till de stora mänskliga framstegen och till möjlig ökad konkurrenskraft.

Det finns många skäl till varför jag är övertygad om att stärkt demokrati, stärkt folkstyre, är bästa väg framåt. Igår träffade jag många ungdomar och hade väldigt värdefulla samtal om demokratin och dess fördelar och utmaningar. Ett av skälen till att delad maktstyrning är bäst är att toppstyrning inte skapar vare sig engagemang eller kreativitet hos oss människor. Ett strukturellt problem i Sverige har blivit att politik blivit en karriär från skolan och framåt. Våra politiska företrädare blir mycket bättre om de har många års riktig arbetserfarenhet med sig som personliga delar av ett referensbibliotek när de har heltidsuppdrag som förtroendevalda. Praktiskt har omfattande referensbibliotek ännu större betydelse om makten är centraliserad. Centralisering av makt leder ofta till mycket administration, passivisering och enfald. Det är därför som klokt demokratiskt orienterade verksamheter levererar bättre utveckling än totalitära system. Att totalitära system stjäl immaterialrätter är en annan sak. Det faktumet får hanteras genom en ständigt mycket bättre utvecklingstakt och ekonomisk krigföring. 

Josefin Utas, GP, skriver intressant om demokratifrågor nedan. Jag delar helt hennes kritik av hur politiker långt ifrån den enskilda människan försöker påtvinga oss tyckanden vi inte är intresserade av. Om man tycker att det är viktigt att skapa en starkare "vi-känsla" mellan oss EU medborgare är inte nedan metoden utan bättre metoder finns beskrivna i min bok "En stund på jorden". Inga överhetsmonument i världen kommer att få mig att bättre uppskatta EU och känna ett starkare band till övriga EU-invånare. Visst är det intressant att inte EU kan lära sig mer av erfarenheterna från USA som fortfarande är en federation. EU borde också lära sig av vad det var som gjorde att det brittiska imperiet inte överlevde. 

Utas skriver också klokt om att allt för många politiker i till exempel regionfullmäktige, riskdag och EU-parlament driver fram en massa dumhet eftersom de har tid att göra det. Allt för många av dessa personer har för lite att göra eftersom partisystemen blivit så toppstyrda. Det är precis som med för stora huvudkontor inom näringslivet med allt för mycket administrativa krav, det skapar extremt mycket dumhet i kärnverksamheterna. Politikens onödiga pålagor är inget undantag. Tänk om våra folkvalda kunde ägna sig åt det centrala som infrastruktur, handelsavtal, rättssystem, försvar, socialförsäkringssystem (inklusive pensionssystem), sjukvård och utbildning. Resten sköte med fördel marknaden. Parkinsons lag gäller i allra högsta grad även inom politiken.

"Det folkvalda EU-parlamentet har arbetat fram ett dokument om medborgarutbildning. I det finns en mängd förslag som syftar till att odla en europeisk identitet hos Europas invånare och försöka skapa känslomässiga band dem emellan."

"Förslagen är omfattande och handlar om allt ifrån att organisationer och instanser ska tussas ihop och samarbeta, till att varje kommun borde ha ett EU-monument för att ge medborgarna en visuell symbol för den europeiska integrationen. Det ska vara EU-undervisning i skolorna – de som bedriver sådan ska få emblem att stoltsera med. Resultaten av alla åtgärder ska följas noggrant, data samlas in och så vidare."

"Man kan tolka det som att EU-parlamentet vill forma unionsinvånarnas politiska tillhörighet med närmast totalitära metoder. Förvisso är inställningen problematisk. Men det finns en enklare förklaring till vad som ligger bakom: EU-parlamentarikerna måste ha något att göra. De som sitter i politiska församlingar eller innehar roller med makt tenderar att vilja rättfärdiga existensen av sin institution, sitt ämbete och dess betydelse. De vill syssla med saker som känns viktiga och som kan ge positiv synlighet. Då blir det fler kreativa initiativ och projekt, fler påbud och mer styrning."

"Har man skapat en union som EU så måste man förstås ha den till något. Man måste göra en rad viktiga saker. Att EU utvidgar sina befogenheter till allt fler områden är således inte förvånande. Det är närmast en politisk naturlag. Med kännedom om hur människans drivkrafter ser ut och våra erfarenheter av makten, så borde vi lära oss att vara återhållsamma när vi inrättar olika offentliga instanser, även om de ska jobba för folket och är del av demokratin. Parlament borde inte vara för stora, instanser borde inte tillåtas att ansamla för mycket makt och de bör heller inte ha tillgång till alltför mycket pengar."

"Så nästa gång politikerna säger att de måste lösa något: Fundera över om det verkligen är ett problem eller om det snarare handlar om att politikerna vill visa sig behövda."

https://www.gp.se/ledare/mer-demokrati-%C3%A4r-inte-alltid-b%C3%A4ttre-1.72656821

Parkinsons lagar gäller i allra högsta grad även inom politiken. Fler och fler myndigheter skapas när det bästa för oss invånare skulle vara många färre. Fler och fler administrativa uppgifter läggs på lärare, vårdpersonal med flera när vi istället behöver skära bort administrativa uppgifter och fokusera på baskvalité inom kärnverksamheterna. Hur får vi bättre fokus på kommuner, regioner och statens kärnverksamheter? Vi röstar på partier som tydligt väljer att avveckla all överflödig och kostnadsdrivande administration.

https://fritanke.se/sans/2021-nr-1/parkinsons-lagar-i-var-tid/

Igår var en positiv dag där jag träffade många elever och talade om varför väl fungerande demokratier är ett överlägset styrsystem jämfört med diktaturer. Det är dags att stärka vår demokrati med många fler erfarna och meriterade invånare som förtroendevalda. Det tjänar Uppsalaborna och svenskarna mycket på. I synnerhet tjänar invånarna mycket på om de har varierande yrkeserfarenheter och att deras kunskaper och referensbibliotek kommer till nytta i rätt sammanhang. Förbättringspotentialen är stor.

Dagens guld är data

Människans framsteg

Vi lever i en politiskt orolig tid. Samtidigt lever vi i en fantastisk tid där forskningen och utvecklingen går i en extremt snabb takt. Runt om på vår jord konkurrerar och samarbetar forskare kring det mesta som gör att människan blir allt kunnigare om hur universum fungerar. Kunskaper som sedan används för att omsättas i praktiska tillämpningar som löser praktiska problem eller skapar helt nya produkter som kan möta olika behov människor har eller får när möjligheterna finns. 

Ett av skälen till varför forskningen går så extremt fort är att vi redan idag har extremt avancerade datasystem till vår hjälp. I de systemen är datalagring och effektiv hantering av data avgörande för forskningens framsteg. Och mängderna data som idag lagras är enorma. I ljuset av detta är det fascinerande att forskare nu tror att de med hjälp av DNA-molekyler snart kan skapa extremt mycket effektivare datalagringssystem. 

Inte minst på Uppsala universitet finns mycket skickliga forskare kopplat till RNA. RNA är molekylerna som styr hur DNA utvecklas och förändras. Visst är det häftigt att vi människor lyckats bli så extremt avancerade i vår förståelse av hur allt liv på jorden fungerar! Nu försöker vi också förstå övriga universum bättre. Utrotningsångesten kanske bidrar. Eller ”bara” viljan att upptäcka nytt och att utvecklas. Och lärandet och dess möjliga tillämpningar bara fortsätter och fortsätter och får också av människan skapade ekonomier att ständigt utvecklas.

"Allt liv på jorden är genetiskt uppbyggt på samma sätt. Precis som i ett befruktat människoägg, finns i ett maskrosfrö och i en bakterie, all information som behövs för att skapa en helt ny individ. Informationen lagras inuti celler i form av DNA och används för att tillverka proteiner (och RNA-molekyler). Cellens alla funktioner byggs upp av proteiner – och celler bygger upp organismen. DNA är därför själva fundamentet för att vi och alla andra organismer ska kunna leva och utvecklas."

https://www.genteknik.se/genetik-och-genteknik/genetik/fran-gen-till-protein/

"DNA – Vanligtvis syftar ordet DNA på hela det genetiska arvet. Alla organismer har DNA. Hos människan finns det två meter DNA i stort sett alla kroppens celler (undantaget är de röda blodkropparna). Det gör DNA:t till en av de största kända molekylerna. Skulle du plocka ut allt DNA i kroppen och lägga i en rad kommer du till månen och tillbaka. För att DNA:t ska få plats i cellkärnan är det hårt packat. DNA är en förkortning för DeoxiriboNukleinAcid. Arvsanlag, arvsmassa och genomet är synonymer till DNA och syftar även på hela din genetiska kod."

https://biologi.ugglansno.se/grundlaggande-begrepp/

"Scientists say they have made a major step forward in efforts to store information as molecules of DNA, which are more compact and long-lasting than other options. The magnetic hard drives we currently use to store computer data can take up lots of space. And they have to be replaced over time."

"Using life's preferred storage medium to back up our precious data would allow vast amounts of information to be archived in tiny molecules. The data would also last thousands of years, according to scientists."

"A team in Atlanta, US, has now developed a chip that they say could improve on existing forms of DNA storage by a factor of 100. "The density of features on our new chip is [approximately] 100x higher than current commercial devices," Nicholas Guise, senior research scientist at Georgia Tech Research Institute (GTRI), told BBC News. "So once we add all the control electronics - which is what we're doing over the next year of the program - we expect something like a 100x improvement over existing technology for DNA data storage."

https://www.bbc.com/news/science-environment-59489560

Det är fascinerande hur räknekonsten bidragit till vår mänskliga utveckling. Starten för matematiken beskrivs av trovärdiga historiska källor som metod för skatteindrivning och bokföring. Utan framförallt indiers och arabers utveckling av matematiken hade inte människan kunnat utvecklas dit vi är nu. Visst är det fascinerande! Och Ada Lovelace lade grunden för programmering. Och nu kan vi snart med hjälp av RNA- och DNA-logik lagra mer data mycket effektivare.

”När den indiske astronomen och matematikern Brahmagupta år 628 lade sista handen vid sitt stora vetenskapliga verk Brahma Sphuta Siddhanta, visste han inte att han skulle bli både berömd och hatad.”

”Bokens teorier var överrumplande, och ingen av Brahmaguptas samtida kollegor kunde få de nya räknereglerna att stämma. Brahmagupta beskrev till exempel att nollan kunde ingå i uträkningar som vilken annan siffra som helst.”

”En annan obegriplig sak i den nya matematiken var bruket av positiva och negativa tal, som Brahmagupta kallade ”förmögenhet” respektive ”skuld”. Boken gav följande exempel på negativa tal: ”En skuld minus 0 är en skuld”, och ”multiplikation eller division av en skuld med en förmögenhet ger en skuld”.”

”I ett slag hade Brahmagupta gjort noll till mittpunkten på en axel med positiva tal på ena sidan och negativa tal på den andra. Ingen vanlig människa förstod dock hur tal kunde få ett negativt resultat. 

”En skatteindrivare kunde inte driva in negativ skatt, och en lantbrukare kunde inte äga minus tre kor. För köpmän i dåtidens Indien gav ett tal som sju minus tretton varken resultat eller mening.”

https://www.bokus.com/bok/9789146211174/raknekonstens-kulturhistoria-fran-forntiden-till-dataaldern-d-2/

https://varldenshistoria.se/vetenskap/beromd-och-avskydd-sa-kom-siffran-noll-till

https://illvet.se/forntiden/historia/matematik-drev-varlden-framaat

Energiförsörjning i en ny tid

Säkra energiförsörjningen

Energiförsörjning, till attraktiva priser, är kritiskt för att bygga ett generellt välståndssamhälle. Därför har också Utvecklingspartiet demokraterna lagt ner mycket tid på energiförsörjning. Solen och vätgasen har huvudroller att spela men det räcker knappast för att mätta ett digitalt och elektrifierat samhälle.  Det är enorma investeringar som äger rum både från stater och företag runt om i världen i vätgasteknik och solenergi. För oss svenskar är det tragiskt att energipolitiken får styras av miljöpartister. Karin Pihl, GP, och Malin Siwe, Expressens, skriver läsvärda artiklar som jag bifogar nedan.

”Varför den rödgröna regeringen konsekvent vägrat att ta ansvar i den här frågan under sina snart sju år vid makten är inte svårt att lista ut. Miljöpartiet är ideologiska kärnkraftsmotståndare. Miljö- och klimatminister Per Bolunds egen vision är att Sverige inte ska ha några reaktorer i drift om tio år. Samtidigt som man med laddstolpar och elcykelpremier vill elektrifiera samhället förstör man möjligheterna att producera leveranssäker el.”

https://www.gp.se/ledare/mp-s-makt-över-energifrågorna-skadar-sverige-1.53552481

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/mps-miljopolitik-ar-rena-lotteriet/

I tidningen Ny Teknik kan vi läsa en intressant artikel om hur tågen inom kort kan ersätta disel med vätgas. 

"För första gången rullar ett passagerartåg drivet av vätgas i Sverige. Med fordonet hoppas tågjätten Alstom kunna starta en debatt om hur dieseldriften ska bort från landets järnvägar."  

https://www.nyteknik.se/premium/passar-vatgastaget-in-pa-den-svenska-jarnvagen-7019465

I nedan artikel i Aftonbaldet, från Utvecklingspartiet demokraterna, ger vi uttryck för hur viktigt vi anser det vara att även Uppsala och övriga Sverige börjar utnyttja miljövänlig vätgasteknik. #updem

"För att nå EU:s mål krävs elektrifiering av fordonens drivlina. Elektricitet som tillverkas med hjälp av vätgas och bränsleceller kommer att krävas. Bränslecellsdrift är mycket energieffektiv; ett kilo vätgas innehåller energi motsvarande cirka tre liter diesel. Det tar bara ett par minuter att fylla en tank som driver fordonet en längre sträcka än en laddbar elbil."

"I bland annat Tyskland är man medveten om utvecklingen och där finns det i dag drygt 60 vätgastankstationer. I Sverige finns för närvarande enbart fem stationer men fler är under planering inom ramen för det EU-finansierade projektet Nordic Hydrogen Corridor. Vätgasen har stor potential även inom exempelvis bostadssektorn. I Mariestad byggs till exempel en förskola som är självförsörjande på energi och som skall stå klar år 2021."

"Eftersom en hel del biogas produceras i Uppsala kan det vara intressant att nämna att biogasen med känd svensk teknik kan omvandlas till den renare vätgasen som efter förbränning blir enbart vattenånga. Vätgasen går dessutom att lagra. Att satsa på ett samspel av solceller, bränsleceller och vätgas kan, förutom att bidra till en bättre luftmiljö, också bidra till att belastningen på Uppsalas underdimensionerade elnät reduceras betydligt. Alternativa energikällor är viktiga för att samhällsbärande funktioner som till exempel kollektivtrafiken skall fungera tillfredsställande."

"I Uppsala kommuns befintliga planer finns vare sig besked eller tankar om etablering av vätgastankstationer eller initiativ för att ta tillvara överskottsel och tillverka klimatneutral vätgas i anslutning till den kommande batteridepån i Gränby. Finns det överhuvudtaget några innovativa konkreta tankar eller lösningar utöver energilagring i batterier och tillverkning av biogas? Vår omgivande miljö är betydelsefull för vår överlevnad. Det är viktigt att ansvariga politiska beslutsfattare i såväl Uppsala kommun som Region Uppsala tydliggör sin syn på utvecklingen av vätgas som energibärare och del av Uppsalas framtida energiförsörjning. Vi anser att vätgas ska vara en viktig del av vår förmåga att säkra tillräcklig energiförsörjning. Utan tillräcklig energiförsörjning tappar Uppsala både attraktion och konkurrenskraft."

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/zGJW84/uppsala-borde-satsa-pa-vatgas-efter-corona

Tyvärr har Sveriges riksdag och regeringar inte gjort i närheten av tillräckligt för att säkra nödvändiga leveranser av energi runt om i Sverige. Inte minst i Uppsala har vi stora utmaningar med att säkra våra medel- och långsiktiga behov av energiförsörjning till bostäder och verksamheter. Expressens ledare skriver läsvärt om det nedan. Sverige behöver prioritera vilka infrastruktursatsningar som är viktigast för att framtiden här hos oss ska bli positiv. Att säkerställa energiförsörjning och dricksvattenförsörjning är väldigt mycket viktigare än att satsa vansinnigt mycket pengar på en ny höghastighetsbana för tåg i ett fortfarande glesbebyggt land.

"Minns hur statliga Vattenfalls vd Lars G Josefsson redan 2006 tog första spadtaget för ett koldioxidlager i marken utanför Cottbus tillsammans Tysklands kansler Angela Merkel. Det gjorde att amerikanska tidskriften Time utsåg Josefsson till European hero 2005. I verkligheten blev det inget alls. Gaslagret fick inget tillstånd.”

"Även om inte varje klimatvänlig storsatsning blir av ökar elbehovet kraftigt. Och det samtidigt som de första generationernas vindkraftverk gjort sitt och måste ersättas. Det krävs enorma investeringar, och ledtiderna från beslut till produktion kan inte fortsatt vara lika långa som nu."

"EU har inte tagit målkonflikterna på allvar. Och gör det inte heller i den kommande taxonomin, reglerna för vad som får räknas som tillräckligt klimatnyttigt. Om EU och Sverige ska nå sina högt satta mål, klimatneutralt 2050 respektive 2045, måste en del miljöbedömningar bli mindre försiktiga. För klimatet skull."

https://www.expressen.se/ledare/klimatet-maste-fa-ga-fore-miljon/