Stort F

Urspårade skolreformer

När Utvecklingspartiet demokraterna, UP, 2019 startade som lokalt parti i Uppsala var självklart skolpolitiken central. Att våra barn får en konkurrenskraftig utbildning, och föräldrarna hjälp att fostra ordning och reda, definierar ett samhälles framtid. Det borde vara enkelt att förstå. Ändå har riksdagspartierna i decennier plågat skolan med ständiga och misslyckade reformer. Och ständiga ogillade riktade statsbidrag. De gamla partierna har inte fattat att det är dumt att ändra på metoder som fungerar. Men det gör de eftersom de vill verka nytänkande och handlingskraftiga. Det finns ett bra ordspråk som lyder: ”Laga inte det som inte är trasigt”. 

UP skrev flera kraftfulla debattartiklar om skolan 2019, 2020 och 2021. De går att googla fram. Där beskrivs tydligt hur skolan åter kan fylla sina viktiga syften framgångsrikt. Finland lyfts ofta fram som ett föredöme. De har låtit skolan vara. Och de använder samma system som jag gick i under mina skolår. Riksdagspartierna får ett stort F för den misslyckade skolpolitik som förts. Störst F får Liberalerna som varit med och styrt en hel del och som ständigt försöker göra gällande att ”de vet bäst” om skolan. Att de nu förordar enbart ”papper, penna och böcker” i skolan är lika korkat som att tidigare ha förbjudit miniräknare som hjälpmedel. Självklart måste dagens konkurrenskraftiga utbildning blanda skrivande och läsande med att utnyttja datorer och AI-verktyg.

Linnea Lindquist, Expressen, skriver en bra debattartikel nedan. Expressen är inte en vänsterorienterad tidning men har fattat hur illa den ”borgerliga” skolpolitiken slagit negativt mot svensk konkurrenskraft. Med några få exempel visar de tydligt hur illa 2000-talets skolreformer blev. Ett misslyckande ska kallas ett misslyckande. Den ”korta” Stefan Holm var inte bara fantastisk i höjdhopp, han vågade också visa att läraren är chefer i klassrummen. Ingen annan. 

”Raja Thorén har länge varit en skandalomsusad friskoleägare. Samtidigt som hans skolor har fått hård kritik har vinster från verksamheten plöjts ner i innebandylaget Thorengruppen – vars damlag blivit svenska mästare tre gånger.”

”Skolinspektionen har sedan länge tröttnat på Thorenskolornas brister. Den satte därför stopp för öppnandet av nya skolor. Men Thorengruppen kunde fortsätta växa genom att köpa befintliga skolor.”

”I år gjorde Raja Thorén ett sista klipp på den svenska skolmarknaden genom att sälja sin koncern. Som en luttrad skolägare insåg han förmodligen att det var läge att sälja innan Skolinspektionen skulle återkalla tillståndet helt och hållet. Han gjorde en bra affär eftersom han förutom skolorna sålde sin arena. Det är skolpeng, alltså skattemedel som har finansierat Thoren Arena som Umeå kommun köpte för hiskeliga 260 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 440 lärartjänster.”

”Raja Thorén stod inte för årets enda friskoleskandal. I Sundsvall blev det rabalder i medier och ilska hos personalen på Skvaderns gymnasieskola när styrelsen plockade ut 28 miljoner kronor i aktieutdelning – trots att ledningen lovat att allt överskott skulle gå tillbaka till verksamheten. Rektorn sade att de inte hade något annat val. Really? Jag har massor med idéer på vad man kan göra med 28 miljoner.”

”Södertälje kommun lät eleverna gå kvar sista året på en gymnasieskola som skulle stängas. Det var ett beslut som förmodligen var bra för elevernas utbildning. Men det innebar samtidigt att det blev dyrare för kommunen. Beslutet blev därmed en jackpot för stadens friskolor. Sverige har nämligen lagstiftning om bidrag på lika villkor. När kommunen får ökade kostnader ska friskolorna kompenseras med samma belopp.”

”Skolverket fick i år idén att förändra bedömningen av nationella proven. Tidigare bedömdes den skriftliga och den muntliga delen var för sig. Numera ska poängen slås ihop. Därmed kan elever spika den muntliga delen, skriva ett eller två poäng på läs- och skrivdelen och ändå skrapa ihop till ett godkänt E.”

”Det är synd bara att Sverige är sämst när det kommer till skillnader mellan olika grupper av elever. Det är fortfarande elevernas bakgrund som till stor del avgör resultaten i svensk skola. Sverige lyckas med konststycket att vara både bäst och sämst på samma gång.”

”Skolchefen i Höörs kommun briljerade inte direkt när hon i ett mejl till all personal skrev att de skulle tänka på att inte agera på ett sätt som kan uppfattas som kränkande av någon elev. För vad som upplevs som kränkande är ju subjektivt. Elever har rättigheter i skolan, men de har också en skyldighet att följa skolans regler och rätta sig i ledet när vuxna säger till.”

https://www.expressen.se/ledare/linnea-lindquist/stefan-holm-visade-att-lararen-far-bestamma/

I Uppsala har jag stora förhoppningar om att Guldavtalet om skolan får stor positiv betydelse för våra elever och landets konkurrenskraft. Uppsala ska bli det goda exemplet på hur skolan åter bidrar till konkurrenskraftiga vuxna i en värld där vi globalt konkurrerar om välståndet.

Upp till kamp

Nolltolerans

Att tillämpa nolltolerans mot brott i våra skolor är mycket viktigt. Det räcker dock inte för att Sverige ska få mer väluppfostrade samhällsmedlemmar. Det är dags för oss i Sverige att till exempel lära av Tyskland. Där säger de flesta vuxna till barn och unga som går över acceptabla gränser. Inte minst för att klara en allt mer mångkulturell verklighet måste vuxenvärlden hjälpa till att uppfostra våra barn och unga. Går det med tanke på alla olika kulturer? Ja, ”Den gyllene regeln” gäller inom alla religioner. Om alla vuxna tar ett uppfostringsansvar som bygger på principen att du ska behandla andra som du själv vill bli behandlad tar oss långt mot en mer respektfullt beteende mot varandra, oavsett kulturell bakgrund. 

När jag växte upp som barn fanns fortfarande civilkurage hos många äldre att säga till barn och unga som uppträdde oacceptabelt i offentlig miljö. Jag är inte purung men det är inte heller väldigt länge sedan. Det är hög tid att vi alla börjar hjälpa till att få ordning och reda i vårt gemensamma land! Adam Cwejman, GP, skriver läsvärt om ett urspårat civilkurage nedan. Det måste återvinnas och i en mångkulturell värld får vi inte tillåta separata klansystem. I Sverige gäller svenska lagar oss alla jämlikt.

”Vi lever tillsammans i det här samhället och våra gemensamma normer är värda att försvara, även vid mindre allvarliga brott. Men är det verkligen klokt att agera på det viset som jag gjorde? Är inte civilkuraget också en form av risktagande? Mycket tyder på att det inte alltid längre slutar väl att säga ifrån offentligt när barn beter sig illa eller förstör.”

”Det här är inte ”bara” en grov misshandel. Den vittnar om en sorts förändring av den offentliga normen i Sverige. Om man i vanliga fall är en unge som hittat på något sorts hyss i offentligheten är en tillsägelse av en vuxen en sorts påminnelse – samhällets normer gäller även när jag inte är med mina föräldrar. Man gör något som inte är tillåtet men vet att det är skäl för att skämmas.”

”I ett klan- och släktdominerat samhälle existerar ingen fungerande rättsstat eller statlig rättskipning. Men det innebär inte att det råder total avsaknad av rättskipning – men den äger rum på klan- och släktnivå. Familjeöverhuvuden och äldre släktingar avgör rättvisan och de försvarar familjens och klanens heder och integritet. Andra vuxna har i ett klan- och familjeperspektiv ingen rätt att tillrättavisa barn från andra släkter på det sätt som skedde. Det är den egna släktens skyldighet och privilegium.”

”Det är därför man även som barn växer upp med insikten att det inte är familjens regler som gäller i offentligheten eftersom offentligheten är gemensam. Andra vuxna har i detta system inte bara en rätt utan även en sorts implicit skyldighet att upprätthålla normer i offentligheten om de ser andra, i synnerhet barn, bryta mot dem.”

”Det blir allt vanligare att dessa två kulturer – och sätt att se på skuld och ansvar – kolliderar i Sverige. Men för många är det här redan vardag. För personer som bor i en del utanförskapsområden har det varit så här under lång tid.”

https://www.gp.se/ledare/civilkuraget-hotas-till-tystnad-i-sverige-1.94157325

Igår genomförde Uppsala kommun ett ”strategiskt seminarium” för kommunens politiska- och tjänstemannaledning. Där gavs perspektiv på vår nutid och starka prognoser om vår framtid. Där beskrevs bland annat av Polisen att den grova brottsligheten med skjutningar och sprängningar ökat men att i princip all annan brottslighet minskar. Samtidigt lyftes ordningsproblemen i våra skolor tydligt upp. Och en integrationsforskare visade tydligt bland annat att det sekulära svenska samhället möter religiöst fostrade invandrade. Och den verkliga bilden av våra invandrare är mycket ”kluven”. Många av våra bästa elever på gymnasier och universitet är starkt invandrarkopplade. Samtidigt är starkt invandrarkopplade överrepresenterade bland socioekonomiskt svaga och i brottsstatistiken. En intressant reflektion från Polisen är att ungdomar är ”så kriminella”. Enligt statistiken är medelålders minst lika kriminella. Och i ”The big picture” är få kriminella.

En sak är helt säker, de ekonomiska läget för Uppsala, och Sverige i stort, är mycket problematiskt. Hur mycket man än vill se ”halvfulla glas” nu så är de allt mer ”halvtomma”. Och de organisationer som inte snabbt anpassar sig till en helt ny ekonomisk värld går en ”blodig” framtid till mötes. I dessa svåra ekonomiska tider måste vi tänka nytt och börja jobba mycket smartare än förr. Bara i Uppsala kommun förväntas redan höga räntekostnader öka massivt de kommande åren. Det är inte hållbart. Och parallellt med de ekonomiskt hårda tiderna måste vi inkludera våra invandrare mycket bättre än hittills. Hur kan du bidra till att vi lyckas? Någonannanism duger inte i detta viktiga förbättringsarbete.

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ecb-hojer-rantan

Samarbetsfostran

Stolthet
Vad får människor att känna stolthet? Är det för enkelt att säga att det händer när vi själva eller någon närstående gjort något bra? Är det när det företag man jobbar på är lönsamt, attraktivt och positivt engagerat i samhällsutvecklingen? Är det när den kommun man bor i är välskött med god ekonomi, där människor vill bo kvar och många vill flytta dit? Är det när platsens idrottslag når framgångar? Vad är stolthetens motsats? Att man skäms. Hur många vill gå omkring och skämmas? För en plats invånare tror jag idrottslagens resultat har stor betydelse för befolkningens stolthet över sin plats. Det är minst lika pirrande härligt när lokala lag når stora framgångar som när svenska lag gör det i kamper med andra lag runt om i världen. Lagprestationer är svårare än enskilda prestationer. Precis som i övriga samhället ökar komplexiteten att nå framgång när fler människor inkluderas i ekvationen. Den enda större skillnaden mellan idrottslag och samhällsbygget är att platser har olika kritiska massor av människor för att klara olika former av bärkraft. Idrotten är väldigt viktig för oss människor. Därför är den också viktig för politiker. Varför tror du till exempel att OS. fotbolls VM och friidrotts VM är så hysteriskt viktiga arrangemang? Men ska jag behöva känna skam över att nuvarande kommunledning trakasserar företagare, sköter ekonomin dåligt, gör centrum farligare och fulare osv? Självklart inte. Jag kämpar ju dagligen för en företagarvänlig, ekonomiskt välskött, attraktiv och trygg kommun. En kommun där vi också klarar av att ge våra svaga en värdig och kärleksfull tillvaro. För den kampen tillsammans med mina Kompisar i Centerpartiet Uppsala känner jag stolthet.
http://akademin.net/blogg/stolthet-vad-ar-det/
https://www.nyyti.fi/sv/info/skam/hur-uppstar-skammen-och-hur-kommer-den-till-uttryck/

It takes two 2 tango
Lagidrott är mycket fostrande. De som klarar av att ingå i idrottslag klarar också utmärkt av att ingå i arbetslag. Lagidrotter anser jag kommer att spela en allt viktigare roll för att den misslyckade integrationen blir betydligt mer framgångsrik. Och förmågan att arbeta i lag tycks också ha en chans att stärkas när någon form av allmän värnplikt åter är sannolikt. Jag motionerade om det inom C för några år sedan men fick inte stöd av distriktet. Träning i lagarbete är viktigt och vi behöver bra arenor för ett bättre integrationsarbete, hur kan det vara svårt att förstå? Uppsala har flera lag som är duktiga och som bidrar till min stolthet kopplad till min hemmaplats, Uppsala. Jag tror Uppsala vinner några SM titlar i större lagidrotter 2016. Det blir både roligt och viktigt att fira om det händer. Trots att MP inte gillar elitidrott kommer de säkerligen försöka få oförtjänta poäng om våra elitlag lyckas nå högst upp till toppen. Breddidrott är av många skäl mycket viktigt. Inte minst för folkhälsan och just för att utveckla förmågan att samarbeta. Elitlagen är samtidigt mycket viktiga för att lyfta olika idrotters attraktivitet och för att bidra till en plats positiva varumärke. När Uppsala fått en ny lokal regering och många fler lokalt etablerade företagare så kommer många SM bucklor vara i Uppsala. Elitlagen behöver fler sponsorer och de kommer bara hittas inom det närande näringslivet. Satsa mer på föreningslivet, särskilt på de fostrande idrottsföreningarna. Både näringsliv och offentlig sektor behöver arbetskraft som kan arbeta i lag och som förstår värdet av att kämpa hårt mot tydliga uppsatta mål.
http://www.unt.se/sport/sallns-segertag-fortsatter-att-rulla-4155207.aspx
http://www.unt.se/sport/vidare-efter-akta-hattrick-4154817.aspx
http://www.rf.se/imagevaultfiles/id_33807/cf_394/varfor_lamnar_unga_idrotten.pdf
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:525395/FULLTEXT01.pdf