Hjärnans könsskillnader

Är kvinnors hjärnor bättre?

Du vet väl att det har biologiska betydelser om man är kvinna eller man? Du vet väl att kön och arv har mycket större betydelse än i vilken miljö du växer upp i? Visst är det intressant att vissa som alltid hänvisar till forskningen, om vad som är mest korrekt just kopplat till könsskillnader, bara vill förklara skillnader som ”sociala konstruktioner”. De har fel! 

Rent biologiskt lämpar sig kvinnor och män olika bra beroende av uppgift. Att det på individnivå kan finnas avvikelser innebär inte att huvudregeln är fel, kvinnor och mäns hjärnor har betydande skillnader oavsett vad förnekarna säger, tycker och känner. Just hormonen som påverkar ”känslor” är en av de vetenskapligt fastställda skillnaderna mellan kvinnor och män. Typ kvinnor tänker mer med hjärtat än män. Tänk att det vetenskapligt är fastställt. Tänk att det inte innebär att det ena är dåligt och det andra är bra. En bra balans mellan hjärna och hjärta blir oftast mest rätt. Och vissa uppdrag passar bättre för män än kvinnor. Att de uppdragen ofta ger mer pengar är en annan fråga. Nedan citat matchar inte riktigt innehållet i nedan SR/P1 reportage. Mycket intressant. Lyssna!

”Skillnaden mellan kvinnors och mäns hjärnor är små, men de finns. Vilken roll spelar olikheterna i praktiken, undrar Louise och Anders.”

https://sverigesradio.se/avsnitt/myter-och-fakta-om-kvinnors-och-mans-hjarnor

Naturens läkande kraft

Grönt är skönt

Varför bygger vi bostäder? Det enkla svaret är för att människor behöver en bostad. Precis som till exempel björnar behöver vi en plats som vi hoppas är trygg och säker att sova på. En plats där vi också kan lagra lite ägodelar och iband bjuda hem nära och kära till. 

Hur bygger vi bostäder? Det enkla svaret är att de byggs utifrån ekonomisk förmåga hos köparen. Rika människor brukar bygga stort och dyrt på bra lägen. Köpsvaga får nöja sig med hyresbostäder som ofta finns i fula miljonprogramsområden eller i stora flerfamiljshus som ser ut som tråkiga klossar. 

Under drygt en mandatperiod var jag ordförande för Folkhälsorådet i Uppsala. Det var mycket givande och viktiga insatser gjordes. Bland annat att uppmana kommunstyrelsen att uppmana Regionatyrelsen att samlat träna på scenariet allvarlig pandemi. Tror du träningen genomfördes? Nej. I rådets arbete fick vi bland annat lära oss om hur viktigt det är att bygga klokt för att människor ska må bra. Det finns en stor mängd forskning om att naturen har läkande kraft på oss människor. Sjuka blir bevisligen fortare friskare. I ett land där alla har rätt till likvärdig vård är det klokt att säkerställa goda boendekvalitéer för alla invånare. Oavsett storlek på bostaden. Bland annat därför måste vi säga nej till Uppsalapaketet som bygger ut Uppsala på ett dåligt och dyrt sätt. 

I nedan avsnitt av SVT Vetenskapens värld framgår det tydligt hur viktigt det är för oss människor att leva i bättre harmoni med naturen än vad till exempel Uppsalapaketet driver fram som nya boendekvaliteter. 

https://www.svtplay.se/video/35585105/vetenskapens-varld/frisk-av-naturen-avsnitt-1?info=visa

Naturens läkande kraft är mycket större än vad vissa stadsplanerare verkar vilja fatta. Eller är problemet med okloka stadsbyggnadsplaner att det är giriga byggherrar och korrumperade politiker som styr?

https://fof.se/artikel/2020/9/besok-i-naturen-laker-kropp-och-sjal/

Nu har jag haft en läkande tid på Råö i en fantastisk naturmiljö. Forskningen stämmer, särskilt när grönskan finns är vår natur själavårdande. Den 11/9 har Uppsalaborna chansen att rösta för en bättre utbyggnad av Uppsala än den Uppsalapaketet erbjuder. Nej tack till Uppsalapaketet och spårväg i Uppsala! Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder en smartare byggutveckling längs befintliga spår. En byggutveckling som inte leder till nya stora utanförskapsområden med massor av ytterligare stora samhällsproblem. Gör om! Gör rätt! Rösta på UP 2022! 

Ansiktsmasker och betendeutveckling

Barnsligt förtjust i utveckling

De flesta normalt fungerande människor vet att vi kommunicerar med ljud, skrift men också tecken och kroppsrörelser. Det är bland annat därför som digitala möten inte är i närheten så bra som traditionella fysiska möten men utmärkta för korta avstämningsmöten och enkla rutinmöten. Som vanligt i denna fantastiska värld forskas det om allt möjligt. Inte minst har det forskats om barn som tvingas använda ansiktsmask i miljöer där alla andra också har ansiktsmasker utvecklas sämre än tidigare generationer. Tror du forskarna kommit fram till något svar? I nedan BBC artikel kan du läsa om vad de drog för slutsatser av sin forskning. En sak är säker och det är att nyttjandet av ansiktsmasker under Covidpandemin visar hur olika många länders vetenskapsmän och myndigheter tänker. En bekräftad slutsats är, trots att de svenska myndigheterna inte tyckte så, att ansiktsmask minskar smittspridning. Och nej, det är tråkigt med masker, och det finns masker med usel kvalité, men de verkar inte än försämra förmågan att läsa känslouttryck. Förmågan att läsa känslouttryck är mycket viktig för oss människor.

"Like many children his age, three-year-old Eshan Evans is energetic and boisterous. But as soon as he has to put on a face mask at school, something changes. "You can see he's a different boy, much tamer and quieter," says his mother Herne."

"In Singapore, where Eshan and his family live, children aged six and above are legally required to wear masks. But many kindergartens and pre-schools also strongly encourage the practice for younger children. It means that for roughly eight hours every weekday, except while eating, drinking, or napping, Eshan wears a disposable three-ply mask."

"There have been relatively few studies investigating mask-wearing in children, due to ethical and logistical challenges. Those few studies, which focused on the physical impact of masks on breathing, did not find any harmful effects. But the debate around the wider pros and cons has been heated." 

"The good news is that mask-wearing has been linked to lower rates of Covid-19 in schools. For example, in the US state of North Carolina, where masking is compulsory for students above six, schools reported extremely low transmission rates – although more than 7,000 children and staff attended school while carrying the virus between March and June 2021, only 363 Covid-19 cases were found to have been caused as a result."

"In another survey involving 169 elementary schools in Georgia, researchers found that when teachers and staff were required to wear masks, reported Covid-19 cases were 37% lower compared to schools without a mask mandate."

"A 2012 study found that children under the age of nine could still correctly pinpoint the emotions of the faces they were viewing, even if they couldn't see their mouths. And in an experiment conducted last year, Ruba and her colleague discovered that while masks slightly impaired children's ability to recognise sadness, anger, and fear, the overall effect was the same with sunglasses."

"This is another piece of evidence to suggest that masks may not have such a negative impact on children's emotional development," she says. After all, people usually don't worry about wearing sunglasses around kids."

"Eva Chen, a developmental psychologist at the Hong Kong University of Science and Technology, points out that in any case, people are not wearing masks or sunglasses all the time: "So children are not 100% deprived of facial information." And in places like China, South Korea, and Japan, where masking was commonplace even before the pandemic struck, children have developed normally, she adds."

https://www.bbc.com/future/article/20211025-how-face-masks-affect-young-children

Vad gäller ansiktsmasker så debatteras för fullt nu äldreomsorgen på UNTs insändarsida. Det är pinsamt att ta del av Socialdemokraternas försvar. Jag var mycket tydligt under pandemins inledning om hur illa det var med smittspridningsskyddet inom äldreomsorgen. Jag är fortsatt mycket kritisk mot hur generellt dåligt smittspridningsriskerna hanteras på många äldreboenden. Tyvärr får jag ofta i samtal med många äldre och deras anhöriga höra  uppfattningen att smittspridningsbekämpning inte tycks spela någon roll då de bara anses vara stora kostnader och snart ändå ska dö. 

I ett land som ännu inte tillåter aktiv dödshjälp, under strikt ordning, blir ovan ett än värre uttryck för människosynen. För mig är rätten till aktiv dödshjälp, "att nu räcker det av lidande" en medmänsklig position. Det måste även i Sverige under ordnade former bli möjligt att få hjälp att avsluta sitt liv på ett värdigt sätt. Under alla mina besök på äldreboenden genom åren har det både varit lätt att se lidande människor, lidande anhöriga och vid flera tillfällen har äldre vädjat om hjälp att få dö. Samtidigt måste så länge vi lever säkerställas en mycket bättre äldreomsorg än nu. 

Uppsalas kommunrevision är tydlig med att äldreomsorgen har haft och har problem. De är också tydliga med att Uppsala kommun bättre måste arbeta med att motverka en exploderande kostnad genom att allt fler +80 åringar blir generellt friskare och aktiva. Jag hävdar att Sveriges värsta beteendedumhet är åldersdiskrimineringen. Det är hög tid att ändra på det. Det är inte bara anständigt, det är klokt också eftersom de av oss som håller sig friska och aktiva kan fortsätta att göra mycket nytta långt upp i åldrarna. Det vill också många göra.

Nedan några artiklar om läget inom äldreomsorgen i Uppsala. Den första skriven av UParna Carina Kumlin och Lars O Ericsson. Därefter kommer en korrekt insändare från Cecilia Forss men också ett svar från Socialdemokraterna som på inget sätt erkänner alla misstag och bara använder sig av floskler istället för att vidta de förbättringsåtgärder som behöver bli verklighet. Erik Pelling är en broilerpolitiker. Om det innebär att man spelar teater i sin yttre kommunikation och internt saknar förmåga att driva på för nödvändiga förbättringar är det ett gott exempel på varför Uppsala behöver mer erfarna och arbetsmeriterade politiska företrädare. Och jag ogillar skarpt när politiker slår sig för bröstet och menar att det görs stora satsningar när rikspolitiker i valår kommer med kortsiktiga pengar för att åtgärda kvalitetsbrister som kräver långsiktiga förändringar.

https://unt.se/nyheter/artikel/omsorgen-har-skurits-ned-av-s/joovvz1j

https://unt.se/nyheter/artikel/r2pzz9xj

Nedan Cecilia Forss sakliga information "bara" kopplat till finansieringen av äldreomsorgen i Uppsala. "När alliansen lämnade styret av kommunen låg nivån för äldreomsorgen 168 mnkr över landets genomsnitt när hänsyn tagits till strukturella skillnader. Därefter minskade nivån stadigt. I senaste jämförelsen låg Uppsala -53 mnkr under genomsnittet i landet. Ingen annan verksamhet har skurits ned så kraftigt av Socialdemokraterna och deras stödpartier." 

https://unt.se/asikt/insandare/artikel/omsorgen-har-skurits-ned-av-s/joovvz1j

Utan vetenskaplig spets inget högt välstånd

Utan stjärnor inget elitseriespel

När människan metodiskt började utveckla sina förmågor började vår arts stora vandring mot världsherravälde. Särskilt stora steg började tas i samband med att vetenskapen fick större betydelse än trosuppfattningar i länder som steg för steg slutade tillåta religiösa trosuppfattningar begränsa vår utvecklingsresa. Vetenskapen är som allt annat uppdelat i olika områden och inom alla områden finns aktiva med olika kompetenser och begåvningar. Som till exempel inom idrotten kan de stora framstegen och framgångarna nästan bara ske i spetskompetensmiljöer. Inom vetenskapen är det i forskningsmiljöer som attraherar stjärnor och som tillämpar arbetsmetodiker som främjar nytänkande och flit. 

I dagens vetenskapliga framkant har metoder för tvärvetenskap stor betydelse för framgångar. I ljuset av detta faktum är ett av många misstag som görs i dagens Sverige att forskningsanslagen smetas ut för brett och på för många lärosäten. Vetenskaplig spets kan inte skapas genom att driva en forskningspolitik som förväntas vara en viktig del av en regional fördelningspolitik. Tänk att inte det är självklart för de politiker som ska värna och utveckla förutsättningarna för svensk spetskompetens inom värdefulla forskningsområden.

https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/2019-10-31-oka-anslagen-till-fri-forskning-och-forskningsinfrastruktur.html

Sverige kan tveklöst fortsätta att vara ett framgångsrikt land inom viktig forskning. Inte minst tack vare Wallenbergsstiftelserna. Och även bland svenska forskare finns som inom fotbollen ”Emil Forsbergare” och ”Janne Anderssonare”.

Expressens ledare skriver läsvärt om hur illa Sveriges regering agerar i dessa frågor. Gång efter gång lyfter Uppsala universitets ledning på möten med länets politiska ledare detta problem. Det tycks tyvärr vara för döva öron.

”Men under de rödgröna har den högre utbildningen misshandlats på ett skrämmande sätt. Regeringen verkar se ett egenvärde i att trycka in så många studenter som möjligt på lärosätena, blind för att stora kvantiteter hotar utbildningarnas kvalitet.”

”Under Löfven fortsätter också S-traditionen att förläna universitetsstatus till högskolor med tveksam - eller i fallet med Mälardalens högskola, undermålig – akademisk standard.”

” Stefan Löfven talar också gärna andäktigt om ”forskning” och ”innovation”. Men även här pågår misshandel. . Forskningsanslagen höjdes i vårändringsbudgeten – men mest pengar går till högskolor som bedriver minst forskning, konstaterar två ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) på Svenska Dagbladets debattsida.”

”Formkurvan är blek, men det finns fortfarande respekterade, forskningstunga svenska universitet som kvalar in på världsrankningslistor, som Karolinska institutet och universiteten i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Hur gick det för dem? Illa. De får en genomsnittlig höjning av forskningsanslagen på 2,4 procent! Ingen höjning alls, när sådant som inflation och lönekostnader har gjort sitt.”

” Så regeringen lär ta Kungliga Vetenskapsakademiens varningar med ro. Debattörerna skriver att Sverige behöver ”stora forskningsuniversitet där internationellt ledande forskare kan arbeta i nätverk och med tillgång till hög­specialiserad utrustning.” 

”Javisst, det tycker väl regeringen också. Fast de ska finnas överallt i hela landet. Så enkelt är det när man inte ser konflikten mellan kvalitet och kvantitet. Så länge de rödgröna har makten lever den svenska akademien farligt. Det går inte att ha ett Oxford i varje buske.”

https://www.expressen.se/ledare/det-gar-inte-att-ha-ett-oxford-i-varje-buske/

Matilda Ernkrans har den svenska regeringens uppdrag att arbeta med forskningsfrågor. Hon bär med andra ord ett stort ansvar för att forskningsanslagen fördelas korkat. Hon tillhör ändå den skaran i regeringen som har en akademisk utbildning. Som ofta handlar det då om statskunskap och sociologi. Tacka vet jag naturvetare och ekonomer. De senare lär sig att räkna och dessutom fostras många av dem i konsten att se mönster. Det är oroande att forskningen inte sköts betydligt klokare i Sverige. Till att börja med bör modellen som Uppsala universitet och campus Gotland ha bli modellen för hela landets högre utbildning. Topp 8 universiteten ska ha övriga lärosäten knutna till sig. Om basfinansieringen finns för den formen av regionalpolitik kan ändå spetsen och grundkvaliteten säkras. Gör om! gör rätt!

https://www.naturvetarna.se/nyheter/2019/har-ar-den-nya-forskningsministern/

https://www.tillvaxtanalys.se/download/18.62dd45451715a00666f27381/1586367592597/forskning-och-ekonomisk-tillv%C3%A4xt-%20en-%C3%B6versikt-06.pdf

Det saknas inte vetenskapligt stöd för ett starkt  samband mellan hög generell utbildningsnivå i ett samhälle och en god ekonomisk utveckling.

https://www.regeringen.se/49bb33/contentassets/6070de731ecd41b186b5afce54381530/utbildning-och-ekonomisk-utveckling---vad-visar-den-empiriska-forskningen-om-orsakssambanden

Förmåga att räkna och att koncentrera sig

Integrerat lärande

Ett mycket kraftfullt sätt att förbättra utbildningspedagogiken är att koppla ämnen som matematik till fler sammanhang i den verklighet som alla behöver förhålla sig till. Matematiken är fantastisk på det sättet eftersom den finns inom allt i våra samhällen. Samtidigt kan matematiken för många upplevas som väldigt teoretisk och onödig att lära sig. Inte minst jag själv tog lång tid på mig innan jag förstod hur viktig matematiken är för just det mesta i våra liv. Själv utbildade jag mig till civilekonom. Där fanns matematik som var tillräckligt intressant för mina huvudsakliga intressen. Under universitetsstudierna fick man också lära sig att varje uppsats med stor trovärdighet helst skulle innehålla en matematisk regressionsanalys. Det vill säga en metod för att matematiskt kunna styrka att det man undersöker och dess resultat faktiskt kan påstås stämma, eller inte. Inom den viktigaste forskningen, den som kan kopplas till naturvetenskap och teknik är matematiken helt avgörande. En sak är helt säker och det är att om vi kan öka motivationen att lära sig lite mer matematik i våra skolor kommer vår konkurrenskraft garanterat stärkas och enskilda invånares liv kommer att förbättras.

Om matematiken till exempel i mycket större utsträckning kopplas till vardagsutmaningar kan kompetensnivån kraftigt stärkas. Matematiken kan med fördel kopplas till hur man räknar ut sin skatt. Oavsett vad man gör som vuxen kommer man inte ifrån att betala skatt. Matematiken kan med fördel kopplas ihop med hur man får sin privatekonomi att gå ihop, lära sig att räkna på intäkter och kostnader. Lära sig att förstå vilka effekter sparande kan ha för att klara att köpa sitt första boende. Lära sig att förstå vad som krävs för att få ett eget företag att gå ihop ekonomiskt. På gymnasienivå finns idag den förträffliga möjligheten att lära sig tillämpad matematik genom att driva ett UF-företag. Ung företagsamhet, UF, är en metodik som starkt bidrar till att få unga människor att bättre förstå vad som krävs för att skapa och driva ett företag. Inte minst lär sig ungdomarna hur viktigt det är att räkna rätt för att prissätta sina produkter eller tjänster så att företaget har ekonomisk bärkraft. Liknande metoder och pedagogik måste inkluderas mycket tidigare i skolan. Genom att göra det i större utsträckning är jag säker på att många personer också kommer att slippa att redan i unga år hamna i ekonomisk knipa.

Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om att skolan kan göra större individ och samhällsnytta genom att redan i grundskolan drilla våra barn i att förstå sambanden mellan intäkter och kostnader. Du som följer min blogg vet också hur många gånger jag lyft problemet med att riksdagen tillåter allt för enkla lån med ocker räntor, till exempel SMS-lån, som kraftigt bidragit både till skuldfällor och omfattande brottsverksamheter.

"Är det skolans fel att tiotusentals unga vuxna har skulder hos Kronofogden? Hade problemet kunnat undvikas om det funnits mer privatekonomi på skolschemat? 32 000 unga vuxna mellan 18 och 25 år har skulder hos Kronofogden. Sammanlagt är de skyldiga 1,3 miljarder kronor. En svindlande summa. Och förra året fördubblades antalet unga som ansökte om skuldsanering jämfört med 2019. Att unga kör sönder sin ekonomi redan i entrén till vuxenlivet är en tragedi. Det sätter krokben för deras chanser att hyra lägenhet, ta lån för att köpa en egen lya eller en jobbnödvändig bil. Hälsan nöts ner och skammen växer."

"Mer privatekonomi i skolan! Det säger representanter för såväl Kronofogden som Nordnet och Unga aktiesparare. Självklart är privatekonomi ett viktigt ämne och det ingår i undervisningen redan i dag, i högstadiet och på gymnasiet. Kanske behöver stoffet anpassas mer till kreditsamhällets krav, men utöka undervisningen? Det finns knappt ett samhällsproblem som skolan inte ombeds att lösa med mer lektioner."

"Bland dem som ansöker om skuldsanering är de främsta orsakerna arbetsbrist, överkonsumtion och spelberoende. Det illustrerar hur oändligt lätt det är att skuldsätta sig i dag. Tidigare generationer klarade sig ju inte undan skulder för att de hade jättemycket privatekonomi på schemat. Det handlar mer om vad de inte hade: möjlighet att nätshoppa hemma i sängen, handla på kredit och ta sms-lån. Det fanns inga sociala medier eller influencers som lockade till köphysteri. Och man kunde inte spela bort studiebidraget på nätet."

"Men det uppkopplade överflödssamhället lider av en ”allting genast”-sjuka som svårligen kan lagstiftas bort. Unga måste helt enkelt rustas för att motstå locktonerna. Vid sidan av föräldrarnas uppfostran kan skolan göra en insats varje dag i veckan genom att öva eleverna i icke-kognitiva färdigheter: koncentration, uthållighet, känslokontroll och förmåga att skjuta upp belöningar. Idén att elever ständigt ska ”gå på lust” och följa motståndets minsta lag framstår mer som en gåva till morgondagens lånehajar. Och kanske även till dem som rekryterar till kriminella gäng."

https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/skolan-kan-hjalpa-unga-att-inte-kora-sonder-sin-ekonomi/

Fakta eller tyckande

Kan du lita på forskningen?

Det beror på. De flesta som är välutbildade har fått lära sig att man ska vara källkritisk och man ska vara noggrann med att studera underlagen som ligger till grund för ett påstående. Inte minst är det inom forskningen viktigt att tydligt förstå vilken hypotes det är som en forskare försöker bevisa eller motbevisa. Bara med ett sådant förhållningssätt till forskningen blir det på allvar värdefullt att ta del av forskningsresultat som klarat akademisk granskning av andra forskare. Och aldrig, aldrig är det klokt att glömma att det finns lögn, förbannad lögn och statistik. Inte minst politiker är ofta skickliga att vrida till statistiska underlag på ett sätt som ska ge sken av att stötta det de själva tycker. Det är inget konstigt med det, det är bara viktigt att förstå att det är så och därför inte vara okritisk när man lyssnar eller läser vad tyckare tycker.

Mats Reimer, krönikör i Dagens Samhälle, skriver intressant om att samhällsvetenskaperna borde ta större intryck av hur naturvetenskaperna angriper problem, hypoteser. En snabb sammanfattning av det han skriver är att mycket av forskningen inom samhällsvetenskapen är mest underbyggt tyckande snarare än ordentligt vetenskapligt bevisade senaste fakta. Jag gillar hans avslut som handlar om munskydd.

"Hur vet man egentligen vad som kan hjälpa eller stjälpa? Svaret är att det så gott som alltid krävs randomiserade studier, där lotten bestämmer vem som får en behandling och vem som hamnar i kontrollgruppen. Bara genom lottning kan man skapa två likvärdiga grupper där i bästa fall endast behandlingen är det som skiljer grupperna åt, där det hamnar ungefär lika många unga, gamla, smala, tjocka, tidigare friska eller multisjuka patienter i båda läger. Finessen med lottning är dessutom att den kan jämna ut även påverkansfaktorer som vi i dag inte känner till. Det är i dag otänkbart att godkänna ett läkemedel som inte genomgått randomiserade kontrollerade studier."

"Det är då en gåta varför samhällsvetenskaperna så sällan använder randomiserade studier för att ta reda på vilken typ av undervisning som fungerar bäst, vilken sorts straff som minskar risken för återfall i brottslighet, eller vilken variant av föräldrastöd som gynnar barns livsvillkor. Bristen på jämförande effektstudier kan bero på forskningstradition, kanske också på övermod hos de som anser sig besitta expertkunskaper."

"Men medicinhistorien visar gång på gång att experters antaganden ibland leder fel. Utan riktiga studier kan vi inte veta hur verksam (eller skadlig) en viss intervention är. Ett av de berömda exemplen på detta är hur många patienter med hjärtinfarkt tidigare fick vissa läkemedel avsedda att minska arytmier (oregelbunden hjärtverksamhet), tills en större studie visade att dessa läkemedel tvärtom ökar risken för att patienten ska dö. Det uppskattas att tiotusentals patienter dött av en behandling som läkarna trodde skulle hjälpa. Man kan se det som en modern parallell till åderlåtning. Medicinen har långsamt blivit mer evidensbaserad, och politiken borde följa efter. Vetenskapen kan inte svara på värderingsfrågor, avgöra vilka mål som ska prioriteras högst. Men om medlen leder till målen är empiriska frågor och riktiga experiment medlet som borde vägleda oss om vilken policy som fungerar."

"Ponera att vi under det senaste året hade rekommenderat munskydd i hälften av landets städer och bett folk avstå i den andra hälften, då hade vi nog vetat mer om munskydd är bra eller till och med kan ha negativ effekt på smittspridningen, så som statsepidemiolog Anders Tegnell befarade i början av pandemin. Experimentera mera!"

John Hassler skriver också om forskningen på ett läsvärt sätt i Expressen nedan. Även han inkluderar munskydd, eller ansiktsmask som han kallar dem, i sitt resonemang om vad forskning är och vilket förhållningssätt man bör ha till den. 

"I forskarsamhället sker en sorts tävlan mellan olika idéer. Enskilda forskare för fram hypoteser och konfronterar dem med data från verkligheten och andra forskares kritiska granskning.  Den forskare som lyckas övertyga andra får uppmärksamhet och belöning. Allra mest får den som dessutom lyckas visa att gamla etablerade sanningar måste kastas överbord. Denna tävlan leder till en stor kreativitet i idéskapandet, men också att många mer eller mindre knäppa idéer förs fram. Den enskilde forskaren kör dem ”ända in i kaklet”. Eftersom andra forskare har ett incitament att hitta luckor i argumenten leder processen till att vår kunskap ökar, oftast i små steg men ibland omvälvande – som tack vare Einstein och Keynes." 

"Vad betyder detta för hur forskningen ska användas i samhällsdebatten? För det första: Enskilda forskningsrapporter representerar sällan det samlade kunskapsläget. Normalt är de marginella tillskott till vår kunskap eller, oftast misslyckade, försök att kullkasta det man tidigare trodde var rätt." 

"Min mentor Assar Lindbeck brukade säga: ”Slutsatser om vad som är bra politik ska dras utifrån stocken av forskningsresultat, inte flödet.” Men i samhällsdebatten dominerar flödet. Rubriken ”Ny forskningsrapport visar” är betydligt vanligare än ”Sedan länge etablerad forskning visar”. Forskare bör alltid få frågan om de lyckats övertyga forskarsamhället om sina påståenden. Säkrast är ofta att be forskare redovisa det allmänna forskningsläget i stället för sina egna forskningsresultat.  Man kanske missar en ny relativitetsteori, men det är bättre att låta forskarsamhället sortera ut den äkta varan från alla ”wannabes”." 

"För det andra: Också oomstridda forskningsresultat kan sällan omsättas direkt till politiska förslag. Tidigt kunde forskning visa att en välkonstruerad ansiktsmask inte släpper igenom virus. Betyder detta att man bör kräva allmän användning av ansiktsmask? Här var forskarna oeniga och olika forskare driver sina hypoteser fullt ut. Det är precis så det alltid går till i våra seminarierum, men nu skedde diskussionen på tidningarnas debattsidor." 

"För det tredje: Forskningen fungerar genom pluralism. Diskussionen mellan forskare kan sortera galna men felaktiga idéer från galna och geniala. När forskare får exekutiva uppgifter, som till exempel på Folkhälsomyndigheten, måste denna pluralism bevaras. Kanske kan det ske inom myndigheten, men förmodligen är det bättre att låta flera myndigheter och oberoende forskare bidra med kunskapsunderlag till beslutsfattarna. Risken är annars att man fastnar i en viss idé eller strategi." 

"Slutsatsen blir alltså: Ja, man kan lita på forskningen, men att okritiskt lita på vad varje forskare säger strider mot forskningens grundläggande principer."

https://www.expressen.se/ledare/john-hassler/svalj-inte-okritiskt-vad-varje-forskare-sager/

Karin Pihl, GP, har rätt det är dags att lyfta blicken och ha positiva visioner för framtiden. Både kortsiktiga och långsiktiga visioner! De gör stor nytta, inte minst för framtidstron. Den naturvetenskapliga forskningen och dess resultat bjuder på många möjligheter till positiva visioner. 

” Har mänskligheten blivit mer navelskådande? 1900-talsmänniskan trodde på framsteg och blickade utåt. Vi 2000-talsmänniskor har fullt upp med oss själva och olika former av självkritik. Det finns till och med en rörelse som anser att vi inte ska föda fler barn, eftersom människan ändå ligger planeten ”till last”. Tekniska landvinningar för att lösa klimatkrisen viftas bort, skam över att man finns är det som gäller, i en sorts egocentrerad självspäkningstävling.”

”Att människan är kapabel till mycket dåligt upprepas ständigt. Mänsklighetens fenomenala förmåga att hitta lösningar på problem – oavsett om det handlar om ”koldoixiddammsugare”, medicinska landvinningar eller om att skicka människor ut i rymden – fascinerar och imponerar inte lika mycket längre. När Nobelprisen delas ut handlar debatten lika mycket om ”problematisk” könsfördelning bland pristagarna som vad forskarna åstadkommit. Om det är någon tid vi skulle behöva lyfta blicken ut mot världsalltet är det nu.”

https://www.gp.se/ledare/självupptagenhet-bakom-ointresse-för-rymden-1.41998638

Respekt för liv

Oacceptabelt djurplågeri

Djur har också känslor och många djur har också avancerade hjärnor. Det vet alla som har till exempel hundar och katter. Och alla som sett fantastiska djurprogram där det på djupet beskrivs hur djur bryr sig om varandra, konkurrerar med varandra, jagar, löser problem och så vidare. Nyligen såg jag till exempel en dokumentär om en ren. I den dokumentären fick man till exempel lära sig att korpar hjälper vargar att hitta sina möjliga byten. Varför gör de det? För att själva kunna äta av kadavren. Underskatta aldrig djurs förmåga att tänka och agera. Jämfört med människan har de "bara" fått fysiska begränsningar som hämmar dem från att vara så finmotoriska som en människa kan vara.

Människans fingrar i kombination med vår hjärnas utveckling har placerat oss överst i näringskedjan. En stor del av vår hjärnas utveckling är kopplad till bildningens effekt på vår evolution. Att vi är på toppen av näringskedjan ger oss inte rätten att behandla djur respektlöst. Allt liv ska behandlas med respekt. Ska de avlivas för att vi ska äta dem får transporterna ske anständigt och avlivningen snabbt och felfritt. Inte minst i min bok ”En stund i livet” skriver jag om djurs känslor och avancerade samarbeten. Inte minst på Uppsala universitets Evolutionsbiologiskt centrum finns gott om sådana vetenskapliga kunskaper.

https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/djur-kan-ocksa-kanna-empati

Det är inte på något sätt ok att slakta grisar så som beskrivs i bifogat TV4-reportage! Vidrigt. Jag hoppas de som beter sig på detta sätt får ordentliga straff. När jag gjorde min basutbildning i det militära använde vi grisar som träningspatienter. Trots att de användes för vår utbildnings skull, det blev skarpt läge, behandlades grisarna med respekt både när de sövdes ner innan de bidrog till vår krigssjukvårdsutbildning och under tiden vi gjorde vad vi kunde för att rädda deras liv och fixa deras skador.

https://www.tv4.se/artikel/3XqyZPx1Jm1JaUyam3qSqd/slakteriaegaren-om-skandalbilderna-vi-foeljer-reglerna

Jag är för att vi i Sverige ska ha rätt till dödshjälp när vi bara har en mycket begränsad tid kvar att leva och den tiden är fylld med plågsamma smärtor. Jag tycker det är mycket dåligt av Sveriges riksdag att inte införa denna rätt under mycket strikta former. Med våra djur som är älskade av sina ägare är det en självklarhet att hjälpa dem att slippa lida när den tiden är ett faktum. Självklart borde det vara lika för oss människor. Återigen under mycket strikta restriktioner. Det finns en stor majoritet för detta bland Sveriges befolkning, men inte bland lagstiftarna i Sveriges riksdag. Det är hög tid att ändra på det. Det är medmänskligt att ändra på det och kommer att rädda liv då vissa av dessa människor, som inte får hjälp att dö mer värdigt, till exempel väljer att köra ihjäl sig och krockar med oskyldiga som kan ha många år kvar i livet. 

https://ki.se/forskning/allmanheten-positiv-till-dodshjalp

Riksdagen är ansvarig

Ingen arbetsro för att lösa växande segregationsproblem

Tänk om riksdagens politiker kunde fokusera på att Sverige ska få ett fungerande rättssystem, ett tillräckligt slagkraftigt Försvar, ett fungerande ramverk för Skolan, nationellt fungerande logistiksystem och hållbara socialförsäkringssystem. Håll med om att det borde räcka om de ”bara” fick det att fungera.  

Det skulle inte heller skada om Sverige blir ännu bättre på att ta del av ledande, och tillämpad, forskning om hur man bäst bryter en oacceptabel våldsutveckling. Nedan reportage i SVT Vetenskapens värld är värt att titta på för den som vill känna hopp om hur vi bättre kan bryta den kraftiga grova brottsutveckling vi har i dagens Sverige. En brottsutveckling som också tydligt går att koppla till en kraftig ökning av narkotikaförbrukning i Sverige. En narkotikaproblematik som tyvärr ökar bland högstadie- och gymnasieelever. Den som med glädje hurrar för att ungdomar dricker mindre alkohol idag än förr borde engagera sig i det frivilliga arbetet att bekämpa narkotikans framfart. Det är en farlig utveckling att ta på största allvar. Tyvärr har riksdagen en historia av att inte i tid inse vad som händer i samhället och därför reagera väldigt sent. Rättssystemets förmåga är till 100 procent ett ansvar för Sveriges riksdag och regeringen. Skärp er!

https://www.svtplay.se/video/28598938/vetenskapens-varld/vetenskapens-varld-sasong-33-sanningen-bakom-valdet-experimenten-som-avslojar?start=auto

Malin Siwe, Expressen, avslutar nedan artikel mycket läsvärt: "Rikspolitiken bör koncentrera sig på sitt, som att: strama åt migrationspolitiken och få ordning på rättspolitiken."

"Riksrevisionen konstaterar att det finns ett 30-tal specialbidrag för kommunerna att söka. Alla med sina egna regelverk, som gör att en stadsdel ena gången räknas som tillräckligt segregerad för att kvala in och andra gånger inte. Granskarna åkte till Angered i Göteborg för att kolla läget. Där konstaterade man att lokalpolisernas närvaro knappast ökat trots order från regeringen i regleringsbrevet."

"Varken poliserna själva eller omgivning upplever att det skulle ha skett något nettotillskott. Angered är ett av de 23 ”särskilt utsatta” områdena på polisens lista. Det finns ”utsatta” och ”riskområden” också i totalt 28 kommuner. Regeringen räknar 32 kommuner som varande i segregerat trångmål. På deras lista finns även småkommuner som Filipstad, Perstorp och Åstorp. Det gör att de har kunnat söka statsbidrag från Tillväxtverket och i praktiken använda lite som de vill, vilket i sig är en fördel. I Göteborg har man använt det för att finansiera nio processledare som ”inte arbetat operativt utan haft ett fokus på att ge stöd i att integrera jämlikhetsarbetet och strategierna in i kommunens ordinarie arbete”."

"De riktade statsbidragen styr dessutom ofta fel. Sommarlovsskola för elever i åttan och nian som riskerar att inte klara gymnasiebehörighet kan låta bra. Men vore det inte bättre ge låg- och mellanstadiebarn möjligheten? På den nivån kan studenter och gymnasister rycka in som lovlärare och stärka de smås läsning, skrivning och matte. Det som är grunden för att klara högre årskurser. Det är mycket som brister i den kommunala styrningen. Men där är ändå pejlen bättre på vad som behövs i olika stadsdelar än vad den är i regeringskansliet. Rikspolitiken bör koncentrera sig på sitt, som att: strama åt migrationspolitiken och få ordning på rättspolitiken."

https://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/staten-maste-sluta-goda-segregationen/

Samtidigt som Sverige mycket bättre måste bekämpa brottslighet är det viktigt att tänka klokt i den kampen. SVTs ”Svenska nyheter” gjorde igår mycket bra politiska utspel, i humoristisk förpackning, om att det är fel att bruk av narkotika är förbjudet. Det förbudet gör mer skada än nytta. Rikspolitikerna borde avkriminalisera nyttjande och parallellt åter höja straffen för langning kraftigt. Det var en god tanke att de längst ner i narkotikahandelns näringskedja själva ofta är offer. Problemet är att det krävs kraftiga straff för att många fler ska avstå från att tjäna mycket extra pengar på en mycket destruktiv handel. Frågar du mig anser jag också att barn och unga som blir tagna för langning direkt ska omhändertas och mätbart omskolas på ett behandlingshem eller i en fosterfamilj. 

https://www.svtplay.se/video/28208942/svenska-nyheter/svenska-nyheter-sasong-6-23-okt-22-00

Barnens bästa

Orosanmälningar ökar kraftigt
Jag deltog nyligen på en utbildningsdag om goda och jämlika livsvillkor för barn och unga. Mycket bra program arrangerat av Barnombudsmannen i Uppsala. Det var ett mycket bra arrangemang fullt av kunniga och erfarna personer som talade och mycket väl bekräftade forskningsresultat som backade upp de kunskaper som förmedlades och förslag till förbättringar som lyftes fram.
Det krävs inget körkort för livets viktigaste uppdrag, föräldrauppdraget. Helt klart är att många barns liv skulle bli betydligt positivare om samhället mycket bättre räddar barn från destruktiva levnadsmiljöer.

Toxisk stress är ett faktum för tragiskt många barn. Barn som växer upp med långvarig toxisk stress får vetenskapligt bekräftat kraftigt begränsade hjärnförmågor. Harward university i USA har bäst kunskaper i världen inom detta område. Det intressanta med deras kompetensfokus är att de tar både medicinska och ekonomiska perspektiv på problemet med barn som växer upp i dåliga familjeförhållanden.
https://www.youtube.com/watch?v=rVwFkcOZHJw
https://pediatrics.aappublications.org/content/129/1/e232.short
https://pediatrics.aappublications.org/content/129/1/e224.short
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272775712001458
https://pediatrics.aappublications.org/content/132/Supplement_2/S65.short

Särskilt övertygad om att Uppsala misslyckas med att utveckla Uppsalas stadsbyggnadsutveckling blev jag av att lyssna på vad som krävs för barnovänliga boendemiljöer. Utanförskapsområdenas trångboddhet, höga arbetslöshet och ofta tråkiga boendemiljöer är inte positiva för barnen som tvingas växa upp i de förhållandena. Och de täta nybyggnadsprojekt som Pelling och company i Uppsala företräder är inte heller positiva ur ett barnperspektiv. Om man menar allvar med att barnens bästa ska stå i centrum måste man klara av att leverera politik som matchar den ambitionen. Fina ord räcker inte!

Dagens besvikelse
Allt fler barn far illa i Uppsala och övriga Sverige. Det är ett stor misslyckande. Väldigt många av dessa barn berövas stora delar av sina livsmöjligheter att få välutbildade och positiva liv. I Uppsala har orosanmälningarna kopplade till barn vuxit med över 300 procent de senaste åren. Hur tror du utvecklingen fortsätter nu när vi är i ekonomiskt mycket tuffa tider under lång tid? Vi måste mycket bättre hitta metoder som faktiskt ser till barnens bästa och bättre rädda dem som lever i mycket destruktiva miljöer. Inte minst är det mycket problematiskt med barn som växer upp i djupt kriminella familjer och där vi vet att de tidigt fostras i samma bana som sina äldre släktingar.
https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/nyheter-och-pressmeddelanden/sa-utreds-en-orosanmalan/

Det ska till exempel aldrig vara möjligt för barn att hamna i den situation som slutade med att ”lilla hjärtat” är död! Barnens bästa innebär att vi måste rädda många barn tidigt från mycket olämpliga föräldrar.
https://www.expressen.se/nyheter/krim/lilla-hjartat-hittades-dod-mamman-atalas/

I GP skriver Karin Pihl en i sammanhanget viktig ledarartikel. I ”det fina Sverige” där FNs Barnkonvention ska vara lag finns gott om kommunal verksamhet som inte sätter barnens bästa i fokus. Ett litet Uppsalaexempel, som dessutom är miljökorkat, var att skolskjutsen enbart gällde för ett av syskonen och därför åkte en taxi och den andra fick skjutsas av släktingar. Och Pihl beskriver väl i nedan ledare hur korkad politiken blir när den ska tillämpas ideologiskt extremistiskt. Borgerliga som inte kan vara pragmatiska kopplat till valfrihetsambitioner.

”Tioåringar gråter sig till sömns för att de slitits ifrån en skola där de har sina kompisar och där de känner sig trygga, berättar förtvivlade föräldrar för GP (12/5). De senaste veckorna har föräldrar riktat massiv kritik mot kommunen och lämnat in protestlistor.”

”Orsaken är att kommunen infört ett nytt skolvalssystem. Idén kommer från regeringens skolkommission, som tillsattes för fem år sedan, med syfte att lämna förslag på hur likvärdigheten skulle kunna öka och segregationen skulle kunna minska. Ett av förslagen var ”aktivt skolval”, att alla måste välja. Det är därför barn som gått i mellanstadiet eller lågstadiet i en skola inte kan räkna med att fortsätta gå i samma skola när de börjar nästa stadium. På en del skolor i kommunen, särskilt de med många elever, räknas låg-, mellan- och högstadiet som tre olika ”skolenheter”, eftersom varje stadium har en egen rektor. Skolenheterna betraktas i praktiken som olika skolor, trots att det är samma namn på skolan: samma lokaler, samma matsal och så vidare – det alla tänker är en och samma skola.”

”Föräldrar vars son eller dotter går i trean måste göra en ny ansökan för att barnet ska få börja fjärde klass på samma skola. Och det är inte säkert att de får sin vilja tillgodosedd. I det gamla systemet fick barnen automatiskt gå kvar i samma skola i de flesta stadsdelar, vilket gör att den förälder som missat det nya systemet plötsligt en dag får ett besked från kommunen att tioåringen nu sparkas ut från skolan och ska börja i en ny klass, i ett nytt område, flera kilometer därifrån. Men inte ens de som gjort ett aktivt val kan känna sig trygga. Om en skola får in fler elever än ansökningar finns en prioriteringslista. På plats ett står nyanlända som ansöker till skolor med få andra nyanlända. På plats två kommer syskonförtur, vilket gäller om årskurs 1-9 betraktas som samma skolenhet, men inte gäller om storasyster går i femman och lillebror ska börja första klass, och skolan är indelad i olika skolenheter. På plats tre i rangordningen kommer närhet till skolan, ”

”Ambitionen, mer valfrihet för fler och bättre integration, låter bra. Men det är som att utredarna och politikerna har glömt bort att barn behöver trygghet, inte bara valfrihet. Vad händer om föräldrar till ett förtvivlat barn som ryckts upp från sin trygga tillvaro förstår att politikerna lagt över integrationsmisslyckandet på barnen? Hur kul blir det för nyanlända föräldrar som kanske får utstå sneda blickar för att deras barn har fått en förtur som de inte bett om?”
https://www.gp.se/ledare/barn-får-lida-för-politikernas-dåliga-beslut-1.27984591?fbclid=IwAR2sVChEfXJ-Q_BcdqH3j4EpKzxGshm6zOkWcbAoXAd7e3W2gBhlyJIIIYQ

Paulo Roberto 🤮

Dagens stjärnor
Forskare som leder oss mot en bättre framtid. Särskilt forskare som kan bidra till att fler människor får chansen till bättre än sämre liv. Alla människor behöver uppleva känslor och känslosvängningar. Helst mest positiva känslor. Det finns både etisk och oetisk forskning som genom åren bekräftat att det är så. Det värsta vi människor kan råka ut för är att ingen bryr sig om oss, ingen lyssnar på oss och ingen positiv fysisk kontakt.
https://developingchild.harvard.edu/resources/inbrief-the-science-of-neglect-video/

Nobelpriset i medicin och fysik

Utan syre inget liv
Syre är helt avgörande för livet på jorden. Och det mesta tyder på att det inte finns mer liv i universum. Förutsättningarna för en livsskapande syrehalt i övriga universum har ännu inte kunnat identifieras. Visst är det fantastiskt att just jordens unika förutsättningar gjort livet möjligt, allt liv. Och allt liv är beroende av syre, mer eller mindre. Även om det inte är förvånande att livets förutsättning starkt påverkar människan, och andra livs, celler är det imponerande att årets Nobelpristagare kommit på att bland annat cancerbekämpning kan förbättras genom att påverka syrehalten i kroppen under behandlingar. Tomtens bästa julklapp till oss människor var med andra ord en perfekt syrehalt på jorden. Nedan lite insikter om årets Nobelpristagares banbrytande forskning.

”Bland annat kan man förstå anemi genom att förstå hur cellerna fungerar i relation till syrehalter. Även hur tumörceller fungerar i det här avseendet, säger Randall Johnson, en av forskarna i KI:s Nobelförsamling.”

”Forskningen beskriver ett molekylärt maskineri som reglerar geners aktivitet beroende på hur syrehalten varierar. Upptäckten ger exempelvis en viss förklaring till hur ämnesomsättningen fungerar och hur celler anpassar sig på hög höjd, där syretillgången är lägre, men också kunskap om cellernas maskineri för att anpassa sig efter tillgången på syre vilket har lett fram till lovande strategier för att bekämpa blodbrist, cancer och många andra sjukdomar.”
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/10/07/de-far-arets-nobelpris-i-medicin/
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/de-far-medicinpriset-1
https://www.expressen.se/nyheter/nobelpriset-i-medicin-eller-fysiologi-presenteras/

Varje år ser jag med förtjusning på ”Snillen spekulerar” på SVT. Nobelpristagare som under utmärkt samtalsledning utbyter perspektiv om aktuella frågor med koppling till de vetenskapliga landvinningar som pristagarna belönats för. Nedan följer ett försök till ett mycket kort referat från ett av alla perspektiv som delas under samtalet. Du har också länken till hela rundabordssamtalet nedan.
https://www.svtplay.se/video/24868250/nobel-2019-snillen-spekulerar/nobel-2019-snillen-spekulerar-avsnitt-1

"Vi vet inte om det finns något mer liv liknande på jorden ute i universum". "Det vi vet är att det tar för lång tid att åka till Mars eller liknande platser för att det skulle vara ett alternativ för människan att flytta till. Därför får vi försöka vårda vår planet så gott det går." "Ett problem med människans påverkan på naturen är att förhållandena på jorden påverkas fortare än på länge, kanske någonsin, vilket innebär att inte livet på jorden hinner att anpassa sig."

Har människan, framförallt jorden, en särskild plats i universum? Enligt några av våra främsta fysiker är det tydligen så. Tänk att människan ens kan komma i närheten av liknande tänkande! Det är enastående! Jag är full av beundran över människans fantastiska förmåga. Och förundrad över att vi fortfarande kan bete oss så egoistiskt djävulskt mot varandra. Moralens och etikens viktiga betydelse för människans välbefinnande kan aldrig överskattas. Inga andra liv i universum har förmågan att skapa just moraliska och etiska förhållningssätt till andra av samma art. Samtidigt visar mycket forskning att många andra av jordens arter också är fantastiskt duktiga på att hjälpa varandra. Inte minst träd och valar. Tänk om det är supertomten som skapat allt detta fantastiska! Eller är våra liv bara illusioner? När man försöker hänga med när illusionister som Johan Ståhl och Joe Labero leker med kort förstår man hur ofta man blir blåst av duktiga ”spin doctors”.
https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2019
https://www.synonymer.se/sv-syn/illusion

Snillena som spekulerade konstaterade bland annat att många människor är kortsiktiga och många som leder vinstdrivna verksamheter är egoistiska. Därför är det svårt att ställa om vårt sätt att leva när kortsiktiga ekonomiska intressen får styra. Eldrivna system har länge varit möjliga men vinsterna hos de som tillhandahåller system baserade på fossila energikällor har varit, är, för stora. Livet på jorden kommer att överleva även om vi allt fler miljarder människor fortsätter att överkonsumera jordens begränsade resurser. Men effekterna av rovdrift av begränsade resurser kommer att leda till många nya blodiga konflikter. Både om vi för kraftfullt bromsar in jordens ”ekonomiska hjul” eller om vi fortsätter (med allt fler miljarder invånare) att överkonsumera jordens resurser. I ”snillen spekulerar 2019” talade forskarna även om dessa konsekvenser av miljö och klimatutmaningarna. Vi börjar tveklöst bli för många människor på jorden. Vi får se hur tomten ska lösa det.

"Ingen vet vad som händer om temperaturen ökar eller minskar med säg tre grader. Det vi vet är att om, eller när, golfströmmen slutar värma upp bland annat Sverige kommer det att bli väldigt kallt här."

Dagens besvikelse
Att politiker och många tjänstemän har för litet personligt ansvar. Och ja, jag kan intyga att politiken är värdelös på seriös uppföljning. Personval till politiska nyckelroller eller ett betydligt starkare personligt ansvar borde införas! För att det ska ske krävs nya partier som ser det som självklart.

”De viktigaste förändringsförslagen från Österbergs delegation handlar om att införa ett tydligt och offentligt ansvar för att motverka felaktiga utbetalningar. Något sådant måste till om politikens intresse för att kolla upp hur det går ska öka på det sätt som krävs.”
https://mobil.folkbladet.se/opinion/osterberg-satter-fingret-pa-den-svaga-punkten-
om6431613.aspx

Dagens stjärna
Ann-Charlotte Marteus. En stor majoritet av svenskarna är inte korkade. De kommer att straffa politisk oförmåga att se till så att alla de skattepengar vi betalar misslyckas att leverera högkvalitet skolverksamhet, väl fungerande och tillgänglig vård, bra infrastruktur för företagande och bostäder som våra ekonomiskt svaga som jobbar har råd med. ”Syret” inom politiken är nu problemlösning. Vackra ord och slöseri duger inte längre.

”Förtroendet för statsministern har ju formligen rasat. Inte ens var fjärde väljare - 23 procent - känner tillit till regeringschefen, enligt SVT/Novus.”

”I dag är en stor majoritet av svenskarna pessimistiska om landets framtid. Förtroendet för politikers förmåga att lösa stora samhällsproblem har dalat.”

”Det kan ju tänkas att svartsynta väljare är mer benägna att ruva på missnöje och utkräva ansvar än medborgare som är ganska nöjda med sakernas tillstånd och ser framtiden an med viss tillförsikt.”

”Det lär knappast räcka att lova mer välfärd, ledighet eller maxtaxor om en stor del av väljarkåren är upptagen av frågan: ”Hur väl har ni skött landet?””
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/nar-det-sprangs-i-sverige-duger-inte-familjeveckan/

Felfokuserad landsbygdspolitik

Landsbygdsutveckling
Är det klokt eller oklokt att lära av vetenskaplig kunskap? Självklart är det klokt. Den som bygger sina beslut och sina förslag utifrån befintlig vetenskaplig kunskap, eller vetenskapens konsensus, gör betydligt mer rätt än fel. Tänk att det är svårt att förstå för vissa. Särskilt svårt för människor som till stor del drivs av ideologi och önsketänkande. Sakområdet landsbyggdsutveckling är inget undantag.

Januariavtalet innehåller flera åtgärder som ska få fart på tillväxten utanför storstäderna. Men insatserna gör lite för att vända flyttströmmarna i åldrarna 18–35 år, den verkliga orsaken till landsbygdens problem, skriver Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Högskolan i Jönköping och en av Sveriges främsta experter på regional utveckling. 

”För att förstå lands- och glesbygdens utmaningar, behöver man därför ha i bakhuvudet vad denna ålderskategori kan tänkas finna attraktivt hos en plats, eftersom platserna de söker sig till är de som fortfarande växer.”

”Det här har de flesta politiker helt missat. De tror att den primära utmaningen för landsbygden är ”produktionsbaserad”, det vill säga att det som saknas är brist på stöd för företagen här.”

”Däremot är det mer tveksamt om dessa insatser får 18-35-åringar att vända sina flyttströmmar. Det närmaste förslag att förbättra konsumtionssidan som hittas i regeringsuppgörelsen är utbyggnaden av servicekontor och digital infrastruktur i hela landet. Kommer det att få hela landet att växa? Svaret är högst sannolikt nej.”

”Charlotta Mellander tror inte att det här är politiken som får fart på landet och pekar i ovan debattartikel på att Centern missat det stora dilemmat: att unga mellan 18 och 35 år flyttar och inte kommer tillbaka.”

– Landsbygdens primära utmaning är att allt för få människor vill eller kan bo där. De som flyttar vill ha mer än bra jobb, de vill ha mötesplatser, konsumtion och upplevelser. Men också offentlig service: skola, vård och polis, säger Charlotta Mellander och fortsätter:

– Det är bra att tågen går i tid, men om jag inte har en skola till mina barn så spelar det inte så stor roll. 

Hon understryker att Centerns förslag varken är dåliga eller unika, men att fokus

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/fel-c-politik-om-hela-landet-ska-vaxa-25928
https://www.di.se/debatt/professorn-c-forstar-inte-landsbygden/

Varför går ett ursprungligt jordbruksparti snett inom landsbygdspolitiken? Kan det vara så enkelt att det beror på kortsiktigt egennyttoperspektiv istället för klok långsiktig landsbygdspolitik?

Dagens besvikelse
De som ser det som önskvärt att försöka ”arbeta bort” biologiska könsskillnader. Biologiska könsskillnader är inget negativt. Tack vare dem har hittills homo sapiens sapiens överlevt på jorden.

”Kanske är det viktigaste resultatet ändå något annat, mindre uppmärksammat. Det handlar om den politiskt förgiftade genusfrågan. Forskningsledaren Ingmar Skoog konstaterade att män och kvinnor blivit mer lika varandra i olika personlighetsdrag. Kvinnor är fortfarande något mer deprimerade, men skillnaden minskar. 1971 var det stora skillnader mellan kvinnor och män både i personlighet och blodtryck. Så är det inte längre.”

”I dag har blodtrycket gått ner rejält hos både män och kvinnor. Nu är det är lika för båda könen. Samma sak gäller hjärt- och kärlsjukdomar; ”Det visar att det är inte gener, utan vi kan påverka saker.” När de första resultaten presenterades var det en stor sensation att äldre var så pigga och friska. Nu kan sensationen vara att det som uppfattats som biologiska könsskillnader är på väg att utplånas. Om skillnaden i blodtryck mellan kvinnor och män har utplånats på 50 år, vilka skillnader kan då försvinna de kommande 50 åren?”

https://www.dagenssamhalle.se/kronika/ar-biologiska-konsskillnader-pa-vag-att-utplanas-26009

Dagens stjärna
Lotta Gröning. Gillar att hon är så osvenskt rakt på sak när hon tycker till. Jag gillar också att hon uppenbart har kontakt med den verklighet som på tok för många politiker idag är långt ifrån.

”Nu är höghastighetståg på agendan som ska binda samman de tre storstäderna för 300 miljarder. Regeringen kallar satsningen för att hela Sverige ska leva.”

”Till exempel 2017 fick Malmö kommun som fick 4,4 miljarder. Det är de större städerna som får mest också med detta nya system. Så om Irene Svenonius hade någon form av vilja att vara sanningsenlig skulle hon protestera mot att Stockholm får betala för Malmös dåliga ekonomi och misslyckade integration och utanförskap. Utan statsbidragen vore Malmö i konkurs.”
https://www.expressen.se/kronikorer/lotta-groning/politikerna-borde-skammas-det-ar-vanligt-folk-som-straffas/?fbclid=IwAR2-RrPCmXDvDrKlkV7YBi4sIcIXuNmf_yCtfPaUP96PlHaGZPb2AHiwDDM

Med Mellanders vetenskapliga kunskaper i ”bagaget” är det väl hög tid att skrota EBO och under i vart fall 50% av en etableringsfas av Asylinvandrade villkora försörjningsstöd till tilldelad kommun. Jag förstår att väldigt många 18-35 inte vill leva på platser utan storstäders nöjesutbud och möjligheter att träffa likasinnade. Men då kan man välja mellan att inte få något försörjningsstöd i en annan kommun eller samla sig och skapa nytt vibrerande socialt liv i den avflyttningsbygd de förväntas starta sitt svenska liv på. Räddar det alla avbefolkningsorter? Sannolikt inte om inte attraktiva arbeten kan skapas i närområdet. Helt klart är att försöken att politiskt hindra urbaniseringen har misslyckats. Nytänkande och fokus på 18-35 åringarna kanske kan leda mot en politik som kanske kan vinna över marknadskrafterna. Jag tror att den mest konkurrenskraftiga utvecklingsmotorn är marknadsekonomin. Om man har det som tydlig inriktning i landsbygdspolitiken kan man hitta bärkraftiga vägar framåt som inkluderar de flesta samhällen. Vi får se hur det går...

Slöseri

Kärnuppdragen
Kommer stödet till kulturaktiviteter, idrottsaktiviteter och förebyggande folkhälsoinsatser försvinna om politiker enbart styr över kärnuppdragen? Förskola, skola, omsorg, viss vård, exploateringsmöjligheter och basinfrastruktur. Det är kommunernas skattefinansierade kärnuppdrag. Regionernas kärnuppdrag är regional sjukvård och kollektivtrafik. Statens kärnuppgift är rättssystemet, försvaret, nationell kollektivtrafik, nationell energiförsörjning och universitetsutbildningar. Vilka stora förändringar skulle sannolikt bli verklighet om det offentliga kraftigt reducerar och fokuserar sitt engagemang? Till att börja med skulle antalet riksdagsledamöter med fördel kunna halveras från 349 till 175 stycken. Konkurrensen om färre kommunala förtroendeuppdrag öka. Och energimängden enskilda politiker lägger på att bättre bidra inom ett sakområde förstärks.
https://mobil.unt.se/ledare/varna-valfardens-karna-5170757.aspx
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Offentlig-ekonomi/Offentlig-sektor/Sysselsatta-i-den-offentliga-sektorn/

Glöm inte heller att riskerna med slöseriet varit större än på mycket länge på grund av tio års sanslös penningpolitik i hela världen. Billiga Euro, dollar, kronor och så vidare har östs ut i samhällen runt om på vår jord. Historiskt låga räntor som använts i högkonjunktur för att elda på ekonomierna.... Bland annat till följd att en kommun som Uppsala lånar på tok för mycket och utsätter Uppsalaborna för en stor ränterisk. Och du, du har väl inte missat att Sverige är bland de länder i världen som genom penningpolitiken eldat på sin ekonomi mest....
https://www.di.se/nyheter/fi-chefen-onskar-stor-skattereform-extremt-lage/

Jesper Sandström skriver lite om fördelarna med att fokusera politiken på kärnverksamheten i dagens GP. Slöseri har aldrig varit en hållbart smart väg framåt. Och du tror väl inte att Göteborgs kommun är ensam om att till exempel ha perverst många kommunikatörer anställda? Minst 60% av dem kan garanterat göra bättre nytta inom näringslivet istället.

”Vad kan vi vänta oss då? Kommer Göteborg och övriga Sverige få lida till följd av högerpolitik? Knappast. Vi får väl hoppas att det ligger någonting i vad David Lega, (KD), sa när Göteborgs budget gick igenom för en dryg månad sedan. Att den ”kan verka tråkig”, eftersom den saknar jippon och roliga satsningar och istället fokuserar på kommunens huvuduppdrag.”

”En sådan attityd är nog bra för de flesta av samhällets invånare. Till exempel kanske det skulle kunna bli ändring på det som placerat Göteborg på Slöseriombudsmannens lista över de värsta offentliga slöserierna: 236 kommunala kommunikatörer. Till en kostnad av 151 miljoner om året ska de ”nå ut med kommunens budskap.” Nu är jag ingen kommun, men till vardags jobbar jag som översättare i ett litet företag med närmast obefintlig reklambudget. Vi når ut därför att våra kunder vet att vi är väldigt bra på vår kärnverksamhet. Det kunde nog vara ett vinnande koncept för många kommuner som vill ”hamna på kartan”.”
http://www.gp.se/ledare/nytt-år-färre-jippon-för-skattepengarna-1.11955709

Vi behöver en frihetsreform där det offentliga åtagandet helt fokuseras på det som definieras som kärnverksamheten. Det innebär lägre skattetryck för invånarna. Lägre skattetryck innebär mer individuell frihet att själv styra över var mer av intjänade pengar satsas. Skulle det innebära kraftiga försvagningar av till exempel idrotts och kulturlivet i Sverige? Absolut inte, sannolikt tvärt om. Och mycket sannolikt kommer beslutsprocesserna gå mycket fortare om politiker håller sig till planmonopolsfrågorna och inget annat. Men de socialt svaga då? Det går att lösa smartare än idag.

Vilka av alla nuvarande statliga myndigheter kan med fördel läggas ner, halveras eller i reducerad form slås ihop med någon annan myndighet? Bifogat hittar du en förteckning över dem. Om du måste lägga ner tjugo av dem, vilka väljer du? Fördelarna med effektivare förvaltning är både lägre kostnader och mindre byråkrati. Och om vi tror att även duktiga människor finns inom offentliga yrken kan med fördel många av dem stärka vårt näringsliv istället som ”skriker” efter kompetent arbetskraft.
https://www.regeringen.se/lattlast-information-om-regeringen-och-regeringskansliet/myndigheter/

Dagens besvikelser
Vänsterpolitiker, och andra politiker, som slösar med massor av skattepengar. Under hela min tid som heltidspolitiker har jag förfärats av hur dyr politisk propaganda tillåts få kosta när styrande partier fördelar skattepengar. Det är viktigt med ett fortsatt starkt jämställdhetsarbete mellan könen. Det är viktigt att motverka sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. I grunden talar vi om ett tydligt värdegrundsbaserat politiskt ledarskap. Och i kampen för bättre jämställdhet och många färre sexuella övergrepp i Sverige är det klokt att till mycket stor del rikta satsningarna mot våra invånare i utanförskapsområden.
https://www.svt.se/nyheter/svt-nyheter-avslojar-miljonfiasko-for-regeringens-metoo-satsning-klarar-inte-av-att-anvanda-pengarna

Politiker som förnekar vetenskapliga rön som av många forskare är validerade (bevisat att de stämmer). Stefan Sauk reflekterar tänkvärt i nedan korta youtubeklipp.
https://youtu.be/NVqrKjAt9HY

Dagens stjärnor
De som anmäler sig till Donationsregistret. Hur kan man inte vilja göra så mycket gott mot sina medmänniskor som rimligt möjligt? Det goda ger de flesta av oss en egoistisk positiv kick. När jag tidigare var aktiv i ett parti som är representerat i Sveriges riksdag förespråkade jag en förändrad donationsordning i Sverige till en som liknar den i Frankrike. Många liv skulle räddas och många människors livskvalitet skulle förbättras om vi vänder på den svenska ordningen. Det vill säga att vi accepterar att våra organ som kan hjälpa andra också får hjälpa andra. Om vi inte vill det måste vi aktivt säga nej. För de flesta är det en självklarhet att ställa upp men de flesta kommer inte för sig att anmäla sig till donationsregistret. Gör om! Gör rätt! Jag ser inga skäl till att avstå från denna förändring. De till exempel religiösa som inte vill får aktivt stryka sig ur registret istället.
https://www.expressen.se/ledare/gor-en-god-garning-pa-60-sekunder/