Verklighetsbilden

Medierna gör som de vill

Varför ska medierna vara "balanserade"? Vem avgör vad som är balanserat? Kan balanserad media vara möjlig till exempel inom skattefinansierad public service? Där styr individer som är färgade på sitt sätt och som har sina personliga nätverk. Det är verkligheten. Om man strävar efter "balans" eller "objektivitet" hos ett mediebolag skulle de aldrig göra något annat än att lyfta fram tre eller fyra olika perspektiv på varje fråga de tycker är värd nyhetsinslag. Till exempel ett mord i Helsingborg. Fakta är att en X blivit skjuten till döds vid en lekplats. Polisen bekräftar att det hänt och att de utreder ärendet. En kommunist får ge sitt perspektiv på det grova våldet. En nynazist får ge sitt perspektiv på det grova våldet. En socialdemokrat får ge sitt perspektiv på det grova våldet och en kristdemokrat får ge sitt perspektiv på det grova våldet. Då kanske vi får en balanserad beskrivning av var "mitten" ligger. Expressen efterlyser balans i nyhetsflödet nedan...

"Politiken har alltmer blivit en kamp om verklighetsbeskrivningen, och det är genom medierna som denna huvudsakligen förmedlas. Vilka frågor bör toppa dagordningen – klimatkrisen eller rekordet i dödsskjutningar? Vems fel är det att elpriset slår rekord i södra Sverige? Hur ska de politiska alternativen beskrivas? Svaret på de frågorna kan mycket väl avgöra valet. Det ställer oerhört höga krav på medierna i årets valrörelse. Journalister behöver vara pålästa ända ner på detaljnivå i de viktigaste sakfrågorna och hela tiden vara vaksamma på sin opartiskhet."

"Det står förstås partierna fritt att kalla varandra vad som helst – det högernationalistiska blocket, socialistblocket eller något annat. Men journalistiken måste förhålla sig neutral. En annan fälla att se upp med är falsk objektivitet. Visst finns det betydande oenighet inom båda blocken, men det vore missvisande att beskriva den som lika stor. Högersidan har gjort flera utspel tillsammans, där partierna har pekat på en gemensam inriktning för politiken. Någon motsvarande enighet finns inte alls på vänstersidan, där C och V i stället har dragit upp oförenliga röda linjer mot varandra."

"Ett fenomen under denna valrörelse är dagliga opinionsmätningar. Seriösa mätningar kräver att opinionsinstituten anstränger sig för att fånga in även svårnådda grupper, vilket förutsätter längre svarsperioder och viktningar mellan olika kvoter. Risken för stora felskattningar är därför uppenbar. Ännu värre blir det om dessa snabbmätningar sedan läggs till grund för att dra långtgående slutsatser om hur det går för olika partier i valrörelsen. Svenska medier håller oftast en hög nivå, men ”good enough” kommer inte att räcka i denna jämna valrörelse."

Ja, ja.... som vanligt landar vi i ett av filmen "Lejonkungens" bevingade ord: "Sanningen är i betraktarens ögon."

https://www.expressen.se/ledare/medierna-maste-halla--balansen-infor-valet/

Personligen tycker jag det är demokratiskt beklagligt att inte de lokala valen och riksdagsvalet har separata valdagar. Riksdagspartierna och deras nuvarande fokus på att ägna massor av tid åt att svartmåla varandras regeringsalternativ stjäl mycket uppmärksamhet på bekostnad av sakfrågorna. Sakfrågorna som förbättringsbehoven i våra skolor, förbättringsbehoven inom äldreomsorgen, förbättringsbehoven kopplat till företagsklimat och förbättringsbehoven kopplat till byggplaner blir bifrågor när det är våra huvudfrågor. August Strindberg sammanfattade det väl i pjäsen ”Ett drömspel”, ”Det är synd om människorna”. Om vi får lokala och nationella regeringar oförmögna att genomföra nödvändiga reformer är vi som lever i Sverige illa ute för överskådlig tid. Det får inte hända. 

Sminkade grisar

Var är vi påväg?

Det är mycket som ska beskrivas i så positiva termer som möjligt i dagens supermediala värld. ”Grisen ska sminkas”. Att de som säljer produkter och tjänster gör så är en naturlig del av marknadsekonomin. Att politiker och offentliga tjänstemän slösar miljarder på samma beteenden är helt oacceptabelt. ”Bara” faktumet att Uppsala kommun har över 90 kommunikatörer gör att alla röda lampor blinkar kraftigt för ”grissminkning”. För att förstå vilka problem som är viktigast att lösa, och vilka möjligheter som är klokast att förstärka, måste vi krasst observera samhället som det ser ut. Offentliga verksamheter måste sluta slösa pengar på fel saker.

Håkan Boström, GP, skriver väldigt bra nedan om hur mycket teater, PR och ”grissminkning” som svensk politik blivit. Två huvudskäl skulle jag säga. Det första är att vi tillåtit karriärpolitiker får styra för mycket. Det andra att dagens mediakaos, med fokus på show, är ytligt och de grävande journalisterna allt för få.

”Språket i offentliga dokument kan ibland säga lika mycket som innehållet. Jag kommer att tänka på det när jag läser den styrande Göteborgsalliansens budgetförslag, som debatteras idag i fullmäktige. Det är möjligt att fler än en hand hållit i pennan vid författandet av detta dokument. Men de policybeskrivande delarna osar av ett sådant upprepat självberöm att man instinktivt ryggar tillbaka.”

”Flosklerna duggar dessutom nästan lika tätt som regnskurarna över Göteborg: ”Med människan, naturen och klimatet i fokus har ett ambitiöst och omfattande miljö- och klimatprogram arbetats fram”.”Respekten för människan ska vara grundstenen i framtidens äldreomsorg”, ”Alla jobb behövs i Göteborg, såväl enkla- som högkvalificerade”. ”Tillsammans vill vi bygga en stad som håller ihop och som alla är stolta över.”

”Budgetförfattaren verkar också ha svårt för grammatiskt modus: ”Göteborg är en attraktiv stad där alla ges chansen att forma sina liv och ingen lämnas utanför”, ”Göteborg är en trygg och välskött stad”. Är? Göteborg kanske ”ska vara” allt detta, men att påstå att det ”är” så är inte i överenstämmelse med sanningen.”

”Det kan tyckas småaktigt att anmärka på enskilda formuleringar på det här sättet. Men hur stadens främsta makthavare uttrycker sig i skrift säger något om hur de ser på verkligheten. Språket är inte oskyldigt. Att blanda samman hur något är och hur något borde vara är ett typiskt maktspråk som undergräver förtroendet för politiken.”

”Att PR-språket tränger sig in även i politik och offentlig förvaltning är ett växande problem. Fluffiga och peppiga formuleringar om hur fantastiskt allting är står i vägen för analytiskt tänkande. Det kan i värsta fall även färga av sig på politikens innehåll.”

”Journalistiken anklagas ofta för att vara negativt vinklad. Men ett problemorienterat språk är nödvändigt för att beskriva verkligheten som den är, inte som den borde vara. Framförallt är det en förutsättning för att hålla isär de två, föreslå lösningar och ställa makten till svars för sina beslut. För när makthavarna själva får hålla i pennan blir det lätt en enda stor blomstermålning.”

https://www.gp.se/ledare/reklamspråket-i-politiken-skyler-över-verkligheten-1.58952132

Ett problem med oerfarna broilerpolitiker och offentliga tjänstemän är att de sällan tycks kunna förstå hur affärspersoner tänker. De tänker på hur de kan göra smarta affärer och tjäna så mycket pengar som möjligt. Fastighetsmarknaden är inget undantag. Ingen har missat hur nya fastighetsmiljardärer snabbt vuxit fram på fastighetsmarknaden. Inte sällan har de köpt bostadsfastigheter från kommuners fastighetsbolag billigt och därefter höjs hyrorna maximalt, och värdet på fastigheterna skjuter i höjden. Smarta affärsupplägg och särskilt enkelt om man har många värdefulla politiska kontakter man kan utnyttja för att sälja in sina köperbjudanden. I grunden gillar jag att näriga personer tar chanserna och försöker göra det de kan för bra affärer. I just detta fall, som grävande journalister på SVT Uppdrag granskning tagit fram, är jag inte imponerad. Jag råkar veta att väldigt många av personer som bor i berörda lägenheter lever på försörjningsstöd och hyresbidrag. Så vilka tror du betalar stora delar av dessa höjda hyror? Redan hårt prövade skattebetalare. Ja, så går det när vi inte företräda tillräckligt klokt.

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/granskning/ug/ug-referens-miljardprogrammet

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/granskning/ug/hur-blev-det-sa-har-med-allmannyttan

https://www.svtplay.se/klipp/33153202/uppdrag-granskning-granskningen

P.S ”Kul” att se Hanne Kjöllers utspel i TV4s ”nyhetspanel” imorse kopplat till att bidragssystemet läcker som såll. Faktabaserat och förbannat undrade hon hur detta kan tillåtas fortsätta år efter år. De som ser sig som mer godhjärtade än oss andra borde reflektera ordentligt om hur många liv dessa pengar som stjäls skulle kunna rädda runt om i världen istället för att berika till exempel organiserad brottslighet. En organiserad brottslighet som till exempel starkt bidrar till att dra ner många i drogträsket och i ung död. Tänk att det finns svenskar som är nöjda med hur Sverige leds…

Vad får dig att tro

Faktaresistent eller bara olika verklighetsbeskrivningar

Vi är många människor på jorden som är tillräckligt skolade för att förstå att alla människor ser olika verkligheter beroende av i vilken miljö vi växer upp, hur välutbildade vi är och vad vi sysselsätter oss med. Väldigt många av oss inser också att verkligheten kan beskrivas på många olika sätt. Alla varianter av verkligheter beskrivs också på olika sätt där berättarna har sina egna syften med att beskriva den verklighetsbild de vill förmedla. Så har det varit i alla tider sedan människan började föra berättelser vidare genom talade berättelser, skrivna berättelser och numera filmatiserade berättelser. Konsten att berätta fängslande har i alla tider haft stor påverkan på oss människor. Inte minst i dagens komplexa värld är det mer eller mindre lätt att finna även vetenskapligt stöd för den linje man själv företräder. Gång efter gång ger inte trianguleringen av forskares slutsatser ett entydigt svar. Det innebär då att det inte finns en given sanning utan sanningen finns i betraktarens ögon. Tro och tur får betydelse när enskilda människor då bestämmer sig för vilken deras sanning är. De skickligaste berättarna är fantastiskt duktiga på att inkludera tro i sina berättelser. En stor del av skickliga politikers förmåga är att få många människor att tro på det budskap de förmedlar. Genom vår historia har människor litat på människor som lett dem rejält fel. 

Karin Pihl, GP, skriver intressant nedan. Då jag anser att hennes budskap är mycket viktigt väljer jag att bjuda på större delen av hennes ledarartikel direkt i mitt blogginlägg. 

"Dagens främsta politiska strid handlar inte om vad vi vill med samhället utan om hur samhället ska beskrivas. Striden om verklighetsuppfattningen har kommit att dominera den politiska konflikten. Detta menar Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Ulf Bjereld, även han statsvetarprofessor samt tidigare S-politiker, i sin essä ”Sanningen som politiskt slagfält” (Timbro förlag). De oroar sig över att många politiker och andra samhällsdebattörer inte tar forskningen på allvar."

"Populismen vuxit sig stark just eftersom dess företrädare gör anspråk på en ”egen” sanning, hävdar de. Demker och Bjereld jämför Donald Trump och liknande politiker med vaccinmotståndare. Rörelser som är emot vaccin tar inte hänsyn till forskningen och den empiriska vetenskapen, där det råder brett konsensus om att de vanliga vaccinen som vi ger våra barn i dag inte är farliga."

"Kunskap och forskning måste uppvärderas, expertens roll måste respekteras, annars har vi ingen gemensam verklighetsbeskrivning att utgå ifrån menar de. Demokratin hotas, är slutsatsen. Och detta har Demker och Bjereld delvis rätt i. Utan en någotsånär gemensam uppfattning om verkligheten blir det svårt att diskutera, eftersom man då inte är överens om vad det är som ska diskuteras. Därför spelar experterna och forskarna en viktig roll - de hjälper oss att beskriva verkligheten på ett vederhäftigt vis. Men det finns en risk med att hysa en övertro till att forskningen ska lösa politiska konflikter."

"För det första är forskning inte alltid samma sak som en spegel av verkligheten. Även forskare måste välja vilka perspektiv de tolkar sina resultat. Även forskare kan ha fel, eller drivas av en ideologisk övertygelse."

"För det andra kan man inte jämföra samhällstrender med medicin, som Demker och Bjereld gör. Den som vill få reda på biverkningarna av ett vaccin kan göra studier och sedan dra hyfsat säkra slutsatser. Men samhället är betydligt mer komplext."

"Det är sant att vaccinmotståndarna inte lyssnar på den etablerade forskningen, där det råder konsensus om att de vanligaste vaccinen vi använder i dag inte är farliga, och att motståndarna därför har fel. Men det går inte att säga samma sak om de som röstar på Donald Trump eller Sverigedemokraterna. Hur mycket Donald Trump än far med osanning är det inte "faktaresistens" som har lett till de populistiska rörelsernas framväxt."

"Anledningen till att SD, Dansk Folkeparti eller Donald Trump blivit populära är att de svarar mot ett behov som finns i stora delar av väljarkåren. De erbjuder en verklighetsbeskrivning som dessa väljare har saknat. Och att säga att denna verklighetsbeskrivning är "fel" och att väljarna likt vaccinmotståndarna helt enkelt har fel uppfattning om samhället är att göra det enkelt för sig."

"Att två personer kan tolka verkligheten på olika sätt beror inte nödvändigtvis på att den ene tror på forskning och vetenskap medan den andre är faktaresistent. Forskningsstudien som visar att löneinkomsterna ökar är för den ene ett bevis på att samhället blir mer orättvist medan en annan tolkar det som att personlig ansträngning respekteras högre. Forskning som visar att fler personer i Sverige har ett annat modersmål än svenska är för någon ett tecken på att den samhälleliga gemenskapen hotas, medan en annan tolkar det som att Sverige är mer pluralistiskt. Studier som visar på att män och kvinnor har olika preferenser när det gäller yrkesval kan för någon betyda att könsmaktsordningen existerar, och för en annan att män och kvinnor är biologiskt olika."

"Det går att mäta allt möjligt med vetenskapliga studier. Men det räcker inte för att ge en heltäckande bild av samhället. För att en beskrivning av samhället ska bli relevant måste man tolka den fakta man har, oavsett om man är forskare, politiker, journalist eller väljare. Det kommer vi inte ifrån."

https://www.gp.se/ledare/experter-kan-inte-lösa-alla-samhällskonflikter-1.35670142

Jag ogillar ofta det A Schulman skriver. Han tillhör de som bidragit till att Sverige gått så snett som vi har. Segregationen och utanförskapsproblemen har tillåtits växa sig mycket stora. Den här gången ”slår han dock hammarhuvudet på spiken” om journalistikens utveckling. Den är på dekis. Den blir allt mindre objektiv. Det gör att tänkande människor blir allt mer skeptiska till de reportage man tar del av. Vilken aktivistisk journalist och/eller chefsredaktör har skrivit den här artikeln? 

https://www.expressen.se/kronikorer/alex-schulman/lat-inte-en-aktivist-ta-over-dagens-nyheter/

Metoder för framgång

Sanningen i betraktarens ögon
En av de främsta kunskaperna man lär sig under högre studier är att använda metoder för att förenkla en komplex verklighet. Det är bland annat därför jag gång efter gång gett förslag till Stefan Löfven om att arrangera en fem dagars konferens kopplat till migration och integration. Syftet var att använda en väl planerad konferens som en metod för att skapa en nationell samsyn runt nuläge och kloka vägval framåt. En samsyn byggd genom att experter, berörda individer och politiker träffas och går igenom kända fakta och verkliga observationer från verkligheten som har bäring för vägval framåt. Håkan Boströms ledartexter nedan, från GP, beskriver varför en sådan metod har stort värde. Det är min övertygelse att en liknande konferens redan sent 2015 eller tidigt  2016 hade haft stor positiv betydelse för den svenska samhällsutvecklingen.

"Var verkligen Greta Thunberg tvungen att sitta på tåggolvet när hon i helgen reste hem från klimattoppmötet i Madrid? Spelar det någon roll? Den här typen av symbolfrågor tar ett till synes allt större utrymme i offentligheten. De fungerar nämligen som pedagogiska förenklingar av oöverskådligt komplexa samhällsprocesser. Greta Thunberg är själv i hög grad en symbol."

"Sanningen handlar ofta om att reda ut sakförhållanden, att göra bilden mer komplex genom att lägga till information. Om något så pass enkelt som Greta Thunbergs tågresa kan ge upphov till skilda verklighetsbilder så är det inget mot de frågor som vanligtvis dominerar den politiska dagordningen."

"Redan här torde det stå klart att sanningen i politiken är svårfångad. Ännu krångligare blir det om man blandar in orsaksförklaringar. Varför befinner vi oss i det läge vi gör? Vems är ansvaret? Om detta tvista de lärde, brukade man säga förr. På senare år har det dock spridit sig en föreställning om att det finns ”sanna” svar på även de mest komplexa frågeställningar – en föreställning som varje forskare vet är falsk."

"Demokrati handlar nämligen i hög grad om att olika åsikter bryts mot varandra. Men den handlar i ännu högre grad om att olika verklighetsbilder bryts mot varandra. Det är något av en myt att politiska motsättningar enbart skulle bottna i värderingsskillnader. I praktiken hänger skilda värderingar nästa alltid samman med skilda synsätt på hur människan och samhället fungerar."

"Slutsatsen man bör dra är dock inte att allt är relativt. Det finns mer eller mindre sanna påståenden. Men sanningen kan bara komma fram genom aktiv dialog, argumentation och granskning. Sanningen är nästan aldrig given. Sanning handlar i grunden om ett kritiskt förhållningssätt, inte om att slå fast saker i sten. Det är själva kärnan i universitetens och pressens verksamhet, eller bör i alla fall vara det."

"Det har aldrig funnits en demokrati fri från ”fake news”. Som forskarna Farkas och Schou skriver så bekämpas medveten desinformation bäst genom öppenhet och diskussion. Granska vem som ligger bakom organiserade budskap, vem finansierar, vad är syftet, vilka är kanalerna som förmedlar det? En gammal grundregel kan läggas till: granska alltid makten, ny som gammal, ty makten skyr alltid sanningen, även när den hävdar motsatsen."
https://www.gp.se/ledare/fake-news-%C3%A4r-en-del-av-demokratin-1.21628837

Dagens besvikelse
Regeringen som inte klarar av att säkerställa trovärdiga myndigheter med stor integritet. Oavsett om det är statliga institutioner som BRÅ eller Finansinspektionen måste de ha tydliga fristående uppdrag. Statliga institutioner måste också bemannas med medarbetare som har stor integritet och som entydigt förstår att de ska tjäna allmänintresset och inte särintressen. Myndigheternas arbetsmetoder och rekryteringsprocesser måste kunna säkerställa att kompetens, integritet och allmänintressen är i fokus. Karin Pihl, GP, uttrycker sitt missnöje över att myndighets-Sverige har stora trovärdighetsproblem. Det är mycket allvarligt.

”Nej, så får det inte alls gå till. Just därför finns Finansinspektionen (FI), den tillsynsmyndighet som har i uppdrag att granska bankernas verksamhet. Men där är det inte mycket som händer. Och passiviteten verkar ha en minst sagt osmickrande förklaring. SvD har granskat myndighetens utredningar sedan Erik Thedéen tog över som generaldirektör 2015. Antalet fällda banker uppgår till noll. Trots att myndighetens egna experter slagit larm om både Swedbanks och SEB:s bristande arbete mot penningtvätt har ledningen lagt locket på.”

”Ytterst vilar ansvaret på regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP). Det är dags att vakna nu. Allmänhetens förtroende är inte bara raserat när det kommer till bankerna. Det verkar som att staten sitter i samma båt, och det är illa.”

https://www.gp.se/ledare/staten-ska-inte-vara-bankernas-knähund-1.21544801

Dagens stjärna
Gunnar Wetterberg. Ja, de svenska skolorna måste bli betydligt bättre på att klara sina bildningsuppdrag. Ett väl fungerande, och rättvist, skolsystem är ett framgångsrikt samhälles största gemensamma tillgång. Våra skolor i Uppsala och Sverige behöver bättre leverera konkurrenskraftig utbildning till våra barn, ungdomar och vuxna.

”Och god utbildning är den viktigaste utjämnaren av alla. Det är med bra skolor som många fler kan få chansen. Det är inte ens ett nollsummespel, det är win-win, eftersom fler välutbildade stärker hela ekonomins möjligheter att utvecklas. Därför borde den utlovade skattereformen handla om just detta, kopplingen mellan skatterna och vad de ska finansiera.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/battre-skolor-kan-minska-ojamlikheten-i-sverige/

Humor och ansvarslöshet

Humor
Om vi kan vara överens om att ett liv fyllt av lyckliga stunder är positivt, då kanske vi också kan bli överens om att skratt förlänger livet. Om det nu är så att skratt förlänger livet, när finns störst chans till härliga skratt? För de flesta människor är det humor som bjuder på de härligaste skratten, eller när vi gör oss roliga på varandras bekostnad. Bland kära vänner bjuder vi gärna varandra på det.

Vad är det med humor som gör att det ofta bjuder på skratt? Den bästa humorn bygger upp berättelsen enligt den dramaturgiska trappan. Lättsam start, bygger upp inför klimax, klimax och lugnare slut, eller avslut direkt efter klimax. Den mest verkningsfulla humorn bygger på berättelser där många människor kan känna igen sig. Då ökar sannolikheten att humorns syfte, att roa, uppfylls. Solsidan blev utsedd till TV4s bästa produktion någonsin. En humoristisk serie som byggts upp av rollfigurer/personligheter som människor kan känna igen i sin egen verklighet. Igenkänningen var självklart avgörande för seriens breda framgång.

Vad vore livet utan humorns krydda? Tråkigt tycker jag. För mig skulle det också innebära att de fantastiska tillfällena då man skrattar så mycket att man får ont i magen skulle bli ännu färre. Just de tillfällena tycker jag är förlösande på många sätt. Jag minns fortfarande en gång i början av 90-talet i Stockholms tunnelbana. Till sist trillade "poletten" ner och jag kom på poängen med en lång historia som jag hört strax innan. Skrattattacken tog över min kropp. Jag skrattade och skrattade och alla i vagnen tittade på mig som om jag tappat förståndet. Det gjorde situationen ännu roligare. Jag försökte sluta skratta men situationen blev bara roligare och roligare, och många andra började också skratta. Åhhhh vad härligt det var. Hoppas att du också får skratta ordentligt lite då och då, jag är säker på att det, som med dans, förlänger livet.

Några få gånger genom livet har jag sprungit på personer som helt tycktes sakna humor. Trist för dem. Inom politiken sägs det inte finnas utrymme för humor och ironi. Jag håller inte med. Risken med att använda humor och ironi inom politiken är självklart stor eftersom det finns gott om meningsmotståndare som gör vad de kan för att försöka misskreditera sina motståndare. Och eftersom Sverige är det politiskt korrektas (PK) förlovade land ökar risken för att bli anfallen. Men det är inget problem! Politiken är full av meningsmotståndare, så det är idiotiskt att vara rädd för konflikter. Konflikter är ofta själva bränslet för att påvisa skillnader mellan meningsmotståndare. Och även ett parti som Sossarna, med tidigare över 30% av rösterna, visste att minst 50% av väljarna gärna får bli upprörda för att det önskade budskapet ska bli starkare. Personligen tror jag humor och ironi blir viktigare och viktigare inom politiken i takt med att det blir allt svårare att nå igenom med budskap till väljarna. Vad tror du? Det viktiga att tänka på om man har seriösa roller är att inte bjuda på att humoristiska och ironiska grepp lätt kan utnyttjas för att framställa en person som oseriös. Mer humor i vardagen!
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Humor
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Parodi
http://www.svd.se/parodi-med-politiker-i-kyrkan
http://m.youtube.com/watch?v=goK3dYhrOvQ
http://m.youtube.com/watch?v=9ZkrM1Gh0Xs
http://www.kurser.se/guider/filmdramaturgi-8763

Finns en objektiv verklighet?
Svensk offentlig debatt, och medias "verklighetsbevakning" om migrations och integrationsutmaningarna har länge varit sjuk. Det har inte på något sätt varit humoristiskt. Och priset för det blir högt för det svenska samhället och många enskilda individer. När komiker gång efter gång släpps fram i media som "sanningssägare" för att de har vänster och naiva perspektiv borde alla varningsklockor klämta. Media är tyvärr fullt av människor som inte opartiskt kan förhålla sig till det som sker. Det blir nästan lika dumt som i en statscensurerad media i ett samhälle där sociala media formar allt fler människors verklighetsuppfattningar. Om "gammelmedia" ska ha något berättigande måste de i vart fall i sitt redaktionella material klara av att uppfattas som rimligt trovärdiga "sanningssägare". Samtliga gammelmedia har en hel del hemläxa att göra om de ska ha någon större legitimitet kvar. Och vi får aldrig underskatta hoten mot det sekulariserade och individuellt fria samhälle generationer faktiskt lyckats bygga här uppe i Norden! Och vårt jämställdhetsarbete är fortsatt mycket viktigt! Samtidigt är det upprörande att ta del av Fis naiva och okunniga utspel nedan. Det är respektlöst mot bl a kvinnor som lever i de länder varifrån många folkvandrare till Sverige de senaste åren kommer. Okunnigt, likalpopulistiskt och respektlöst! Usch! Inte ens humoristiskt utan enbart ansvars- och respektlöst! Jag är inte förvånad. Det är omöjligt att ge en helt objektiv bild av uppfattad verklighet. Den som vill försöka gör klokt i att alltid beskriva olika perspektiv på saker som beskrivs i reportage.
http://m.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2951009-teodorescu-varfor-rads-media-verkligheten-
http://m.gp.se/nyheter/varlden/1.2951939-hot-mot-sverige-i-ny-al-qaida-video
https://jamstalldhetsfeministern.wordpress.com/2016/01/09/feministiskt-initiativ-svenska-man-kan-vara-varst-i-varlden-pa-massattacker-mot-kvinnor/